Hur värderar vi samhällsnyttan?

Relevanta dokument
Kollektivtrafik på landsbygden. - Hur värderar vi samhällsnyttan?

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län

Kort om resvanor i Halmstads kommun. Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Förstudie hållbart resande

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Parlamentariska landsbygdskommittén

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Rese- och fordonspolicy

Regeringens proposition 2012/13:25

Förförstudie Anders Svensson CaseLab

FORSKNINGSDAGEN 2019 REGIONALA SKILLNADERS BETYDELSE FÖR TRANSPORTPOLITISKA STYRMEDELS EFFEKTIVITET. Linda Wårell

Kort om resvanor i Luleå 2010

Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Regler servicetrafik/färdtjänst

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Miljöaspekt Befolkning

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

Kollektivtrafikens roll för regionförstoring och tillväxt i Västra Götaland

Regionala och lokala mål och strategier

Regionala systemanalyser

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Västra Götalandsregionen

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Uddevalla. Kollektivtrafik

Hållbar planering varför det?

God tillgänglighet till målpunkter i tätort

KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Lena Smidfelt Rosqvist

Resvanor i Stockholms län 2015

Tunnelbana till Järfälla

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Resvanor i Stockholms län 2015

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

ARBETSMATERIAL

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

Beslut om allmän trafikplikt

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

Workshop kollektivtrafiknämnden

Jönköpings Länstrafik - JLT

Vi älskar kollektivtrafiken!

Bostadsförsörjning i mindre kommuner

Dialogmöte 2. Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder

Teoretiska målgrupper för hållbara tillgänglighetsinnovationer. Greger Henriksson, KTH, & Gunilla Björklund, VTI

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (4) Överföring av ansvaret för servicelinjerna till färdtjänstnämnden

Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen. Norra Latin

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF

Statens engagemang i elvägssystem

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson

Lokala perspektiv - ett urval av svenska kommuner. Referensgruppsmöte 5 april

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013

Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner

Einar Schuch och Christer Agerback

Samordnade informationssystem Delrapport från SIS-tekniks pilotprojekt i Kalmar län juni 2017

Utbyggnadsplaner för modern Spårväg i Tammerfors, Åbo och Helsingfors

REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

REGLER FÖR DEN SÄRSKILDA KOLLEKTIVTRAFIKEN (FÄRDTJÄNSTEN) I HALMSTADS KOMMUN

Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun

Transportforum 2014 TILLGÄNGLIGHET TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET VAD ÄR (HÅLLBAR) TILLGÄNGLIGHET? VAD ÄR TILLGÄNGLIGHET?

Nuvarande kollektivtrafik och resande i område Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa

SL:s strategiska karta

Riktlinjer för resor i tjänsten

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision JÖNKÖPING

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Resande och marknadsandel

Trollhättan & miljön

Resvanor i Umeå. Så reste kommuninvånarna hösten Fotograf: Andreas Nilsson

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Transkript:

Hur värderar vi samhällsnyttan? på landsbygden - Hur värderar vi samhällsnyttan? Konferensversion 2014-05-01 Tryggve Sigurdson Expert effektanalyser ÅF Infraplan tryggve.sigurdson@afconsult.com 1

Vårt uppdrag Att ta fram en lokalekonomisk analysmodell och en grundläggande kalkylmodell som ska resultera i en metod för att beräkna samhällsekonomiska effekter av kollektivtrafik på landsbygden. Hänsyn behöver tas för olika landsbygdsområdens unika egenskaper. Fokus på anropsstyrd trafik. 2

3 Plusscenario plats resa? Alla Alla Alla Generellt avresetid vudorten Geo- - - Antal resor Beställ- avresa - Pris -

Geografisk analys av rutnätsstatistik Möjliggör analys av landsbygdsområden Gör det möjligt att analysera utan hänsyn till administrativa gränser Ger ett resultat som varierar beroende på lokala förutsättningar 4

Kollektivtrafikens samhällsnytta Producenteffekter Effekter på trafikleverantörens ekonomi Resenärseffekter De effekter som resenären upplever Externa effekter Utsläpp, olycksrisker, slitage, trängsel, lokalekonomiska effekter, mm. Effekter på den offentliga budgeten 5

Tillgänglighetens betydelse Tillgänglighetsindex (Tillväxtanalys 2013) Klass 1: Mycket hög Klass 2: Hög Klass 3: Medel Klass 4: Låg Klass 5: Mycket låg 6

Befolkningsutveckling 2000-2012 30% 20% 10% 0% -10% -20% Alla kommuner Fem län Log. (Alla kommuner) Arjeplog Åsele Åre Strömstad Laxå Stenungsund Solna Danderyd y = 0,0532ln(x) - 0,5738 R = 0,71264-30% 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Befolkning 25 km från kommunhuvudort 7

Sysselsättningsutveckling 2000-2012 40% 30% 20% 10% 0% -10% Alla kommuner Fem län Log. (Alla kommuner) y = 0,0266ln(x) - 0,225 R = 0,23401-20% 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Befolkning 25 km från kommunhuvudort 8

Lönesumma per sysselsatt 2012 [kkr] 600 500 400 300 200 100 Alla kommuner Fem län Log. (Alla kommuner) y = 18,774ln(x) + 82,677 R = 0,58848 0 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Befolkning 20 km från kommunhuvudort 9

Samhällsmål Transportpolitiska mål Funktionsmålet Hänsynsmålet Miljökvalitetsmålen Generationsmålet Etappmål Lokala och regionala mål Beslutas lokalt Kopplade till olika samhällssektorer 10

Vår analys - 11

Dessa används hittills i modellen Data Förskolor Äldreboende Koordinater Koordinater Koordinater Koordinater 12

60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 Ärendefördelning kollektivtrafik (exkl hemresor) Ärendefördelning alla resor 10 000 Resvaneundersökning Sydöstra Sverige 2012 0 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 Kollektivt Bil Cykel Annat Resvaneundersökning Sydöstra Sverige 2012 Kollektivtrafik - Total Fritid 80 000 Arbete 70 000 Bank/Post Vård eärende 60 000 50 000 40 000 Inköp 30 000 Hämta/Lämna Tjänsteärende mna 20 000 10 000 0 Skola - 13 80 000 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 inköp till bostaden till arbetet vård bank/myndighet tjänsteärende till skola/utb fritid hämta/lämna annat

Befolkningens resalstring Målpunkternas resalstring Bank/Post Vård Inköp Hämta/Lämna Skola Fritid Arbete Tjänste Arbetsplatser Skolor/förskolor Livsmedelsbutiker Vårdverksamheter Tätorter Områdets potentiella resalstring, kollektivresor/dag 14

Skola Tjänste Vårdverksamheter Tätorter Indata som påverkar Områdets potentiella resalstring, kollektivresor/dag resmönstret i modellen Alstras av Arbete Fritid 15

1 Även Sandos och Westin (2006, s. 4) tar upp att resan i sig inte har något egenvärde utan det är värdet av ärendet eller aktiviteten som möjliggörs som bör vara utgångspunkten för att värdera resan, dock utan egen värderingsansats. en utbudsförsämring (Willingness to Accept). Resor/ inv/år* Arbete 207 50 1 100 3 150 5 Tjänsteärende 43 200 4 400 12 600 20 Skola 219 40 1 100 2 300 4 Hämta/Lämna 17 40 1 100 2 120 4 Inköp (Mat/livsmedelsbutik, sällanköps) 53 60 1 90 2 130 4 Vård 19 100 2 200 4 400 10 Bank/Post 8 60 1 90 2 120 4 Fritidsresa (friskvårdsaktivitet/sport) 60 40 1 80 2 120 4 Fritidsresa (nöje, besök) 60 30 1 60 2 100 4 23 MIN Trolig (används) MAX fast kr/km fast kr/km fast kr/km att betjäna arbetsr står emellertid na typ av resor starkt kopplat till konomi är nyttan rbetsresa är det orm av att resan mer passande arbetsmiljö. 16En ny enna potential kan Figur 3.5:2 Åktidsvärden enligt rekommendationerna i ASEK5.1 för lokala regionala resor. Från Tjänsteresa, bil Tjänsteresa, buss Tjänsteresa, tåg Arbetspendlingsresa, bil Arbetspendlingsresa, buss Arbetspendlingsresa, tåg Fritidsresa, bil Fritidsresa, buss Fritidsresa, tåg Tjänsteärende 291 kr/timme 291 kr/timme 247 kr/timme 87 kr/timme 53 kr/timme 69 kr/timme 59 kr/timme 33 kr/timme 53 kr/timme

17

18

19

20

21 Delområde Lemnhult 23 invånare

22 Delområde Lemnhult 3 arbetsplatser

23

24

25

26

27

28

29

30

31 Delområde Lemnhult

32

33

34

Slutsatser och möjligheter: Kollektivtrafikens värde Stor samhällsnytta med flexibel kollektivtrafik på landsbygden. Att utgå från de faktiska resbehoven per delområde ger ett nytt perspektiv på planeringen. Ytterligare långsiktiga effekter på befolknings-/ sysselsättningsutveckling och produktivitet som bidrar till lokal tillväxt och ökad hållbarhet på landsbygden. 35

Slutsatser och möjligheter: Modellens möjligheter Modellens geografiska analyser användbara i många sammanhang, exempelvis: kollektivtrafikplanering hållplatslokaliseringar kommunala planer lokaliseringsutredningar för offentlig och kommersiell service och handel Stora möjligheter med planering och samordning över administrativa gränser. 36

Slutsatser och möjligheter: Fortsatt utveckling Indata Samordning och datatillgång Målpunkternas storlek och egenskaper 37 Resmönster per delområde Differentiering av befolkningsunderlag Hänsyn till ärendekedjor Effekt av närhet till målpunkter Effekt av närhet till kollektivtrafikhållplats Differentierad generering av arbetsplatser Hänsyn till olika regler i olika områden/regioner Beaktande av verkligt transportsystem Resmönster för områden utan befolkning eller målpunkter

Slutsatser och möjligheter: Fortsatt utveckling Värdering av samhällsnyttan Precisering av samband och antaganden avseende ärendenytta Precisering av ärendenytta per resa Kostnader för trafikutbudet Tillgänglighetsvärdering Fördjupning avseende tillgänglighetsvärdering 38

Slutsatser och möjligheter: Fortsatt utveckling Modellens användbarhet Gränssnitt för modellantaganden Värdera linjer och ytor för kollektivtrafik Separering av analyserna per ärendekategori Geografisk visualisering Dokumentation och handledning Förenklad rapportgenerering 39

Tack! på landsbygden - Hur värderar vi samhällsnyttan? Konferensversion 2014-05-01 Tryggve Sigurdson Expert effektanalyser ÅF Infraplan tryggve.sigurdson@afconsult.com 40