SÄTERS KOMMUN

Relevanta dokument
Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

SÄTERS KOMMUN

Likabehandlingsplan. Gäller Mora By förskola SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kryssets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Ekenäs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Havskorallen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Årans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Regnbågen Röd. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kryssets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorg i Jörlandas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Ängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Loket. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Så som du själv vill att andra ska behandla dig, Så ska du också behandla andra

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fagerås förskola. Blåklinten och Vallmon. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Läsår

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Bergmansgården Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Ekbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyckelpigans Förskola Trygghetsplan. Läsår:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Toftagården

Stjärnan förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Droppens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

KILS KOMMUN. Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88. Fax Plusgiro Kil

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Biets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013

Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering trakasserier och kränkande behandling

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

Förskolan Bergmansgården

Kohagens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arealens Förskola Arealens Förskola A. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Likabehandlingsplan Förskolan Storhaga Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Rutiner och förhållningssätt hur vi i förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering.... 2 3. Förankring av likabehandlingsplanen... 3 4. Nulägesanalys för avdelning Ängen... 4 5. Åtgärder för Ängen... 4 6. Nulägesanalys för avdelning Täppan... 5 7. Åtgärder för Täppan... 5 8. Nulägesanalys för avdelning Hagen... 6 9. Åtgärder för Hagen... 6 10. Nulägesanalys för avdelning Blomsterängen... 7 11. Åtgärder för Blomsterängen... 7 12. Kompetensutveckling... 8 13. Uppföljning och utvärdering... 8

1. Vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för annan kränkande behandling oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. 2. Rutiner och förhållningssätt hur vi i förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering. För att veta vad förskolan behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling använder vi följande metoder: För att upptäcka: - Observation av barn - löpande - Samtal med barn och vårdnadshavare - dagligen - Barnintervjuer - löpande - Utvecklingssamtal - feb, mars - Enkätfrågor till vårdnadshavare - mars, april - Enkätfrågor till personalen - april - Avdelningsmöten - 1ggr/mån Förebyggande arbete åtgärder - Vi pedagoger ska vara förebilder för barnen genom att visa respekt och hänsyn mot varandra. Skapa ett demokratiskt klimat där samhörighet och ansvar utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. - Vi pratar återkommande om hur man är mot varandra, kompis. - Att medvetet stödja barnen i sitt sociala samspel, genom att vara en närvarande pedagog. - Vi bemöter alla barn/vuxna så som vi själva vill bli bemötta den gyllene regeln. - Vi pedagoger har bra rutiner för att skapa trygghet. - Genus diskussioner pågår ständigt. Alla flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att prova och utveckla sina förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. - Övriga diskrimineringsgrunder så som etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder tar vi pedagoger upp med barnen genom t ex böcker berättelser och samtal. - Bristande tillgänglighet: lokalerna är anpassade efter de funktionsnedsättningar som är aktuellt för tillfället. - Barnen är delaktiga i upprättandet av likabehandlingsplanen genom intervjuer, reflektioner, samtal om hur man är mot varandra mm. - Hjälpa varandra att se varandra som individer, med likheter och olikheter.

- Pedagogerna planerar aktiviteter så att alla barn ges förutsättningar att delta. - Pedagoger och barn i förskolan använder böcker som belyser olika typer av familjeblandningar, olika funktionsnedsättning och olika minoriteter. - All personal ska vara lyhörda och uppmärksamma och ansvara för att påminna varandra om förhållningssätt och bemötande. - Att våga ta upp om en pedagog kränker ett barn på något sätt. Ha regelbundna tillfällen för diskussion i arbetslagen. När något inträffar: När något inträffar arbetar vi efter följande rutin: - Omedelbart samtal med barnet/barnen det berör anpassat till barnens ålder och utveckling. Ev. uppföljning om så behövs. - Vid behov samtalar vi med vårdnadshavare. - Vi pedagoger strukturerar om så att det blir bra för det barn det berör. - Vi dokumenterar och vid upprepade kränkningar ska förskolechef och vårdnadshavare informeras. Förskolechefen inleder en utredning dagen efter kännedom. - Förskolechefen och avdelningen upprättar en handlingsplan för åtgärder och uppföljning tillsammans med vårdnadshavare (se bifogande blankett) - Vi har även tillgång till elevhälsan, för diskussion och rådfrågning. Spec. pedagog kan också hjälpa till om det behövs speciellt riktade insatser för något barn - Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen sker i samband med utvärdering av verksamheten. Om en vuxen kränker ett barn: - Omedelbart samtal med den vuxna. - Vid behov samtal med det berörda barnet. - Vid återkommande kränkningar tas kontakt med förskolechefen. - Dokumentation påbörjas. 3. Förankring av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen tas upp och diskuteras så här: Kartläggning görs av personal Diskussion i arbetslaget vid varje planeringstillfälle På planeringsdagen i januari upprättas en ny likabehandlingsplan. Ge information till vårdnadshavarna i månadsbrevet i januari Publiceras på hemsidan Personalen skapar en god kontakt med barnen så att de känner förtroende och vågar säga till om någon diskrimineras eller kränks.

Planen tas upp på brukarrådet. Förskolechef ansvarig. I förskolan tar personalen upp planens innehåll med barnen på ett sätt som lämpar sig för barnens ålder t ex vid samlingar och när något inträffat. På detta sätt får barnen dels kännedom om planen dels en möjlighet att komma med synpunkter inför nästa års plan. Vi använder oss av synpunkter från utvecklingssamtalen när vi tar fram nästa års plan. Varje pedagog som har utvecklingssamtal ansvarar för att ta till vara synpunkter. Barnintervjuer görs under året vid flera tillfällen och är anpassade efter barnets ålder. 4. Nulägesanalys för avdelning Ängen Följande har vi identifierat: Några barn låter inte alla vara med i lek och diskussioner. Några barn har svårt att komma till tals då många barn vill prata samtidigt. Dela barnen i mindre grupper, för att ge mer lugn och större trygghet. Även bra att tänka på för ljudnivån. Vi tänker på att alla ska ha möjlighet att få leka, på sina villkor, ensam eller tillsammans med andra. 5. Åtgärder för Ängen För att utveckla arbetet kring de områden som vi identifierat som risker kommer vi att genomföra följande åtgärder: Mål Vart vill vi nå? Alla barn ska känna sig som en del av gruppen och få vara med/bli respekterade. Alla på förskolan ska vara trygga och respekterade. Åtgärder Hur ska vi nå målet? Valkort (= aktivitetskort). Återkommande kompisdiskussioner med kompistavlan som stöd. Barnen bjuder in varandra till lek. Vi jobbar med språket t.ex. Språklust, rim och ramsor m.m. då språket kan vara ett hinder i samspelet mellan barn. goda förebilder och se alla barn och deras olika behov. Samarbete mellan avdelningarna. Uppföljning/ansvar Hur, när, vem/vilka är ansvariga? Pedagogerna på Ängen. Uppföljning senast 31 mars, utvärdering senast 31 maj Ta upp målet för diskussion på varje APT 1 ggr/mån.

Att vi pedagoger har förståelse för varandra på våra olika avdelningar. God kommunikation mellan pedagoger på avdelningarna. Följa upp på ett APT i mars. Alla ska få komma till tals och bli lyssnade på. Vi pratar om hur hög ljudvolym påverkar oss. Vi introducerar en talpinne vid samlingen och bara den som har talpinnen har ordet och alla andra lyssnar. Utvärdera senast 31 mars Diskutera på avdelningsplaneringen varannan vecka. Barnen och pedagogerna på Ängen 6. Nulägesanalys för avdelning Täppan Följande har vi identifierats: Barnen behöver komma till ro i leken. För att ge mer lugn och större trygghet i gruppen. Vi prioriterar leken och pedagogerna är närvarande i den. Vi delar upp barnen i olika gruppkonstellationer för att stärka vi-känslan i barngruppen. Språket är viktigt och vi kommer att använda oss av rim, ramsor, spel, sånger så att det ingår i barnens lek. 7. Åtgärder för Täppan För att utveckla arbetet kring de områden som vi identifierat som risker kommer vi att genomföra följande åtgärder: Mål Vart vill vi nå? Alla på förskolan ska vara trygga och respekterade. Alla barn ska bli sedda. Åtgärder Hur ska vi nå målet? goda förebilder och se alla barn och deras olika behov. Dela in barnen i mindre grupper. närvarande i barnens lek. Uppföljning/ansvar Hur, när, vem/vilka är ansvariga? Ta upp målet för diskussion på varje APT 1 ggr/mån. Uppföljning senast 31 maj Uppföljning en gång i månaden på planering Uppföljning 31 maj

Att vi pedagoger har förståelse för varandra på våra olika avdelningar. Genom att delge varandra vad som händer i vardagen t ex morgonmöten. Följa upp på ett APT Uppföljning senast 31 maj Utveckla barnens förmåga till empati och omtanke om varandra. Alla barn ska få förutsättningar att kunna utveckla sitt språk på sina villkor. Vara närvarande och lyhörd i barnens lek. Samtala och bekräfta olika känslor. Ge barnen tid i den fria leken. Ge barn tid och möjlighet att sjunga, läsa böcker etc. Introducera rim och ramsor. Uppföljning senast 31 maj Uppföljning en gång i månaden på planering Uppföljning senast 31 maj 8. Nulägesanalys för avdelning Hagen Följande har vi identifierat: Några barn har svårt att vänta på sin tur. De har även svårt att dela med sig av leksakerna och tar dem ifrån varandra. Några barn knuffas. Eftersom vi har en ny barngrupp jobbar vi mycket med trygghet och gruppkänsla. Vi prioriterar leken och pedagogerna är delaktiga och närvarande i leken. Vi pratar om hur man ska vara en bra kompis och om hur och varför det är viktigt att turas om, vänta på sin tur. 9. Åtgärder för Hagen För att utveckla arbetet kring de områden som vi identifierat som risker kommer vi att genomföra följande åtgärder: Mål Vart vill vi nå? Alla på förskolan ska vara trygga och respekterade. Alla barn ska ha möjlighet att leka med alla leksaker. Åtgärder Hur ska vi nå målet? goda förebilder och se alla barn och deras olika behov. närvarande i barnens lek. Uppföljning/ansvar Hur, när, vem/vilka är ansvariga? Ta upp målet för diskussion på varje APT 1 ggr/mån. Ta upp målet för diskussion på planering en gång i månaden.

Alla barn ska bli sedda. Att vi pedagoger har förståelse för varandra på våra olika avdelningar. Dela in barnen i mindre grupper. Ge alla tid att prata/visa/teckna. Genom att delge varandra vad som händer i vardagen t ex morgonmöten. Ansvarig: Kerstin och Eva. Uppföljning en gång i månaden på planeringen. Utvärdering senast 31/5. Ansvarig: Kerstin och Eva Följa upp på ett APT den Alla barn ska få förutsättningar till att kunna kommunicera med sin omvärld. Vi använder tecken i alla vardagliga situationer under dagen. Vi använder bilder i vissa situationer för att förstärka och förtydliga det vi gör/det vi ska göra. Uppföljning en gång i månaden på avdelningsplaneringen. Utvärdering genom diskussion i arbetslaget senast 31/5. Ansvarig: Kerstin och Eva. 10. Nulägesanalys för avdelning Blomsterängen Enligt våra barnintervjuer har barnen svarat att de inte känner sig rädda eller oro någonstans på förskolan varken ute eller inne. Något barn har uttryckt oro över att inte vara med i leken och vissa jaga lekar kan kännas obehagliga för många av barnen. 11. Åtgärder för Blomsterängen Övergripande mål Målet är att alla både barn och vårdnadshavare ska känna sig trygga med verksamheten och miljön som förskolan erbjuder. Mål Vart vill vi nå? Vara lyhörd för barn som signalerar otrivsel Förankra aktuell plan så den blir en del i det vardagliga arbetet och ett väl förtroligt dokument Åtgärder Hur ska vi nå målet? Utveckla strategier för arbetet med barn som signalerar otrivsel Uppföljning/ansvar Hur, när, vem/vilka är ansvariga? Maj -16 Jan -17 Under hela läsåret Arbetslaget Maj -16 Jan -17

för pedagoger. Skapa tillit och förtroende hos vårdnadshavare I det dagliga arbetet stödja och uppmuntra barnen till självständighet och tro på sin förmåga. Inskolning och den dagliga kontakten vid hämtning och lämning Ha samtal med barnen om hur vi ska vara mot varandra. Stötta barnen till att själva lösa konflikter. Feb -16 Förskolechef Maj -16 Jan -17 Arbetslaget Maj -16 Jan -17 Under hela läsåret Arbetslaget Utforma verksamheten så att aktiviteter och miljöer blir tillgängliga för alla barn. Göra barnen delaktiga i planering av aktiviteter och lokalernas utformning. Under hela läsåret Arbetslaget tillsammans med förskolechef 12. Kompetensutveckling Arbetet med den goda förskolan, vägledande samspel (ICDP) och Värdskap ska fortsätta genom diskussioner, både arbetslagsvis och övergripande på förskolorna. 13. Uppföljning och utvärdering Likabehandlingsplanen ska följa årsblomman, ny plan upprättas i september, följs upp i januari och utvärderas i maj. Vårdnadshavare får varje år en enkät där de bland annat tillfrågas om hur de upplever barnets trygghet mm. på förskolan. Åtgärderna följs upp med barnintervjuer om hur barnen upplevt det. Vi använder också utvecklingssamtalet som ett sätt att utvärdera hur barnen trivs i förskolan. Vi följer upp och utvärderar vidtagna åtgärder på APT och arbetslagsplaneringar.