1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av befolkningen kan bedrivas många sätt. Vissa saker kan förutsägas med lite större säkerhet än andra, som till exempel att Hampus och många av hans jämnåriga kommer att söka sitt första jobb efter examen inom ett par år. Var de kommer att bosätta sig och vilja bilda familj planerar många kommuner för redan nu. Prognosmetod Den historiska befolkningsutvecklingen i Mölndal visar på tendenser över tid och ger därför viktig information för att kunna prognosticera den framtida utvecklingen. Exempelvis ser vi idag effekter av de höga barnkullarna som föddes på 40- och 90-talet. 40-talisterna har idag uppnått en pensionsålder, medan 90-talisterna nu befinner sig i en barnafödande ålder. Mölndals befolkningsprognos tas fram av Statistiska Centralbyrån (SCB) en gång per år. SCB använder sin senaste riksprognos vid framtagandet av regionala prognoser. Fruktsamheten och dödligheten antas följa riksprognosens utveckling, medan nivåerna antas vara regionalt beroende. Utflyttningen baseras på tidigare observerade utflyttningsrisker. Antagandet om inflyttning tas fram genom att studera tidigare inflyttningsmönster samt planerad nybyggnation.
2(14) Prognosmodellen är genom sina antaganden en förenkling av verkligheten. När du använder befolkningsprognosen är det därför viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa vilken storlek och sammansättning den framtida befolkningen kommer att ha. Skillnaden mellan prognosen och det faktiska utfallet kan bero på både slumpmässiga fel och felaktiga antaganden. Mölndals stads befolkning år 2014 Kommunen hade vid slutet av året en folkmängd på 62 927 personer. Årets folkökning på 1,5 procent eller 949 personer är mycket positiv och ska ställas i relation till ett genomsnitt på 0,7 procent eller 433 personer för åren 2009-2013. Även i ett längre tidsperspektiv var det senast 1969 och 1970, som en ännu kraftigare folkökning kunde noteras med 1 837 respektive 1 298 personer. 70 procent av årets folkökning i Mölndal berodde på ett högt flyttningsnetto, varav invandringsnettot på 220 personer bidrog till en tredjedel. Under den senaste femårsperioden har däremot flyttningsnettot på i medeltal 112 invånare haft betydligt mindre påverkan på kommunens folkökning. I Mölndal är drygt en femtedel av befolkningen i åldrarna 0 till 15 år. I förhållande till länet är det 2 procentenheter större andel och till riket 4 procentenheter lägre. Andelen äldre kommuninvånare från 65 år och uppåt är oförändrad från föregående år med 16 procent. I länet uppgår andelen äldre till 19 procent och i riket till 20 procent. Utfall av 2014-års befolkningsprognos Befolkningsprognosen underskattade folkökningen med 350 personer. Främst berodde detta på att flyttningsnettot antogs bli knappt 300 personer i prognosen. Utflyttningen under prognosperioden baserades på ålders- och könsspecifika inrikes och utrikes utflyttningsrisker i Mölndal för åren 2008-2013. Ett viktigt antagande för prognosen var också kommunens bostadsplaner om cirka 620 bostäder per år. Under arbetet med prognosen fördes ett resonemang om vad nya attraktiva bostadsområden kan innebära för förortskommuner med stor flyttgenomströmning. För prognosen valdes då att justera ner de inrikes utflyttningsriskerna med en procent. Trots det blev utfallet för flyttningsnettot nästan 370 personer högre än beräknat. Det föddes drygt 40 barn mer än beräknat, vilket anses vara inom felmarginalen för en kommun av Mölndals storlek. Utfallet för födelseöverskottet (antalet födda minus antalet döda), blev 25 personer färre än i prognosen. De funktionella åldersklasserna, vilka redovisas i tabell- och diagramsammanställningen nedan, är grupperade efter de planeringsåldrar som Lokalberedningen har angett. Bland barn och unga var underskattningen störst i åldrarna 6-15 år sett till antal personer. Totalt överskattades knappt 140 personer eller 0,9 procent i åldrarna upp till 18 år. För andelen äldre, 65-w år, visade befolkningsprognosen en god träffsäkerhet med en marginell överskattning på 14 personer eller 0,1 procent. I yngre åldrar där det oftare sker förändringar i livet är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Viktigt att tänka på är att en befolkningsprognos träffsäkerhet ökar för områden med liten in- och utflyttning.
3(14) Det relativa prognosfelet, det vill säga prognosfelet i förhållande till antal personer i åldersklassen, är som störst för 0-åringarna med en överskattning i prognosen med drygt fem procent. Den förklaras av att fruktsamhetstalen sjönk under 2014, såväl i Mölndal som i riket. 1 Under 2014 färdigställdes tre fjärdedelar av planerat bostadsbyggande, vilket indikerar att en något större andel än föregående års folkökning har skett i det befintliga bostadsbeståndet. Men det är först när statistiken som visar antalet inflyttare i nybyggnation publiceras i sommar, som det går att dra några slutsatser. Diagram 1. Kommunens totala folkökning och antal nyproducerade lägenheter (bostäder) per år för perioden 2012-2014. 1 Fruktsamhetstalet anger antalet levande födda barn per 1 000 kvinnor i respektive åldersklass. Fruktsamheten beräknas på årsbasis för varje aktuellt år, och kan ses som antalet barn som varje kvinna beräknas få under sin livstid. Fruktsamheten är inte lika stor för alla åldrar. Åldersfördelningen bland kvinnor i kommunen kommer därför att påverka antalet födda barn i prognosen.
4(14) Konsekvenser och fortsatt arbete Den befolkningstillväxt som skedde under 2014 förväntas bidra till ekonomisk tillväxt i form av högre skatteintäkter, även om behovet av service samtidigt ökar. Men det finns inget linjärt samband mellan en kommuns folkökning och ekonomiska utveckling, då en mängd faktorer påverkar. Varje ny invånare kan generera både inkomster och kostnader utöver vad kommunen beräknat i form av skatteintäkter och efterfrågan på kommunala tjänster. Detta gör det därför svårt att förutsäga de ekonomiska konsekvenserna av utfallet för befolkningsprognosen. Hur kommunens kostnader påverkats av den prognostiserade befolkningsökningen och det faktiska utfallet beror på befolkningens socioekonomiska struktur, samt i stor utsträckning på den befintliga kapaciteten i kommunens verksamheter. När inte platser finns inom befintlig verksamhet för att bemöta nya invånares behov blir marginalkostnaden för att tillgodose ytterligare efterfrågan, och ibland även ett större behov, förhållandevis hög då det exempelvis krävs utbyggnad med nya lokaler. Förändrad efterfrågan på lokaler som en konsekvens av befolkningsprognosens utfall och ny befolkningsprognos behöver utredas närmare av respektive förvaltning, för att sedan återrapporteras till Lokalberedningen för gemensam revidering av berörda delar i Lokalresursplan 2015. Beräknad leverans för befolkningsprognos 2015-2025 Kommunprognos (v. 18-19) Validering kommundels- och skolområdesprognoser år 2014 (v. 21) Kommundels- och skolområdesprognoser (v. 22) Syftet med validering Valideringen ger förvaltningarna möjlighet att följa befolkningsutvecklingen i sina planeringsområden för avstämning mot lokalresursplan och investeringsbudget. Valideringen visar om befolkningsutvecklingen i ett delområde avviker från prognos och tidigare utveckling. Om avvikelsen omfattar mer än ett år och inte är ringa bedöms den vara en trend. Om valideringen påvisat en trend görs justeringar i antaganden för det specifika delområdet i årets prognosarbete. För skolområdena görs detta alltid i samråd med Skolförvaltningen.
5(14) Diagram 2. Mölndals folkmängd enligt 2014-års befolkningsprognos och utfall (faktiskt folkmängd per 2014-12-31). Diagrammet visar att befolkningsprognosen underskattade folkökningen med 350 personer. Diagram 3. Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. En folkökning sker då antalet födda och inflyttade personer överstiger antalet döda och utflyttade personer, det vill säga när summan av den naturliga folkökningen och nettoflyttningen är positiv. Händelser (födslar, dödsfall, flyttningar) som skett före 2014, men som rapporterades under året, påverkar totalbefolkningen för 2014 men redovisas inte som händelser under året.
6(14) Diagram 4. Kommunens befolkningsförändring enligt 2014-års befolkningsprognos och utfall per 2014-12-31. Diagram 5. Kommunens befolkningsförändring enligt 2014-års befolkningsprognos och utfall per 2014-12-31.
7(14) 0-21 år (ålder vid årsslut) Prognos 2014 Utfall 2014 Absolut skillnad Relativ skillnad (%) Folkmängd 17 281 17 435-154 -0,9 Folkökning 113 267-154 -136 Döda 4 3 1 25 Inflyttade 1 223 1 404-181 -15 Utflyttade 1 102 1 092 10 0,9 Flyttningsnetto 121 312-191 -158 Invandrade 157 213-56 -36 Utvandrade 87 74 13 15 Invandringsnetto 70 139-69 -99 Tabell 1. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen följer särskilt upp gruppen 0-21 åringar. Antal invånare i dessa åldrar har ökat med nästan 270 personer under 2014. En bidragande orsak till underskattningen i prognosen är en större inflyttning än förväntat. (I inflyttningen är invandringen inkluderad).
8(14) 2015-04-21 Ålder vid årsslut Prognos 2014 Utfall 2014 Absolut skillnad Relativ skillnad (%) 0 793 753 40 5,1 1-5 4 218 4 258-40 -0,9 6 831 838-7 -0,8 6-9 3 328 3 346-18 -0,5 6-11 4 895 4 913-18 -0,4 6-12 5 649 5 679-30 -0,5 6-15 7 782 7 851-69 -0,9 7-9 2 497 2 508-11 -0,4 7-15 6 951 7 013-62 -0,9 10-12 2 321 2 333-12 -0,5 12-15 2 887 2 938-51 -1,8 13-15 2 133 2 172-39 -1,8 0-18 14 924 15 061-137 -0,9 16-18 2 130 2 199-69 -3,2 16-19 2 867 2 930-63 -2,2 19-64 37 509 37 736-227 -0,6 65-79 7 347 7 319 28 0,4 65-84 8 721 8 695 26 0,3 65-w 10 144 10 130 14 0,1 80-89 2 277 2 285-8 -0,3 85-w 1 423 1 435-12 -0,8 90-w 520 526-6 -1,2 0-w 62 577 62 927-350 -0,6 Tabell 2. Folkmängd redovisad per åldersklass för 2014-års befolkningsprognos och utfall per 2014-12-31.
9(14) Ålder vid årsslut Prognos 2014 Utfall 2014 Absolut skillnad Relativ skillnad (%) 0 56 58-2 -3,6 1-5 365 406-41 -11,2 6 41 49-8 -19,5 6-9 122 134-12 -9,8 6-11 166 180-14 -8,4 6-12 186 211-25 -13,4 6-15 255 334-79 -31,0 7-9 80 85-5 -6,3 7-15 214 285-71 -33,2 10-12 64 77-13 -20,3 12-15 89 154-65 -73,0 13-15 69 123-54 -78,3 0-18 806 1 016-210 -21,1 16-18 130 218-88 -67,7 16-19 218 300-82 -37,6 19-64 3 772 4 039-267 -7,1 65-79 94 77 17 18,1 65-84 109 89 20 18,3 65-w 128 103 25 19,5 80-89 26 20 6 23,1 85-w 19 14 5 26,3 90-w 8 6 2 25,0 0-w 4 706 5 158-452 -9,6 Tabell 3. Antal inflyttade personer redovisade per åldersklass för 2014-års befolkningsprognos och utfall per 2014-12-31.
10(14) Ålder vid årsslut Prognos 2014 Utfall 2014 Absolut skillnad Relativ skillnad (%) 0 37 37 0 0,0 1-5 282 286-4 -1,4 6 37 38-1 -2,7 6-9 120 114 6 5,0 6-11 167 163 4 2,4 6-12 191 186 5 2,6 6-15 260 271-11 -4,2 7-9 82 76 6 7,3 7-15 223 233-10 -4,5 10-12 71 72-1 -1,4 12-15 94 108-14 -14,9 13-15 70 85-15 -21,4 0-18 674 710-36 -5,3 16-18 95 116-21 -22,1 16-19 178 200-22 -12,4 19-64 3 543 3 597-54 -1,5 65-79 159 162-3 -1,9 65-84 172 172 0 0,0 65-w 189 184 5 2,6 80-89 23 15 8 34,8 85-w 18 12 6 33,3 90-w 7 7 0 0,0 0-w 4 407 4 491-84 -1,9 Tabell 4. Antal utflyttade personer redovisade per åldersklass för befolkningsprognos och utfall.
11(14) Diagram 6. Flyttningsnetto per åldersklass för befolkningsprognos och utfall. Se även tabell 5.
12(14) Ålder vid årsslut Prognos 2014 Utfall 2014 Absolut skillnad 0 19 21-2 1-5 83 120-37 6 4 11-7 6-9 2 20-18 6-11 0 17-17 6-12 -5 25-30 6-15 -5 63-68 7-9 -2 9-11 7-15 -10 52-62 10-12 -7 5-12 12-15 -5 46-51 13-15 0 38-38 0-18 131 306-175 16-18 35 102-67 16-19 40 100-60 19-64 228 442-214 65-79 -64-85 21 65-84 -62-83 21 65-w -61-81 20 80-89 2 5-3 85-w 1 2-1 90-w 0-1 1 0-w 299 667-368 Tabell 5. Flyttningsnetto per åldersklass för befolkningsprognos och utfall.
13(14) Diagram 7. Folkmängd redovisad per ålderklass för åren 2013 och 2014 samt befolkningsprognos 2014. Diagram 8. Folkökning redovisad per ålderklass och antal personer för befolkningsprognos och utfall.
14(14) Diagram 9. Procentuell folkökning redovisad per ålderklass för befolkningsprognos och utfall.