PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskla Centrum försklr Läsåret 2016/2017 Oktber 2016 1
Innehållsförteckning Till dig sm är vårdnadshavare 2 Likabehandlingsplanens syfte 3 Definitiner på diskriminering enligt diskrimineringslagen 3 Definitin på kränkande behandling enligt skllagen 4 Enhetens visin/långsiktiga mål (nedan är ett exempel) 5 Infrmatin ch delaktighet 5 Främjande arbete för likabehandling 6 Kartläggningsmetder 7 Analys av kartläggningen 7 Förebyggande arbete för att mtverka diskriminering, trakasserier & kränkande behandling 8 Åtgärdsplan 9 Utvärdering av förra årets Likabehandlingsplan 9 2
Till dig sm är vårdnadshavare Försklan ska vara fri från kränkningar ch diskriminering. Det finns skrivet i skllagen ch diskrimineringslagen. I Barnknventinen (BK) står det att alla barn har samma rättigheter ch lika värde barnets bästa ska alltid kmma i första rummet. Försklan sm ditt barn går i har en skyldighet att arbeta för att uppnå detta. Ingen i försklan ska känna sig eller bli utsatt för mbbning, diskriminering, kränkande behandling, ht eller våld. Om du misstänker att ditt barn eller någt annat barn utsätts för kränkande behandling eller diskriminering kntakta ditt barns pedagg ch försklechef. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling ber vi dig göra klart för ditt barn att det inte är ett acceptabelt beteende ch att du själv tar avstånd från beteendet. Vi är tacksamma m du meddelar ditt barns pedagger m misstankarna. Syfte med planen mt diskriminering ch kränkande behandling Planens syfte är att förebygga ch förhindra att barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i förskla. 1 Försklan ska arbeta för alla människrs lika värde. Planen ska bland annat utgå från diskrimineringslagen ch skllagen. 2 Planen mt diskriminering ch kränkande behandling ska skapa en trygghet ch tydlighet för barn, vårdnadshavare ch persnal så att man tydligt kan se ch agera efter lagarnas intentiner. Det ska finnas en aktuell likabehandlingsplan i varje enskild verksamhet, det vill säga att det ska finnas en för varje förskla. Om inte försklan kan visa att den fullgjrt sitt uppdrag kan den bli skadeståndskyldig. Definitiner på diskriminering enligt diskrimineringslagen Direkt diskriminering Att någn missgynnas genm att behandlas sämre än någn annan i jämförbar situatin m det finns kppling till någn av de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Att någn missgynnas genm tillämpning av en bestämmelse/regel/förfaringssätt sm verkar neutralt men sm missgynnar persner sm faller under någn av de sju diskrimineringsgrunderna. 1 Begreppet förskla inbegriper all förskleverksamhet. 2 Diskrimineringslag (2008:567) ch kapitel 14a i skllag (1985:1100). 3
Trakasserier (en frm av kränkande behandling) Ett uppträdande sm kränker någns värdighet ch sm har samband med någn av de sex diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier Ett uppträdande av sexuell natur sm kränker någns värdighet Instruktiner m att diskriminera En rder eller instruktin m att diskriminera någn på ett sätt sm avses i punkt 1-4 ch sm lämnas åt någn sm står i lydnads- eller berendeförhållande till den sm lämnar rdern eller instruktinen eller sm lvat fullgöra ett uppdrag åt denne. De sju diskrimineringsgrunderna 1. kön - kvinna eller man eller den sm ska ändra/har ändrat könstillhörighet, 2. könsöverskridande identitet eller att genm uttryck visa sig tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet natinellt/etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. religin eller trsuppfattning 5. funktinshinder (funktinsnedsättning) 6. sexuell läggning - hmsexuell, bisexuell eller hetersexuell läggning 7. ålder I försklan är det huvudmannen eller persnalen sm kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i lagens mening. Definitin på kränkande behandling enligt skllagen Ett uppträdande sm, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns värdighet. Mbbning är ett exempel. Kränkningar kan vara: Fysiska till exempel slag eller knuffar Verbala till exempel ht eller att bli kallad för könsrd Psyksciala till exempel att utsättas för utfrysning eller ryktesspridning Text- eller bildburna till exempel via sms eller via Internet eller genm kltter Den sm upplever sig ha blivit kränkt måste tas på allvar! Både försklepersnal ch barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling/trakasserier. 4
Enhetens visin/långsiktiga mål På vår förskla ska ingen utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vi arbetar för alla människrs lika värde avsett kön, könsöverskridande identitet/uttryck, etnisk tillhörighet, religin/trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning eller ålder. Alla har ett ansvar för att förebygga, förhindra ch åtgärda diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. Infrmatin ch delaktighet Barn ch vårdnadshavare ska vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. Det sker bland annat genm kartläggningen (se nedan). Försklan ska ckså infrmera barn 3 ch vårdnadshavare m vad planen innebär. Den ska finnas tillgänglig att ta del av. Infrmatin m planen När? Hur? Ansvar för infrmatin Infrmatinsmöte för nya vårdnadshavare Muntlig ch skriftlig infrmatin. Försklechef ch pedagger Hemsidan Föräldramöte Samling vid behv Arbetsplatsträffar ch planeringsdagar Planen läggs ut på försklans hemsida när planen har uppdaterats. Planen benämns ch sätts upp på infrmatinstavlrna i hallarna. Infrmatin/samtal med barnen kring ämnet trygghet ch känslr samt kring planen. Infrmatin, utvärdering ch uppföljning av planen sker kntinuerligt. Administratör Avdelningsansvarig pedagg Ansvariga pedagger Försklechef 3 Mycket små barn kan av naturliga skäl vara svåra att infrmera. 5
Främjande arbete för likabehandling Försklan ska aktivt arbete för att främja likabehandling. Arbetet ska syfta till att förstärka respekten för allas lika värde ch utgå från alla diskrimineringsgrunderna. Arbetet ska riktas mt alla ch vara en naturlig del i försklans vardag. Diskrimineringsgrund Kön/könsöverskridande identitet/sexuell läggning 4 Aktivitet Pedaggerna uppmuntrar barns intressen. Verksamheten ch miljön är till för alla. Barnen ska känna inflytande ch delaktighet. Pedaggerna har en öppen kmmunikatin ch lyssnar ch diskuterar aktuella ämnen med barnen. Böcker IT ch UR prgram blir aktuellt när intresse finns bland barnen. Etnisk tillhörighet/ Religin/trsuppfattning 5 Pedaggerna tar del av lika kulturer ch religiner när det är aktuellt ch uppmuntrar till samtal med barnen, t.ex. födelsedagar ch högtider. Pedaggerna tar även del av en mångkulturell almanacka. Pedaggerna lyfter likheter sm en kmpetens. Funktinsnedsättning (fysiska eller psykiska) (Ålder ) 6 Verksamheten anpassas efter allas förutsättningar ch behv. Barn i lika åldrar kan mötas på lika platser på försklan, t.ex. på gården ch avdelningar. 4 Tre diskrimineringsgrunder har sammanfgats till ett mråde. 5 Två diskrimineringsgrunder har sammanfgats till en. 6 Diskrimineringsgrunden ålder behöver inte tas med i planen. 6
Kartläggningsmetder Försklan ch sklan ska ta reda på m det förekmmer diskriminering eller kränkningar i verksamheten eller m det finns risk att det uppstår. Metderna för kartläggningen väljs av försklan/sklan men barn/elever ch deras vårdnadshavare samt försklans/sklans samtliga persnal sm arbetar bland barn/elever ska innefattas i kartläggningen. Diskussiner vid arbetsplatsträffar ch planeringsdagar Barnintervjuer ch bservatiner Utvecklingssamtal med vårdnadshavarna, även de äldre barnen deltar i samtalet Föräldramöte samtal m nrmer ch värden Föräldraenkät (Pilen) Diskussiner i arbetslaget Daglig kmmunikatin med vårdnadshavare ch barn Analys av kartläggningen När kartläggningen är genmförd ska den analyseras. Vad har framkmmit? Finns det risker? Blir någt barn/någn elev diskriminerad eller utsatt för kränkningar? Försklan Gunghästen Vad visade kartläggningen? 1. Det finns platser där kränkningar kan ske framför allt där vi inte alltid ser eller hör barnen i vår miljö t.ex. skymda platser, taletter eller vid It-verktyg. Det kan även ske kränkningar i vår miljö sm inte är skymd. Vi arbetar hela tiden kntinuerligt förebyggande men det är ett mråde sm hela tiden bör följas upp. Vi behöver sprida ut ss ch dela upp ss i mindre grupper för att förhindra knflikter ch eventuella kränkningar. 2. Vi måste medvetet arbeta med vårt förhållningssätt ch ha en tydlig planering ch struktur i arbetet med att förebygga eventuella kränkningar 7
Förebyggande arbete för att mtverka diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling Alla försklr ch sklr ska arbeta förebyggande ch på sätt avvärja att risker för diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling uppstår. Det förebyggande arbetet ska utgå från de riskfaktrer sm visat sig i verksamhetens kartläggning. Försklan Gunghästen Riskfaktr enligt kartläggning Vad gör vi? När gör vi det? Vem ser till att det sker? Det finns risk för att barn kränker varandra i vår miljö ch i sitt samspel, t.ex. vid skymda platser ch vid taletterna. Arbeta med att lyfta lika dilemman ch hur man kan lösa lika prblem vid t.ex. samlingarprblemlösningar/rllspel. Diskutera m nrmer ch värden ch ge barnen redskap i sitt sciala samspel. Kntinuerligt ch när lika situatiner uppkmmer. Alla pedagger Risk finns att barn kränks Sprida ut ss i miljön ch vara uppmärksam på vad sm händer. Lyfta i reflektiner med barnen i lika frum m vårt förhållningssätt mt varandra. Under den dagliga verksamheten Diskuteras på reflektinsmöten. Alla pedagger Ha en tydlig struktur ch öppen kmmunikatin med varandra. Vi ser till att rutinsituatinerna sker i mindre grupper t.ex. vid in/utgång. 8
Åtgärdsplan Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det framkmmit signaler m att ett barn/elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Detta innebär att verksamheten ska vidta åtgärder sm dkumenteras ch utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Försklan Gunghästen Arbetsmråde Vad gör vi? När gör vi det? Vem ser till att det sker? Prblemlösning ch knflikthantering i verksamheten ch det sciala samspelet Minska risken för att barn kränks Arbetar förebyggande ch ger barnen verktyg i sitt sciala samspel, vid prblemlösning ch i knflikthantering. Vara förebilder ch närvarande pedagger Diskutera fram strategier för att sprida ut ss i vår miljö. Lyfta turtagning i barns dagliga verksamhet. Kntinuerligt i den aktuella verksamheten APT, reflektinsmöten ch avdelningsmöten samt i den dagliga verksamheten. Alla pedagger Försklechef Alla pedagger Utvärdering av tidigare Likabehandlingsplan 2015/2016 Besvara med JA, NEJ eller DELVIS. Läsåret 2015/2016 Har samtliga arbetsmråden i planen hunnits med? Har insatserna uppnått avsett syfte? Finns det frtfarande mråden i planen att arbeta med? Är de mrådena medtagna i årets plan? Har barnens/elevernas delaktighet varit tillräcklig? Gunghästen Ja Ja Delvis Ja Ja Datum: Oktber 2016 9
Metd för utvärdering (t.ex. samma metder sm i kartläggningen): Samtal på arbetsplatsträff, avdelningsmöten ch reflektiner. Samlingar ch samtal med barnen. Observatiner ch kartläggningar i barngruppen ch den fysiska miljöns utfrmning. Brukarundersökning/Föräldraenkät Utvecklingssamtal ch uppföljningssamtal Olika arbetsgrupper har arbetat med lika frågr. Förslagen har tagits upp ch diskuterats med all persnal, vårdnadshavare ch barn. 10