Kvalitet och måluppfyllelse

Transkript

1 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/2015 Stiftelsen Umeå Waldorfskola Gymnasium Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Stift. Umeå Waldorfskola Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig Madeleine Öigaard Fastställd/Upprättad Reviderad Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete Version I Giltighetstid 1 år

2 Inledning Denna kvalitetsredovisning vänder sig till Stiftelsen Umeå Waldorfskolas styrelse, ledning, pedagoger, elever, föräldrar samt till kommunens politiska ledning och dess tjänstemän. Redovisningen grundar sig dels på samtal, diskussioner och utvärderingar vid skolans samlade kollegium, dels på utvärderingar från arbetslaget, ämnesutvärderingar av lärare, skolans elev- och personalenkät. Sammanställningar av måluppfyllelse åk 12 och resultat av Nationella prov har används i analysen av måluppfyllelsen. Skolan använder även KWAL (ett verktyg för kvalitetsarbete mot Waldorfpedagogiska mål) som redskap i det egna utvärderingsarbetet. Elevrådens synpunkter och samtal vid samrådsmöten med föräldrar har också beaktats. Redovisningen upprättad av rektor/förskolechef Madeleine Öigaard. Waldorfgymnasiet har existerat som ett pedagogiskt alternativ med speciell estetisk profil i Umeå i snart 30 år. Estetiskt och konstnärligt övande är fundamental för undervisningen dels som enskilda ämnen (konsthantverk, eurytmi/dans, musik, bild) dels som integrerade moment i den övriga undervisningen. I och med GY 11 integrerades Waldorfgymnasiernas kursplan för att kunna ingå i de nationella programmen. Två Waldorfspecifika kurser, Eurytmi och Konsthantverk blev därigenom nationella kurser. Programmen lades som särskilda varianter inom det Naturvetenskapliga och det Estetiska programmet, då regeringen såg Waldorfgymnasiet som en nationell angelägenhet. Från och med ht 14 infördes färdighetsprov och kunskapskrav för elever som söker till waldorfgymnasiet i enlighet med skolverkets nya krav vid tillståndsprövningen för nationella program med särskild variant. Skolinspektionen gav också Sveriges waldorfgymnasier fortsatt tillstånd till sina program. Under läsåret 2014/2015 studerade 19 elever vid Waldorfgymnasiet. Dessa var fördelade, 5 elever estetiska programmet, 6 elever naturvetenskapliga programmet och 8 elever naturestetprogrammet. Fler elever har valt naturvetenskapliga programmet än tidigare år. Förutsättningar Umeå waldorfskola drivs i stiftelseform och är politiskt och religiöst obunden. Stiftelsens samlade verksamhet innefattar grundskola, gymnasium, förskoleklass, fritidshem och förskola. Umeå Waldorfskolas gymnasium arbetar efter GY 11 samt Waldorfskolans lokala kursplan. Miljö och lokaler Waldorfgymnasiet är beläget på Backen invid Waldorfskolans övriga skolverksamhet. Detta läsår har gymnasiet inrymts i nya lokaler med närhet till både naturvetarinstitutionen och teaterlokalen. Naturvetarhuset har för ändamålet byggts om och ett gemytligt fullt utrustat café och kök har uppstått i centrum av huset. Eleverna har inte längre hemklassrum utan salar för språk, SO- och natur -ämnen. Årskurserna hålls ihop klassvis men samarbetar också med närliggande årskurser. Eleverna har även detta år fått IKSU- sport guldkort samt detta läsår personliga datorer med inbyggd i-pad. Naturvetarhuset inrymmer hörsal, kemilaboratorium, elevhälsa med mottagning och behandlingsrum. På övervåningen ligger den stora målningsateljén tillägnad bildämnet där också fotolaboratorium Sida 1

3 finns. Gymnasiets lokaler består därutöver av en fullt utrustad teaterlokal, konsthantverkslokaler, silversmideslokal, fullt instrumentutrustade musiksalar och järnsmedja Inomhusidrott bedrivs i Umedalens IF s idrottshall Musköten på Umedalen. Huvudman är stiftelsens styrelse vars huvuduppgift är att ansvara för att skollagens krav på Huvudmannaskap verkställs och uppföljs samt att föreskrifterna i stiftelseförordningen efterföljs. Styrelsen har utsett rektor/förskolechef som leder och samordnar det pedagogiska arbetet på förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium. Styrelsen har under året bestått av följande ledamöter: Elisabeth Zachrisson, ordf., Mikael Retsler, Annika Sandström, Karin Olofsson och Andreas Bergeli. Ledningen Madeleine Öigaard, rektor/förskolechef har ansvarat för gymnasiets verksamhet tillsammans med arbetslagets ordförande Maria Ahlenhed som fungerat som studierektor. Ledningsgruppen har därutöver bestått av Linda Zachrisson, biträdande rektor för grundskolan (under delar av höst- och vårtermin har Samuel Holmlund och Paula Pleje vikarierat som biträdande och ställföreträdande rektor). Personal läsåret 14/15 5,5 lärare 3 män/2,5 kvinnor 1 skolsköterska kvinna 1 kurator kvinna 1 skolläkare kvinna 1 IT chef man 1 IT assistent man 1 vaktmästare man 1 elevregistrator kvinna 1 ekonomiassistent kvinna 1 löneassistent kvinna 1 matsalsansvarig kvinna 1 rektor kvinna Kompetensutveckling En ämneslärare i konsthantverk avslutade i år den tvååriga ämneslärarutbildningen på waldorflärarhögskolan (WLH) Vidareutbildning har även genomförts i bokbindning och smide av ansvarig konsthantverklärare. Speciallärare och specialpedagog har under läsåret genomfört en fördjupningsutbildning i undervisningsanpassningar. Sida 2

4 Samtliga lärare har deltagit i återkommande föreläsningar med Torulf Palm om formativ bedömning. Föreläsningar har också skett med Anna Tegström Lärstilar och anpassningar i klassrummet, Leif Tjärnstig från Waldorflärarhögskolan Didaktik och kunskapssyn i waldorfskolan. Studiedagar har bland annat innehållit utvecklingsarbete kring värdegrundsfrågor i praktiken, elevinflytande i undervisningen samt utvecklingsarbete gällande waldorfpedagogikens värdegrund och gemensam vision. Specialpedagog har en halv dag ansvarat för kompetensutveckling i likabehandlingsarbete med samtliga medarbetare. Varje torsdag har bedrivits 60 min. studier i waldorfpedagogik ur olika aspekter. Godi Keller har förläst kring elever med särskilda behov och waldorfpedagogik. Personalenkät Resultatet av personalenkäten visar att medarbetarna trivs och känner sig trygga på arbetsplatsen. Framträdande är att personalen upplever att den fysiska arbetsmiljön är väl anpassad i förhållande till uppdraget. Inga ärenden avseende kränkningar i klasserna har meddelats vilket utgör ytterligare en variabel som visar på en trygg arbetsmiljö. Varje medarbetare på skolan har ett IKSU spa kort till sitt förfogande i hälsofrämjande syfte. Vidare är medarbetarna nöjda med rektor som pedagogisk ledare. Personalenkäten visar emellertid en osäkerhet hos pedagogerna vad gäller det gemensamma utvecklingsarbetet och den gemensamma Waldorfpedagogiska värdegrunden. Det finns även frågetecken kring transparens och informationsflöde gällande skolans ekonomi och budgetarbete. Personalens arbetsmiljö I personalenkäten samt vid arbetslagssamtal framgår det att personalen har svårt att hitta tid till det egna planeringsarbetet. Personalen upplever vidare att planeringstiden äts upp av gemensamma mötestider och att mötesinnehållet i vissa fall är otydligt, vilket ger en känsla av tidsslöseri. Genomgående är att lärarna, särskilt klassföreståndare, upplever sina sammantagna arbetsuppgifter som tidsslukande och att mycket tid går åt till mentorskap. Utvecklingsområde Läsåret samlas den gemensamma mötestiden till torsdagar. Förhoppningen är att skapa möjlighet för en levande självförvaltningstanke att växa, samt öka tydligheten och precisionen i det kollegiala utvecklingsarbetet. Mentorstid för klassföreståndare utökas från 2 till 3 timmar per vecka och undervisningstiden för klassföreståndarnas heltidstjänster minskar från 24 till 22 lektioner. Lättnader i ämneslärartjänsterna görs genom max tak på 15 löpande lektioner per vecka. Trygghet, trivsel och studiero Umeå waldorfgymnasium kännetecknas av mycket hög måluppfyllelse gällande trivsel och trygghet. Detta är troligtvis mycket på grund av skolans litenhet vad gäller små grupper, hög lärartäthet samt lärarkontinuitet, men också genom ett medvetet likabehandlingsarbete som arbetats med under året. Eleverna kan ges ett personligt Sida 3

5 bemötande i sin undervisningssituation och samarbetet mellan årskurserna skapar gemenskap mellan elevgrupperna. Med detta följer en acceptans och därmed möjlighet för eleverna att upptäcka och utveckla sina förmågor i högre grad. En mycket god stämning präglar gymnasielokalerna. Inflytande och elevdemokrati Elevrådet har bestått av alla elever som haft intresse att delta. Dessa har planerat temadagar och deltagit med synpunkter till undervisningen bl a vad gäller teaterundervisning och utemiljö. Eleverna har visat ett stort engagemang till demokratiskt arbete men det har däremot varit svårt att motivera eleverna till att nå längre i sina studier och ta ansvar för sin egen undervisning. Eleverna i åk 12 valde även detta år att åka till Barcelona i slutet av arkitekturhistorieperioden. Utvecklingsområde Att i ännu större utsträckning låta elevrådet delta i diskussioner kring undervisningens mål och syfte för att därigenom hitta nya vägar till elevernas eget ansvarstagande för sina studier. Utvecklingssamtal Två utvecklingssamtal har under läsåret skett i varje klass. Mitt i gymnasiet samtal har genomförts med klass 11 under våren. Elevenkäten visar att inte alla elever känner till kunskapsmålen och att inte alla elever vet vad som krävs för att uppnå de olika betygen Utvecklingsområde Utvecklingsarbete kring målbeskrivning av de förmågor som krävs för olika betyg i alla ämnen. Fortsatt arbete med formativ återkoppling till eleverna. Lärplattform initieras under nästa läsår Bedömning och betyg och skolans studieresultat Två konferenser i betyg och bedömning har genomförts. Gymnasiekollegiets arbetslag har träffats en gång i veckan och under året arbetat med, betyg och bedömning, anpassningar, särskilt stöd för att säkerställa att alla elever skall få möjlighet att nå målen så långt som möjligt. Fysik och kemi har lagts på eftermiddagsperioder mot morgonperioden för att utöka laborationsmöjligheterna. Detta för att eleverna skall ges ökad möjlighet att förstå det teoretiska stoffet, vilket har visat resultat bl.a. i meritvärdet i kemi. De tre särskilda varianterna natur, natur/estet och estet samläser vissa ämnen och detta år har även årskurser samläst i vissa ämnen. Detta har skapat en socialt god stämning bland eleverna och bidragit till kunskapsutbyte. Projektresorna; Fältmätning, Marinbiologi, Biståndsprojekt, Arkitekturresan genomfördes med hög måluppfyllelse. Skogsprjektet blev på grund av lågt elevantal framflyttat till kommande läsår och sammanslås därmed med kommande årskurs 11. Sida 4

6 Utvecklingsområde Fortsatt arbete med formativ bedömining och diskussioner i arbetslaget kring formativ bedömining och samsyn kring betyg och bedömining. Måluppfyllelse åk 12 Klass 12 har bestått av 9 elever varför inte målresultat här redovisas. Individuell hjälp och särskilt stöd Individuell hjälp har kunnat ges av ordinarie ämneslärare som har haft extra tid i sin tjänst för extra stöd och hjälp. Elevenkäten visar också att eleverna upplever att de får hjälp i skolarbetet när de behöver det och att de kan nå kunskapskraven om de försöker. Utvecklingsområde Fortsatt arbete med kompetensutveckling vad gäller anpassningar och särskilt stöd. Slutord Waldorfgymnasiet har inte en särskild ämnesinriktad estetisk profil utan eleverna har en bredare kultur-, konstoch hantverksinriktning som även fungerar som en fördjupad integrerad del av pedagogiken och kunskapsutvecklingen. Waldorfprogrammen betonar elevernas möjlighet att utveckla kunskap genom ett estetiskt och praktiskt arbetssätt. Modern pedagogisk forskning visar betydelsen av estetiska, praktiska undervisningsaktiviteter som grund för kunskapsinhämtning. Det som Pisa undersökningarna har visat är framgångsrik undervisning, har waldorfskolorna gjort i snart 100 år (Andreas Schleicher) Vi har även detta år kunnat erbjuda eleverna en hög kvalité på gästlärare i de estetiska kurserna ofta med professionella kulturutövare som periodlärare vilket också givit eleverna en närmare kontakt med samhällets kulturliv. Projektresornas betydelse för förståelsen av undervsiningen berättar eleverna själva om i sina utvärderingar. Beslutet om en flyttning av gymnasielokalerna där eleverna nu har ämnesklassrum i stället för hemklassrum blev en mycket lyckad lösning för gymnasieeleverna inte minst vad det gäller sociala samspelet. Madeleine Öigaard rektor/förskolechef Sida 5

7 Förbättringsområden och prioriteringar för ökad måluppfyllelse läsåret Fortsatt förankring och samsyn av styrdokument sker i arbetslaget. - Fortsatt kompetensutbildning i anpassningar och formativ bedömning. - Utvecklande av lärplattform. - Bredda arbetet med elevråden så att dessa i större utsträckning involveras och tar del av utvecklingsfrågor gällande undervisningen. - Fortsatt kontinuerligt arbete med tolkning av mål, pedagogisk planering samt bedömning och betyg i arbetslag och studium. BESLUTADE MÅL ELEVERS KUNSKAPER Mål Delmål Kännetecken för måluppfyllelse Åk 12 Ansvarig Uppföljning Alla elever ges möjligheter att utvecklas så långt som möjligt. Analys av nationella ämnesprov med förslag på förbättringar för ökad måluppfyllelse samt höjda meritvärden Fortsatta kollegiala studier gällande formativ bedömning, samsyn betyg och bedömning styrdokument i gymnasiets tillsammans med grundskolas arbetslag. Samtal och diskussion kring Waldorfkursernas innehåll och betydelse samt integrering med nationella kurserna Pedagogisk planering. Gemensam mall. Fortbildning under hösten som leds av specialpedagog som omfattar barns olika lärandebehov. NP Elevenkäten Utvärderingar Betyg Uppdaterade och väl fungerande utredningar och åtgärdsprogram. Fungerande mallar gällande individuella anpassningar. Hög måluppfyllelse för alla elever oavsett individuella förutsättningar och behov. Rektor biträdande rektor samt medarbetare Efterarbetsdagar 2016 December 2015 Efterarbetsdagar 2016 Under året Sida 6

8 ELEVINFLYTANDE I UNDERVISNINGEN Mål Delmål Kännetecken för måluppfyllelse Ansvarig Uppföljning 4:9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Förbättra och utveckla elevrådsarbetet för att öka elevernas inflytande över lärande och utveckling av undervisningen Möjlighet för alla elever att, i alla ämnen förstå undervisningens: syfte, innehåll, arbetsmetoder och examinationsformer för att öka elevernas möjlighet och vilja att aktivt ta del av undervisningsförbättringar. Förbättra elev-lärardialogen och förståelse för formativ och summativ bedömning och betygssättning. Tydliggörande av elevrådets uppdrag och roll i organisationen genom: uppdragsbeskrivningar för såväl ansvarig pedagog som elevrepresentanter. Momentplan med syfte, innehåll, metod och kunskapskrav ges till eleverna inför varje nytt moment. Elevernas ska återkommande ges möjlighet till ämnes- och utbildningsutvärdering, samt självskattning. Implementera lärplattform. Väl förankrade Uppdragsbeskrivningar 100% positiva svar i elevenkäten. Förbättringar av undervisningen och ökad måluppfyllelse samt högre genomsnittligt meritvärde. Minskat behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Ökad säkerhet hos pedagogerna vad gäller pedagogisk planering, kunskapskrav, examinationer, bedömningar och betyg i enlighet med skollagen. MÖ, PS Lärarna Lärarna M Januari 2016 Våren 2016 Våren 2016 Hösten 2015 Sida 7

9 ARBETSLAGEN Mål Delmål Kännetecken för mål- uppfyllelse Ansvarig Uppföljning Arbetslaget som bas för elevernas individuella utveckling mot sko-lans kunskaps- och sociala mål. Arbetslaget tar ett gemensamt ansvar för alla elever i arbetslaget och särskilt för de elever som är i behov av särskilt stöd. Utredningar och åtgärdsprogram genomförs och dokumenteras enligt skolans rutin för särskilt stöd. Samsyn och god kunskap i arbetslagen om utrednings- och åtgärdsprogramsprocessen. Rektor, speciallärare och lärare Rektor och lärare Medarbetarenkät i januari Medarbetarsamtal i mars EHT möten löpande varje onsdag hela läsåret. Samsyn och kunskap i arbetslagen kring elevernas behov. Rektor och lärare Efterarbetsdagarna juni 2014 Vidareutbildning, information och inspiration för lärarna i arbetslaget. Rektor Efterarbetsdagarna juni 2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I ARBETSLAGEN En röd tråd från styrdokument till pedagogisk planering och mötet med elev och förälder. Pedagogisk dokumentation. Samsyn kring styrdokumenten. Samsyn kring utformning och uppföljning av pedagogisk planering. Rektor Sida 8