Beslut och verksamhetsrapport

Lycksele kommun barnomsorgen@edu.lycksele.se efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Johan Skyttes förskola, Lycksele kommun

1(15) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att både förskolechef och personal vid Johan Skyttes förskola i Lycksele kommun arbetar utifrån gemensamma strategier och riktlinjer, i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolans personal bedöms ha ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet. Vidare ger förskolechefen personalen de förutsättningar de behöver för att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Inom dessa förutsättningar ingår tid för planering, reflektion och möjligheter till ändamålsenlig kompetensutveckling. Personalen stödjer och stimulerar de flerspråkiga barnens språkutveckling i såväl svenska som modersmålet i den dagliga verksamheten. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade område: Personalen behöver utforma förskolans miljö för att stödja och stimulera flerspråkiga barns utveckling i såväl svenska som modersmålet. I detta ingår att synliggöra och uppmuntra alla barns språk i förskolans miljö och material.

2(15) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 21 december 2016, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 23 oktober 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Stockholmsavdelningen, Box 23069, 104 35 Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2015:7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Ga riel Brandström Beslutsfattare gebastian himfors Föredragande

201 6-10-2 1 3(15) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Johan Skyttes förskola i Lycksele kommun ingår i urvalet av förskolor. Johan Skyttes förskola besöktes den 6-7 september 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Sebastian Thimfors och Lotta Andersson Damberg. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, låg grad och ganska låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om Johan Skyttes förskola Johan Skyttes förskola är en av 16 kommunala förskolor i Lycksele kommun. Alla kommunala förskolor i Lycksele kommun arbetar utifrån ett "språkstimulerande arbetssätt", där förskolornas arbete utgår från den kommungemensamma handlingsplanen för" inskolning av flerspråkiga barn". Förskolan har 81 barn inskrivna varav cirka 50 procent är flerspråkiga. Barnen på Johan Skyttes förskola är fördelade på fyra avdelningar, Kanoten, Fjädern, Indianen och Mockasinen. På förskolan finns sammanlagt 16 heltidstjänster, fördelat på både heltids- och deltidsanställda och av dessa tjänster är 6,5 förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef som ansvarar för sammanlagt tre förskolor i kommunen. Kvalitetsgranskningen av Johan Skyttes förskola innefattar barn i fyraårsåldern. Skolinspektionen har under två dagar besökt avdelningen Fjädern med 20 inskrivna barn, varav 14 av dessa är flerspråkiga. På avdelningen arbetar två förskollärare och två barnskötare, varav en av barnskötarna också fungerar som språkstöd. Under besöket genomförde Skolinspektionen intervjuer med försko-

4(15) lechef, arbetslag på besökt avdelning, en fokusgrupp bestående av representanter från förskolans andra avdelningar samt en specialpedagog och logoped från kommunens "Språkotek". Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i hög grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Det finns en tydlig kommungemensam handlingsplan för flerspråkiga barns språkutveckling. På förskolan finns mål, strategier och riktlinjer för hur uppdraget ska omsättas i den dagliga verksamheten utifrån ett språkutvecklande arbetssätt, som utgår från kommunens handlingsplan. Förskolan har mål och riktlinjer för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling I den dokumentation som huvudmannen och förskolechefen skickat in till Skolinspektionen inför besöket finns en beskrivning av Lycksele kommuns framtagna handlingsplan för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. I handlingsplanen beskrivs förskolornas arbete med att medverka till flerspråkiga barns språkutveckling och hur arbetet organiseras, planeras och genomförs. Samtliga intervjugrupper bekräftar att man följer planen i sitt planeringsarbete för det praktiska arbetet på förskolan. Personalen kartlägger flerspråkiga barns behov, intresse, bakgrund och erfarenheter För att få en förkunskap om förskolans flerspråkiga barn uppger förskolechef, arbetslag och fokusgrupp att förskolans personal vid inskolningen gör en kartläggning tillsammans med vårdnadshavare, en så kallade "språkdomän". Denna kartläggning fångar upp barnets bakgrund, språkliga erfarenheter och i vilka kontexter barnet använder svenska och sina modersmål. Arbetslaget och fokusgruppen uppger att språkdomänerna sedan följs upp och används två gånger per år vid utvecklingssamtal för att följa barnets språkliga utveckling i såväl svenska som modersmålen. Förskolechef och arbetslag lyfter att de vid behov kan få stöd av tolk samt specialpedagog och logoped från kommunens

5(15) "Språkotek", vid exempelvis samverkan med vårdnadshavare och i genomförandet av språkdomänerna. Personalen granskar kritiskt sitt förhållningssätt Samtliga intervjugrupper beskriver att förskolans språkutvecklande förhållningssätt utgår från den gemensamma handlingsplanen kring flerspråkiga barns språkutveckling. Arbetslag och fokusgrupp berättar att det språkliga förhållningssättet genomsyrar förskolans verksamhet och bygger på att de i mötet med flerspråkiga barn har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet och olika kulturer. Men också att personalen exempelvis talar långsamt, är lyhörd, ger barnen talutrymme, förbereder dem innan aktiviteter och ständigt arbetar med tecken och bilder som stöd. Förskolechef och arbetslag berättar att de diskuterar uppdraget, att medverka till flerspråkiga barns språkutveckling i både svenska och sina modersmål, vid arbetsplats- och förskollärarträffar, planerings- och reflektionstid samt i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. De har under dessa kollegiala forum exempelvis diskuterat samverkan med vårdnadshavare, handlingsplanen för flerspråkiga barn, det språkutvecklande förhållningssättet, hemkultur och hur förskolans modersmålsstödjare kan användas i verksamheten. Självskattningen som arbetslaget gjort inför Skolinspektionens besök visar att personalen anser att de har en gemensam bild av hur de ska medverka till de flerspråkiga barnens språkutveckling såväl i svenska som sina modersmål. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen säkerhetsställer att det finns utbildad personal med rätt kompetens för uppdraget. Vidare ger förskolechefen personalen möjlighet till kompetensutveckling för det språkutvecklande arbetssättet samt tid och forum för planering, uppföljning, erfarenhetsutbyte och reflektion.

6(15) Personal med rätt kompetens för uppdraget Förskolechefen beskriver i intervjun att personalens kompetens för uppdraget säkerställs genom förskolans gemensamma arbete med handlingsplanen för flerspråkiga barns språkutveckling. All personal på förskolan är inte högskoleutbildade. Enligt förskolechefen är det därför viktigt att ha ett gemensamt språkutvecklande förhållningssätt, men också att förhållningsättet kontinuerligt diskuteras på förskolan under gemensamma kollegiala forum. Förskolechef, arbetslag och fokusgrupp berättar i intervjuerna att de har varit delaktiga i att ta fram handlingsplanen för flerspråkiga barns språkutveckling och att detta är ett levande dokument i verksamheten, som också revideras varje år. Förskolechef, arbetslag och fokusgrupp uppger samstämmigt att de är överens om att förskolans personal erbjudits en rad kompetensutvecklingsinsatser kopplade till flerspråkiga barns språkutveckling. De nämner exempel såsom utbildning i tecken som stöd, utbildning i "Bornholmsmodellen", föreläsningar kring flerspråkighet och föräldrabemötande, samt en fortbildning i översättnings- och inspelningsverktyget "Pen Pal". Självskattningen visar att personalen anser att de har kompetens för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling och att det finns möjlighet till kompetensutveckling inom området. Informations- och erfarenhetsutbyte mellan personal Förutom informations- och erfarenhetsutbytet som sker i förskolans kollegiala forum så samarbetar förskolans olika avdelningar kring organisation och användande av förskolans språkstödj are, berättar förskolechefen, arbetslaget och fokusgruppen i intervju. Förskolan har i dagsläget ett stort antal flerspråkiga barn. Förskolechefen har därför anställt en språkstödjare som talar det modersmål som är representerat bland flest barn, samt att flera i personalen är flerspråkiga. Den flerspråkiga personalen stöttar de flerspråkiga barnen och övrig personal i det dagliga arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Vidare uppger samtliga intervjuade grupper att förskolan också har ett informations- och erfarenhetsutbyte med specialpedagog och logoped från kommunens "Språkotek" kring flerspråkiga barns språkutveckling.

2016-1 0-2 1 7(15) Förskolechefen och personalen följer upp och analyserar förskolans arbete Förskolechefen, arbetslaget och fokusgruppen berättar i intervju hur de kontinuerligt följer upp och analyserar arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan, för att på så sätt kunna utveckla och förbättra arbetet. Till exempel utvärderar de och följer upp språkdomänerna förskolan gör tillsammans med vårdnadshavarna vid inskolning och utvecklingssamtal, för att se de flerspråkiga barnens språkutveckling i såväl svenska som modersmålen. Men också för att se hur språkdomänerna används i förskolans praktiska arbete. Vidare lyfter de kommunens handlingsplan och förskolans systematiska kvalitetsarbete som framgångsfaktorer i förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Självskattningen bekräftar att personalen anser att de är delaktiga i att följa upp och utvärdera arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Dock uppger representanter från kommunens "Språkotek" att de saknar en uppföljning och utvärdering av samarbetet med förskolan kring deras språkutvecklande insatser vid den aktuella förskolan. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Personalen erbjuder barnen rika möjligheter och ger dem förutsättningar att i den dagliga verksamheten använda olika kommurtikativa uttrycksätt. Vidare tar personalen tillvara mötet med både det enskilda barnet och barnen i grupp för att stimulera barnens språkutveckling. Barnen erbjuds möjligheter att möta och använda olika kommunikativa uttryckssätt Förskolechefen berättar i intervjun att förskolan erbjuder barnen olika uttryckssätt och uttrycksformer under den dagliga verksamheten. Exempelvis arbetar förskolan med metoden "Bornholmsmodellen" under samlingarna. Personalen använder sig då av språk- och ordförrådspåsar tillsammans med tecken och bilder, för att stärka språkutvecklingen i svenska. Vidare berättar förskolechefen att personalen erbjuder barnen andra uttryckssätt såsom skapande, rörelselek och sång. Personalen bekräftar det förskolechefen berättar och beskriver musik

2016-1 0-2 1 8(15) och rytmik som viktiga uttryckssätt att erbjuda i verksamheten, då det är uttrycksätt som alla barn gemensamt kan delta i utan att nödvändigtvis verbalt förstå varandra. Självskattningen visar att personalen anser att de ger de flerspråkiga barnen möjligheter att kommunicera med hjälp av olika uttryckssätt i den dagliga verksamheten. Skolinspektionens observationer visar att det i den dagliga verksamheten ofta förekommer aktiviteter där barnen får möjlighet att utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, uttrycka egna ståndpunkter och kommunicera med andra. Barnen erbjuds också möjligheter att möta och använda olika uttryckssätt. I de fria aktiviteterna erbjuds barnen exempelvis möjligheter att måla, rita, arbeta med lera eller att leka rollekar. Vid samlingarna som Skolinspektionen observerar får barnen möjlighet att möta både talspråk, bilder och tecken som stöd. Samlingarna innehåller exempelvis moment där personalen använder språkpåsar tillsammans med barnen för att öva på ordförråd, begrepp och hur de tillsammans kan skapa ett gemensamt sammanhang, utifrån barnens intresse och erfarenheter. Till exempel pratar personalen och barngruppen på en samling om en hund som finns med som figur i språkpåsen. I samtalet pratar de kring barnens egna erfarenheter kring hundar. Dialogen om hunden utvecklas och de pratar vidare om vad hunden exempelvis äter och dricker. Barngruppen får sedan med hjälp av olika bilder från språkpåsen gissa vad hunden kan tänkas tycka om att äta och dricka utifrån de bilder som finns i språkpåsen. Under samlingen är personalen noga med att befästa och repetera ord och med hjälp av bilder och tecken arbeta med ordförrådet. Gruppindelningar utifrån barnens behov och i meningsfulla sammanhang Förskolechefen och arbetslaget uttrycker i intervjuerna att de på ett medvetet sätt utifrån observationer av barnens språkliga behov placerar barnen i mindre grupper vid till exempel språksamlingar och i temaarbeten. Personalen berättar att tanken med de mindre gruppkonstellationerna är att bidrar till en lugnare lärmiljö och bättre språkutvecklande förutsättningar. Detta kan till exempel vara genom att låta "språksvaga barn vara i samma grupp som språkstarka barn". Som personal är det viktigt att vara närvarande och att hela tiden benämna, befästa och repetera ord med barnen samt använda tecken och bilder som stöd.

9(15) Skolinspektionens observationer visar att personalen uppmärksammar varje barn i mindre sammanhang och är måna om att de flerspråkiga barnen kommer till tals. Även i gruppaktiviteter såsom skapande med lera, samlingar och lekar inomhus/utomhus arbetar personalen aktivt för att talutrymmet ska respekteras och att alla barn har rätt att inte bli avbrutna. Personalen hjälper också de flerspråkiga barnen att sätta ord på det dom försöker uttrycka och uppmuntrar andra barn i gruppen att hjälpas åt att hitta ord på svenska. Till exempel noterar Skolinspektionen under besöksdagarna att personalen aktivt och medvetet uppmuntrar de flerspråkiga barnen att uttrycka sig på det språk de känner sig bekväma med i den aktuella situationen, dels för att de ska kommunicera men också för att öva på sina språk. Oberoende av vilket språk barnen väljer får de uppmuntran och språkligt stöd av personalen och när det behövs finns oftast språkstödjaren tillhands och stöttar genom att exempelvis översätta, befästa ord och hjälpa till vid missförstånd. Genom att personalen och språkstödjaren ingår i samma arbetslag och utgår från samma språkliga förhållningssätt, noterar utredarna att de flerspråkiga barnen ges rika möjligheter att få öva och stärka sin språkutveckling i svenska i meningsfulla sammanhang under den dagliga verksamheten. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i hög grad uppmuntrar och skapar möjligheter för barnen att använda modersmålet i den dagliga verksamheten. Personalen har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet och stödjer aktivt barnens modersmål i den pedagogiska verksamheten. Vidare tar personalen tillvara tillgången till flerspråkig personal för att skapa möjligheter att använda det gemensamma modersmålet i den pedagogiska verksamheten. Personalen har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet Samtliga intervjuade grupper uttrycker att det på förskolan råder en positiv inställning till flerspråkighet och att flerspråkighet ses som en tillgång. Alla intervjugrupper är också överens om att det är viktigt att personalen och förskolan

10 (15) förmedlar att "flerspråkighet är en tillgång och att barn och vårdnadshavare ska vara stolta över både modersmål och hemkultur". Flerspråkighet och modersmål uppmuntras och används i den dagliga verksamheten Arbetslaget och fokusgruppen berättar i intervju att de medvetet arbetar med att uppmuntra och stärka barnens flerspråkighet i den dagliga verksamheten. Detta genom att exempelvis uppmuntra de flerspråkiga barnen att använda sina modersmål i den dagliga verksamheten både med personal och med andra barn med samma modersmål. Men också genom att personalen samarbetar med språkstödjaren i de aktiviteter som de erbjuder barnen, för att på så sätt ge barnen möjlighet att kunna använda sina modersmål så mycket så möjligt dagligen. I de fall ingen personal talar barnets modersmål berättar personalen att de tar hjälp utav exempelvis "Pen Pal" för att översätta och spela in olika böcker/sagor, de tar också hjälp av "Språkotekets" erfarenheter och kunskaper. De uppger att de inom detta arbete utgår från förskolans gemensamma språkutvecklande förhållningssätt. Språkstödjaren som ingår i arbetslaget berättar att barnen pratar mycket med henne i början när de inte kan så mycket svenska och att hon märker när barnen lär sig svenska. Språkstödjaren uppger att hon då kan stötta barnen i både det svenska språket och modersmålet i förskolans olika aktiviteter, så att de på så sätt lär sig i meningsfulla sammanhang, vilket också personalens självskattning visar. Samtliga intervjugrupper uppger att förskolans språkstödjare är en tillgång i det dagliga arbetet med förskolans flerspråkiga barn. Skolinspektionens observationer visar att flerspråkiga inslag ofta förekommer i den dagliga verksamheten, då arbetslaget systematiskt arbetar med både modersmål och svenska. Till exempel uppmuntrar personalen de flerspråkiga barnen att använda sina modersmål under samlingen, fria leken inne/ute och under rutinsituationer, såsom i hallen och under mellanmålet. I dessa situationer samarbetar personalen och språkstödjaren genom att instruera barnen både på modersmålet och svenska. De förklarar till exempel vart de ska gå, till vilket rum och till vilken pedagog, och vad som ska hända där. Personalen använder också systematiskt tecken och bilder som stöd för att förstärka det talade språket. De sätter ord på vad som sker och ställer frågor till barnen för att ge dem möjlighet att uttrycka sig och kommunicera på det språk barnen väljer att svara på. Beroende på vad barnen väljer för språk att uttrycka sig på får de stöttning

11(15) och stöd antingen utav språkstödjaren eller av någon annan i arbetslaget. Till exempel observerar Skolinspektionen när en grupp barn ska leka "Kom alla mina små kycklingar". I denna situation samarbetar personalen för att alla barn ska kunna delta och förstå hur leken går till. Språkstödjaren förklarar regler på modersmålet och handleder barnen så att de förstår och får förutsättningar att delta i leken samt befäster ord och begrepp på både modersmålet och svenska. Den andra personalen organiserar leken och uppmuntrar barnen att delta och förstärker leken genom att tala tydligt, långsamt och använder kroppsspråket och rörelser för att förmedla huvuddragen i leken. Samtidigt noterar Skolinspektionen att personalen vid lurtchsituationerna inte tar tillvara på tillfällen som skulle kunna användas för att stödja och uppmuntra de flerspråkiga barnen. Lunchsituationen är mer organiserad utifrån att ett större antal barn ska kunna äta i matsalen samtidigt, snarare än att uppmuntra och stimulera till en språkutvecklande miljö i såväl modersmålen som svenskan. Till exempel noterar Skolinspektionen att personalens fokus ligger mer vid att strukturera lunchsituationen så att alla barn i matsalskön får mat, hittar en plats att sitta på och att barnen får lugn och ro att äta, än till att använda lunchsituationen som ett språkstimulerande tillfälle. Vårdnadshavarnas är delaktiga i de flerspråkiga barnens språkutveckling Samtliga intervjugrupper uppger att de generellt har en bra samverkan med vårdshavarna vid kartläggande av barnens språkdomäner och vid utvecklingssamtal. Men att de också samarbetar med exempelvis översättningar och inspelningar av böcker/sagor på de olika modersmålen. De intervjuade grupperna är eniga om att deras goda relationer och samverkan med vårdnadshavarna är en framgångsfaktor i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling och att de lagt ner mycket arbete inom detta område. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Materialet anpassas och används så att det

12 (15) finns goda möjligheter till språkutvecklande arbete i den dagliga verksamheten. Men personalen behöver i större utsträckning utforma miljön i syfte att stödja och uppmuntra barnens språkutveckling i svenska såväl som i sina modersmål. Det svenska språket dominerar i miljö och material Den miljö och det material som Skolinspektionen kartlägger på förskolan representerar framför allt det svenska språket. Men det finns också inslag i miljö och material som speglar andra språk och kulturer. Exempel på detta är ord och bilder på några modersmål som är uppsatta på väggarna och flaggor från olika länder. I ett av rummen finns kläder att klä ut sig i, där även samiska kläder och en uppbyggd samisk miljö med till exempel en "kåta" finns representerade. Det finns också ett fåtal böcker på andra språk som är tillgängliga för barnen. I övrigt speglar inte miljö och material den stora andel barn med flerspråkighet och annan kulturell bakgrund som finns representerad på förskolan. Självskattningen samt intervjuerna med personal och förskolechefen visar att de ser ett behov av en utveckling av förskolans miljö och material, så att den på ett bättre sätt återspeglar den språkliga och kulturella mångfalden som finns representerad bland barnen. Miljö och material används aktivt i språklärandet Förskolans miljö innehåller bilder, ord, böcker på svenska och olika spel. Det finns en viss variation av skapande material som inbjuder till aktiviteter såsom att måla, rita, leka med lera och bygg- och konstruktion. Materialet används aktivt i förskolans dagliga verksamhet och inbjuder till gemensam lek och kommunikation. Under observationerna använder personalen miljö och material i sampel med barnen för att förklara, befästa ord och begrepp, men också för att få barnen delaktiga i de aktiviteter som erbjuds i den dagliga verksamheten. Till exempel noterar utredaren en situation under den fria leken inomhus då ett av de flerspråkiga barnen nyfiket observerar hur några andra barn arbetar med lera. Detta uppmärksammar personalen och stöttar genom kroppsspråk och tecken barnet att delta i aktiviteten, vilket barnet gör. Personalen visar sedan hur man kan använda leran och befäster samtidigt ord och begrepp på svenska. Efter en stund kommer språkstödjaren till bordet där barnen "lerar". Hon tar tillvara tillfället att stötta det flerspråkiga barnet i modersmålet genom att på

13 (15) samma sätt som personalen innan förklara, befästa ord och begrepp fast på barnets modersmål. Skolinspektionen noterar under observationerna att arbetslagets språkstöd stöttar de flerspråkiga barnen med samma modersmål i både miljön och i barnens val av material. Samtliga i arbetslaget stöttar och uppmuntrar också barnen genom tecken och bilder som stöd. Under observationerna av olika samlingar noterar Skolinspektionen att personalen medvetet använder material såsom "språkpåsar", bilder och tecken som stöd för att systematiskt ge barnen möjlighet att använda, öva och stärka sitt språk på såväl svenska som sina modersmål.

14 (15) Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden? Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid 7 2 1 kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

15 (15) Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.