FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV KV SKEPPSHOLMSVIKEN M M I STADSDELEN DJUR- GÅRDEN I STOCKHOLM

PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2009-09-16 Normalt planförfarande Handläggare: Peter Lundevall Tfn 08-508 272 92 Till Stadsbyggnadsnämnden FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV KV SKEPPSHOLMSVIKEN M M I STADSDELEN DJUR- GÅRDEN I STOCKHOLM Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner programsamrådsredogörelsen och beslutar om plansamråd för del av kv Skeppsholmsviken på Södra Djurgården. Susanne Lindh Torsten Malmberg tf Fredrik Legeby Planområdet Bilagor: Programsamrådsredogörelse Box 8314, 104 20 Stockholm. Telefon 08-508 26 000. Fax 08-508 27 518. stadsbyggnadskontoret@sbk.stockholm.se Besöksadress Fleminggatan 4 www.stockholm.se/sbk

SID 2 (8) Sammanfattning Gröna Lund Tivoli är ett av Sveriges populäraste besöksmål. Tivolits nuvarande yta är liten och behov finns att utvidga nöjesområdet på parkeringsplatsen i kv Skeppsholmsviken norr om Allmänna Gränd. En detaljplan med denna inriktning påbörjades 1999. Under 2005 hölls ett programsamråd. Efter att ha vilat ett antal år bl a på grund av nöjesparkens ägarbyte har planarbetet återupptagits. De synpunkter som inkom redovisas och kommenteras i en programsamrådsredogörelse. Under 1924-1957 fanns det s k Nöjesfältet inom kv Skeppsholmsviken som därefter ersattes av dagens parkeringsplats. Traditionen med en nöjespark på platsen kan återskapas genom planförslaget. Huvudattraktioner på det nya nöjesfältet avses bli en ny berg- och dalbana liksom ett högt torn med en s k kättingslunga. Berg- och dalbanans högsta punkt når ca 37 meter medan tornet blir ca 90 meter. Åkattraktionerna ramas in av tvåvåningsbebyggelse längs Falkenbergsgatan och Allmänna Gränd. I norr, på nuvarande Aquaria Vattenmuseums plats, möjliggörs en byggnad i två våningar för t ex museiändamål. Färjeläget vid Allmänna Gränd avses förnyas med ny biljettkiosk m m. Ett utökat färjeläge ger större ytor vid vattnet för allmänheten. Gröna Lunds nöjespark kan avslutas med en brygga vid vattnet. Ett nöjesfält bedöms vara i överensstämmelse med den fördjupade översiktsplanen för Djurgården. I den framhålls att verksamheter behöver kunna vidareutvecklas och förnyas för att bibehålla områdets attraktivitet som evenemangspark. Kontoret menar att det finns rimliga motiv till att den röriga parkeringsplatsen i ett exklusivt läge på Djurgården får en användning med anknytning till området. Stadens silhuett påverkas av de nya åkattraktionerna. Högsta tillåtna höjder för berg- och dalbanan och tornet är satta i nivå med motsvarande befintliga anläggningar på Gröna Lund. Därmed kan Skansenbergets silhuett fortsätta att råda i stadslandskapet. Falkenbergsgatans nya randbebyggelse med utåtriktade verksamheter i bottenvåningen förstärker karaktären av stadskvarter. Huvudgångstråket från Galärparken föreslås fortsätta i Falkenbergsgatan och Lilla Allmänna gränds riktning ned till Beckholmssundet. Gångstråket ger en intressant förnyelsepotential. En sammanhängande strandpromenad bedöms inte som möjlig. Buller och ljud är en ofrånkomlig följd av ett nöjesfält. Under sommaren finns knappast något mer intensivt levande än Gröna Lunds tivoli men lugn råder en stor del av året när nöjesfältet är stäng. Kontoret anser att bostäderna på Falkenbergsgatan norr om planområdet utgör ett historiskt och självklart inslag i denna del av Södra Djurgården. Åtgärder måste vidtas för att begränsa bullerstörningarna till en enligt miljökonsekvensbeskrivningen acceptabel nivå. Förutom riktning och inkapsling av delar av berg- och dalbanan finns behov av att begränsa åkaktiviteterna till senast kl 22.00 för att riktvärdena ska kunna uppnås.

SID 3 (8) Utlåtande BAKGRUND En detaljplan för kv Skeppsholmsviken norr om Allmänna Gränd på Södra Djurgården påbörjades 1999 i syfte att utvidga Gröna Lunds nöjesfält på dagens parkeringsplats. Under 2005 hölls ett programsamråd. De synpunkter som inkom redovisas och kommenteras i en programsamrådsredogörelse. Nedan följer en kort sammanfattning av inkomna synpunkter. PROGRAMSAMRÅD Ett flertal remissinstanser är mycket tveksamma till eller utesluter möjligheten att uppföra en ca 60 meter hög berg- och dalbana. Ingen remissinstans är emot att parkeringsplatsen byter skepnad. Trafikkontoret och Markkontoret, AB Stadsholmen och Stockholms Stads Parkering anser att parkeringssituationen i området bör ses över. Den sistnämnda instansen framhåller betydelsen av närliggande parkering inte minst för barnfamiljer och äldre. Östermalms stadsdelsnämnd menar att det fortsatta arbetet måste omfatta förslag till fordons- och trafiklösningar. Synpunkter har framförts om att färjeläget vid Allmänna Gränd bör rustas upp och utvidgas. Stockholms Lokaltrafik, Stockholms Spårvägar, Trafikkontoret, Markkontoret och Kungliga Djurgårdens Intressenter menar att så länge inget alternativt läge för spårvagnshallen vid Alkärret har framtagits bör den ligga kvar. Skönhetsrådet framför att bebyggelsen längs Falkenbergsgatan bör hållas låg. En strandpromenad vid Alkärret och kv Skeppsholmsvikens västra del var i programförslaget redovisad som parkmark. En majoritet av remissinstanserna avvisar strandpromenaden för allmänheten. Istället föreslås att Gröna Lund kan expandera mot vattnet och att Aquaria bör ha direkt tillgång till vattnet för sin verksamhet. Gångstråket bör istället dras via Falkenbergsgatan. Länsstyrelsen, Miljöförvaltningen, Trafik- och markkontoret, Statens Fastighetsverk, Stockholmskretsen av Svenska Turistföreningen och Handikapprådet är emellertid exempel på instanser som förespråkar en strandpromenad för allmänheten. Frågan om buller- och ljudstörningar för närboende från det planerade nöjesfältet är en kontroversiell fråga. Länsstyrelsen menar att ljud- och ljusstörningar måste klarläggas i planarbetet. Miljöförvaltningen anser till skillnad från Miljö- och hälsoskyddsnämnden att nöjesfältet är att betrakta som en ny verksamhet och ett tillstyrkande enbart kan ske om närliggande bostäder löses ut. Flera instanser efterlyser en miljökonsekvensbeskrivning. Flertalet avstyrker bullrande verksamheter om det omöjliggör boende. AB Stadsholmen som innehar bostadshusen i kv Konsthallen konstaterar att det är omöjligt att bygga om fastigheterna då det är ett byggnadsminne och att en förändring av bostadsanvändningen strider mot byggnadsminnesförklaringen. Vissa boende i bostadshuset Konsthallen 14 har förståelse för nöjesfältets verksamhet men anser att emissionerna ska vara så låga som möjligt.

SID 4 (8) PLANFÖRSLAGET Illustration över den föreslagna nöjesparken Nöjesparken Föreliggande planförslag möjliggör nya anläggningar för museum, nöjen och publika attraktioner. Längs Falkenbergsgatan och Allmänna Gränd får randbebyggelse med en högsta nockhöjd på åtta meter uppföras. Genom att begränsa höjden minskar påverkan på bostäderna vid Falkenbergsgatan när det gäller utsikt och skuggning. Randbebyggelsen ramar in det nya nöjesfältet och förstärker karaktären av stadskvarter. Till detaljplanen hör ett gestaltningsprogram som beskriver intentionerna när det gäller bebyggelsens och gatans utformning och gestaltning. Byggnaderna ska utföras i trä eller putsliknande material utan synliga elementskarvar, och takmaterial ska utföras i plåt. Fasadutformningen bör respektera både grannskapets kulturhistoriska byggnader samtidigt som den avses bejaka den unika förutsättningen att ingå i en nöjespark. Den nya delen av nöjesparken kommer att bli tillgänglig via en gångbro över Allmänna Gränd från det befintliga Gröna Lund. En konstgjord damm i form av en grund kanal ska fungera som avgränsning mellan nöjesfältet och Allmänna Gränd. Planen möjliggör nya attraktioner som en berg- och dalbana. För att begränsa störningar för de befintliga bostäderna vid Falkenbergsgatan får attraktionen i den södra delen av området uppföras till en högsta höjd om 22 meter över nollplanet jämfört med 37 meter i den norra delen. Den senare höjden motsvarar i stort höjden på åkattraktionerna inom Gröna Lund söder om Allmänna Gränd. I närheten av färjeläget vid Allmänna Gränd möjliggör planen ett ca 90 meter högt torn med en s k kättingslunga. Tornet kommer att utgöra ett landmärke som blir en del av stadens silhuett. Höjden på tornet refereras till höjden på Fritt fall inom Gröna Lunds befintliga område, i likhet med att den nya berg- och dalbanan

SID 5 (8) har höjdsatts utifrån befintlig bana och den s k Insane. Hur tornet utformas är av stor vikt varför dess utformning ska studeras mer ingående. Utöver nöjesattraktionerna medger planen enstaka byggnader (försäljningsstånd m m) i en våning. På det område där nuvarande Aquaria vattenmuseum ligger, möjliggör planförslaget en byggnad i två våningar. En eventuell byggnad, som diskuteras att användas som museum, bör ges en hög arkitektonisk utformning som tar fasta på både dess läge vid vattnet och det kulturhistoriska grannskapet vid Falkenbergsgatan. Strandskydd Planområdet omfattas inte av strandskydd. Enligt övergångsreglerna till den nya lagen om införande av strandskydd undantas detaljplaner som inletts före den 1 juli 2009 och som avslutas före den 1 juli 2010. Aktuell detaljplan infaller inom denna kategori då den påbörjades 1999. Falkenbergsgatan och Allmänna Gränd Planförslaget innebär att Falkenbergsgatan blir en naturlig fortsättning på gångstråket från Galärskjulen. Stråket avses sedan förlängas vidare i Lilla Allmänna Gränd ned till vattnet vid Beckholmen. Sträckan blir en del av promenadstråket runt Djurgården. Lilla Allmänna Gränd, utanför planområdet, avses att rustas upp av Gröna Lund AB. Det är av stor vikt att föreslagen bebyggelse längs Falkenbergsgatan inom kv Skeppsholmsviken till viss del har publika verksamheter i bottenvåningen mot gatan för att skapa en ökad stadsmässighet. Randbebyggelsen hålls låg men kommer att påverka utsikten för de lägre våningarna i bostadshuset öster om Falkenbergsgatan. Även om berg- och dalbanans högsta del förlagts till norra delen av planområdet på grund av dess påverkan på utsikt och buller påverkar åkattraktionen, liksom det höga tornet vid vattnet, också bostädernas utsikt. Illustration över Falkenbergsgatan

SID 6 (8) Färjeläget med bryggor och vattentorg Planen medger att bryggor uppförs, dels på nöjesfältets område och dels i Allmänna Gränds förlängning. En utvidgning av bryggytor norr om färjelägets angöringsplats innebär en utökning av allmän platsmark i förhållande till dagens situation. Genom denna yta, som Gröna Lund avser att finansiera, kompenseras till viss del att kv Skeppsholmsvikens nuvarande kajområde övergår till att utgöra en del av nöjesfältet. Noteras bör att stranden i kv Skeppsholmsviken idag inte är iordningställd för promenader utan nyttjas som parkering. En eventuell sammanhängande strandpromenad anses heller inte möjlig på grund av befintlig bebyggelse norr och söder om planområdet. Om nöjesfältets föreslagna kajområde kan göras tillgänglig för allmänheten under lågsäsong, då nöjesområdet normalt är stängt, får framtida diskussioner utvisa. Färjetrafiken är ett traditionellt huvudtransportmedel till Södra Djurgården. Planen möjliggör att den befintliga biljettbyggnaden på Allmänna Gränd för Djurgårdsfärjorna ersätts med en ny som även inkluderar moderna personalutrymmen. Waxholmsbolaget avser finansiera och uppföra den nya biljettkiosken och uppgraderingen av angöringsplatsen. Det är väsentligt att konstruktioner vid färjeläget i så liten grad som möjligt skärmar av utblickarna från Allmänna Gränd mot vattnet. Trafik och parkering Planförslaget innebär att en stor parkeringsplats med drygt 200 platser försvinner inom kv Skeppsholmsviken. Motsvarande antal platser avses inte tillkomma inom närområdet. En trafiksammanställning håller i annat sammanhang på att utarbetas för Södra Djurgården. I den diskuteras bland annat buss-, spår- och färjetrafiken, och utökad reglering av biltrafiken under högsäsong. Under högsäsong finns enligt de större intressenterna inom Evenemangsparken ingen möjlighet att tillgodose efterfrågan på privat parkering på västra delen av Djurgården. I ett område med miljontals besökare är det enligt kontoret nödvändigt med en attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik. KONSEKVENSER FÖR MILJÖN Under programsamrådet 2005 efterlystes en miljökonsekvensbeskrivning. En miljökonsekvensbeskrivning utförd av Tyréns hör till föreliggande planhandlingar. Nedan sammanfattas miljökonsekvensbeskrivningen. Projektets väsentligaste regionala påverkan orsakas av de höga nya attraktionerna som kommer att synas på långt avstånd. Från vissa väderstreck blir området ett nytt inslag i stadssilhuetten medan det från andra håll kommer att sammanfalla med Gröna Lunds befintliga område. Mest påtaglig är förändringen från Fåfängan, Kastellholmen och Slussen/Skeppsbron. Lokalt ger, enligt miljökonsekvensbeskrivningen, de nya byggnaderna en måttligt negativ konsekvens för kulturmiljön när upplevelsevärdet på Falkenbergsgatan förändras. Gröna Lunds verksamhet har i sig ett högt kulturhistoriskt värde genom sin långa tradition på samma plats.

TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 7 (8) Fotomontage som visar utbyggnaden och det befintliga Gröna Lund sett från Kastellholmen. Den nya berg- och dalbanan är i sin konstruktion anpassad för att ge så litet bidrag till bullret som möjligt. Bullerutredningen visar att det är möjligt att nå ner till rimliga ljudnivåer genom att vissa delar av banan kapslas in. Bostäderna på Falkenbergsgatan kommer trots detta att få en ökad bullerstörning genom den nya berg- och dalbanan. Bostäderna på Falkenbergsgatan kommer enligt solstudien få viss skuggning från 16-tiden under vår och höst. Förslaget innebär att möjligheten till en allmän strandpromenad i området försvinner vilket är negativt. Tillgängligheten till stranden är tänkt att kompenseras genom att kajen vid Allmänna Gränd utökas. En utökning av Gröna Lunds område är positivt eftersom detta är en anläggning som lockar många människor och bedöms som värdefull att utveckla. STADSBYGGNADSKONTORETS STÄLLNINGSTAGANDE De flesta Stockholmare och otaliga turister har någon gång besökt Södra Djurgården och Gröna Lund. Området har i århundraden varit ett av stadens självklara nöjescentra. Idag tillhör västra delen av Södra Djurgården ett av världens tio mest besökta evenemangsområden. Det är världsunikt att kunna erbjuda ett sådant samlat utbud av kultur, rekreation, nöjen, boende och natur mitt i en huvudstad. Gröna Lund med sina ca 1,2 miljoner nöjeslyssna besökare per år är ett av Sveriges främsta besöksmål. Stadsbyggnadskontoret anser att det är hög tid att den röriga parkeringsplatsen i ett förnämligt läge på Djurgården får en långsiktig användning. Med anledning av att Gröna Lund äger aktuell del av kv Skeppsholmsviken och är i behov att utöka sin verksamhet synes en tivoliverksamhet motiverad. En utvidgning av Gröna Lund knyter även an till platsens tradition då det s k Nöjesfältet låg här mellan 1924 och 1957. Ett nöjesfält bedöms generellt vara i överensstämmelse med den av Stockholms kommunfullmäktige i april 2009 antagna fördjupade översiktsplanen för Djurgården. I den framhålls att för att bibehålla områdets attraktivitet som evenemangspark behöver verksamheter kunna vidareutvecklas och förnyas.

SID 8 (8) Högsta tillåtna höjder för berg- och dalbanan och tornet är satta i nivå med motsvarande befintliga anläggningar på Gröna Lund. Därmed kan Skansenbergets silhuett fortsätta att råda i stadslandskapet. Falkenbergsgatans nya randbebyggelse med utåtriktade verksamheter i bottenvåningen förstärker gatans stadsmässiga karaktär. Gångstråket från Galärparken föreslås fortsätta i Falkenbergsgatan och Lilla Allmänna gränds riktning ned till Beckholmssundet. En strandpromenad har valts bort eftersom att en sådan endast skulle omfatta hälften av kv Skeppsholmsviken och ändå inte kunna passera färjeläget eller Gröna Lunds nuvarande område. Den minskade möjligheten till att anlägga en strandpromenad är tänkt att kompenseras genom att kajen vid Allmänna Gränd utökas och görs attraktiv för fler än köande och besökande till färjan. Gröna Lunds yta motsvarar enligt uppgift ca 10 procent av tivoliområdet Liseberg i Göteborg varför en direktkontakt med vattnet är att ses som en kvalitativ konkurrensfaktor. Borttagandet av parkeringsplatser är bl a i överensstämmelse med Evenemangsparkens intressenters samlade önskan att privattrafiken ska minska till förmån för en god kollektivtrafik. Buller och ljud är en ofrånkomlig följd av ett nöjesfält. En stor del av året råder lugn men under sommaren finns knappast något mer intensivt levande än Gröna Lunds Tivoli. Åtgärder kommer att vidtas för att begränsa bullerstörningarna till en enligt miljökonsekvensbeskrivningen acceptabel nivå. Förutom bl a inkapsling av delar av berg- och dalbanan synes en begränsning av åkaktiviteterna till senast kl 22.00 nödvändigt för att klara riktvärdena för buller/skrik av denna art. Kontoret anser att de tjugotals bostäderna på Falkenbergsgatan utgör ett självklart och historiskt inslag i denna del av Södra Djurgården. Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden godkänner programsamrådsredogörelsen och beslutar om plansamråd för del av kv Skeppsholmsviken. SLUT