Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/2016

Transkript

1 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/2016 Stiftelsen Umeå Waldorfskola Grundskola Dokumenttyp Redovisning Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Fastställd/Upprättad Version I Dokumentägare Stiftelsen Umeå Waldorfskola Dokumentansvarig Madeleine Öigaard Reviderad Giltighetstid 1 år Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete

2 Inledning Denna kvalitetsredovisning vänder sig till Stiftelsen Umeå Waldorfskolas styrelse, ledning, pedagoger, föräldrar, elever samt till kommunens politiska ledning och dess tjänstemän. Redovisningen grundar sig på: samtal, diskussioner och utvärderingar vid skolans samlade kollegium, arbetslagsutvärderingar, ämnesutvärderingar, anpassnings- och stödutvärdering, kommunens elevenkät åk F-6, UNGA-enkäten samt egna personal- och elevenkäter. Sammanställningar av meritvärden för åk 9 samt resultat av nationella ämnesprov åk 3,6 och 9 har används vid analys av måluppfyllelse för Umeå Waldorfskola åk F-9. Analys har genomförts på såväl lärar- som ledningsnivå. KWAL, Kvalitetsverktyg för Waldorfskolor, har använts som ett kollegialt verktyg för att summera, följa upp och förbättra den Waldorfpedagogiska kvalitén. Elevrådens synpunkter och samtal vid samrådsmöten med föräldrar har också beaktats. Redovisningen omfattar förskoleklass och grundskola och är upprättad av Linda Zachrisson, biträdande rektor samt Madeleine Öigaard, rektor/förskolechef. Umeå Waldorfskola arbetar enligt Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011), samt WWW(waldorfskolornas läroplan) vilken är ett vägledande komplement till Lgr 11. Skolan har detta läsår haft 23 barn inskrivna i förskoleklass, 159 elever årskurs 109 barn har deltagit i skolans fritidsverksamhet. 1-9 samt Förutsättningar Umeå waldorfskola är Umeå kommuns första friskola och har varit verksam i 37 år. Verksamheten drivs i stiftelseform och är politiskt och religiöst obunden. Stiftelsens samlade verksamhet innefattar grundskola, gymnasium, förskoleklass, fritidshem och förskola. Miljö och lokaler Umeå Waldorfskolas skolområde består av tillsammans tretton hus vilka innehåller klassrum anpassade för olika åldrar och ämnen. Skolområdet har skapats med tanke på barnets utveckling i de olika åldrarna och har sina tillhörande uterum, vilka inbjuder till lärande i den fria leken och utökade lärrum för klasserna. Arkitekturen är genomtänkt och klassrummen utformade i enhet med den Waldorfpedagogiska kursplanen. Samtliga klasser har hemklassrum i egen eller del av byggnad; Klass 1, 2 och 3 är samlade i hus med närhet till fritidsskogen, fotbollsplan, skolans damm, samt den kulle som vintertid används som pulkbacke. Närheten underlättar och stimulerar samarbete mellan klasserna. Klassrummen är väl tilltagna för att möjliggöra en varierad undervisningsmetod med återkommande inslag av rytm och rörelse. Klass 3 ligger även i anslutning till växthus och skolträdgård, då bl. a odlingsprojekt och studier av traditionella yrken såsom smed, skogshuggare och bonde ingår i denna årskurs. I anslutning till klassrummen finns även ett tillredningskök då eleverna under läsåret följer råvarorna från jord till bord. Klass 4 och 5 är samlade på bottenvåningen i Heddagården. Klasserna har närhet till skolbibliotek och gemensamt aktivitetsområde med skateboardramp och basketplan. Klasserna har även tillgång till klassvisa studierum. Klasserna 6-9 samlas i ett gemensamt högstadiehus med närhet till slöjdsal och smedja. I byggnaden inryms klassvisa studierum, rum för särskilt stöd samt cafeteria. Cafeterian med tillhörande bordsdel används för hem- och konsumentkunskapsundervisning. Alla klassrum är utrustade med tekniska hjälpmedel för varierade undervisningsmetoder. Hantverksämnena har tillgång till fyra skolsalar som är ändamålsenligt utrustade; 2 textilsalar, 2 träslöjdssalar och smedja, textiltrycket hålls i gymnasiehusets kemisal. Sida 1

3 Inomhusidrotten bedrivs i Umedalens IF sporthall Musköten på Umedalen. Skolbarnsomsorgen har sin huvudsakliga aktivitet ute i fritidsskogen där skogens naturliga miljöer tas till vara som lekplats. På området finns en kåta, eldplats och inrättning för servering av mellanmål. Fritidshemmet har en fritidsbyggnad där klasserna 1-3 bedriver sin inomhusverksamhet. Klasserna 4-6; Fritidsklubben, har haft sin verksamhet i en egen del av förskoleklassens lokaler Förskoleklassen inryms i det blå vinkelhuset i anslutning till gungor och egna utemiljöer. Till förskoleklassen levereras ekologisk lunch från förskolans kök. Eleverna i klass 1 serveras lunch i fritidshuset och klasserna 2 och 3 äter tillsammans i 3 ans klassrum. Klasserna 4-9 äter sin lunch på Klockargården, Häradsvägen 14. Organisation Huvudman är stiftelsens styrelse vars huvuduppgift är att ansvara för att skollagens krav på Huvudmannaskap verkställs och uppföljs samt att föreskrifterna i stiftelseförordningen efterföljs. Styrelsen har utsett rektor/förskolechef som leder och samordnar det pedagogiska arbetet på förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium. Styrelsen har under året bestått av följande ledamöter: Mikael Retsler (ordförande), Per Sigvallius, Annika Sandström, Erik Enström och Liv Bladh. Ledningen Madeleine Öigaard, rektor/ förskolechef har till biträdande rektor F-9 utsett Linda Zachrisson. Ledare för fritidshemmet Maria Gert och Maria Ahlenhed har representerat gymnasiet i ledningen. Personal under läsåret 15/16 23 grundskole-och ämneslärare 2 stödlärare 1 specialpedagog 5 elevassistenter 1 skolsköterska 1 kurator 1 skolpsykolog 1 skolläkare 1 IT chef 1 IT assistent 1,5 vaktmästare 1 elevregistrator 1 ekonomiassistent 1 löneassistent 1 matsalsansvarig 1 rektor 1 biträdande rektor 1 ledare fritids De av skolans pedagogiska medarbetare som saknar waldorfbehörighet har samtliga statlig lärarexamen. Kompetensutveckling Under läsåret har kompetensutveckling skett såväl gemensamt som individuellt. Sida 2

4 Kollegialt kompetensarbete: Skogen som klassrum (Naturskolan) Den trygga skolan, ett levande arbete mot kränkningar och diskriminering (LBT) I normens öga (LBT) Allergier och skolelever (Allergikonsulent) Bedömning och betygssättning (Erik Műller-Sandvik) Bemötande; elever och lärare (Göran Niilo) Lågaffektivt bemötande (Skolans specialpedagog) Vad utmärker dyslexi & anpassningar för dyslektiker (Skolans speciallärare) Elevassistent, ett utmanande uppdrag (Erika Granholm & Linda Zachrisson) Waldorfpedagogiskt studiearbete Utbildningar 4 medarbetare deltog i Steinerhögskolans ämnesseminarier i Oslo 1 medarbetar deltog i Formativ bedömning som gavs av centrum för fortbildning Biträdande rektor påbörjade treårig statlig rektorsutbildning 1 medarbetare avslutade tvåårig ämneslärarutbildning vid WLH 3 medarbetar fortsatte pågående utbildning inom WLH 1 medarbetare avslutade Svenska som andraspråk vid Umeå Universitet. 3 medarbetare deltog i Skolverkets fortbildning om nya riktlinjer för rektorer och huvudmän. 1 medarbetare deltog i fortbildning i Wittingmetoden. Personalens arbetsmiljö Inför läsåret sänktes undervisningstiden för klasslärare och klassföreståndare från 24 lektioner (40 min) per vecka till 22. För ämneslärare sattes ett tak på max 15 löpande lektioner per vecka. Den arbetsplatsförlagda mötestiden minskades med 60 min per vecka. Ovan angivna förändringar gjordes utifrån sjukskrivningstal läsåret samt medarbetar- och kollegieutvärderingar som visade på en alltför hög arbetsbelastning. Årets personenkät visar en positiv ökning av personalens tillfredställelse i fråga om upplevd arbetsbelastning. Övervägande delen av personalen upplever en rimlig eller delvis rimlig arbetsbelastning, samt att arbetssituationen är mycket bra eller delvis bra. Vid utvärdering av gemensam arbetsplatsförlagd tid uttrycker majoriteten av de svarande att de är mycket nöjda med Waldorflärarens frihet och den mycket begränsade arbetsplatsförlagda tiden. Några svarande lyfter dock svårigheter med att samla undervisande lärare till klass- och elevmöten. Majoriteten av personalen önskar ökad tid för klass- och elevsamtal för att minska enskilda lärlags- och lärares arbetsbelastning genom ökade förutsättningar för samsyn och gemensamma metoder. Personalen ser gemensamt konstnärligt övande som en viktig faktor för vi känsla. Tyvärr uttrycker några svarande oro och irritation över att de ibland upplever bristande engagemang hos enskilda kollegor. Medarbetarsamtalen visar att personalen är nöjd med sin arbetsmiljö. Utvecklingsområden Tydlighet vad gäller deltagande i administrativa kollegiet. Öka kunskapen om handlingsalternativ vid elevsituationer där våld och hot förekommer. Se över faktorer för att öka deltagande i kollegiets gemensamma konstnärliga arbete. Omstrukturera mötestider för att möjliggöra tillfredställande tid för klass- och elevgenomgångar. Tydliggöra lärarens frihet i förhållande till läraruppdraget. Sida 3

5 Föräldrainflytande Läsåret samordnades skolans samverkansmöten med föräldraföreningens klassrådsmöten för att genom klassråden nå ut till fler föräldrar med information men också försöka skapa en dialog mellan ledning och föräldrar. Under läsåret har 3 sam-rådsmöten genomförts. Vid mötena öppnade rektor för dialog i skolaktuella frågor. Rektor har även månadsvis via rektorsbrev informerat samtliga föräldrar om vad som sker inom- och utanför verksamheten. Under läsåret har inte inkommit några klagomål från föräldrar till styrelsen för Umeå Waldorfskola. Sida 4

6 Kvalitet och måluppfyllelse Vår utgångspunkt är att erbjuda varje elev en utbildning av hög kvalitet med fokus på ämnesbredd, en egen djupförståelse för fenomen, företeelser och drivkrafter i världen runt omkring. Utbildningsmålet är tillika ett bildningsmål för alla elever. Skolans kompensatoriska uppdrag och varje elevs utvecklingsväg är ledstjärnor i skolans pedagogiska arbete. Vår vilja är att skolmiljö, utbildningsinnehåll och undervisningsmetoder skall följa och stödja den enskilda människan utifrån egna förutsättningar och behov. Vår målsättning är att genom ett levande kvalitetsarbete förbättra såväl den sociala- som ämnesmässiga måluppfyllelsen. Vid Umeå Waldorfskola är arbetet med den pedagogiska inom- och utomhusmiljön ett aktivt verktyg för lärande. Undervisningssalarna är anpassade efter elevernas ålder, behov och aktiviteter i fråga om; arkitektur, färgsättning, ljus, rymd och möjligheter till anpassningar. Den intrycksreducerade rumsgestaltningen skall verka koncentrationsfrämjande och därmed öka tillgängligheten i lärandet för elevers olika behov. Skolgården delas mellan förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasium. Skolgårdens utformning skapar rum för elevernas lärande i möte med den omgivande naturen. Centralt placerad är den så kallade skolskogen. I skogen möter eleverna naturelementen och miljön möjliggör såväl hantverks- som konstnärligt, och fysiskt övande av olika färdigheter kopplade till den Waldorfpedagogiska kursplanen och de nationella styrdokumenten. I anslutning till treans klassrum ligger skolträdgården och växthuset. Tillsammans med klasslärare och trädgårdsmästare ansvarar barnen i klass 3 för odling, skörd och förädling av grödor, blommor och örter. Skolträdgården ingår som en del i Waldorfskolans långsiktiga hållbarhetsarbete. Skolan omfattar flera verksamhetsområden; från förskoleklass till fritidshem, grundskola och gymnasium. Waldorfpedagogikens innehåll och metoder binder samman skolformerna och skapar en sammanhållen lärtråd från förskola till gymnasium, vilket gör att barnens och elevernas förståelse och utveckling av förmågor tillåts växa fram. Vår utgångspunkt är att Umeå Waldorfskola skall erbjuda en miljö som ständigt förbättras för att på bästa sätt stödja alla barn- och elevers rätt att nå kunskapsmålen så långt som möjligt genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete av skolans kultur, struktur och ledarskap genom waldorfpedagogiken. Begreppsdefinition Vi definierar uppföljning som den del där återblick görs på utvecklingsarbetet från föregående läsår. Vi definierar styrkor som de verktyg som leder våra barn och elever till hög måluppfyllelse. Vi definierar svagheter som brister som vi måste åtgärda. Vi definierar utvecklingsområden som de åtgärder vi skall genomföra för ökad måluppfyllelse och genomgående förbättrad kvalitet. Trygghet och studiero Uppföljning: Skolan har under läsåret 2015/16 arbetat med att tydliggöra och levandegöra ordningsreglerna, ett arbete som enligt Elevenkäten gett ett lyckat resultat med en markant ökning av medvetenheten hos skolans elever. Ett annat utvecklingsområde för det gångna läsåret var effektivisering av likabehandlingsarbetet genom mer precisa rutiner samt ökat handledningsstöd till lärarna i svåra ärenden. Specialpedagogen har under läsåret drivit och ansvarat för skolans likabehandlingsteam med bred kompetens från olika verksamheter. Teamet har reviderat rutiner och formulär för att tydliggöra problemområden, minska utredningstiden samt öka medvetenheten om Sida 5

7 åtgärdstrappan. Resultatet har blivit en högre incidentrapportering, men merparten av incidenterna är ej att hänföra till rena kränkningsärenden utan mer av konfliktkaraktär. Kollegiet har även tillsammans med specialpedagog och likabehandlingsteam arbetat med kränkande behandling och mobbning utifrån begreppet samsyn. Likabehandlingsteamet har under skolårets gång fungerat som utvecklingskatalysator, stöd och bollplank för skolan och skolans medarbetare. I arbetslagen har Skollagens disciplinära åtgärder varit ett återkommande samtals- och utvecklingsämne. Skolans medarbetare har erhållit BAS-mappar med viktig information om skolans organisation, ansvar, planer och rutiner. Styrkor: Elevenkäten genomfördes vårterminen 2016 för klasserna F-6. Enkäten omfattar barnens och elevernas hela skolsituation. Alla förskoleklassbarn vid Umeå Waldorfskola upplever att de känner sig trygga i skolmiljön och trivs med såväl vuxna som barn. Förskoleklassens pedagoger har tillsammans med specialpedagogen arbetat med CPS, Collaborative Problem Solving, en metod utvecklad av Ross Greene, ett arbete som såväl vårdnadshavare som barn, pedagoger och elevhälsa ser som lyckat då det burit frukt i form av en trygg och stimulerande lär- och lekmiljö. Elever känner en grundtrygghet på skolan, vilket är en god förutsättning för trivsel. Eleverna i klasserna 4-6 uppvisar en högre positiv svarsfrekvens vad gäller trygghet i skolan i förhållande till övriga skolor i Umeå. Eleverna själva beskriver Waldorfskolan som en plats där man får vara sig själv. I högstadie- och gymnasieklasserna har flera elever vågat bryta normer vad gäller könsidentitet och köns uttryck. Skolåret 2015/16 inleddes med det övergripande likabehandlingstemat, I normens öga, som en del av arbetet med diskrimineringsgrunderna. Fokus för läsåret har varit kön och köns uttryck, ett arbete som genom elevsamtal och utvärderingar har fallit väl ut. Det aktiva arbetet tillsammans med eleverna för en trygg skolmiljö grundar sig på dialog och öppenhet mellan alla som deltar i skolans verksamhet. Under läsåret lyftes frågan om bemötande och syn på elever med olika klass- och geografisk bakgrund, samtal som initierats i elevsamverkan. Skolan har hög personaltäthet, vilket gör att eleverna har tillgång till flera vuxna under flertalet lektioner, men även under raster, transporter samt luncher. Skolan har sedan några år tillbaka samarbete med SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, i frågor som gäller allt från lärmiljö till anpassningar och bemötande. Samarbetet utgår från en holistisk syn på samverkansfaktorer för ökad måluppfyllelse- trygghet och trivsel utgör en sådan grundfaktor. Svagheter: Eleverna i några av skolans klasser upplever att de inte känner sig trygga samt att de inte upplever studiero under lektionstid. Skolan har i dessa fall arbetat med nolltolerans, direkt föräldrasamverkan, minimöten samt för äldre klasser kopplat in skolpsykolog och arbetat utifrån mindre basgrupper. Vid uppföljning under våren har eleverna i dessa klasser uttryckt att upplevelsen av trygghet och studiero har förbättrats avsevärt. Detta är en pågående arbetsprocess som fortlöper och ses som ett fortsatt utvecklingsområde läsåret 2016/17. Allt fler av skolans elever har utmaningar inom NPF-området. Skolans förebyggande arbete med extra anpassningar och stöd är avgörande för att dessa elever skall ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst skall uppnås eller så långt de vill och kan. Det förebyggande arbetet med enskilda elever är också en viktig del av tryggheten och studieron i klasserna som helhet. Vid utvärdering av elevhälsoteam, lärare och elever tydliggörs behov Sida 6

8 av fortbildning och fördjupning inom området som rör anpassningar i den ordinarie undervisningen detta för att tillmötesgå elevernas behov och fullgöra skolans kompensatoriska uppdrag. Utvecklingsområden EHT ansvarar för kollegialt och riktat arbete enligt Ross Greens modell av CPS, ett arbete som ska initieras i flera klasser på försök under kommande läsår. Fortsatt riktat trygghets- och studieroarbete mot specifika klasser. EHT och LBT har övergripande ansvar. Bredda och fördjupa lärarnas kunskaper om elevers behov inom NPF. Hitta fungerande arbetssätt, anpassningar och stöd för elever inom NPF. Skolövergripande arbete om behov och bemötande för elever med funktionsnedsättningar, ett arbete som bör ligga i fokus under kommande läsår. Inflytande och elevdemokrati Uppföljning: Elevrådsansvariga uttrycker i vid utvärdering av läsårets elevrådsarbete oklarheter kring elevrepresentanternas roll som språkrör för klasserna, samt svårigheter att låta utbildningsfrågorna ta plats. Behov av ökat vuxenstöd från klasslärare och klassföreståndare lyfts för att på så sätt visa på utbildningsfrågornas centrala plats i elevrådsuppdraget. Läsåret 2015/16 har elevhälsoteam, arbetslag och lärlag arbetat med tydlighet som faktor för att öka elevernas möjligheter att ta ansvar för sitt lärande. Elevernas behov och rätt att i god tid ta del av och kunna påverka momentplaner. Centrala frågor för en elevaktiv dialog har varit: när, varför, hur och hur länge? För att inte ta sig vatten över huvudet beslutade arbetslag 6-9 att i alla ämnen för årskurs 8 arbeta enligt plan för tydligt lärande och lärandeprocess. Vid uppföljning, utvärdering och återkopplande samtal har arbetet visat sig framgångsrikt. Såväl elever som vårdnadshavare ger uttryck för större engagemang och förståelse för undervisningen och det egna lärandet. Lärarna lyfter även att behovet av exekutivt stöd hos eleverna minskade, vilket de kopplar till förändringar i arbetssätt. Inför läsåret 2016/17 implementeras lärplattformen Vklass. Vår förhoppning är att skapa positiva dialogytor och därmed öka elevernas delaktighet och inflytande. Styrkor: Skolans litenhet, våra sammanhållna klasser, lärarkontinuiteten samt personaltätheten skapar korta dialogvägar mellan elever-elever, elever och skolans medarbetargrupper, en Vi-känsla som arbetar positivt för att bryta ned negativa maktstrukturer mellan elever och medarbetare, barn och vuxna. Eleverna känner sig både trygga med de vuxna på skolan samt att de vuxna är lyhörda för elevernas åsikter, vilket Elevenkäten 2016 visar. Ett gott incitament för positivt dialogklimat där eleverna vill, kan och vågar delge skolan och de vuxna sin mening. Även UNGA-enkäten 2016 visar på ett positivt resultat för Umeå Waldorfskolas högre årskurser där övervägande delen av de svarande eleverna årskurs 9-12 anser att de har möjlighet att påverka skolans verksamhet. Skolan har ett stort elevrådsengagemang och en väl fungerande elevrådsverksamhet från årkurs 3 till och med årskurs 12. Klassrådsmöten är en viktig del av skolans organiserade elevdemokrati. Svagheter: Eleverna i de lägre årskurserna, 1-6, upplever att de inte i så stor utsträckning ges möjlighet att vara med och påverka arbetet under lektionerna, vilket påverkar intresse och den Sida 7

9 egna upplevelsen av lärandet, områden som några av klasslärarna vid analys av elevenkäten lyfter som utvecklingsområden. De yngre elevernas, årskurs F-2, möjligheter att genom organiserat elevråd driva elevnära frågor. Elevråden som elevfackligt utbildningsorgan bör tydliggöras ytterligare i riktning mot utbildnings- och studiesituationsfrågor. Ämnesutvärderingar visar att lärarna överlag ger eleverna goda möjligheter att påverka såväl lektionernas utformning som arbetsmetoder, något som inte överensstämmer med elevernas uppfattning så som de uttrycks i elevenkäten Dialogen mellan elever och lärare vad gäller elevernas utvärderings- och påverkansmöjligheter bör utvärderas och förbättras. Utvecklingsområden Tydliggöra lärandet genom skrivna mål- och momentplaner från och med klass 6. Tydliggöra lektionernas innehåll, syfte och mål tillsammans med eleverna, åk Eleverna skall veta när, hur och varför de kan och bör påverka/engagera sig i de frågor som rör deras lärande och utbildningssituation. Organisera elevrådsverksamheten från och med klass 1. Implementera Vklass och under läsåret använda lärplattformen som ett aktivt kommunikationsverktyg. Elevers lärande och skolans studieresultat Uppföljning: Vid föregående läsårs analys av nationella ämnesprov i matematik och svenska för åk 3 hänvisade ansvariga lärare till låg korrelation mellan den faktiska undervisningen och nationella provens frågor och frågeställningar. Vid analys av årets nationella ämnesprov i matematik har undervisningens innehåll och metoder anpassats för att förbereda eleverna inför nationella ämnesprov. Resultaten för nationella ämnesprov årskurs 6 korrelerar väl med måluppfyllelse, screeningsresultat samt enskilda elevers behov av anpassningar och särskilt stöd. Vid analys av nationella ämnesprov för årskurs 9 i svenska så är korrelationen mellan termins- och slutbetyg i för hållande till nationella ämnesprov god. Vid muntligt delprov ökade antalet elever som erhöll betyg B-A i förhållande till föregående läsår. Sammantaget så ökade antalet elever som erhöll C eller högre vid total bedömning av nationellt ämnesprov i svenska vårterminen Trots ökning av elever som vid nationellt ämnesprov erhöll högre betyg sker en minskning av medelbetygspoäng i ämnet i förhållande till föregående läsår, från 15.9 till 13,2. I engelska är korrelationen mellan nationella ämnesprov och ämnesbetyg varierande, 53% av eleverna uppvisar samstämmighet mellan sammantaget betyg på nationellt ämnesprov och ämnesbetyg, vilket är marginellt lägre i förhållande till föregående läsår (54,2%). Slutbetygen i engelska uppvisar en ökning av medelbetygspoäng från 13,6 till 14,5. Medelbetygspoäng i matematik har ökat från 12,3 till 13,2. Elevhälsan har ansvarat för, genomfört och sammanställt resultaten av screening i svenska för grundskolans klasser, exklusive de klasser där nationellt ämnesprov genomförs. Resultaten ger god indikation på basundervisningens effekter samt i vilka klasser stödinsatser bör genomföras. Styrkor: Majoriteten av eleverna i åk 3 når de kunskapskrav som minsta skall uppnås i samtliga ämnen, samt E nivå vid nationella ämnesprov i svenska och matematik. Vid resultatanalys av nationella ämnesprov i matematik pekar undervisande lärare på adekvata anpassningar som verktyg för positiv måluppfyllelse. God korrelation mellan måluppfyllelse, resultat vid nationellt ämnesprov samt givna stödinsatser. Sida 8

10 Ämnesutvärdering i svenska för årskurs 3 visar på mycket god måluppfyllelse för klassen som helhet. Ämnesutvärderingar i svenska, matematik och engelska visar på mycket god måluppfyllelse för årskurs 6. Eleverna ges möjligheter att påverka undervisningen och ansvariga lärare lyfter fram elevernas engagemang i skolarbetet som drivande faktorer bakom goda studieresultat. De ämnesvisa resultaten korrelerar väl med genomförda nationella ämnesprov i svenska, matematik och engelska. I svenska har alla elever erhållit minst E som sammanvägt provbetyg. 55% av eleverna har erhållit C-A nivå. Vid muntligt delprov erhöll 55% av eleverna B-A nivå. Majoriteten av eleverna i åk 9 når de kunskapskrav som minst skall uppnås i övervägande delen av givna skolämnen, inklusive kärnämnena. Ämnesutvärderingar i svenska visar en mycket god måluppfyllelse där ansvarig lärare lyfter fram klassens och enskilda elevers mod och vilja till ämnesmässiga utmaningar. Svagheter: Genomsnittligt meritvärde för åk 9 vårterminen 2016 ligger på 214,3, vilket är en sänkning från fjolårets 216,9. Korrelationsavvikelsen mellan resultaten på nationella ämnesprov och elevernas måluppfyllelse är relativt stor, framförallt i svenska. Enbart tillfredställande måluppfyllelse enligt ämnesutvärdering i engelska. Ansvarig lärare hänvisar till bristfällig dokumentation på elev- och klassnivå vid övertag av ämnesansvar. Låg måluppfyllelse i geografiämnet, viket också korrelerar med resultaten vid nationella ämnesprov. Utvecklingsområden Avvikelser mellan slutbetyg och betyg på nationella ämnesprov årskurs har ökat. Arbetet med Vklass utgör ett viktigt verktyg. Genomlysning av grundskolans samhällsorienterande ämnen. Formativ bedömning och summativa betyg. Uppföljning och förtydligande av rutiner för systematiskt kvalitetsarbete. Individuell hjälp och särskilt stöd Uppföljning: Antalet pedagogiska kartläggningar har under året ökat. Detta beror dock förmodligen på en ackumulering av antalet kartläggningar under föregående år. Behovet tros, efter detta år, minska generellt. Behovet av klassassistenter har inte minskat, utan snarare ökat. De har även i högre utsträckning riktats mot enskild elev. Skolan behöver omorganisera organisationen för att möta det under läsåret uppvisade behoven av undervisning i mindre grupp/enskilt. Elevenkäten 2016 för årskurs F-6 visar att elevernas upplevelse är att lärarna är bra på att undervisa, men att undervisningen inte upplevs som varierande. 77,4% av eleverna anser att lärarna är bra på att förklara när elevens inte förstår, vilket skall jämföras med 93,1% av eleverna i kommunala skolor. På frågan om eleverna får möjlighet att arbeta med intressanta skoluppgifter svarar 50% av eleverna nej. Sammantaget pekar elevernas svar på behov av en mer flexibel och individualiserad undervisning. Utredningsprocesserna gällande pedagogiska kartläggningar har under läsåret blivit mer skyndsamma. De ligger i nuläget på ca 4 veckor, vilket förmodligen är den tid de kommer att ta även fortsättningsvis. Ett utvecklingsarbete är att ämnesbilderna inkommer mer skyndsamt än idag. Sida 9

11 De pedagogiska utredningarna ger förslag på konkreta åtgärder, vilka i många fall lett till en ökad måluppfyllelse för eleverna samt i samtliga fall till att tydliga åtgärder har satts in för att minska problematiken. Styrkor: Flera kompetenser inom elevhälosteamet: skolsköterska, skolläkare, kurator, psykolog, specialpedagog, 3 speciallärare och rektorer. Arbetslag med flera kompetenser; elevhälsa, fritidspedagoger, klasslärare, ämneslärare och skolledning, vilket underlättar dialogen och möjliggör att stödåtgärder kan sättas in skyndsamt. Elevassistentlag med fokus på kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Speciallärare med behörighet att genomföra läs- och skrivutredningar. Speciallärare med kompetenser från matematiklyftet. Skolan prioriterar att alla lektioner skall vara lärarledda för att alla elever skall få det stöd, ledning, stimulans och utbildning de behöver. Umeå Waldorfskola ser pedagogerna som viktiga verktyg i framgångsrika lärprocesser där barn och elever känner sig trygga och där alla ges möjlighet att nå så långt de kan. Därför har skolan en generellt högre lärartäthet än kommunens genomsnitt. Tydliga och precisa pedagogiska utredningar genomförda av specialpedagog. Nära samarbete mellan skola och fritidshem vilket borgar för hög vuxennärvaro under barnens hela dag. Rutiner för screening och kartläggning i syfte att ytterligare arbeta mot tidiga stödinsatser. Under läsåret har förskoleklassens pedagoger samt klass 1:s pedagoger och barn erhållit riktade stödinsatser under hela läsåret. Svagheter: Svårigheter att skyndsamt tillmötesgå elevernas behov av läs- och skrivutredningar. Bristande läraransvar för extra anpassningar samt för att skyndsamt och precist lämna ämnesbilder till specialpedagog i samband med pedagogiska kartläggningar. Bristande/varierande kunskap om hur man i skolvardagen skall anpassa och individualisera undervisningen efter elevernas behov. Otydlig delegations- och beslutsordningen inom elevhälsan, främst i de fall då olika ansvarsområden går in i varandra, tex likabehandling/trygghet och studiero/särskilt stöd. Utvecklingsområden Begränsa utredningstid vid läs- och skrivutredningar så att utredningarna sker skyndsamt. Öka medvetenheten om och tydligheten gällande lärarnas ansvar i förhållande till skolans kompensatoriska uppdrag. Hitta fungerande arbetssätt för att möta elever inom NPF-spektrat. Tydliggöra ansvars- och delegationsordning inom elevhälsan. Waldorfpedagogiskt utvecklingsarbete Uppföljning: Organisatoriska förändringar genomfördes läsåret 2015/16 i syfte att sträva mot en modern form av självförvaltning med rektor-skolledning samt ett aktivt och bärande administrativt kollegium. Administrativt kollegium har hållits månadsvis under läsåret 2015/16. Administrativa kollegiets roll har varit vägledande för skolledning vid beslut. Ordförande för arbetslagen har utsetts av skolledningen. Arbetslagen har läsåret 2015/16 valt Waldorfpedagogiska fokusområden som de ansvarat för. F-5 har arbetat med högtider och årskurs övergripande aktiviteter har arbetat med svarta tavlan som pedagogiskt verktyg. Waldorfpedagogiskt studium har erbjudits månadsvis till nyanställda lärare och lärare utan Waldorferfarenhet/utbildning. Sida 10

12 Utvärdering av KWAL visar att övervägande delen 21(23) anser att skolan har en gemensam Waldorfpedagogisk skolvision. Kollegialt Waldorfpedagogiskt värdegrundsarbete har under läsåret 2015/16 ej genomförts. Styrkor: Skolan har en vision som är präglad av Waldorfpedagogiska värden och ideal. Hantverk och konstnärliga ämnen värderas högt/lika högt som teoretiska ämnen. Formteckning, bild och musik är viktiga inslag i undervisningen. Musik har en framträdande roll vid årstidsfester som arrangeras regelbundet. Vi använder högkvalitativa material i vår undervisning. Svagheter: De svarande upplever att det finns brister vad gäller kunskap om och förståelse för Waldorfskolans kursplan och årsteman hos lärarna. Eurytmiämnet ges inte som löpande lektion i alla klasser vid minst ett tillfälle per vecka. Samtal förs inte om elevärenden kopplat till den antroposofiska människokunskapen. Utvecklingsområden Tydliggöra Waldorfskolans kursplan och ämnesintegrationer. Tydliggöra det Waldorfpedagogiska arbetet med årsloppet. Kollegialt arbete med den antroposofiska människokunskapen. Sida 11

13 Schematiska mål läsåret Trygghet & studiero 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Mål Kunskap om och arbete enligt Ross Greens modell CPS. Trygghet och studiero för skolans elever i alla klasser. Samsyn gällande skolans kompensatoriska uppdrag samt aktivt arbete med praktiska anpassningar. Delmål Fördjupningsområde lärlagsvis. samt via normkritisk fortbildningsdag med fokus funktionsnedsättningar Uppföljning av trygghetsarbetet i årskurs 2 och 8. EHT genomför fortbildning inom det egna teamet samt med undervisande lärare. Kännetecken på måluppfyllelse Positiv uppföljning av lärarnas arbete med Ross Greens modell februari Positiva resultat på riktad enkät till elever i berörda klasser. Positiva resultat på enkätuppföljning i december Ansvarig EG MØ LZ Skriftlig handledning till undervisande lärare via praktiska tips samlin i Vklass. Inflytande & elevdemokrati 4:9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Mål Momentplaner för morgonperiodsämnen i V-klass årskurs Elevråden arbetar företrädesvis med utbildnings- och lärandefrågor. Elevråd från åk V-klass implementeras enligt plan. Delmål Momentplaner ligger ute på Vklass för läsårets första morgonperioder. Häfte för elevrådens uppdrag. Elevråd för årskurs 1-3 väljs. Kännetecken på måluppfyllelse Positiv feedback från elever och vårdnadshavare vid momentutvärderingar. Att elevråden aktivt arbetar med frågor som rör elevernas studiesituation och lärande. Fungerande elevråd för skolans alla klasser. Ansvarig Ansvariga lärare Elevrådsansvariga, Klasslärare/klassföreståndare Elevrådsansvariga V-klass används som ett lärande kommunikationsverktyg av elever, lärare, arbetslag och skolledning. MØ, LZ,KH,LM Sida 12

14 Elevers lärande och skolans studieresultat 3:3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Mål Öka korrelationen mellan betyg på nationella ämnesprov och slutbetyg årskurs 9. Samlad elevdokumentation i Vklass. Delmål Samsyn kring nationella ämnesprov, syfte och roll i den summativa bedömningen. IUP och skriftliga omdömen läggs i Vklass. Kännetecken på måluppfyllelse Hög korrelation samt elev och ämnesutvärderingar som visar på att undervisningen förbereder eleverna inför genomförande av nationella prov. V-klass används aktivt vid elevärenden. Ansvariga LZ LZ, KH,LM Tydlig och sammanhållen progression i Sv, SO, NO och Maämnen med struktur för ämnesintegration och årskursvisa bedömningsmatriser. Färdiga dokument presenteras av förstelärarna februari Implementering startar våren MØ God kunskap och vardaglig användning av formativa bedömningsmetoder. Alla lärare använder sig av formativ bedömning vid första morgonperiodsmomentet. Positiv uppföljning i arbetslagen. LZ, SE,LM Tydlig koppling mellan lärarens planering, undervisning, formativ bedömning och summativ bedömning. Röd tråd i lärarnas momentplaner som ligger i Vklass. Att momentplanerna ligger i Vklass. LZ Sida 13

15 Individuell hjälp och särskilt stöd 3:5 a Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8. Lag (2014:456). Mål Definiera skyndsamt vid läs- och skrivutredningar som 4 veckor. Samsyn gällande elevernas rättigheter och skolans ansvar med utgångspunkt från skolans kompensatoriska uppdrag med fokus på NPF elever. Tydlig ansvars- och delegationsordning i EHT. Delmål Genomföra 4 läs- och skrivutredningar innan årsskiftet 2016/17. Positiv feedback från uppstartsdag med läsårstemat Alla vill men kan inte. Skriftlig fördelning av uppgifter, ansvarsområden mellan professionerna inom EHT. Kännetecken på måluppfyllelse Den kö som ligger från föregående läsår har genomarbetats. Genomförda extra anpassningar och minskat behov av särskilt stöd. Tydlig skriftlig ansvars- och delegationsordning i BAS-pärmen. Positiv feedback från undervisande lärare. Ansvariga UL,EHT LZ,EG,EHT MØ,LZ Waldorfpedagogik Mål Samsyn och god kunskap hos alla undervisande lärare vad gäller Waldorfskolans kursplan. Samsyn och god kunskap hos alla undervisande lärare om det Waldorfpedagogiska arbetet med rytmer. Delmål Förstelärarnas presentationer av projektplanerna. Gemensamt Waldorfpedagogiskt studium för alla lärare Kännetecken på måluppfyllelse God kunskap hos alla lärare som visar sig vid Skolinspektionen våren Positiv utvärdering av den kollegiala tiden. Ansvariga MØ,LZ LZ Samsyn och god kunskap hos alla undervisande lärare om Waldorfpedagogikens grund i den antroposofiska människobildningen. Sida 14