!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare



Relevanta dokument
Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Psykisk hälsa som livskraft

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

När någon i familjen fått cancer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Scouternas gemensamma program

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

När mamma eller pappa dör

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Plan för Överenskommelsen i Borås

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Bemötande aspekter för nyanlända.

När någon i familjen fått cancer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Välkommen till kurator

Samband mellan arbete och hälsa

Motivation och bemötande

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen!

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Hur stöda ungdomars mentala hälsa Vasa Eeva-Liisa Salmi PD (utvecklingspsykologi) Psykoterapeut PeM

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund

Hur skyddar vi demenssjuka traumatiserade på Judiska Hemmet. Anja Brans

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

Pass C3 Självskadebeteende

På nivå 2 uttrycks personens varseblivning och slutsats av vad som hände. På nivå 3 finner vi personens värderande föreställning av slutsatsen.

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

BARNHÄLSOVÅRD. Organisatorisk ram. Mål

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Mentalisering och borderline

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

UTVECKLING OCH SEGREGERADE SKOLOR Presentation för Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Mehrdad Darvishpour

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Angående arbetsmiljöfrågor.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Vad är psykisk ohälsa?

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Salutogen demensomsorg

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil

LIKABEHANDLINGSPLAN SYNTELEJE FÖRSKOLA

Minska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books

Policy för diskriminering och kränkande särbehandling

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Skåne Stadsmissions Trygga boende ett unikt boende i tiden

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

Nycklar till den goda vården

Aktivitet Relation - Identitet

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom. Bedömning

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Hälsoträdgård i Malmö

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Psykiatrin i praktiken

Nyanländas hälsa. Nyanländas hälsa. Vad vet vi? Vad kan och bör vi göra? Vi måste prata, Askersund 19 maj, 2017

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Ämne. Hot och våld samt rädsla, oro, ängslan.

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Transkript:

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad Skapar ensamhet och utanförskap

Utanförskap Svårt att komma in i den nya kulturen Inte bli accepterad som en av dom Utanförskapet leder ofta till problem

Hur kan man reagera? Medveten lämna sin egen kultur och bli en av dom Tappa kontakt med sina egna Lyckas man kan det gå bra. Det finns dock en ökad sårbarhet vid belastning.

Annat reaktionssätt Bli kvar i sin egen kultur. Kanske aldrig lära sig språket. Leva mer i den gamla kulturen än vad man gör i sitt forna land. Kan skapa splittring i familjen, barnen söker sig ifrån familjen.

Optimalt reaktionssätt? Att bevara en identitet i den egna kulturen men också få en identitet i den andra. Fordrar att kulturerna inte är för långt från varandra. Skapar goda förutsättningar för god psykisk hälsa.

Vägar att gå inför ny kultur Assimilering gå upp i den nya Separation bevara sin egen särart Integration sammansmälta kulturerna Marginalisering hamna utanför både nya och gamla kulturen

Viktiga begrepp: Kulturell förankring Kulturbyte/utbyte Kulturkonflikt Kulturell förlust Bi-kulturell identitet

Identitet och självkänsla grunden i en människa

Känslomässig kontakt "Kärlek" Skapande Kunskap Föremål Identitet Jagkänsla Mening Tillit Sammanhang Trygghet

Identitet och självkänsla skapas genom dialog med omgivningen I en dialog talar vi med omgivningen det svar vi får ger oss en bild positiv eller negativ Svaret skapar oss själva i en spegel av omgivningens reaktioner

Vi formas både av människors reaktioner och hur vi förhåller oss till den yttre miljön och den till oss

Viktiga kulturella aspekter Grundläggande värderingar Familjen Tankar Föreställningar Religion Språk Sätt att kommunicera Den yttre miljön

Två viktiga aspekter: Det finns alltid en grundläggande kulturell identitet hos en människa som är en viktig aspekt av känslan av identitet För att känna sig som en hel människa är det viktigt att kunna fungera de kulturer man rör sig i

Ett stort problem blir det för människor som tappat kontakten med sin ursprungliga identitet, och inte funnit en svensk identitet. Att identiteten är svag innebär låg självkänsla och ökar risk för psykisk ohälsa, som depression, ångest eller missbruk

Att tvingas lämna sin kultur, skapar en saknad och leder till påverkan på självkänsla och identitet. Det kan också skapa en bitterhet och frustration och en längtan tillbaka, ibland till något som inte finns kvar.

Skillnad mellan en majoritetskultur och en minoritetskultur skapar alltid spänning När en grupp människor kan på något sätt skiljas ut, finns alltid risk att den svagare utnyttjas av den starkare Om skillnaden i kultur och tankesätt är stora, kan det vara svårt att skapa förståelse för varandra, om man inte känner den andra gruppens kultur och tankesätt

Att med stor kraft bli tvingad in i en annan kultur skapar trauman Detta fördjupas av förlusten av den egna kulturen och den trygghet som fanns där Djupa trauman leder till djupa mentala sår

Psykisk sjukdom som är överrepresenterad hos invandrare Depression/ångest Missbruk Posttraumatiskt stressyndrom Kulturell konflikt orsakar 15 53% av psykisk sjuklighet hos invandrargrupper

Posttraumatisk stress den svåraste psykiska sjukdomen som ses hos nysvenskar

Viktigt att vara medveten om: En kulturell konflikt leder till spänningar Två kulturer som lever vid sidan av varandra utan konflikt befruktar varandra

Reaktioner hos den enskilde i en kulturell konflikt Vända in i sin egen kultur förneka den andra Vända sig bort från den egna kulturen förneka sin ursprungliga Tappa kontakten med sitt ursprung och inte komma in i den andra Bibehålla en identitet i sin egen kultur men också få en identitet i den andra

När det finns en starkt dominerande majoritetskultur är det viktigt att de som tillhör minoritetskulturen får möjlighet att stärka kontakten med sitt ursprung: Under uppväxten hela tiden få del av sin egen kultur Om man helt tappat kontakten få hjälp att hitta tillbaka

Att kunna finnas i båda kulturerna skapar bäst förutsättningar för psykiskt välbefinnande. Detta förutsätter också respekt från majoritetsbefolkningen för minoritetsbefolkningen och den kultur som finns där.