STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2010-06-04 Handläggare: Maria Grahm Tfn 08-508 275 97 Till Stadsbyggnadsnämnden Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för del av Årsta 1:1, Enskede Gård 1:1 samt Västända 1 m fl i stadsdelen Årsta (ca 400 lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av plansamrådet och uppdrar år kontoret att ställa ut planförslaget. Susanne Lindh Sammanfattning Torsten Malmberg Box 8314, 104 20 Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon 08-508 26 000. Fax 08-508 27 170. stadsbyggnadskontoret@sbk.stockholm.se Katrin Berkefelt Förslag till detaljplan var på samråd under mars 2010. Planen innehåller bebyggelseexploatering längs Johanneshovsvägen/Årstavägen med ca 400 lägenheter och en förskola med fem till sex avdelningar. Två välbesökta samrådstillfällen gavs; ett samrådsmöte en vardagskväll och ett Öppet hus i Årsta centrum en lördag. Totalt inkom ett sjuttiotal synpunkter från remissinstanser och allmänhet under samrådstiden. Flertalet remissinstanser och boende är positiva till en bebyggelseexploatering inom området, men har kompletterande synpunkter på sina hjärtefrågor som trafik, ljudmiljö, byggnadshöjder etc. Bilaga: Remiss och samrådsredogörelse www.stockholm.se/sbk
SID 2 (8) Utlåtande Planprogram 2005-04-07 godkände Stadsbyggnadsnämnden planprogrammet för Årstastråket. Programmets syfte är att ange en inriktning för hur man kan ta tillvara de nya strukturer som skapas i och med att kraftledningen genom Årsta tunnelförläggs. En fördelaktig faktor var att trafikmängderna på Johanneshovsvägen och Bolidenvägen minskade då vägtunneln Södra länken öppnades för biltrafik. Det gav möjligheter att smalna av dessa vägar och på så sätt ge utrymme för en stadsmässig exploatering. Programmet syftar även till att förbättra de nord-sydliga kontakterna mellan Årsta, Valla gärde och Årstafältet. Översikt Årstastråket. Aktuellt planområde markerat. Uppdaterad bild 2010. Årstastråket följer till stor del tvärbanans sträckning och får ett mycket bra kollektivtrafikläge. Intentionen är att skapa en sammanhängande urban miljö med en stadsmässig trafik- och gatumiljö. Planprogrammet ligger till grund för det fortsatta planarbetet för Årstastråket. I programsamrådet framkom synpunkter på bl a ökande trafik, buller från bil- och spårtrafik, värnande av kulturmiljön, tätheten på ny exploatering. Programmet kan sammanfattas enligt följande: - Innehåller ca 1500 nya lägenheter. - Ny bebyggelse utgör en egen, ny struktur och kompletterar de befintliga bostadsområdena istället för att spegla dem. - Ny bebyggelse koncentreras till trafikstråk och knutpunkter. - Tvärbanan integreras bättre i området och befintligt gatunät kompletteras med nya gator och tvärförbindelser för att förbättra kontakten mellan Årstas olika stadsdelar. - Gaturummen blir täta och urbana som kontrast mot de grönare och luftigare parksidorna.
SID 3 (8) - För att tydliggöra vad som är privat och offentligt skapas nya privata och halvprivata rum närmast bostaden. - Ny bebyggelse får en genomsnittlig höjd om 5 våningar. - Viktiga platser och knutpunkter ges en tydlig arkitektonisk gestaltning. - Parkering måste, på grund av markbrist, främst förläggas i garage. - Årstas gröna struktur behålls i stort och förstärks där så är möjligt. - Kommersiell service bör förstärkas och lokaliseras till Årsta centrum. - Nya lokaler för förskola och skola kommer behövas för att tillgodose uppkommande behov. Planförslaget Stadsbyggnadsnämnden gav kontoret i uppdrag att påbörja planarbete för aktuell detaljplan 2009-11-26. Planens syfte är att möjliggöra ny bebyggelse i området kring korsningen Johanneshovsvägen/Årstavägen och skapa en sammanhållen, mångsidig och levande stadsmiljö. Planen rymmer ca 400 lägenheter med möjlighet till lokaler i del av bottenvåning samt en förskola med fem till sex avdelningar. Byggherrar engagerade i planeringen av denna etapp av Årstastråket är JM, Familjebostäder, SBC och Sisab. Årstabergs station Årstafältet Årsta C planområde Gullmarsplan Globen Intentionen är att skapa en sammanhängande urban miljö med en stadsmässig trafik- och gatumiljö. Konkret betyder det att dagens trafikled omvandlas till stadsgata med ett körfält i varje riktning med omgivande bebyggelse, träd, parkering och gc-banor längs sidorna.
SID 4 (8) Gatumiljö, bild från planbeskrivningen. När Södra länken öppnades för trafik, år 2004, minskade trafiken på Johanneshovsvägen från ca 48 000 fordon/dygn till dagens 8 000-11 000 fordon/dygn. Ett omfattande arbete har genomförts under hösten/vintern 2009-2010 för att samordna planeringsförutsättningen för trafik på Johanneshovsvägen mellan Årstastråket och Årstafältet. Trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret har varit representerat. Förutsättningen för de båda projekten är ca 13 000-17 000 fordon/dygn (2020) på Johanneshovsvägen. Slutsatsen är att det går att åstadkomma godtagbar framkomlighet även om vägen i enlighet med planprogrammet smalnas av till två körfält. Illustrationsbild; Johanneshovsvägen, mot cirkulationsplats. I Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm, antagen av kommunfullmäktige 15 mars 2010, ingår Årstastråket som en del av den centrala stadens utveckling. Det övergripande målet med planeringen av Årstastråket är att skapa en sammanhängande stadsmiljö. En stor del av bebyggelsen blir möjlig sedan staden investerat ca 680 mnkr i nedgrävningen av kraftledningar genom området. En bärande idé i Årstastråket är ombyggnaden av Johanneshovsvägen till en stadsmässig gata. Årstastråket är en del i det utvecklingsbara samband mellan Gullmarsplan och Liljeholmen som redovisas i översiktsplanen. Vidare beskrivs i översiktsplanens strategi 4, Främja en levande stadsmiljö i hela staden, att
SID 5 (8) förändringar som ökad trafik vid en utveckling av stadsbebyggelsen i en växande stad får accepteras om inriktningen för en trygg och levande stadsmiljö ska kunna nås. Kartbild från Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm. Plansamrådet Aktuell detaljplan har varit ute på remiss och samråd under perioden 3-31 mars 2010. Under remisstiden visades förslaget i Fyrkanten i Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4, på Årsta-Enskede-Vantörs stadsdelsförvaltning, Slakthusplan 4 samt i Årsta centrum, vid Årsta Torg. Samrådsmöte hölls tisdag 9 februari 2010. kl. 18:30-21:00 i Årstaskolans nyrenoverade matsal. Ett femtiotal personer kom till mötet och diskuterade förslaget. Ett Öppet Hus hölls i Årsta centrum lördagen den 21 mars kl 11.00-16.00, tillsammans med planprogrammet för Årstafältet som var ute på samråd samtidigt. En strid ström av intresserade och engagerade medborgare kom och diskuterade förslagen och hämtade material under dagen. Sammanfattning av inkomna synpunkter Flertalet remissinstanser och boende är positiva till en bebyggelseexploatering inom området, men har kompletterande synpunkter på sina hjärtefrågor som trafik, ljudmiljö, byggnadshöjder mm. Totalt inkom ett sjuttiotal synpunkter från remissinstanser och allmänhet.
SID 6 (8) NORR Synpunkter på planförslaget under samrådet. Bebyggelsens skala och gestaltning Synpunkter på höjden (för hög) på tillkommande bebyggelse närmast Linde station från flertalet boende samt från Skönhetsrådet och Stadsmuseet. Boende har även synpunkter på att planen medger för höga våningshöjder över lag. Stadsmuseet och några boende har synpunkter på att den stadsmässiga karaktären på ny bebyggelse inte matchar den befintliga bebyggelsen. Synpunkter från boende och Skönhetsrådet på placeringen av planerad förskola för nära villaområdet Enskede Gård. Många önskar en beskrivning av området Enskede Gård i planbeskrivningen. Stadsbyggnadskontorets kommentar De högsta våningshöjderna i planförslaget sänks från tio/elva våningar till sex/sju våningar. Ny bebyggelse kommer, i enlighet med planprogrammet, att genomsnittligt ha en våningshöjd på fem våningar. Den nya bebyggelsens stadsmässiga karaktär följer också planprogrammets intentioner och ett sätt att realisera den centrala stadens utvidgning. Planbeskrivningen kommer att kompletteras med en beskrivning av Enskede Gårds villaområde. Framkomlighet för bil- och busstrafik Miljö- och hälsoskyddsnämnden och SL vill att kollektivtrafikkörfält på Johanneshovsvägen studeras i det fortsatta arbetet. Trafikverket påpekar att framkomligheten på Johanneshovsvägen inte får försvåras eftersom den är omledningsväg för Södra länken. Länstyrelsen förutsätter beaktande av SL:s och Trafikverkets synpunkter. Trafikkontoret hävdar i sitt samrådsyttrande att det inte är godtagbart att smalna av Johanneshovsvägen till två körfält med hänvisning till flera projekt som ligger
SID 7 (8) långt fram i tiden med sitt genomförande (Gullmarsplan och Slakthusområdet) och föreslår en fördjupad trafikanalys för hela söderort. Stadsbyggnadskontorets kommentar Planområdet är ett område som blivit möjligt att förtäta i och med att mark frigörs för bebyggelse genom kraftledningens tunnelförläggning och en avsmalning av Johanneshovsvägens köryta. Detaljplanen innebär att Johanneshovsvägen omvandlas från en väg med fyra körfiler till en stadsgata med gång- och cykelvägar på båda sidor. Kontoret bedömer att den nya gatan kommer att klara av beräknad trafikmängd och fortsätta att vara en omledningsväg för Södra länken. Omledningsvägnätets övriga delar har motsvarande kapacitet som den nya Johanneshovsvägen kommer att ha. Området har ett bra kollektivtrafikläge, med både tvärbanan som planeras att bli turtätare och bussar på Johanneshovsvägen till Gullmarsplan. Framkomligheten för bussar bedöms även fortsättningsvis att vara god, även om dagens överdimensionerade väg byggs om till en stadsgata. Busshållplatser kommer att förläggas i fickor. Johanneshovsvägens disposition, karaktär och utformning studeras vidare och fortsatt samråd med berörda kommer att ske. Buller & vibration Inkomna synpunkter om att ny bebyggelse ska klara bullerriktvärden och vibrationsriktvärden. Stadsbyggnadskontorets kommentar Studier om buller, vibrationer och stomljud kommer att göras och detaljplanen anpassas efter eventuella krav. Fornlämning Länsstyrelsen och Stadsmuseet påpekar att resten av Göta landsväg är en fornlämning och att en exploatering förutsätter tillstånd från Länsstyrelsen, dokumentation och borttagande. Skönhetsrådet anser att Göta landsväg inte bör bebyggas. Stadsbyggnadskontorets kommentar Samråd kommer att ske med Länsstyrelsen angående Göta landsväg i Årstastråkets fortsatta planering. Området är borttaget ur aktuell detaljplan, pga att det delområdet helhetsmässigt hör ihop med Årstastråkets fortsättning västerut. Fortsatt arbete Med utgångspunkt i samrådssvaren kommer förslaget att bearbetas inom följande ämnesområden innan utställning: Byggnadshöjder
SID 8 (8) Gestaltning av ny bebyggelse Gatumiljöns utformning Buller- och vibrationsutredning Teknikfrågor Tidplan Utställning: 4e kvartalet, 2010 Antagande: 2011 Byggstart: 2012 Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Bebyggelsens gestaltning En bärande idé i Årstastråket är ombyggnaden av Johanneshovsvägen till en stadsmässig gata. Intentionen är att gaturummet ska vara urbant och ny bebyggelse ska utgöra en egen, ny struktur och komplettera befintliga bostadsområden, istället för att spegla dem. En genomsnittlig våningshöjd på fem våningar, som varierar från tre till sju våningar. Främja en levande stadsmiljö Årstastråket är en del i det utvecklingsbara samband mellan Gullmarsplan och Liljeholmen som redovisas i Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm. Vidare beskriver översiktsplanen i strategi 4, Främja en levande stadsmiljö i hela staden, att förändringar som ökad trafik vid en utveckling av stadsbebyggelsen i en växande stad får accepteras om inriktningen för en trygg och levande stadsmiljö ska kunna nås. Johanneshovsvägens disposition, karaktär och utformning studeras vidare och fortsatt samråd med berörda kommer att ske. Kontoret avser att arbeta vidare med planförslaget och nästa steg i planprocessen är utställning, som planeras i slutet på 2010. SLUT