1 Kursdata DT1130 Spektrala transformer Kursanalys Kursens namn Spektrala Transformer Kursnummer DT1130 Kurspoäng fördelat på exam-former 7.5 (ten 4.5, lab 3) När kursen genomfördes Period 2, HT 2010 Lärare (undervisningstimmar) Jonas Beskow (kursansvarig och föreläsare - 16F,18L,8S), Chris Koniaris (övnings- och labassistent - 12Ö, 18L), Daniel Neiberg (övsningsoch labassistent - 12Ö, 18L) och Samer al Moubayed (labassistent - 18L) Antal reg. studenter 63 Prestationsgrad efter 1:a exam.tillfället 72% Examinatonsgrad efter 1:a exam.tillfället 60% 2 Kursmål Kursen spektrala transformer för media syftar till att ge förståelse för och erfarenheter av de tekniker som ligger till grund för mycket av signalbehandlingen inom medieteknologin, speciellt sambanden mellan frekvensdomän och tids- respektive spatialdomän. Genom självständigt och praktiskt arbete med tillämpningar på verkliga signaler (ljud och bilder) är tanken att deltagarna ska få en konkret känsla för spektralbaserade metoder och hur de kan kan tillämpas inom medieteknologi. 2.1 Hur kursen är utformad för att uppfylla målen Kursen har stort fokus på studentaktivitet som en förutsättning för lärandet. En viktig del av detta är de laborationer som täcker in olika huvudområden i kursen. Laborationerna utförs självständigt/parvis av studenterna på icke-schemalagd tid. För DT1130 ingår även en självständig inlämningsuppgift i matlabprogrammering. Uppgifterna redovisas vid ett seminarium, där studenterna förklarar och berättar om sina lösningar för varandra i grupper. På räkneövningarna löser assistent och studenter gemensamt problem ur kursmaterialet. Ett system med hemtal och kamraträttning inför/vid varje övningstillfälle hjälper studenterna att komma igång med problemlösandet och gör att de kommer bättre förberedda till övningarna. På föreläsningarna presenteras bakgrund och teori, men även illustrera rikligt med illustrativa exempel och praktiska/datorbaserade demonstrationer eller simuleringar där så är möjligt. 1 (6)
3 Kursens pedagogiska utveckling I Inför årets kursomgång gjordes ett försök att jämna ut belastningskurvan över kursen genom starta tidigare med matlabuppgifterna. En ny laboration (bildbehandling/filtrering) infördes. Viss utveckling av föreläsningsserien och laborationerna har även skett. 4 Kontakt med studenterna under kursens gång 4.1 Studenter i årets kurs-nämnd Lars Gribbe och Matts Höglund 4.2 Resultat av kursmöten under kursens gång Inga formella möten under kursens gång, däremot ofta diskussioner i samband med föreläsningar och labbar. 5 Kontakt med övriga lärare under kursens gång Kontinuerliga diskussioner med lärarna under kursens gång. 6 Kursenkät; teknologernas synpunkter 6.1 Period, då enkäten var aktiv Efter tentamen, en vecka frammåt 6.2 Frågor, som adderades till standardfrågorna Se enkät 6.3 Svarsfrekvens 95% av tentanderna, 80% av registrerade 6.4 Förändringar sedan förra genomförandet Nej 6.5 Helhetsintryck Kursen uppfattas som givande och meningsfull, men ganska svår. Speciellt ser många matlab-programmering som en hög tröskel. 7 Kursansvarigs tolkning av enkät 7.1 Positiva synpunkter Studenterna är i allmänhet nöjda med föreläsningar och övningar. Hemtalsupplägget uppskattas och verkar fungera. Labbarna är intressanta. 2 (6)
7.2 Negativa synpunkter Många tycker räknedelen och labbdelen av kursen är lite disparata. Även en del negativa synpunkter angående kursmaterialet: Boken för omfattande och svåranvänd. Fler/bättre lösningar till övningshäftet önskas. 7.3 Var kursen relevant i förhållande till kursmålen? ja 7.4 Syn på förkunskaperna bra enl. de flesta. 7.5 Syn på undervisningsformen Bra balans. Det finns dock önskemål på mer av allt... 7.6 Syn på kurslitt/kursmaterial Kursboken används inte av så många, men övningsmaterialet anses överlag bra, dock önskemål om fler lösningar till exemplen. 7.7 Syn på examinationen Labbar och programmeringsuppgift var uppskattade, många uppfattade tentan som för svår. 7.8 Speciellt intressanta kommentarer Tycker inte riktigt att föreläsningarna och övningarna knöt an till labbarna och p- upgiften. Föreläsningarna och övningarna kändes nästan som en annan kurs än labbarna ibland. Tentan var baserad på föreläsningarna och nästan inte alls på labbarna. Så kopplingarna mellan kursens olika moment skulle kunna bli bättre! Gör en kursbunt med teorin bakom allt sammanfattat koncist. Det skulle VERKLI- GEN lyfta den här kursen till den höga nivå som den bara glimtar vid ibland nu. 8 Synpunkter från övriga lärare efter avslutad kurs 8.1 Vad fungerade bra labs are interesting to all students. (Samer) 8.2 Vad fungerade mindre bra length and number of assistants for the labs, people wanted more help, more introduction to things and what they mean and how they work. (Samer) 8.3 Förslag till förändringar 8.3.1 Samer maybe a set of matlab examples that are ready made which people can take, run and explore, and then maybe change them to get reach some goals. This way I think it will be easier to get 3 (6)
them involved in the world of signal processing. From feedback I got from the students about the övningar: the students feel that the guys (Chris och Daniel, k.a. s anm.) are smart and qualified but have a problem with trasmitting knowledge and being able to get people interested. Practically what is expected from the nerdy-kth world. :) 8.3.2 Chris Det skulle vara bättre om det förklarades på kurswebsiddan att kursspråken är både svenska och engelska. Varför? A) Alla studenterna vet detta från början. Inga överraskningar! B) Eftersom en del av kurslärarna är internationell (eventuellt en del av kursstudenterna också). KTH är en internationellinriktande universitet. C) Kursen är teknisk; det är teknik, modeller och matematik som spelar roll. Lite förbättring på övningarna. Flera tenta-liknande övningar, mindre enkla övningar. Kanske, lite bättre koppling med föreläsningarna. Varför? A) För att studenterna blir bättre förbereda till tentamen. B) För att stärka känslan av kurssammanhanget. C) För att göra kursen lite mer spännande. Lansera en betygsskala till labar och projekt. Varför? A) Motivera studenter att försöka mer. B) Belöna duktiga studenter. C) Eliminera orättvisor t.ex. att duktiga och dåliga står på samma nivå. Kursutvärdering måste fyllas innan tentamen. Varför? A) För att undvika tentastressen avspeglas utvärderingen B) För att studenter som skriver bra på tentan brukar ge extra-bra kommentarer och extra-dåliga när de inte lyckas C) Tentamenutvärderingen kan ges separat (samtidigt med tentan t.ex. strax efter studenten lämna den till examensövervakaren) 9 Resultat av kursnämndsmöte efter examination 9.1 Studenternas sammanfattn. Se bifogat protokoll. 9.2 Förslag till förändringar Fasta kontorstimmar för k.a. och assistenter, då studenter kan fråga om sådant som rör kursen. Nytt labbokningssystem. Bättre kursbok. 9.3 Länk till kursnämndsprot. Se senare i denna PDF. 10 Kursansvarigs sammanfattande berättelse 10.1 Helhetsintryck Kursen börjar nå en viss mognadsgrad och fungerar på det hela taget bra. Övningarna har tidigare fått mycket kritik, men har fungerat lite bättre i år. Fortfarande ojämn ambitionsnivå på programmeringsuppgifterna. 4 (6)
10.2 Positiva synpunkter Kursen ses som givande och intressant av många. Det uppskattas att kursen knyter ihop matematik och praktisk tillämpning genom laborationer och programmeringsuppgifter. 10.3 Negativa synpunkter Övningarna har fått mycket kritik, där vissa studenter upplever en ojämnhet mellan övningsgrupperna. Dock är mitt intryck att detta blivit klart mycket bättre efter liksom svårighetsgraden på examinationsmomenten. 10.4 Syn på förkunskaperna Även om förkunskaperna i matematik i sig är tillräckliga så saknas mycket räknevana vilket leder till att kursen uppfattas som betungande. Väldigt få har använt Matlab förut (vilket inte heller förutsätts) men det leder också till en tröskel att ta sig över i samband med laborationerna. 10.5 Syn på undervisningsformen Kursen har nu en ganska bra balans mellan föreläsningar, övningar och självständiga laborationer/projektarbete. Laborationerna har av många uppfattats som den mest krävande delen, men många har även kommenterat att de fått ut mycket av laborationerna. 10.6 Syn på kurslitt/kursmaterial Det har generellt varit svårt att hitta en lärobok som täcker både ljud- och bildaspekterna av kursen och tar upp matematiken på lämplig nivå. Den bok som använts de senast två åren täcker dessa aspekter, men spänner i gengäld över ett väldigt stort område. Dessutom skiljer den sig åt relativt kursen vad gäller matematiskt angreppssätt, vilket gör den mer användbar som fördjupning än som grundbok. Därför har många inte använt boken i så hög utsträckning. Kursbunten, som innehåller problemsamlingar och extentor har varit uppskattad och välutnyttjad. 10.7 Syn på examinationen Examinationen har fungerat bra, dock var årets prestationsgrad i lägre än förra året. I viss mån kan detta förklaras med att många studenter registrerade sig men inte fullgjorde några kursmoment. 11 Kursens pedagogiska utveckling II 11.1 Hur förändringarna till denna kursomgång fungerade Bättre belastningskurva - tidigare start med matlabuppgifter. Dock många som väntade in det sista med att göra uppgifterna. 11.2 Förändringar som bör göras inför nästa kursomgång Inför ett (tydligt) betygsättningssystem för labbar och programmeringsuppgifter. Detta skulle motivera studentera att jobba mer med dessa och kanske välja olika uppgifter. Inför office hours för k.a. och assar. 5 (6)