Kvalitet och måluppfyllelse

Transkript

1 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret Stiftelsen Umeå Waldorfskola Gymnasium Dokumenttyp Redovisning Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Fastställd/Upprättad Version I Dokumentägare Stiftelsen Umeå Waldorfskola Dokumentansvarig Madeleine Öigaard Reviderad Giltighetstid 1 år Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete

2 Inledning Denna kvalitetsredovisning vänder sig till Stiftelsen Umeå Waldorfskolas styrelse, ledning, pedagoger, elever, föräldrar samt till kommunens politiska ledning och dess tjänstemän. Redovisningen grundar sig dels på samtal, diskussioner och utvärderingar vid skolans samlade kollegium, dels på utvärderingar från arbetslaget, ämnesutvärderingar av lärare, skolans elev- och personalenkät. Sammanställningar av måluppfyllelse åk 12 och resultat av Nationella prov har används i analysen av måluppfyllelsen. Skolan använder även KWAL (ett verktyg för kvalitetsarbete mot Waldorfpedagogiska mål) som redskap i det egna utvärderingsarbetet. Elevrådens synpunkter har beaktats. Redovisningen upprättad av rektor/förskolechef Madeleine Öigaard. Waldorfgymnasiet har existerat som ett pedagogiskt alternativ med en naturvetenskaplig och estetisk profil i Umeå i snart 30 år. Gymnasiet har idag ett Naturvetenskapligt- och Estetiskt program med särskilda varianter. Det innebär att estetiska ämnen ingår i det naturvetenskapliga programmet och i det estetiska programmet ingår i naturvetenskapliga ämnen. Estetiskt och konstnärligt övande är fundamental för undervisningen dels som enskilda ämnen (konsthantverk, eurytmi/dans, musik, bild) dels som integrerade moment i den övriga undervisningen. I och med GY 11 integrerades Waldorfgymnasiernas kursplan för att kunna ingå i de nationella programmen. Två Waldorfspecifika kurser, Eurytmi och Konsthantverk blev därigenom nationella kurser. Programmen lades som särskilda varianter inom det Naturvetenskapliga och det Estetiska programmet, då regeringen såg Waldorfgymnasiet som en nationell angelägenhet. Från och med ht 14 infördes färdighetsprov och kunskapskrav för elever som söker till waldorfgymnasiet i enlighet med skolverkets nya krav vid tillståndsprövningen för nationella program med särskild variant. Skolinspektionen har givit Sveriges Waldorfgymnasier fortsatt tillstånd till sina program. Sida 1

3 Under läsåret studerade 19 elever vid Waldorfgymnasiet. Dessa var fördelade, 5 elever estetiska programmet, 6 elever naturvetenskapliga programmet och 8 elever naturestetprogrammet. Fler elever har valt naturvetenskapliga programmet än tidigare år. Förutsättningar Umeå waldorfskola drivs i stiftelseform och är politiskt och religiöst obunden. Stiftelsens samlade verksamhet innefattar grundskola, gymnasium, förskoleklass, fritidshem och förskola. Umeå Waldorfskolas gymnasium arbetar efter GY 11 samt Waldorfskolans lokala kursplan. Miljö och lokaler Waldorfgymnasiet är beläget på Backen invid Waldorfskolans övriga skolverksamhet. Gymnasiet inryms i lokaler med närhet till både naturvetarinstitutionen, bildsal och teaterlokal. Naturvetarhuset har ett gemytligt fullt utrustat café och kök i centrum av huset. Eleverna har salar för språk, samhällsorienterade och naturvetenskapliga ämnen. Årskurserna hålls ihop årskursvis men mycket tid för årskursövergripande samarbeten ges. Eleverna har även tilldelats IKSU- sport guldkort samt personliga datorer. Naturvetarhuset inrymmer hörsal, kemilaboratorium, elevhälsa med mottagning och behandlingsrum. På övervåningen ligger den stora målningsateljén tillägnad bildämnet. Gymnasiets lokaler består därutöver av en fullt utrustad teaterlokal, konsthantverkslokaler, silversmideslokal, fullt instrumentutrustade musiksalar samt järnsmedja. Alla klassrum är utrustade med fasta projektorer. Inomhusidrott bedrivs i Umedalens IF s idrottshall Musköten på Umedalen. Huvudman är stiftelsens styrelse vars huvuduppgift är att ansvara för att skollagens krav på Huvudmannaskap verkställs och uppföljs samt att föreskrifterna i stiftelseförordningen efterföljs. Styrelsen har utsett rektor/förskolechef som leder och samordnar det pedagogiska arbetet på förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium. Styrelsen har under året bestått av följande ledamöter: Mikael Retsler (ordförande), Per Sigvallius, Annika Sandström, Erik Enström och Liv Bladh. Ledningen Madeleine Öigaard, rektor/förskolechef har ansvarat för gymnasiets verksamhet tillsammans med arbetslagets ordförande Maria Ahlenhed som fungerat som studierektor. Ledningsgruppen har därutöver bestått av Marie Sjöström, ledare för fritids och biträdande förskolechef samt Linda Zachrisson, biträdande rektor för grundskolan. Sida 2

4 Personal läsåret 14/15* 14 lärare 6 män/8 kvinnor 1 skolsköterska kvinna 1 kurator kvinna 1 skolläkare kvinna 1 skolpsykolog kvinna 1 specialpedagog kvinna (vt) 1 IT chef man 1 IT assistent man 1 vaktmästare man 1 elevregistrator kvinna 1 ekonomiassistent kvinna 1 löneassistent kvinna 1 matsalsansvarig kvinna 1 rektor kvinna 1 ordf kvinna (*tjänsterna delas med grundskolan) De av skolans pedagogiska medarbetare som saknar Waldorfbehörighet har samtliga statlig lärarexamen. Kompetensutveckling Under läsåret har kompetensutveckling skett såväl gemensamt som individuellt. Kollegialt kompetensarbete: Skogen som klassrum (Naturskolan) Den trygga skolan, ett levande arbete mot kränkningar och diskriminering (LBT) I normens öga (LBT) Allergier och skolelever (Allergikonsulent) Bedömning och betygssättning (Erik Müller-Sandvik) Bemötande; elever och lärare (Göran Niilo) Lågaffektivt bemötande (Skolans specialpedagog) Vad utmärker dyslexi & anpassningar för dyslektiker (Skolans speciallärare) Elevassistent, ett utmanande uppdrag (Erika Granholm & Linda Zachrisson) Waldorfpedagogiskt studiearbete. Sida 3

5 Utbildningar: 1 medarbetare deltog i Steinerhögskolans ämnesseminarier i Oslo. 1 medarbetare avslutade tvåårig ämneslärarutbildning vid WLH. 2 medarbetar fortsatte pågående utbildning inom WLH. 1 medarbetare avslutade Svenska som andraspråk vid Umeå Universitet. 1 medarbetare deltog i Skolverkets fortbildning om nya riktlinjer för rektorer och huvudmän. Personalens arbetsmiljö Inför läsåret sänktes undervisningstiden för klasslärare och klassföreståndare från 24 lektioner (40 min) per vecka till 22. För ämneslärare sattes ett tak på max 15 löpande lektioner per vecka. Den arbetsplatsförlagda mötestiden minskades med 60 min per vecka. Ovan angivna förändringar gjordes utifrån sjukskrivningstal läsåret samt medarbetar- och kollegieutvärderingar som visade på en alltför hög arbetsbelastning. Årets personenkät visar en positiv ökning av personalens tillfredställelse i fråga om upplevd arbetsbelastning. Övervägande delen av personalen upplever en rimlig eller delvis rimlig arbetsbelastning, samt att arbetssituationen är mycket bra eller delvis bra. Vid utvärdering av den gemensamma arbetsplatsförlagda tiden uttrycker majoriteten av de svarande att de är mycket nöjda med lärarnas frihet att själv disponera tiden. I medarbetarenkäten uttrycker alla gymnasielärarna missnöje med de begränsade tidsramarna vid arbetslagstiden. Upplevelsen är att gymnasiespecifika frågar inte har prioriterats, vilket påverkat visions- och förbättringsarbetet. Personalen ser gemensamt konstnärligt övande som en viktig faktor för vi känsla. Tyvärr uttrycker några svarande oro och irritation över att de ibland upplever bristande engagemang hos enskilda kollegor. Medarbetarsamtalen visar att personalen är nöjd med sin arbetsmiljö. Utvecklingsområden Tydlighet vad gäller deltagande i administrativa kollegiet. Se över tidsramar samt organisation för gymnasiearbetslaget. Se över faktorer för att öka deltagande i kollegiets gemensamma konstnärliga arbete. Tydliggöra lärarens frihet i förhållande till läraruppdraget. Sida 4

6 Föräldrainflytande Läsåret samordnades skolans samverkansmöten med föräldraföreningens klassrådsmöten för att genom klassråden nå ut till fler föräldrar med information men också försöka skapa en dialog mellan ledning och föräldrar. Under läsåret har 3 samrådsmöten genomförts. Vid mötena öppnade rektor för dialog i skolaktuella frågor. Rektor har även månadsvis via rektorsbrev informerat samtliga föräldrar om vad som sker inom- och utanför verksamheten. Under läsåret har inte inkommit några klagomål från föräldrar till styrelsen för Umeå Waldorfskola. Trygghet, trivsel och studiero Umeå Waldorfgymnasium kännetecknas av mycket hög måluppfyllelse gällande trygghet och trivsel. Detta är dels på grund av skolans litenhet med små grupper/klasser, hög lärartäthet samt lärarkontinuitet, dels på grund av ett väl strukturerat likabehandlings- och elevmiljöarbete. Eleverna kan ges ett personligt bemötande i sin undervisningssituation och samarbetet mellan årskurserna skapar gemenskap och tolerans mellan elevgrupperna. Med detta följer en acceptans och därmed möjlighet för eleverna att upptäcka och utveckla sina förmågor i högre grad, vilket också LEVA-enkäten visade. Elevrådet har, som en del av sitt uppdrag, en samordnande funktion och planerar bland annat aktiviteter inte bara för gymnasiet utan även för grundskolans alla årskurser. En mycket god stämning präglar gymnasielokalerna, en tillåtande, trygg och öppen miljö där eleverna kan slappna av och vara sig själva. Under läsåret arbetade hela skolan med kön och könsuttryck som en del av skolans fokusområde. I gymnasieklasserna har flera elever vågat bryta normer vad gäller könsidentitet och könsuttryck. Skolåret 2015/16 inleddes med det övergripande likabehandlingstemat, I normens öga, som en del av arbetet med diskrimineringsgrunderna. Svagheter Fortsatt arbete med diskrimineringsgrunderna, under kommande läsår öka kunskapen om NPF elever, elev-elev, elevlärare, lärare-elev, vårdnadshavare-elev, skola-vårdnadshavare. Utvecklingsområden: Bredda och fördjupa lärarnas kunskaper om elevers behov inom NPF. Hitta fungerande arbetssätt, anpassningar och stöd för elever inom NPF. Skolövergripande arbete om behov och bemötande för elever med funktionsnedsättningar, ett arbete som bör ligga i fokus under kommande läsår. Sida 5

7 Inflytande och elevdemokrati Elevrådet har bestått av de elever ur alla klasser som haft intresse att delta. Dessa har planerat temadagar och deltagit med bra synpunkter till undervisningen bl.a. gällande projektundervisning, projektresor. Enskild elev har deltagit i det kollegiala utvecklingsarbetet kring anpassningar. Eleverna har visat ett stort engagemang till demokratiskt arbete men det har däremot varit svårt att motivera eleverna till att nå längre i sina studier och ta ansvar för sin egen undervisning. Eleverna har av samtliga lärare fått information om ämnens mål och vad som krävs för att nå kunskapskraven. Eleverna har i mindre grad haft möjlighet att påverka innehållet i undervisningen, på grund av begränsade tidsramar och kunskapskravens utformning men de har givits möjlighet att påverka arbetssätten och examinationsformerna. Enligt LEVAenkäten anser eleverna att de har möjlighet att påverka skolans verksamhet. Eleverna i klass 10, har nytt för detta år, valt att besöka Auschwitz i Polen och klass 12 har även detta år valt Barcelona som studiemål i slutet av arkitekturhistorieperioden. Utvecklingsområden: Att i ännu större utsträckning låta eleverna delta i diskussioner kring undervisningens mål och syfte för att därigenom hitta nya vägar till elevernas eget ansvarstagande för sina studier. Eleverna skall veta när, hur och varför de kan och bör påverka/engagera sig i de frågor som rör deras lärande och utbildningssituation. Eleverna har under året uttryckt missnöje över kommunikationen vid schemaändringar och ändringar av lektionstider. Inför läsåret 2016/17 implementeras lärplattformen Vklass. Vår förhoppning är att skapa positiva dialogytor och därmed öka elevernas delaktighet och inflytande men också kommunikationen. Utvecklingssamtal Två utvecklingssamtal har under läsåret skett i varje klass. Mitt i gymnasiet samtal har genomförts med klass 11 i början av vårterminen. Utvecklingsområden: Utvecklingsarbete kring målbeskrivning av de förmågor som krävs för olika betyg i alla ämnen. Fortsatt arbete med formativ återkoppling till eleverna. Lärplattformen Vklass initieras under nästa läsår. Sida 6

8 Bedömning och betyg och skolans studieresultat Konferenser i betyg och bedömning har genomförts med hela kollegiet. Gymnasiekollegiets arbetslag har träffats en gång i veckan och under läsåret arbetat med: betyg och bedömning, anpassningar, särskilt stöd för att säkerställa att alla elever skall få möjlighet att nå målen så långt som möjligt. Vad gäller likvärdig bedömning har det varit en sårbarhet att vara ensam lärare i ett ämne, vilket är ett utvecklingsområde för nästa läsår. Sambedömning har skett mellan vissa ämnen. Gymnasielärarna har saknat en fast för ämneslagsmöten vilket inneburit att det för alla ämneslag inte genomförts kontinuerligt. Måluppfyllelsen för gymnasiets avgångselever är fullständig, 4 av 4 elever har erhållit E eller högre i samtliga ämnen. Korrelationen mellan kursbetyg och nationella ämnesprov är god med vissa individ relaterade avvikelser. De tre varianterna natur, natur/estet och estet har samläst vissa ämnen, en del även årskursvis. Detta har skapat och bidragit till positiva kunskapsutbyten och ett breddat ett social klimat. Projektresorna; Skogsprojekt, Biståndsprojekt, Arkitekturresan genomfördes med hög måluppfyllelse. Allt fler av skolans elever har utmaningar inom NPF-området. Skolans förebyggande arbete med extra anpassningar och stöd är avgörande för att dessa elever skall ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst skall uppnås eller så långt de vill och kan. Vid utvärdering av elevhälsoteam, lärare och elever tydliggörs behov av fortbildning och fördjupning inom området som rör anpassningar i den ordinarie undervisningen detta för att tillmötesgå elevernas behov och fullgöra skolans kompensatoriska uppdrag. En konsekvens av ökade elevbehov och skolans, i vissa fall, svårigheter att tillmötesgå dessa har varit förlängda kurstider. Behov som förstärkts av alltför långa utrednings- och åtgärdsprogramsförlopp. Utvecklingsområde Tydliggöra ämneslagsarbetet genom att koppla detta till förstelärarnas uppdrag. Genom Waldorffederationen organisera kontakt med lärare på andra skolor för att säkerställa en likvärdig bedömning av elever i ämnen där lärare inte har ämneskollegor på skolan. Genom Vklass säkerställa kvalitén i överlämningar från lärare som slutar. Tydliggöra kursavslut för eleverna och förebygga behov av förlängda kurstider genom att: - Organisera studiebelastningen med hänsyn till projektresor och läsårsavslut. - Arbeta för snabbare utrednings- och åtgärdsprogramsprocesser samt mer precisa dokumenterade extra anpassningar. På grund av storleksmässigt små klasser är det svårt att dra slutsatser och genomföra analyser på gruppnivå. Läsåret 2015/16 bestod avgångsklassen av 4 elever, vilka alla erhöll fullständig gymnasieexamen. Korrelationen mellan kursbetyg och resultat på nationella prov är god för läsåret 2015/16. För att möjliggöra ett systematiskt målrelaterat analysarbete bör korrelationer i 5 års spann göras. Waldorfpedagogiskt utvecklingsarbete Uppföljning: Organisatoriska förändringar genomfördes läsåret 2015/16 i syfte att sträva mot en modern form av självförvaltning med rektor-skolledning samt ett aktivt och bärande administrativt kollegium. Administrativt kollegium har hållits månadsvis under läsåret 2015/16. Administrativa kollegiets roll har varit vägledande för skolledning vid beslut. Ordförande för arbetslagen har utsetts av skolledningen. Sida 7

9 Arbetslagen har läsåret 2015/16 valt Waldorfpedagogiska fokusområden som de ansvarat för. F-5 har arbetat med högtider och årskurs övergripande aktiviteter har arbetat med svarta tavlan som pedagogiskt verktyg. Waldorfpedagogiskt studium har erbjudits månadsvis till nyanställda lärare och lärare utan Waldorferfarenhet/utbildning. Utvärdering av KWAL visar att övervägande delen 21(23) anser att skolan har en gemensam Waldorfpedagogisk skolvision. Kollegialt Waldorfpedagogiskt värdegrundsarbete har under läsåret 2015/16 ej genomförts. Styrkor Skolan har en vision som är präglad av Waldorfpedagogiska värden och ideal. Hantverk och konstnärliga ämnen värderas högt/lika högt som teoretiska ämnen. Musik har en framträdande roll vid årstidsfester som arrangeras regelbundet. Vi använder högkvalitativa material i vår undervisning. Svagheter De svarande upplever att det finns brister vad gäller kunskap om och förståelse för Waldorfskolans kursplan och årsteman hos lärarna. Waldorfpedagogiskt utvecklingsarbete Individuell hjälp och särskilt stöd För att på bästa sätt tillmötesgå de äldre elevernas behov av ämnesspecifik kompetens vid extra anpassningar och särskilt stöd gavs detta läsåret 2015/16 företrädesvis av ordinarie ämneslärare med stöd av specialpedagog från och med vårterminen. Elevenkäten visar att eleverna upplever att de får stöd och hjälp av kunniga lärare för att nå kunskapskraven. Tiden för att prova fram rätt extra anpassningar eller genomförande av utredningar och åtgärdsprogram är dock för lång. Dels på grund av snabbt ökande elevbehov som inte ligger i paritet med skolans fortbildningstakt, handledningskapacitet och lärarnas kunskaper i förhållande till dokumentation, anpassningar och utredningar. Dels på grund av svårigheter att samordna elevdokumentationen och göra den lättillgänglig. Utvecklingsområden Förbättra samsynen och öka kommunikationen och informationen om elevernas behov genom implementering av lärplattformen Vklass. I arbetslaget strukturera arbetet med extra anpassningar så att processen sker skyndsamt. Skapa en arbetslagsmässig struktur för åtgärdsprogram och särskilt stöd. Sida 8

10 Slutord Waldorfgymnasiet har inte en särskild ämnesinriktad estetisk profil utan eleverna har en bredare kultur-, konst- och hantverksinriktning som även fungerar som en fördjupad integrerad del av pedagogiken och kunskapsutvecklingen. Waldorfprogrammen betonar elevernas möjlighet att utveckla kunskap genom ett estetiskt och praktiskt arbetssätt. Modern pedagogisk forskning visar betydelsen av estetiska, praktiska undervisningsaktiviteter som grund för kunskapsinhämtning. Det som Pisa undersökningarna har visat är framgångsrik undervisning, har waldorfskolorna gjort i snart 100 år (Andreas Schleicher) Vi har även detta år kunnat erbjuda eleverna en hög kvalité på gästlärare i de estetiska kurserna ofta med professionella kulturutövare som periodlärare vilket också givit eleverna en närmare kontakt med samhällets kulturliv. Men också forskare inom naturvetenskapen vilka företrädesvis funnits tillängliga under de veckolånga projektresorna men också vid studiebesök. Projektresornas betydelse för förståelsen av undervsiningen berättar eleverna själva om i sina utvärderingar. Att gymnasiet har haft färre elever i årskurserna de senaste åren har givit skolan möjlighet att skapa en bra grund inom de utvecklingsomården som kollegiet arbetat med men också givit möjlighet att utveckla den sociala förmågan hos eleverna Madeleine Öigaard rektor/förskolechef Förbättringsområden och prioriteringar för ökad måluppfyllelse läsåret Fortsatt arbete med samsyn betyg och likvärdig bedömning i arbetslaget och externa kontaktnät. - Fortsatt kompetensutbildning i anpassningar och formativ bedömning. - Utvecklande av lärplattform Vklass. - Genom Vklass involvera eleverna i kunskapskrav så att de kan möta våra förväntningar i undervisningen. - Fortsatt kontinuerligt arbete med tolkning av mål, pedagogisk planering, integrering av ämnen samt bedömning och betyg i arbets- och ämneslag. Sida 9

11 Schematiska mål läsåret Trygghet & studiero 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Mål Trygghet och studiero för skolans elever i alla klasser. Samsyn gällande skolans kompensatoriska uppdrag samt aktivt arbete med praktiska anpassningar. Delmål Fördjupningsområde lärlagsvis. samt via normkritisk fortbildningsdag med fokus funktionsnedsättningar EHT genomför fortbildning inom det egna teamet samt med undervisande lärare. Kännetecken på måluppfyllelse Positiva resultat på enkätuppföljning i december MØ EG Ansvarig Skriftlig handledning till undervisande lärare via praktiska tips samling i Vklass. Sida 10

12 Inflytande & elevdemokrati 4:9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Mål Momentplaner för morgonperiodsämnen i Vklass. Elevråden arbetar företrädesvis med utbildnings- och lärandefrågor. Delmål Momentplaner ligger ute på Vklass för läsårets första morgonperioder. Häfte för elevrådens uppdrag. Kännetecken på måluppfyllelse Positiv feedback från elever och vårdnadshavare vid momentutvärderingar. Att elevråden aktivt arbetar med frågor som rör elevernas studiesituation och lärande. Ansvarig Ansvariga lärare Elevrådsansvarig, Klassföreståndare Vklass implementeras enligt plan. Vklass används som ett lärande kommunikationsverktyg av elever, lärare, arbetslag och skolledning. MØ, LZ, KH, LM Sida 11

13 Elevers lärande och skolans studieresultat 3:3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Mål Korrelationen mellan betyg på nationella ämnesprov och slutbetyg årskurs Samlad elevdokumentation i Vklass. Delmål Samsyn kring nationella ämnesprov, syfte och roll i den summativa bedömningen. Vklass system används Kännetecken på måluppfyllelse Hög korrelation samt elev och ämnesutvärderingar som visar på att undervisningen förbereder eleverna inför genomförande av nationella prov. Vklass används aktivt vid elevärenden. Ansvariga MØ, MA MA Ämnesarbetslag Struktur för ämnesintegration och årskursvisa bedömningsmatriser. God kunskap och vardaglig användning av formativa bedömningsmetoder. Färdiga dokument presenteras av förstelärarna februari Alla lärare använder sig av formativ bedömning vid första morgonperiodsmomentet. Implementering startar våren MØ Tydlig koppling mellan lärarens planering, undervisning, formativ bedömning och summativ bedömning. Röd tråd i lärarnas momentplaner som ligger i Vklass. Positiv uppföljning i arbetslagen. Att momentplanerna ligger i Vklass. MA, MØ Sida 12

14 Individuell hjälp och särskilt stöd 3:5 a Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8. Lag (2014:456). Mål Anpassningsschema ligger på Vklass Samsyn gällande elevernas rättigheter och skolans ansvar med utgångspunkt från skolans kompensatoriska uppdrag med fokus på NPF elever. Tydlig ansvars- och delegationsordning i EHT. Delmål Positiv feedback från uppstartsdag med läsårstemat Alla vill men kan inte. Skriftlig fördelning av uppgifter, ansvarsområden mellan professionerna inom EHT. Kännetecken på måluppfyllelse Individuella anpassningar ligger på Vklass och utvärderas Genomförda extra anpassningar och minskat behov av särskilt stöd. Tydlig skriftlig ansvars- och delegationsordning i BAS-pärmen. Positiv feedback från undervisande lärare. Ansvariga MØ, EG, MA MØ, LZ Waldorfpedagogik Mål Samsyn och god kunskap hos alla undervisande lärare vad gäller Waldorfskolans kursplan. Delmål Förstelärarnas presentationer av projektplanerna. Kännetecken på måluppfyllelse God kunskap hos alla lärare som visar sig vid Skolinspektionen våren Ansvariga MØ, LZ Samsyn och god kunskap hos alla undervisande lärare om det Waldorfpedagogiska arbetet med rytmer. Gemensamt Waldorfpedagogiskt studium för alla lärare Positiv utvärdering av den kollegiala tiden. LZ Samsyn och god kunskap hos alla undervisande lärare om Waldorfpedagogikens grund i den antroposofiska människobildningen. Sida 13

15 Sida 14