Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/2015

Relevanta dokument
Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/2015

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förkolan Passaren. Kvalitet och måluppfyllelse vt.-12

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Förskolan Mjölken. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Berghemsskolan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetsplan för. förskola skola

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

Förskolan Tränset Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Kvalitetsrapport Förskola

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Förskolan Prosten Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Gnesta Waldorfförskola

Kvalitetsredovisning. Totebo förskola; Pandan

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Dalkjusans fritidshem 2014

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

Kvalitet och måluppfyllelse

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

LOKAL ARBETSPLAN 2014

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2015/2016. Fritidshem

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Fritidshemmens kvalitetsrapport

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Samhälle, samverkan & övergång

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Samhälle, samverkan & övergång

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet

1. Inledning Förutsättningar... 3

Kvalitetsredovisning

Innertavle skola, Fritidshem. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/2016

Ekensbergsskolan. Fritidshemmets. arbetsplan

Kyrkåsen och Sandbackas kvalitetsredovisning

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Fritidshemmens kvalitetsrapport

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Kvalitetsredovisning

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.

Fritidshemmens kvalitetsrapport

Fryele skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Verksamhetsplan Förskolan 2017

KVALITETSREDOVISNING TINGVALLASKOLANS FRITIDS

Lovisedalsskolan RO Skolplan

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Kållekärrs och Långekärrs skolor

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN Sankt Anna skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

ÅRSHJUL- SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FRÖDINGSKOLAN Från skollagen:

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni Grundskola årskurs 1-5

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Borbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning LÄSÅRET Fritidshemmet Yetin; Himalajaskolan Hjorted

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns förskoleverksamhet

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

LOKAL ARBETSPLAN

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Häggviks Gymnasium Lå 15/16 Gymnasieskolan

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning 2009/2010

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Transkript:

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/2015 Stiftelsen Umeå Waldorfskola Fritidshem Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Stift. Umeå Waldorfskola Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig Madeleine Öigaard Fastställd/Upprättad 2015-06-23 Reviderad -- Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete Version 1 Giltighetstid -- 1

Inledning Denna kvalitetsredovisning vänder sig till Stiftelsen Umeå Waldorfskolas styrelse, ledning, pedagoger, föräldrar samt till kommunens politiska ledning och dess tjänstemän. Redovisningen grundar sig dels på pedagogiska diskussioner och dokumentationer samt utvärderingar vid fritidshemmets kollegiemöten och deltagande i arbetslag, dels på medarbetarsamtal, synpunkter från föräldramöten och egna medarbetarenkäter. Redovisningen är upprättad av biträdande förskolechef Marie Sjöström samt rektor/förskolechef Madeleine Öigaard. Fritidshemmets medarbetare har under läsåret arbetat mycket i klasserna F-6 för att stärka den pedagogiska miljön under skoltid. Umeå Waldorfskolas fritidshem följer Lgr11 samt använder den Waldorfpedagogiska kursplanen som vägledning för medarbetarnas pedagogiska planering. Fritidshemmet hade 107 barn inskrivna under läsåret 14/15 Fritidshemmet har haft öppet mellan 06.30 och 17.45 varje dag. Fördelningen av ålder Åk F-3 Åk 4-6 77 barn 30 barn Förutsättningar Umeå Waldorfskolas fritidshem har under året haft en relativt stabil medarbetargrupp. Nedan redovisas personalomfattningen under året. I förskoleklassens barnomsorg arbetar två av förskoleklassens pedagoger fram till 16.00 sedan går de barn som är kvar till storfritids. En förstärkning av en fritidsmedarbetare skedde under en del av läsåret i förskoleklassen. På grund av sjukskrivningar och akuta extra behov av fritidsmedarbetare i skolan har under året många vikarier kallats in. Fritidshemmet har fortsatt att arbeta med ansvarsklasser, vilket innebär att varje fritidsmedarbetare är huvudansvarig för en klass. Två medarbetare har varit ansvariga för 4-6, varav en av dessa också har ansvarat för mellanmålet. Barnens vistelse i 4-6 minskade under våren varför tjänsteomfattningen också minskade. Marie Sjöström, ledare på fritidshemmet har också fungerat som kollegiemötets ordförande. Representationen av fritidspedagogerna på arbetslagen F-3 och 4-6 har inte varit regelbunden då det inte gått att organisera en samordning av mötestid som fungerar för alla. Ej heller har någon representant från Fritidshemmet kunnat delta i skolans stora kollegiemöte av samma anledning. Huvudman är stiftelsens styrelse vars huvuduppgift är att ansvara för att skollagens krav på Huvudmannaskap verkställs och uppföljs samt att föreskrifterna i stiftelseförordningen efterföljs. Styrelsen har utsett rektor/förskolechef som leder och samordnar det pedagogiska arbetet på förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium. Styrelsen har under året bestått av följande ledamöter: Elisabeth Zachrisson, ordf., Mikael Retsler, Annika Sandström, Karin Olofsson, Andreas Bergelin. 2

Ledningen Madeleine Öigaard, rektor/ förskolechef, har till biträdande förskolechef utsett Marie Sjöström. I ledningen har också ingått biträdande rektor för F-9 Linda Zachrisson och ordförande för gymnasiet Maria Ahlenhed. Personal 2014-2015 3 waldorfritidspedagoger /fritidspedagog (1 kvinna, 2 män) 1 waldorfförskollärare/förskollärare (kvinna) 2 lärare (kvinnor) 3 obehöriga fritidspedagoger (2 män, 1 kvinna) 1 ledare för fritidshemmet (kvinna) Sjukfrånvaron har under året varit tämligen hög. Tillgång till vikarier har alltid funnits. Kompetensutveckling Tre studiedagar har genomförts under läsåret. Dessa har bland annat innehållet studium av rumsgestaltning med Britta Blomberg, Barn som utmanar med Anna-Rosa Perris samt studier och planering av och utifrån de allmänna råden för fritidshem. 2 av medarbetarna har deltagit i föreningen Sveriges waldorfpedagogiska fritidshems vårseminarium. 1 av medarbetarna deltog i Waldorflärarhögskolans sommarvecka för fritidspedagoger. 1 medarbetare deltog i en veckokurs om 6-åringen, på Steinerhögskolan i Oslo. Projekt tillsammans med trädgårdsarkitekten Gunilla Åsberg påbörjades ht-13 för att skapa en bättre utemiljö för barnen, projektet är pågående och kommer att fortsätta då utemiljön har många utvecklingsmöjligheter. Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Barnens arbetsmiljö Fritids erbjuder en fantastisk utemiljö med många olika rum att vistas i. Mellanmålet serveras vid den öppna elden varje dag året om, en av medarbetarna ansvarar för skogsverksamheten, vilket ger ett gott resultat. I skogen har det dagligen erbjudits olika inspirationskällor till lek, exempelvis styltor, täljverktyg, hopprep med mera. Inne verksamheten är även den indelad i olika rum. Utrymme för utandning finns med rum som syrum, eller lugna rummet där man läser. Övervåningen i fritidshuset är tillägnat kreativiteten, ett rum som är till för skapande i olika former, såsom teater, klossbygge, dans, gymnastik med mera. För att kunna erbjuda åldersadekvata aktiviteter är Fritidshuset åldersindelat fram till 16.00 varje dag. Årstidsbundna teman har varit genomgående under året, barnen har erbjudits tovning, isskulpturer, skidtema, målning, ljusstöpning, pepparkaksbak med mera. En genomgående tanke med de pedagogiska aktiviteterna är att barnen får öva sig i det sociala samspelet men även en chans att utveckla sina intressen. Tema, lek och aktiviteter har också utformats utifrån resultatet av medarbetarnas sociogram, när detta har ansetts vara nödvändigt. Barnen i 4-6:an har arbetat med ett större projekt kring hållbar utveckling. Vid två tillfällen under året har trygghetskartor utarbetats. Elevenkäten 13/14 gav indikationer på ett visst missnöje med lokaler från barnen, då 4-6 har saknat en egen lokal i ett eget hus. Även 3:an saknade sin del av fritidshuset. Under sommaren och tidiga hösten flyttades därför 4-6:an till egna lokaler och åldersanpassades med material. Klass 3 fick en egen del i fritidshuset. Lugna rummet fick ett tydligare syfte för barnen. Ett fortsatt fokus har skett på att skapa förutsättningar så att barnen alltid kan känna trygghet, lugn och ro i sin dagliga miljö. Förskoleklassens lokaler är idag mer anpassade efter 6-åringens behov. 3

Bedömning av utvecklingsmöjligheter som påverkar barnens arbetsmiljö. Ett fortsatt arbete med att optimera lokalerna för att främja barns lust till lärande och lek men också lugn och ro kommer att pågå. Då fritidshemmets skogsverksamhet haft omfattande skadegörelse under läsåret men också under sommaren kommer ett stort fokus ligga på att återställa och förbättra verksamheten där. Ett arbete tillsammans med skolan för att säkerställa att alla eleverna känner sig trygga även med äldre barn, ligger som ett utvecklingsarbete för nästa läsår. Barnens lärande I waldorfpedagogiken ser pedagogen att barnets lärande stimuleras och sker genom den pedagogiska miljön som skapas i barnets lek med de olika materialen, de dagliga återkommande sysslorna och den yttre miljön. I leken övas samarbete, tal, matematik, naturkunskap, hantverk etc. Fritidshemmet har arbetat med att eleverna ska få utöva inflytande och delaktighet i stor utsträckning utifrån ålder. Detta har skett genom att de exempelvis har fått utforma sina egna trivselregler, önskelådor, delaktighet vid utformandet av lovaktiviteter med mera. Pedagogisk dokumentation som verktyg för att synliggöra olika processer har använts av samtliga pedagoger. Medarbetarna har även i stor utsträckning försökt anpassa den dagliga verksamheten efter elevernas önskemål. Det har även skett genom att personalen sköter den vardagliga praktiska verksamheten såsom städning organisering sortering och lagning tillsammans med barnen. Eleverna har även ett visst inflytande över mellanmålet. Bedömning av utvecklingsmöjligheter som påverkar barnets lärande Trots ovanstående känner fritidshemmet att detta är en punkt som man vill arbeta vidare med genom att tydliggöra det inflytande barnen faktiskt har, och utveckla till att innefatta flera moment under nästa läsår, vilket också elevenkäten visar på som ett utvecklingsområde. Även pedagogisk dokumentation av fritidshemmets verksamhet behöver ett särskilt fokus för att helt bli implementerat och en naturlig del av arbetet. En hög frekvens av vikarier som inte är utbildade i waldorfpedagogik har inneburit en svaghet i den pedagogiska kontinuiteten och tryggheten för barnen. Också det individuella stödet blir sårbart. En översyn av organisationen av pedagogisk samordning vid vikariebehov samt tjänstledighetsvillkor är ett utvecklingsområde såväl som de höga sjukskrivningstalen. Pedagogernas behov av strukturerad planeringstid både själva och tillsammans med exempelvis klassläraren är ytterligare ett viktigt område att utveckla. Barnens personliga och sociala utveckling Genom att pedagogerna på fritidshemmet har sina ansvarsklasser och att de en stor del av arbetsdagen befinner sig i klassrummen under skoltid gör att de har en god insyn i hur klimatet på skolan är. Ett aktivt arbete mot mobbing sker på daglig basis i skola och på fritids. I en del tjänster ligger att följa med till lunchen just för att säkerställa trygghet under promenad och mat. Sociogram över varje klass har genomförts kontinuerligt under året. Fritidshemmet arbetar efter skolans handlingsplan mot mobbing. Under året har fritidshemmet arbetat med elevernas språkbruk till och mellan varandra. Återkommande samtal om alla människors lika värde och rätten att vara olika har förts i fritidsklubben, men även i de lägre åldrarna. En av fritidshemmets pedagoger har under året även arbetat med värdegrundsrelaterade frågor som en del av skoldagen. I de lägre åldrarna har arbetet mer handlat om att alla ska få vara med i leken. Alla aktiviteter utformas så att alla barn ska kunna vara med oberoende etnicitet, kön eller funktionshinder. Fritidsmedarbetare som har ansvarsklasser har deltagit i ett föräldramöte/termin, informationsbrev med beskrivning av verksamheten och aktuella aktiviteter har skickats till alla föräldrar. 4

Bedömning av utvecklingsmöjligheter som påverkar barnens personliga och sociala utveckling. En fungerande daglig verksamhet med barnen i fokus är och har varit fritidshemmets ledord, detta arbete har varit extra krävande med de förutsättningar som har givits under året på grund av hög sjukfrånvaro. Även lärarnas sjukfrånvaro påverkar kontinuiteten då fritidsmedarbetare går in som vikarie. Trots detta har verksamheten fungerat väl. Ett bättre flöde av information på organisationsnivå gällande schemaändringar är nödvändig förbättringsåtgärd då det ökar möjligheterna till smidiga lösningar av det pedagogiska arbetet. Fritidshem och skola Fritidshemmets medarbetare har under året i stor utsträckning deltagit i skolans verksamhet under raster, luncher och till viss del även under lektionstid. Medarbetarna har haft ansvarsklasser och deltagit i det arbetslag man tillhört, utöver detta har återkommande möten med klasslärarna och elevhälsa skett. Samarbetet har fungerat väl med en öppen kommunikation, vilket har kommit eleverna till godo, dock har är den gemensamma tiden varit svår att finna vilket är ett utvecklingsområde. Slutord Waldorfskolans Fritidshem har under året haft en svår uppgift att behålla den renodlade pedagogiska och waldorfpedagogiska planeringen för fritidstid och rastverksamhet samtidigt som tjänsterna också är schemalagda i skolverksamheten. Det har dock till skillnad från tidigare år varit en stabil medarbetargrupp som trots oförutsedda sjukskrivningar och akuta insatser har lyckats hålla en grundläggande kontinuitet i verksamheten och i sitt utvecklingsarbete samt följa de allmänna råd som gäller för fritidshemmet. Dokumentationen har varit eftersatt och är ett utvecklingsområde, men värdet av att medarbetarna vet hur de skall hantera anpassningar och skapa en god balans mellan fritidsverksamhet och skola är en förutsättning med vilken de har lyckats. Att alla barn känner sig stimulerade och att fritidstiden är meningsfull är ett centralt mål och för att komma dit skall ett fokuserat arbete ske tillsammans med skolans pedagoger. Waldorfskolans Fritidshem har som utmaning att skapa den kvalitativa lärandemiljö som utmärker en ett waldorfpedagogiskt fritidshem Detta kan idag vara extra krävande då vi strävar att ge den stimulans och kreativitet barnen behöver utan att använda de digitala verktyg eleverna kanske förknippar med fritid. Det kommande året kommer det att föras en viktig diskussion i ledningen hur mer planeringstid skall kunna tillföras fritidmedarbetarna för att säkerställa kvalitén inom fritidshemmet. Umeå den 23 Juni 2015 Marie Sjöström Madeleine Öigaard 5

FÖRUTSÄTTNINGAR ARBETSPROCESSER Bilaga 1 FÖRSKOLANS KVALITET OCH MÅLUPPFYLLELSE BEDÖMNINGSSCHEMA lå 2012-13 Mätvärden på indikatorer som belyser kvalitet och måluppfyllelse anges där det är möjligt. STYRKOR = MCK TILLFREDSSTÄLLANDE GOD KVALITET = TILLFREDSSTÄLLANDE SVAGHETER = EJ TILLFREDSSTÄLLANDE Ej påverkbara Påverkbara... X Tillgång till vikarier På kort sikt (1 år) X Öka föräldrasamverkan På längre sikt X Fasta husvikarier Barnens arbetsmiljö Fysisk miljö X Utemiljön Trygghet, trivsel och likabehandling Inflytande och delaktighet X Fokus värdegrunden X Lugn och ro X Beröm /uppmuntran X Barnens lärande Pedagogisk verksamhet Individuellt stöd Personlig och social utveckling Föräldrars skattning 6