n X-cons: Kjells ma är som medicin n Kvinnojour: RFHL reser ill Isanbul 3/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vården Bemöande färga av fördomar riskerar liv Inagen fick benen ampuerade Nekas vård 2/2011 oberoende magnus callmyr: Riskerna är sora kunskap saknas!
INNEHÅLL 3/2011 Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Ukommer med fyra nummer per år. ISSN-NUMMER 1102-9021 OBEROENDE/RFHL Lagerlöfsgaan 8 112 60 Sockholm Tel: 08-545 560 60 Fax: 08-33 58 66 Besöksadress: Lagerlöfsgaan 8 PG: 70 93 54-5 3 Ledare 4 Kulur 12 RFHL besöker kvinnojour i Isanbul 17 Kriminalvården nekar benampuerad sjukvård 19 Karin Olsson har lev e liv med droger 18 Hur många läkemedelsberoende finns de i Sverige? 24 Hundar och meadonpaiener vad har de gemensam? I redakionen Per Sernbeck Sonja Wallbom layou Raser Media Ansvarig ugivare Sonja Wallbom MEDLEMSKAP/ PRENUMERATIONER Bli medlem i RFHL för 100 kronor/år och få grais prenumeraion på Oberoende. Ring, posa, faxa eller mejla in din ansökan ill adressen angiven ovan. Observera a endas privapersoner kan bli medlemmar för 100 kronor per år. Föreag och organisaioner som vill södja RFHL bealar för e södmedlemskap valfri belopp över 100 kronor. Endas prenumeraion på Oberoende kosar 145 kr/år för privapersoner, organisaioner och föreag. 28 Oberoende möer Jacob Gordin 31 Bemöande i vården fördomar som ar liv 34 Ma som medicin 38 Insän 40 Här finns RFHL Vill du annonsera i Oberoende? Konaka annonsansvarig: Dean Trbojevic dean@frio-sverige.se Telefon 070 947 47 60 2 oberoende 3/2011
/ledaren LEDAREN Beroendefrågor uan social sammanhang Gerhard Larsson presenerade i våras förslag på förändringar i beroendevården. De dryg 1000 sidor långa underlage ligger nu ue på remiss. E genomgående problem i uredningen är a beroendefrågorna behandlas, som så ofa i Sverige, som om de svävar fri från all anna. Här dras inga hisoriska slusaser och här finns ine heller några sociala samband. En medikaliserad beroendevård är uredningsresulae och man föreslår a insaser mo missbruk och beroende ska ha en huvudman, Landsinge, som ska svara för all behandling. Kommunerna ska ansvara för all anna söd, som boende, sysselsäning och försörjning. En person som överkonsumerar alkohol men som ine har andra sociala problem behöver ine Socialjänsens hjälp och har försås ine på socialkonoren a göra. Men för alla andra kommer probleme med dela huvudmannaskap a kvarså. Många kommer forfarande a falla mellan solarna och ine få den hjälp de behöver. Gerhard Larsson föreslår också a den nuvarande LVM-lagen as bor och a vångsvården i framiden ska finnas inom LPT, allså lagen om psykiarisk vångsvård. Dea är illa av flera skäl. Alla behöver ine psykiarin och den har heller aldrig visa vare sig kompeens eller vilja a möa människor med beroende. Den är mer räsosäker än LVM-lagen och den har ingen borre idsgräns. 3/2011 oberoende De blev varken helhessyn eller bäre organisaion. Sonja Wallbom, ordförande i RFHL Till de posiiva delarna i uredningen hör e genomgående icke-moraliserande förhållningssä ill droganvändning. De ska ill exempel vara möjlig a få läkemedelsbaserad behandling inom Kriminalvården och medicinsk behandling ska endas få avbryas av medicinska skäl, ine på grund av regelbro. Sprubye ska finnas illgänglig i hela lande där de finns behov av de. Man vill också ha en försärk vårdgarani där behandling ska erbjudas inom 30 dagar, annars kan paienen fri välja vård, om idsramen ine hålls. Uredningen säger också a brukarnas erfarenheer ska illvaraas och a organisaioner som föreräder brukarna ska få möjlighe a akiv medverka i samarbesaval mellan kommuner och landsing. Läkemedelsberoende erkänns som de sora folkhälsoproblem de är och man föreslår rä ill behandling i hela lande och e särskil kunskapscener för a öka kunskapen om denna grupps särskilda behov. Dea är försa gången också denna grupp uppmärksammas och krav sälls på a den vårdappara som skapa problemen också ska vara behjälplig för de människor som drabbas. Som vanlig, skulle man kunna säga, finns också mängder av förslag på ökad kompeens, mer prevenion och forskningsinsaser. En del bra, en del mycke radiionell. Toal se är ändå uredningen en besvikelse. De blev varken helhessyn eller en bäre organisaion. De åersår a se vad remissinsanser och regering gör av förslagen. 3
Janne Karlsson 4 oberoende 3/2011
/kulur Beroendeläsning uanför debaens inmålade hörn Narkoikapoliik, uanförskap och läkemedelshanering behandlas i re böcker som rekommenderas ill alla som är inresserade av beroendefrågor. S vensk narkoikapoliisk deba har länge huvudsakligen beså av aniinellekualism, ickehumanism, inmålade hörn och forskningsfusk. Alla argumen är redan använda och ingen orkar längre lyssna på den andre. Forskning och ny kunskap saknar fullkomlig beydelse för de som besämmer. Särskil om forskningen kommer från ulande efersom vi i Sverige ve bäs på de här område. Den svenska narkoikanaionalismen firar seger efer seger. Åminsone på yan. I boken Narkoika. Om problem och poliik görs en genomgång av hisorien, debaen, poliiken och forskningsläge. Ine mycke är särskil ny men de är ändå en genomgång som alar si ydliga språk. Den svenska narkoikapoliiken, som marknadsförs som framgångsrik och som nu ska spridas över världen, är ine mer lyckad än andra mosvarande länders lösningar. Kanske värom. Klyfor skapar missbruk De är färre ungdomar som har 3/2011 oberoende Recensera n Narkoika. Om problem och poliik Redakör: Börje Olsson Förlag: Norseds juridik n Den flygande knarkhunden en bok om uanförskap Förfaare: Lena K Eliasson Förlag: Recia Förlag AB n Läkemedelsboken 2011 2012 Redakör: Helena Ramsröm Ugivare: Läkemedelsverke esa narkoika i Sverige än i de flesa andra länder men de spelar ingen roll för hur många som fasnar i drogerna. Andelen unga narkoikamissbrukare av befolkningen är ungefär likadan som i Holland och Tyskland och andra europeiska länder. När de gäller abellen över narkoikarelaerad dödlighe ligger Sverige i mien. Narkoikapoliiken är hel annorlunda mellan länderna. Resulaen liknar varandra. Narkoikapoliiken ycks ine vara en vikig fakor när de gäller hur många personer som fasnar i ung narkoikamissbruk. Isälle pekar mycke på a de handlar om skillnader i levnadsförhållanden mellan människor, socialpoliiken, som avgör hur sor missbruke ska bli i e samhälle och vilka effeker de får Ju sörre ekonomiska klyfor, deso fler personer i missbruk. Boken Narkoika. Om problem och poliik kanske ine illför så mycke ny för en person som föru läs in sig på den svenska narkoikafrågan. För en person som ine är insa, men vill bli, är den umärk. Saisisk kanonma I Sverige har narkoikafrågan hisorisk haf en orämäig sor plas. De är egenligen endas i de re senase valen som den 5
/kulur ine har vari uppe. Men ros a frågan vari så he så har dem de gäller, personer i ung missbruk, vari märklig frånvarande. De är oinressana. En sors saisisk kanonma som flimrar förbi i form av narkoikarelaerad död och liknande uppgifer. De gäller även i ovan omnämnda bok. Man alar om narkomanerna, ill narkomanerna, men ine med dem. Dea försöker Lena K Eliasson råda bo på. I boken Den flygande knarkhunden en bok om uanförskap, beräar hon om sin väg från a vara kokerska på e kommunal elevhem, över vuxenmobbing på arbesplasen, ill e liv som amfeaminberoende i oal uanförskap. Prise bealas av beroende Boken är läläs och rolig, ibland dråplig, och hållen i en mycke personlig sil. Till exempel hinns e favorirecep på korvsoppa med. Men mes uandas boken usahe, ensamhe och övergivenhe. Prise för den svenska narkoikapoliiken bealas av de som fasnar i e beroende. De blir kriminaliserade och berövas i prakiken en sor del av sina medborgerliga räigheer. De bemös med fördomar, okunskap och förak. Lena beräar i sin bok hur hennes fackförening fullkomlig srunar i henne när hon blir av med jobbe. Hur hon drabbas av en inofficiell svarlisning i kommunen där hon vari ansälld och hur hennes framid på oren kraschar. Men all är ine nasvar. För vi får också följa henne på vägen ill nykerhe och insiker hon idigare ine haf. 6 Man alar om narkomanerna men ine med dem. Så ska du behandlas Och så sluligen en bok som är e måse för alla paiener i Sverige. Nämligen läkemedelsverkes Läkemedelsboken 2011 2012, som anger hur sjukvården ska använda läkemedel och mediciner i olika siuaioner. Med anke på anale personer som dör ill följd av skador orsakade av svensk sjukvård och med anke på hur många människor som felbehandlas borde den vara sandardläsning för oss alla. Jag har koncenrera mig på de avsni som handlar om beroende och de är inressan läsning. Marcus Heilig, känd beroendeläkare, har skrivi kapile om narkoikaberoende. Heilig skriver om droger och missbruk på e sä som är hel befria från moralism. Han ser på beroendepaiener som på vilka andra paiener som hels. Inga värderingar. De är roligen denna insällning som gör a så många narkoikaberoende personer vill a beroendevård enbar ska få uföras av landsingen. I kapile om narkoikaberoende är läkemedelsberoende inkludera. Vi får bl.a. lära oss a Tramadol ill en början lanserades som e anidepressiv medel som hämmar seroonin och noradrenalinuppag men uppäckes ha en beydande opiod effek och därefer började marknadsföras som mild smärlindrare. Den anidepressiva effeken är förklaringen ill a Tramadol är så svår a slua med. Så lång inressan. Sedan börjar en del veksamheer och felakigheer rada upp sig: Tillförliliga epidemiologiska uppgifer saknas avseende BDZberoende. En undersökning visar på beroendeuveckling hos 1% av behandlade paiener Paiener som använ normala erapeuiska doser har sällan e genuin beroende.... Sedan kör Marcus Heilig på med a förorda snabba eller mycke snabba nedrappningar av bensodiazepiner. Hel på värs emo beprövad erfarenhe. Han avsluar avsnie med följande mening: Några alernaiv (ill bensodiazepiner, SIC!) som ine är behäfade med beroendepoenial är SSRI, buspiron eller pregabalin (Lyrica). Slö fakagranskning Dea är allså vad läkemedelsverke skriver. 1% av bensodiazepinanvändarna uvecklar e beroende. Personer som ar dosen dokorn ordinera är ine beroende på rikig. Och snabb ska de gå a rappa ner. Ine undra på a så många personer som uveckla e läkemedelsberoende får lida i onödan av all för snabba nedrappningar. A man ine heller lag märke ill a människor missbrukar och blir beroende av Lyrica är häpnadsväckande. En hårdare fakagranskning hade vari på sin plas. Åminsone när de gäller avsnie om läkemedelsberoende. Hur som hels är boken väl värd a läsa efersom man då får reda på vilken sors behandling man kan förväna sig när man uppsöker e sjukhus i e beroendeärende. Per Sernbeck oberoende 3/2011
/dokumen Nädroger når nya grupper Under 10 15 år har de rapporeras om en ökande användning av nädroger eller research chemicals, RC-droger. Tros a de ine längre är någon nymodighe är kunskapsnivån om dem låg. Samhälle har genomför lagändringar för a soppa de nya drogerna. Frågan är om de räcker. Handelsplaserna på näe finns kvar, liksom eferfrågan. 3/2011 oberoende 7
F ör några år sedan, när Magnus Callmyr suderade på Örebro universie räffade han en jej som inresserade honom. En dag föll hon ihop i lekionssalen och fick åka ambulans ill akuen med superhög puls och andnöd. När han senare frågade henne vad som hän visade sig a hon hade agi en mix av vå nädroger. Magnus Callmyr, som haf missbruksproblem själv, och som ine rodde a nädroger var någo a bry sig särskil mycke om, började läsa på. Och ändrade uppfaning. Resulae blev en bok och en önskan om a sprida kunskap i ämne för a samhälle ska bli bäre på a möa upp människor som använder nädroger. För nädroger har precis samma effeker på människor som de radiionella drogerna med social förändrade och förminskade liv, fysiska och psykiska skador, ill och med dödsfall. De har ju praas och skrivis väldig mycke om nädroger eller rc-droger som jag föredrar a kalla dem, men försöker man hia mer informaion än idningsariklar så ar de sopp. De finns näsan ingening skrive på svenska, beräar Magnus, som började besöka användarforum på inerne och söka informaion uomlands för a hia den kunskap han söke. Forskare bakom prepara I sor se är ursprunge ill dagens rc-droger de som idag kallas ecsasy, MDMA. Subsansen ogs fram redan 1912 som e sidoresula i forskningen kring läkemedel mo blödningar. Inom de område blev preparae oinressan och MDMA föll i glömska. År 1976 lyckades Alexander 8 Från mien av 00-ale har de ske en explosion. Shulgin, en kemis verksam inom psykofarmakologi, åerigen framsälla MDMA på kemisk väg. Han esade de på sig själv och liksällde effekerna med de man får av marijuana och psilosybin. Han började använda MDMA som avkoppling och spred de ill andra i sin kres. Under de försa åren av 80-ale dök preparae upp på gayklubbscenen i Dallas och spred sig snar som en löpeld över USA där de snar narkoikaklassades. I slue av 1980-ale kom preparae ill Europa där de marknadsfördes som Ecsasy och blev en del av ravekuluren. Shulgin gav under 1990-ale u vå böcker som innehöll lisor med hundraals olika psykoakiva subsanser inklusive insrukioner för illverkning och doseringsrekommendaioner. Vid sekelskife började de dyka upp en mängd olika prepara på marknaden. Många av dessa var e resula av Shulgins forskning och de såldes över inerne. Nädrogerna var födda. Från mien av 00-ale har de ske en explosion av anale rc-droger. De nya drogerna härsammar ine bara från Shulgins böcker uan också från kemiser som suderar forskningsrapporer för a hia subsanser som man kan kommersialisera i drogindusrin. Experimenviljan i branschen är sor. Man använder många olika fanasifulla sä för a marknadsföra och sälja sina produker. Oradiionella missbrukare I Sverige har rc-drogerna nå sin sörsa spridning uanför de eablerade missbrukarleden. Magnus Callmyr: De finns väsenliga skillnader mellan användare av nädroger och radiionella droger. De är en subkulurell klick som ägnar sig å nädroger. Nu har jag inga belägg för de, men jag ror a nädroger också är koppla ill graisgeneraionen, de som anser a all ska vara fri, film, musik, all. Den här gruppen är relaiv sor och finns väldig mycke på inerneforum som Flashback. Man ser sig ine själva som missbrukare. För dem är begreppe missbrukare väldig koppla ill de radiionella drogerna. En annan sor grupp som använder rc-droger är de som ine vill riskera nåning. De har en social bas med jobb, familj och bosad, de ine vill förlora. Därför använder de rc-droger som ännu ine är olagliga. De fungerar a kombinera rc-användning med skola och arbee. De här är en grupp som samhälle aldrig kommer i konak med. Tiar man på den senase EU-saisiken ser man a de var en krafig ökning av användningen av nädroger i Europa men man ser de ine i Sverige. Varför? Jag ror a man lear på fel sällen och frågar efer fel saker. Ny lag i år Den försa april i år rädde en lag i kraf som ska göra de lä- oberoende 3/2011
/dokumen ny område Kunskapen om nädrogernas sociala dimension är lien men jag ror a den medicinska delen är ännu mindre, säger Magnus Callmyr. are för ull och polis a beslaga okända prepara. Enlig lagen så kan en polis eller ulljänseman beslaga subsanser vid minsa missanke om a de är narkoika eller hälsofarlig. Sedan lagen illkom har e anal shopar säng men andra finns kvar: Lagen har förändra marknaden, säger Magnus. När de gäller rc-droger så spelar de roll a preparae är illegal för en 3/2011 oberoende sor grupp användare. De är hel klar en vikig fakor, den andra är illgängligheen. Jag menar a kriminaliseringen av drogen har en klar åerhållande effek. Kriminaliseringen av individen har ingen effek. Där är ju hela näe full med ips på hur man ska klara sig undan. Ännu finns inga läillgängliga eser som kan mäa förekoms av dessa droger men de kommer säker, säger Magnus. Okänd verkan Magnus Callmyr menar a de finns sora risker förenade med a använda rc-droger: Om vi ar Spice jämför med cannabis ill exempel. De finns en massa cannabinoider som är hälsofarliga men de finns också nyiga cannabinoider. De här blandas i vanlig cannabis och 9
kompenserar delvis för varandra. I de kemisk härmande preparae bryr man sig ine om a illsäa cannabinoiderna med de goda effekerna, man är bara ue efer ruse. På marknaden finns en enskild cannabinoid som kan illsäas ill rökmixarna och som man ve är poeniell cancerframkallande och farlig. Den finns på marknaden, de ve man. För e anal månader sedan dök de upp en ny rökmix på marknaden. Människor hamnade på sjukhus. De visar på hur farlig de kan vara. Vi ve ju ine hur de nyuvecklade drogerna fungerar. De är en knepig bransch. En annan vinkel på farligheen är a en sor del av rc-drogerna har hallucinogena effeker: LSD är och har allid vari en väldig lien den av den svenska narkoikaanvändningen men bland nädrogerna är den hallucinogena delen sörre ack vare a Schulgin vari mes inresserad av hallucinogener. Vilka effeker de har på användarens psyke på kor eller lång sik ve vi inge om. Där ror jag a de finns sora risker i e längre perspekiv. Jag har ine överblicken De finns ju en anledning ill a människor ar droger. eller kunskapen om de här men de ror jag ine a man har bland läkarna heller. Kunskapen om nädrogernas sociala dimension är lien men jag ror a den medicinska delen är ännu mindre. Se i de perspekive ycker jag a de är skrämmande a de Naionella riklinjerna för missbruks- och beroendevård ine ens ar upp dem. Kunskap måse ill Samhälle måse vara bäre ubilda på dessa droger. De skiljer sig ju egenligen ine så mycke å från de gamla drogerna. Man måse också ha kunskap om a användarna har kvar den sociala basen och a konsekvenserna av dea. De säller nya krav på de som kommer i konak med människorna. De finns mycke fördomar i samhälle och vården om Kinesiska kemiföreag Inerne och globaliseringen gör a de syneiska drogerna är här för a sanna, menar narkoikapolisen Gunnar Hermansson. Gunnar Hermansson är narkoikapolis och akiv i Narkoikapolisernas Förening. Han har se hur nädrogerna har blivi sörre i Sverige under de senase åren. Men ros a handeln har vuxi har han svår a säga hur sor den är, hur sor omsäning handeln har, hur många som använder de som kallas för nädroger: De är väldig svår a bedöma hur sor fenomene nädroger är. E sä är a räkna 10 anale beslag. Då ser man a anale beslagagna inernedroger plus inernebesällda läkemedel är sörre än Gunnar anale beslag av Hermansson heroin, kokain och ecsasy illsammans. Läkemedel handlas mes Gunnar Hermansson menar a man också måse precisera vad man menar med nädroger: Narkoikaklassade läkemedel som köps på inerneapoek sår för den allra sörsa delen av de droger som handlas idag. De är mycke ramadol och mycke bensodiazepiner. De är en mindre del av beslagen som handlar om syneiska designade droger. Gunnar Hermansson praar också om nya grupper som dels använder men också disribuerar nädrogerna: Min uppfaning är a de huvudsakligen är ungdomar som köper via näe. De gamla knarkarna som sier på känningar, de håller på med si. De är vå världar som sällan mös. Ingen ser de här ungdomarna, de är social eablerade personer och de åker ine fas efersom ullen ine har kapacie a konrollera varje kuver som skickas ill Sverige. Även disribuionskanalerna oberoende 3/2011
/dokumen hur missbrukare är och ine är. Vården fungerar väldig dålig för de som använder de gamla drogerna, och ännu sämre för de som använder de nya. Samhälle måse hanera dea på flera olika plan. Precis som med vanliga droger måse man jobba med olika sraegier. De finns ju en anledning ill a människor ar droger. Där måse samhälle vara i sina insaser. Impulser uifrån Magnus Callmyr rodde a hans bok skulle bli mycke eferfrågad efersom kunskapsluckorna är så sora men ine: Inresse för boken har vari mycke begränsa. Jag har gå u ill alla kommuners socialjänser och försök a sälja den. Både ill enskilda socialsekreerare och chefer men ill kommuner kanske jag har sål io sycken. Boken har sål hundra ex och då är de ill sörsa delen privapersoner som köp den. De säger en del om område ycker jag. Vi har en märklig ro i Sverige på a de måse vara någo salig/offenlig som hanerar område droger och beroende. Vi lever i en väldig snäv bubbla och i den ingår de e anal suggesioner där man rummar in a de offenliga Sverige är bäs på drogområde. Effeken av de är en rad misslyckanden. Man ar ine in impulser från andra håll. Tjejen som åke in ill akuen var snabb ue igen uan a någon hade fråga henne om hon använde droger: Där finns alla aspeker av de jag praar om, säger Magnus. Ung jej uan missbruksproblem mår frukansvär dålig av okänd anledning. Ingen änker på a de kan vara droger inblandade efersom de ine syns på urinprov och så är hon ue igen och kan forsäa uan a ha få söd eller hjälp. Per Sernbeck Vill du köpa Magnus Callmyrs bok går de umärk via hans hemsida: www.magnuscallmyr.se har hia eferfrågan för de nya drogerna har se annorlunda u än för de gamla: De är ine hel ovanlig med icke missbrukande väl eablerade affärsmän som börjar sälja och sedan åker di, beräar Gunnar. Ofa har man försök a bygga näverk av personer som har e ege missbruk av de här drogerna. Ofa har de vari klanig skö med pengar som ska skickas ill personkonon eller posgiron eller a man ine ror a polisen kan spåra ip-nummer på daorer och liknande. Hög sraffnivå Gunnar menar a de är väldig lie organiserad broslighe inblandad i handeln med 3/2011 oberoende syneiska droger: Sraffnivån har vari hög hela iden vilke leder ill a de är en hög risk. De undviker de professionella. Gunnar Hermansson menar a vi kommer a få vänja oss vid syneiska droger och inerneapoek även forsäningsvis. Orsakerna är globaliseringen och inerne: De är kinesiska kemiföreag som har hia en eferfrågan i Europa. Genom inerne är de lä för dem a knya konaker ofa via kryperad mejl som de är näs inill omöjlig a knäcka. A skicka pake är billig, lä och riskfri. Och har man bara kommi innanför EU:s gränser så är de inga konroller. Har man en kanal innanför är de inga problem. Per Sernbeck Nya akörer n De kommer in nya akörer i nähandeln med droger, de har blvii big businness i de cenraleuropeiska fäle Sorbriannien, Holland in mo Tjeckien. n De finns flera kommersiella akörer som på egen hand bedriver en produkion, produkuveckling och pr kring område. 11
På kvinnojou Social arbee bedrivs över hela världen under olika förusäningar. Frivilligarbearna räffas sällan över gränserna men i våras åke personal från RFHL Sockholms Qjouren ill Isanbul för a räffa frivilligorganisaioner där. K ampen för kvinnors räigheer i Turkie og ordenlig far i slue av 1980-ale. Många flydde från Turkie på grund av den poliiska siuaionen i lande. I de länder de kom ill såg kvinnorna a de fanns andra sä a leva på och inspirerades av kampen för 12 kvinnors räigheer. Samidig växe en akivisrörelse i Turkie, där kvinnor organiserade sig för a söa sina fängslade manliga kamraer. Kvinnorna delade också erfarenheer och söade varandra: 1987 hölls den försa sora demonsraionen för kvinnors räigheer i de moderna Turkie, beräar Fama Mefköre Budak en av de som arbear ideell på Mor Çai, den kvinnojour vi besöker. Den demonsraionen räknas som början för andra vågens feminisiska rörelse i Turkie. I samband med demonsraionen bildades e näverk för a ge kvinnor som usas för våld medicinsk och juridisk oberoende 3/2011
r i Isanbul hjälp. Ur dea näverk sarades sedan 1990 Mor Çai en kvinnojour, som kunde söa kvinnor och arbea organisera mo våld i nära relaioner. 70 kvinnojourer i Turkie Sedan 1987 har de hän mycke på område mäns våld mo kvinnor. I Turkie idag finns de en bra lagsifning, även om den ine unyjas illfullo då gamla föresällningar hänger kvar. De finns 70 kvinnojourer uspridda över hela lande. Majorieen drivs av kommunerna. Mor Çai är en ideell förening 3/2011 oberoende men har samarbee med socialjänsen och den kommunala kvinnojoursverksamheen. Mor Çai arbear både med söd ill våldsusaa kvinnor och med opinionsbildning. De finns ansälld personal och personer som jobbar ideell. Jouren får inga saliga eller kommunala bidrag, uan lever på privaa gåvor och projekpengar. Två gånger har jouren få sänga under längre id för a de saknas pengar. Radikala budskap Vi har vår möe på föreningens solidariescener då själva 13 kvinnojouren med 20 plaser finns på hemlig plas och ska vara en fredad lugn plas för de som bor där. Kvinnorna vi möer på Mor Çai har en vänlig men allvarlig on. Urycken såväl som affischerna på väggarna är radikala, med socialisiska och feminisiska budskap. Solidariescenre fungerar som rådgivningscenrum, men vi använder ine den ermen föruom i konaken med kommunen efersom kommunen ine försår orde solidarie, säger en kvinna som arbear på Mor Çai. Vår möe börjar med a kvin
norna i Mor Çai beräar a kvinnorörelsen i Sverige har vari en sor inspiraionskälla. De hänvisar också ill svensk forskning om mäns våld mo kvinnor. De finns många likheer men även skillnader. Den ideologiska grunden är densamma som vår. Våld mo kvinnor ses som e samhällsproblem med grund i pariarkala, ojämlika srukurella förhållanden. När Mor Çais beskriver hur de arbear är de mesa väldig bekan: Vi lyssnar på kvinnorna, har elefon och mejljour och ger hjälp ill självhjälp. Vi praar om vilka alernaiv kvinnan har men näsa seg är allid hennes beslu. Vi erbjuder oss a följa med ill polisen eller ill de skyddade boende. Vi har e lekrum ill barn som följer med sin mamma hi, beräar Nazan som är en av de ansällda på kvinnojouren. Likheer och skillnader Ju längre möe pågår ju mer märker vi a referensramarna Vi erbjuder oss a följa med ill de skyddade boende. 14 och ideologierna är desamma. Även om fokus på vissa frågor skiljer oss å. I Sverige alas de.ex. mycke om hedersrelaera våld. De gör de ine i Isanbul då hederskuluren är en så pass vanlig mekanism a de allid inkluderas i hanerande av mäns våld mo kvinnor. Mor Çai vill ine använda sig av orde heder då de ine ycker a de är en relevan benämning på de vi kallar hedersrelaera våld. De beonar a de ine handlar om religion uan a de är e uryck för pariarkala srukurer. Respekfull bemöande De var e sark möe med kvinnorna som är engagerade i Mor Çai, säger Mille Rönnerblad som arbear på Qjouren. De arbear radikal. Respek och bemöande är deras främsa verkyg för a särka de kvinnor de möer. De anser a de är de respekfulla bemöande som möjliggör a kvinnorna kan växa. De fanns allså många likheer med hur vi på Qjouren arbear och vår ideologi. Kina Sjösröm fyller i: Vi har blivi påminda om a ros den långa id Sverige har haf på sig så, har vi jämförelsevis med kvinnorörelsen i Turkie kanske ine kommi så lång som de sägs. Tex: Qjouren *Arrangör för resan var Tensa-Hjulsa kvinnocener som anordnade resan för olika föreningar/kvinnojourer. Brukare s På fredagen ska vi på e sudiebesök som vi känner oss ganska skepiska ill. Vi ska besöka e barnhem. Hoppes Barn eller Umu cocuklari dernegi som de heer på urkiska. Ingen av oss känner sig särskil bekväm med anken på a vara en bun välgörenhesaner som kommer med nallar och choklad ill de sackars barnen. Vi börjar en lång och krånglig oberoende 3/2011
uppväx på gaan Ferha Sönmez har själv vuxi upp och lev på gaan sedan barnsben. I dag är han ubildad journalis och kämpar för sina kamraers mänskliga räigheer. amlas hos Hoppes Barn 3/2011 oberoende resa genom Isanbul. Till slu kommer vi fram ill e ukansområde i närheen av e kvinnofängelse. De ser fakisk ine alls u som a de bor några barn där. Och när vi kommer in och säer oss vid borden som har fleecefilar som dukar, börjar de dyka upp unga vuxna män. Några ydlig påverkade. De är inge barnhem! Uan en organisaion för gaubarn som nu är vuxna. Hoppes Barn som organisaionen heer, har e boende och södjer män som lever på gaan. Tros a boende endas rikar sig ill män så bor de vå kvinnor där när vi är på besök. Efer brukarnas behov De visar sig a man gjor avseg från a bara illåa män a bo där, då de ine finns några andra sällen som jus de här kvinnorna kan vända sig ill. Man försöker a anpassa verksamheen efer brukarnas behov och a hela iden låa brukarperspekive syra verksamheen. Hoppes Barn driver verksamheer för a vuxna gaubarn ska få arbee och ubildning sam en idning, SOKAK, som liknar de gauidningar som finns i Sverige (Si Shlm, Aluma, Fakum). De har också genomför e dagboksprojek där gaubarn få foografera sin vardag och skriva en kor ex om sin siuaion. Ordföranden i föreningen, Ferha Sönmez är väldig sol och 15
imponerad av resulae. En del av barnen hade aldrig hålli i en kamera innan de fick en kor inrodukion av universiessudener som också hjälpe ill med finansieringen av projeke, beräar han. Ferha Sönmez har själv vuxi upp och lev på gaan sedan barnsben. I dag är han ubildad journalis och driver ihärdig kampen för sina kamraers mänskliga räigheer som ofas as ifrån dem med hänvisning ill a missbrukare får skylla sig själva. Inge söd från saen Saen södjer ine Hoppes Barns verksamhe. Ine saden Isanbul heller. När Ferha Sönmez skrev i en av Isanbuls sörsa idningar om hur gaubarn och vuxna gaubarn lever, hur de blir bemöa och hur Turkies poliik påverkar dem, ubrö en läsarsorm och Isanbuls borgmäsare var sark kriisk ill a idningen hade publicera exen. Efer dea sjönk även försäljningen av idningen, som är e av deras projek för hjälp ill självhjälp. Tros si usaa läge ar föreningen ine emo donaioner från vilka som hels. De ackade nyligen nej ill pengar från e naionalisisk främlingsfienlig pari som försök få inflyande genom donaioner. Vi faar ine rikig hur de kan beala hyra på sin lokal (de råder en viss språkförbisring) eller hur de hanerar de perioder när de ine får några donaioner från privapersoner och organisaioner. På någo sä har de ändå gå hiills. Förenas i de svåra De är lä a känna igen mycke av vad Ferha beräar. Skillnaden är a vi ändå har så mycke mera resurser från samhälle. När vi beräar om RFHL och vår arbee får vi genas frågan hur vi orkar? Har vi också problem med a människor i organisaionen bränner u sig precis som de? Vi förenas i de svåra i a arbea i movind med vänners och kamraers lidande och död som yersa konsekvens. Tex: Qjouren Vi förenas i de svåra i a arbea i movind med vänners och kamraers lidande och död. 16 oberoende 2/2011 3/2011
Jan Anderssons medicinska behov nonchalerades oal av personalen på ansalerna Ösragård och Brinkeberg. Nu anmäler han kriminalvården för diskriminering. Benampuerad nekas rä ill sjukgymnasik F ör sju år sedan usaes Jan Andersson, 47, för en grov misshandel. Misshandeln resulerade i e posraumaisk sressyndrom som gör honom mycke känslig för sress, en mindre hjärnblödning som gav honom en funkionsnedsäning på 20% sam en sörd sömnrym. 2009 ampuerades Jan Anderssons ben. Han sier, i vänan på proes, i rullsol. I våras infann sig Jan Andersson på ansalen Ösragård för a avjäna e fängelsesraff på fem månader. Misshandeln ändrade min personlighe, beräar Jan. Jag är orolig sresskänslig och har svåra problem a sova. Jag medicinerar med Imovane när jag är i frihe och jag kan ine sova illsammans med andra. De går ine och de har jag inyg på. Väl medveen om sina problem hade Jan Andersson under våren många och långa samal med kriminalvårdens placeringsenhe. De placerade honom på ansalen Ösragård Jag är orolig sresskänslig och har problem a sova. så nära Göeborg som möjlig så a han skulle kunna få sjukgymnasik, prova u sin proes och även räna med denna under iden i ansal. Han hade skaffa alla nödvändiga inyg om si hälsoillsånd och var mer eller mindre lovad e ege rum när han infann sig på ansalen i slue på april. Ine ege rum ros inyg Till en början placerades han på e av ansalens sjukrum i 16 dagar men snar ville kriminalvården flya upp honom ill en av avdelningarna. Ege rum var de ine al om. Ansalen erbjöd honom plas i e våbäddsrum. Jan ville ine flya. Jag visade läkaren mina inyg. Han frågade vad han skulle göra med dem och sa a han ine hade några befogenheer. Sjuk- 3/2011 oberoende 17
sköerskan sa a sådana papper får hon fem gånger i veckan. Jan forsae a vägra komma upp på avdelningen och blev inkallad ill ansalsdirekören: Vi hade e möe i en kvar. Han hade mi udrag från brosregisre sedan 30 år illbaka och sa a han kunde få mig förflyad när som hels om jag ine gjorde som jag blev illsagd. Han anklagade mig för a vägra lyda order och för a vara orevlig mo personalen. Jag sa a jag ine vägra någoning men a jag hade blivi lovad en egen cell och a jag hel enkel ine vågade flya upp på avdelningen av rädsla för a behöva sova med någon annan. Knallades ill Brinkeberg Den 10 juni knallades, vångsförflyades, Jan Andersson ill ansalen Brinkeberg. En ansal med högre säkerhesklass: Jag blev knallad för a jag ine följde kriminalvårdens regler ros a jag ine kan följa dem. I beslue om knallningen sod ingening om mina psykiska problem, om placeringsenheen eller a jag är funkionshindrad. De sod bara a jag var orevlig mo personalen. Tiden på Brinkeberg har ine vari lä: A vara handikappad och sia inne är en annan upplevelse än de jag haf föru när jag sui. Jag har e ege rum men de är ine handikappanpassa. Jag har ine få sjukgymnasik vilke le ill a min rörlighe i sumpen har minska med 5-6 cenimeer under de här månaderna. Permissioner ill sjukresor Förra gången, för fyra år sedan, då jag hade e benimplana, då var de vå gånger i veckan iväg ill sjukgymnasik. Den här gången ingening. Jan har haf fem permissionsdygn under sin sraffid. Alla har gå å ill a a sig från och ill läkare, sjukgymnas eller oropedverksaden som arbea med hans proes: Nu ska jag häma proesen och då får jag under min vanliga I beslue om knallningen sod inge om a jag är funkionshindrad. permission a mig di för egen maskin. Jag är beräigad ill sjukresor men de illåer ine de. Jag har begär a få e skriflig beslu om varför jag ine får sjukresor beviljade ill sjukgymnasiken men de har jag ine få. De finns ingen paragraf som nekar räen ill sjukgymnasik och ill sjukresor. Med de nya lagarna skulle de bli läare för de inagna men mig kör de över fullsändig. De följer inga lagar överhuvudage, upplever jag de som Kommer a anmäla Jag har aldrig haf problem med kriminalvården föru, säger Jan. Då har de gå bra och konflikfri. Den här gången försöke jag verkligen a göra mi för a de skulle bli en accepabel vola. Jag har ring och fixa och ordna för a de ska fungera bra men kriminalvården var ine inresserade av de. Jan Andersson kommer nu a anmäla kriminalvårdens agerande ill Jusiieombudsmannen då han anser a kriminalvården brui mo fängelselagen. Han kommer även a anmäla kriminalvården för diskriminering av funkionshindrad och ansalernas sjukvårdspersonal ill Socialsyrelsen för bro mo hälso och sjukvårdslagen. Tex: Per Sernbeck I den nya fängelselagen sår följande: n Verksälligheens mål och uformning: 4 Varje inagen ska bemöas med respek för si människovärde och med försåelse för de särskilda svårigheer som är förenade med frihesberövande. n 9 kap. Hälso och sjukvård: 1 En inagen som behöver hälso och sjukvård ska vårdas enlig de anvisningar som ges av läkare. Om den inagne ine kan undersökas eller behandlas på e lämplig sä i ansalen, ska den allmänna sjukvården anlias. 18 oberoende 3/2011
Karin jobbar med (och är ) beroende jag vill se bäre samarbee mellan olika insanser! Karin Olsson 2/2011 oberoende
E liv med droger Många läkemedelsberoende människor är de för a man ine har någo val. Man ar de beroendeskapande läkemedlen för a överleva och försöker leva med de svårigheer och symom e beroende ger. Karin Olsson, 48, har medicinera sörre delen av si liv. - V i om hur länge hon använ olika 20 praar hela mi liv! Karin Olsson svarar på frågan droger för a må bäre. Jag har allid kän mig uanför, har allid vari hel speedad eller hel slu, eller både och. Jag har haf de här oroliga svängningarna med hös och vårdepressioner. Karin Olsson är 48 år gammal och har ADHD, bipolarie 2,whiplash, fibromyalgi och kronisk röhessyndrom. Hon äer Concera mo sin ADHD, SSRI-preparae Serralin mo bipolarieen, Alvedon och någon gång Ciodon om de behövs, mo smäran fibromyalgin ger. Efer e diskbråck i vinras äer Karin nu också Sobril för muskelavslappning och mo sömnbesvär. Vid behov även Theralen och Zolpidem. ADHDn och bipolarieen har genom åren le ill a Karin inagi en rad olika subsanser för a må bäre, som självmedicinering: Som onåring var de hasch, Rohypnol och lie alkohol. Jag prövade amfeamin vå gånger under den här perioden och mådde orolig bra på de. Jag fick mina diagnoser i vuxen ålder och har efer de få en mer korrek medicinering. Jag kom ur onårsmissbruke, som man ju kan kalla de, i jugoårsåldern och de var då jag började få en massa andra läkemedel förskrivna mo panikånges, mo depression, osv. 22 ableer per dygn Karin har vari inlagd på psy- oberoende 2/2011
värk av ableerna E ag og Karin 36 somadril om dagen, och därill åa Ciodon för värken hon fick av värkableerna. ke ganska många gånger: När de var som värs inne på psyke å jag 22 ableer per dygn, legal förskrive. Jag blev rikig beroende av laglig Rohypnol och Xanor. 1991 var Karin med om en bilolycka som ledde ill en whiplashskada: Jag hade ine on av den förrän 1993. Då, när jag få min son fick jag sån orolig värk i nacke och rygg. Samidig blev jag enorm rö. Kände mig ung som bly i kroppen och kunde knapp röra mig. Efersom jag hade lega inne på psyke 2/2011 oberoende ofa, rodde läkarna a de var psykisk. Jag blev bollad fram och illbaka ills jag räffade en privaläkare som gjorde en rikig undersökning och konsaerade a jag hade fibromyalgi och dessuom en whiplash. Jag fick Somadril av en snäll läkare 1996 och blev orsk på den. Jag blev sänk av den och kunde bara... andas u. Jag og den och Ciodon som jag fick av andläkaren. Jag skulle a 3 somadril om dagen men sluade med a jag var uppe i 36. Och på de og jag åa Ciodon. Jag var så go som hel sjukskriven under flera år efersom jag fick sån värk av värkableerna. Lyckades rappa ner Karin har av och ill lyckas rappa ner och ur ableerna: När de gällde Somadrilen fick jag igga och be om en avgifning i e år innan jag släppes in. Jag låg inne fem veckor i Borås för a a bor den. Jag räffade en kvinna som var akiv i RFHL och beräade a de og emo paiener. Efer de fem veckorna på Borås åke jag 21
Man är ju beroende men man är ine missbrukare. En nyker alkoholis är ju ine missbrukare. ner ill RFL i Göeborg och fick e samal och sedan dess har jag vari akiv i RFHL. Jag började i läkemedelsgruppen där varje isdag. Och sedan började jag med somadrilen igen, legal, med den dosen jag skulle ha. För de mesa å jag vå ableer om dagen. Ibland ske de sig, de var ju som a ge spri ill en alkoholis men jag behövde fakisk somadrilen mo min smära så de var ine så konsig som de låer. Fick ine ADHD-medicin På en fibromyalgimoagning gjorde man e snabbes för ADHD på Karin. Snabbesen visade a jag borde ha en uredning om ADHD. Efer re eller fyra års vänan fick jag komma på uredning och den visade a jag hade ADHD/DAMP som de hee då. Min dåvarande psykiaer och sjuksköerska på psyk var med. Läkaren som gjorde uredningen ansåg a jag skulle ha mediciner men de gjorde ine min psykiaer på grund av a jag vari missbrukare. Jag fick remiss ill en bra psykolog och efer en id lovade en psykiaer a om jag sluade med mina vå värkableer och insomningsableerna skulle jag få prova Concera. Jag var hel ablefri under sex månader. Jag kraschade och for u och in på psyke. Sedan när jag klara av a hålla mig ablefri iden 22 u underkände samma psykiaer ADHD-uredningen efersom jag äi de vå dagliga värkableerna under uredningsiden. Rädd a misa medicinen Nu har Karin Olsson ill sis få Concera: Jag är en beroendemänniska och måse äa mediciner mo mina olika psykiariska illsånd och mo min värk. De som ofas åerkommer är problemen med insomningen. Får man ine sova blir värken värre och värken ar mer på psyke än vad ADHDn gör. Av och ill måse jag a insomningsableer men de riggar ine igång beroende auomaisk. De som är svåras i den här siuaionen är a man måse ha en sån vilja och karakär. A ha de här pillren hemma och ibland De svårase är a man måse ha sådan vilja och karakär. behöva använda dem. Man vill slippa värken, kunna sova en hel na men de kan man aldrig. Och man kan aldrig se fram emo a bli ablefri Och så finns rädslan a bli av med Conceran som funkar någorlunda. Man ska ju ine äa insomningsableer med Concera enlig många läkare och så ve man ju a de finns andra som blivi av med sin Concera för a de agi andra beroendeskapande läkemedel. De är inge uala ho från läkarna uan de är mer påalanden. Bris på helhessyn Karin märker a okunskapen om beroende och psykiari är sor inom vården: Om jag behöver gå ill vårdcenralen så faar de ine min siuaion. I deras journaler sår de forfarande: VARNING. MISSBRUKARE! på mig. En gång sämplad allid sämplad. Man är ju beroende men man är ine missbrukare. En nyker alkoholis är ju ine missbrukare. Okunskapen om de här frågorna hos många läkare är också väldig sor. Man blir rä frusrerad när man jus beräa för en läkare om sina beroendeproblem och han i näsa sund skriver u e smärsillande plåser med opiaer i, uan a beräa de. All hänger ihop Karin saknar en helhessyn: All hänger ihop och påver- oberoende 2/2011
hänger ihop All hänger ihop och påverkar varandra. ADHD, smäran, brisen på sömn. Men ingen har helhesgreppe, säger Karin. kar varandra. ADHD, smäran, brisen på sömn. Men ingen har helhesgreppe. De borde finnas en bäre kunskap och e bäre samarbee mellan olika insanser. Man borde kunna säa sig, psykiaer, allmänläkare och paien och göra upp en gemensam plan för hur man ska gå illväga för a paienen ska kunna må så bra som möjlig. Men de går ju ine efersom vårdcenralerna bara har en massa hyrläkare. Jag blir skickad hi och di. De kosar på jäemycke för mig vad de gäller ork, vad kosar de ine för vården? 2/2011 oberoende Karin Olsson är sedan flera år ordförande i Rfhl-Oberoende Göeborg. Hon försöker a vara så öppen som möjlig med si mående och si beroende. Om man själv vågar vara öppen, vågar andra också vara öppna med si. Sark mellan dipparna Hon ycker a de fungerar bra a vara beroende i en förening som arbear mo beroende: Mellan dipparna blir man sark och envis. När man själv har problemaiken ser man hur syseme fungerar ibland, men ine ibland och så får man försöka förså varför. Jag får ju i min posiion som beroende psykpaien och RFHL, se psykiarin och beroendevården från så många olika posiioner. Uppifrån och nedifrån, innanför och uanför. De ror jag är en syrka. Dock märker man a fördomarna är mycke sora, både inom våra egna organisaioner och även inom vården. Deso vikigare känns de för mig som beroende och ordförande a öppe gå u och arbea för en bäre syn på psykisk ohälsa och beroende. Tex & foo: Per Sernbeck 23
Finns de hopp för hundar så finns de hopp för meadonpaiener! Vad finns de för samband mellan hundräning och meadonprogramme? En hel del fakisk, åminsone ycker jag de. Om ni har ålamod och id a läsa följande så ska jag försöka förklara mina funderingar för er. B åde hundar och människor däggdjur. Och ine bara däggdjur uan alla djur, även fåglar, fiskar och.o.m. inseker lär sig saker. Inlärning är en förusäning för överlevnad. Och de bäsa säe för inlärning är s.k. posiiv försärkning, allså a du berömmer hunden då den gör rä, ignorerar den om den gör fel (vilke den f.ö. aldrig gör med fli). Viss kan du piska en hund ill lydnad, men du får en knäck, orygg hund som upplever dig som oal oberäknelig. Vissa hundar reagerar med a bli aggressiva, kanske ine mo ägaren för de vågar den ine, men mo andra människor och hundar. Andra, vekare hundar kryper och försöker lugna sin ägare med alla signaler den kan men som den okunnige ägaren ine ens uppfaar. Socialisera hunden När du får hem en lien valp så måse den socialiseras. Den måse lära sig a umgås med andra människor och hundar och kanske även andra djur som kaer, häsar, kor och får. Den ska lära sig a klara av så väl sadsmiljön som lande. Och du måse lära dig a läsa din hund. Som jag ser de handlar de om a samarbea, ine a försöka vinga hunden a lyda. Och man ska visa sin hund samma respek som man själv vill ha. Hundar är flockdjur och i de vilda är de beroende av a samarbea för 24 oberoende 3/2011
a överleva. De är allså bara a haka på! 3/2011 oberoende Hundvalp/meadonpaien I många fall kan man likna en nybliven meadonpaien vid en lien hundvalp. Båda ska lära sig a passa in i samhälle, a socialiseras. Men meadonpersonalen har aldrig hör ala om posiiv försärkning, ros a många av dem har egna hundar. De är e sor seg a gå från live som heroinis ill den srik inruade illvaron med meadon. I sälle för a glädja sig å framsegen som paienerna gör, är personalen beredda a slå ned på försa bäsa lilla försyndelse. Sraff, sraff, och åer sraff. Sraffe innebär a man ine får hem sina doser över helgen uan 25
Ugå från a de som har meadon vill förändra sina liv och uppmunra varje framseg. måse gå ill helgmoagningen. De innebär a på lördagar och söndagar behöver man ine a sig ill Plaan om man vill köpa knark eller piller. Isälle går man ill helgmoagningen. De är ingen vidare ljus idé a samla alla syndare på de vise. Och är man redan på glid och har svår a så emo suge efer lugne som bens eller heroin ger (ill skillnad från meadon) är de fullkomlig förödande a vingas gå på helgmoagningen 26 Fördomar hos personal De spelar ingen roll a man har de bäsa inenioner när man börjar med meadon. Enlig personalen är du bara ue efer grais knark och a manipulera och ljuga. En vän ill mig, som har haf meadon i många, många år, räffade en ung jej som jus börja arbea på e meadoneam. Redan hade hon lag sig ill med de äldre kollegernas jargong. Meadoniserna gick ine a lia på, de behövde en fas hand och minsa försummelse måse kvävas i sin linda (den här jejen visse givevis ine a min vän själv hade meadon). Meadon är ine a jämföra med knark. De ger ingen som hels känsla av eufori, på sin höjd håller de opiasuge inom konroll. Om personalen kunde lära sig a förså paienerna bäre, a ine döma u dem vid försa anblicken, så skulle mycke vara vunne. Men jag börjar missrösa om a jag kommar a få uppleva de under min livsid. Jag rear mig mes över de oala människoförak som huserar på meadoneamen. De få ansällda som har en annan aiyd blir ine långvariga. Pluo började må bäre Vi har en hund, Pluo, som har vari mycke jobbig. Han har gjor ufall mo folk och fä. Nyp människor i benen, han har.o.m. blivi polisanmäld. Husse och jag fyade och sle i kopple men Pluo blev bara värre. Tills vi hel la om räningen. Vi sluade med alla former av besraffning. Isälle undvek vi a usäa honom för sress så mycke de lä sig göras. Varje gång han og ögonkonak med oss fick han beröm och godis. De og id, men nu har de gå näsan vå år och han är som en annan hund. Han som haade Meadon ger ingen som hels känsla av eufori. främlingar, människor som hundar, har blivi hel hanerlig. Han låer sig.o.m. ledas i koppel och ränas av en lien flicka. Finns de hopp för hundar, finns de hopp för meadonpaiener. De gäller bara a kasa de gamla förlegade ankarna om sraff överbord och försöka sig på en mjukare väg, för ros all går de framå för de flesa meadonpaiener och de flesa vill verkligen lyckas med sin behandling. Meadone är sisa uvägen för näsan alla heroiniser. Men uan någon som hels bekräfelse på a de gör rä så är de ine lä a lyckas. Behöver ubildas Mi förslag är a man skickar all personal som jobbar med meadon på en gedigen ubildning. Bara en sådan självklar sak som a man förr eller senare lever upp ill de negaiva förvänningar som personalen hyser. Vad är de för mening a kämpa så hår man kan för a hålla sig ren när man ändå sändig blir missänkliggjord? Visserligen åker meadonpersonalen i som ä på sudieresor ill andra länder,.ex. Danmark och Holland, men i sälle för a lära sig någoning så förfasar de sig över de slappa meoderna de har i andra länder. A dödligheen där är lång mindre upplevs ine som någo posiiv. Ändå brukar personalen sälla fram e foo på en nyligen oberoende 3/2011
avliden paien med en blomma och e ljus bredvid. Ibland händer de näsan varje vecka. De kan få vem som hels spyfärdig när man ve a personen i fråga forfarande hade leva om han/ hon ine hade blivi uskriven. Inser verkligen ine personalen sin egen skuld i dödsfallen?! Ine ens en kille som skjuer skallen av sig i rappan upp ill moagningen får några klockor a ringa. Började dricka på ros E självupplev exempel; jag hade lämna hel rena urinprov i över e års id och fick de sora förroende a häma mi meadon själv på apoeke. Men olyckligvis vingades jag bya konakperson. Den här nya rodde ine a de kunde sämma a jag hade hålli mig ren under så lång id. Jag fick kissa på bäcken, med samma resula, urinen var forfarande ren från främmande subsanser. Men jag började dricka, på ros. Tros a de flesa heroiniser även har e gedige bensmissbruk så är bensodiazepiner oal förbjudna inom subsiuionsbehandlingen. Därför är de vanlig a folk super i sälle. Personligen ycker jag a de hade vari bäre a adminisrera.ex. Sobril från moagningarna, men de måse man vara döende för a få. Allså super man. Alkohol har aldrig vari min grej, men ill slu drack jag näsan en flaska sarkvin om dagen. Jag fick ine längre häma meadone på apoeke och jag vingades a a anabus, annars fick jag ine min meadondos. Jag drack ändå och.o.m. läkaren sa a jag ine borde få anabus, efersom min lever og så mycke sryk. Men konakpersonen var orubblig. De är olaglig a vinga någon a a en medicin mo dennes vilja, yvärr visse jag ine de då. De sluade med a jag skrev u mig självman. Och efer någon vecka var min alkoholkonsumion nere på näsan noll och är så än idag! Däremo får jag Sesolid på recep, efersom jag drabbades av panikånges och fobier uan meadone. Dessa biverkningar är orolig vanliga efer man har slua med meadon. Själv mår jag mår forfarande ine bra, vå år efer a jag sluade. De är ännu värre för de som vångsuskrivs. Bland dem är dödligheen sörre än hos obehandlade heroiniser. Sraff fungerar ine Ugå från a de som har meadon verkligen vill förändra sina liv och uppmunra varje framseg. Viss, de kan hända a paienen i fråga dricker alkohol ibland, eller ar några piller. Men i de sora hela går de fakisk å rä håll. A umäa sraff för minsa förseelse får rak mosa verkan. Isälle för a bära sig leder de snarare ill a paienen börjar med all mer sofisikerade sä a fuska. Sraff fungerar ine. Varken på hundar eller människor. Kanske skulle de vara bäre om personalen på meadoneamen åke på kurs hos Kennelklubben än ill Holland? Tex: Kaarina Theselius 3/2011 oberoende 27