Mercys familj lever utan el. Rafiki i El Salvador: Dator och mobil ingen självklarhet. V ärl. Världen är full med nya kompisar!

Transkript

1 Nr Världen är full med nya kompisar! Rafiki i El Salvador: Daor och mobil ingen självklarhe Mercys familj lever uan el ullar i! b ö k V ärl Grilla nen parabol den är full med nya kompisar! åer v un Globala målen Nr 9: Hållbar indusri, innovaioner och infrasrukur Tema: Koll på ekniken 1

2 Hemma hos Mercy, som bor på lande i Malawi, finns inga sladdar. Nej, de har fakisk ingen el alls. Många av alla de saker vi använder varje dag behöver elekricie. Till många byar i Malawi har elen ännu ine kommi. Mala s ö l d d a l s r e v e Merc y l wi Mercy siger upp klockan fem på morgonen. Då går hon med sin mamma och de andra kvinnorna i byn för a häma vaen för dagen. När de kommer illbaka hjälper Mercy sin mamma med a göra upp eld och laga frukos ill hela familjen. Föruom Mercys mamma, pappa och syskon bor också barnens farmor och farfar här. Frukosen besår av majsgrö. Har de ur finns de lie socker a srö på gröen. Sedan är de dags a gå ill skolan. Tillsammans med sina fyra syskon går Mercy den långa vägen ill skolan. På vägen räffar hon sina kompisar. Ibland har de chans a leka lie innan skolan börjar. I Mercys klassrum sier barnen på golve. De ycker Mercy är hel okej. Vi är uppe och sjunger och dansar så mycke a bord och solar bara skulle vara i vägen, säger hon med e skra. När resurserna är små använder lärarna mycke sång och musik som redskap för a lära barnen olika saker. Mercy och hennes skolkamraer ycker de är e bra sä a lära sig på och för dem känns de hel naurlig. Sång och Mercy Ålder: 10 år Klass: 3 Bor: I Livunzu, Malawi. Drömmer om: A bli lärare. FOTO: SHUTTERSTOCK Dryg en halvimma ar de för Mercy a gå ill skolan varje morgon. Hon drömmer om a bli lärare och hjälpa alla barn a få gå i skolan. Maen lagas över dans är en sor del av öppen eld med re senar barnens vardag här i a säa gryan på. Malawi. På lunchrasen hoppar Mercy gärna wis med sina kompisar. Rasen är, ycker hon, den allra bäsa iden på skoldagen men Mercy gillar lekionerna också. Hon ycker a de är vikig a få lära sig läsa, skriva och räkna. De är ine alla som kan eller får gå i skolan här, därför är jag väldig glad a jag kan göra de. Jag vill bli lärare själv en dag så a jag kan lära u ill andra barn de som jag själv har lär mig, säger hon. Efer skolan går Mercy och hennes syskon hem. Där får hon hjälpa sin mamma med väen. Uan vämaskin är dea någo de får göra varje dag. De är e ung och råkig arbee, ycker Mercy men hon ve a ju snabbare arbee blir gjor, deso snabbare kan de börja laga ma. Så här dags är Mercy rikig hungrig. Skolans vaenbrunn. Här räffas alla. I Afrika finns byar uan el - men också hel moderna säder. De är de forfarande många som ine änker på när de praas om Afrika. Här exempelvis Kenyas huvudsad Nairobi. 2 3

3 Mercys hus är bygg av lera. Ue på gården är förråde där majsen förvaras. Middagen är allid någo som Mercy och hennes familj ser fram emo. Maen lagar och äer de illsammans. Kvinnorna i familjen hjälps å med nsiman. De är Malawis naionalrä och är en jock grö gjord på majsmjöl. Den äs illsammans med olika grönsaker. Vid speciella illfällen lagar familjen kö ill nsiman. Under iden de lagar maen sjunger Mercys mamma illsammans med de andra och alla blir på gla humör. När maen är klar vänar Mercy och hennes syskon och kusiner ivrig. De vuxna får allid a ma förs. Mercys liv är lång ifrån Snapcha och inerne. Hon lever som många levde förr i iden i Sverige uan el och vaenkran i huse. När elen kommer ill Mercys by* kan många arbesuppgifer bli enklare. Med elekricie i huse kan man ha maskiner som gör mycke av de unga och idskrävande jobbe och då går de också a ladda mobilelefoner. Tex och Foo: Sabina Boije af Gennäs * Läs mer om de Globala målen på näsa sida! Vad ycker du? Vad skulle du göra på friiden om du ine hade el? Vilken eknik skulle du sakna mes om du ine hade el? Rangordna vad som är vikigas för dig och din familj! Vad beyder mobilen för dig? Panha är 11 år. Han bor i Phnom Penh, Kambodja Pappa har en mobil som jag lånar jugo minuer om dagen. Då iar jag på Youube för a lära mig engelska. Jag spelar också e pianospel. Hur skyddar du dig mo sådan på näe som du ine mår bra av? De ve jag ine. Rachidaou, 14 år, bor i Maiacoali i Burkina Faso. Lärarna på skolan använder daor men ine vi elever. De finns bara en daor på skolan. Jag har haf mobil i e år och jag ringer, skickar meddelanden och lyssnar på musik i den. Mobilen använder jag ungefär fem gånger om dagen men jag har ine inerne på den. Lily, 9 år, Arlöv. Jag använder mobilen hela dagen, även i skolan. Jag har ine begränsad skärmid men på skolans surfplaor får vi ine ladda ner appar eller spela spel men vi får kolla Youube. Jag använder Insagram, Snapcha, Youube och skickar meddelanden. Man måse ha mobil. Om man ine har de och de händer någo så kan man ine ringa hem. Ibland använder vi inerne i skolan, ill exempel när vi ska jobba med fakaexer. Fler enkäer hiar du på FOTO: DAJANA KOVACEVIC Teknik med respek för människor och miljö Måle är a öka indusrin, även i faiga länder, så a fler får arbee. Indusrin ska uvecklas med miljövänliga ekniker så a människor mår bra. Måle vill ge möjlighe ill eknikuveckling och forskning och nya uppfinningar. Vägar, elnä och inerne kan med e anna gemensam ord kallas för infrasrukur. Om infrasrukuren är bra och hållbar så är de bra för ekonomin och för a människor ska få de bäre. A de ska vara hållbar beyder a de ine ska skada miljö eller människor varken nu eller i framiden. Mål nio har flera delmål som ska nås fram ill år Exra mycke ska de sasas på faiga länder. Men delmålen handlar också om a se ill a den Digiala vanor för ungdomar mellan 12 och 15 år i Sverige 97% har en smarphone. 30% brukar bli osams med sina föräldrar om hur mycke de använder sin mobil. 1 av 4 använder inerne mer än 5 immar varje dag. 76% använder inerne i skolarbee varje vecka. 31% ycker a de illbringar för mycke id på inerne. KÄLLA: SKL GLOBALA MÅLEN NR 9: Hållbar indusri, innovaioner och infrasrukur infrasukur och indusri som redan finns i alla länder förbäras. Sverige har en hel del a jobba med. E delmål handlar om a öka illgången ill informaionseknik och a jobba för a alla människor på jorden ska ha illgång ill inerne senas år Innovaioner beyder ungefär samma sak som uppfinningar eller a änka ny. 100% använder inerne *Av alla mellan 12 och 15 år i Sverige. * ILLUSTRATION: HENRY HAHNE 4 5

4 Rafiki i El Salvador Kanske får jag mobil när jag fyller 15 De är onsdag. Maelekionen är slu. Treorna har ras. Några barn övar en dans inför e upprädande. Efer e ag är näsa lekion igång. Hela klassen är i klassrumme. Halva gänge jobbar med daorer. När de är klara får andra halvan a över. I El Salvador är de ine självklar a de finns daorer i skolan. Men i den här kommunen sasas de lie exra på daorer i skolorna. Tia vad jag har gjor, säger Daniela och visar skärmen. De är mycke lila. Eleverna jobbar med bildbehandling och färgfäl. Några ycker a de är lä. Andra behöver hjälp. Glöm ine a spara, säger Mario. Vi har en daor hemma, beräar Jefferson. De har ine alla. Jag har en Ipad, säger Laura. De är olika med illgången ill eknik i familjerna. Alla barn i rean har TV hemma. Samuel brukar låna mammas elefon. Laura har sin egen. Men den är ine med ill skolan. De flesa barn här ror a de ska få en elefon när de fyller 15 år. I en by på lande bor Celia. Hon har sröm hemma i huse men ine rinnande vaen. De måse hennes mamma gå och häma. Mamma driver en affär och pappa sköer jordbruke. Celia går i sexan och har ingen egen elefon. E par av kompisarna har de men de är överens om a elefon, de skaffar man när man är aron år och jänar egna pengar. Celia har ofa läxor som hon ine kan göra hemma. Ibland kör pappa mig ill san så a jag kan göra läxorna på e inernecafé, beräar hon. Celia och hennes kompisar ycker a de bäsa med a bo där de bor är a vädre är bra och a de har usik över en vulkan. Och a de är nära ill sranden så klar. Tex och foo: Andreas Hallman I El Salvador rycks de ine så mycke skolböcker. De mesa kommer digial. Eleverna jobbar illsammans som i de flesa andra länder Teknikpyssel Gör en solfångare och sek köbullar Fråga efer en billyka på en bilverksad eller bilskro. Ta bor glas, plas och lampor. Du behöver bara reflekorn eller själva parabolen. Se bilden. Trä en köbulle på en grillpinne. Sä köbullen i håle där glödlampan har sui. Sek köbullen i solen. Faka: När solens srålar räffar en ya reflekeras de delvis och en del as även upp av yan. Där omvandlas den ill värme. Srålningen och yan påverkar hur mycke som reflekeras eller as upp av yan. En ljus och blank ya reflekerar mer än en mörk, ma ya. Bäs reflekerar en speglande ya, som kupan i billykan. De är ack vare solenergi som de finns liv på jorden. Uan värme från solen skulle jorden vara en kall plas. Rafiki nr 86 (2-2017) Koll på ekniken Globala målen Nr 9: Hållbar indusri, innovaioner och infrasrukur Rafiki beyder kompis på språke swahili. Skolidningen passar för barn i de idigare skolåren och ar på e enkel sä upp barns vardag run om i världen, visar på likheer och olikheer och lyfer barns räigheer. Prenumeraionspris per år (4 nr) inkl frak och moms. 1 ex per ugåva 4 nr/år oal: 50 kr 30 ex per ugåva 4 nr/år oal: 250 kr 100 ex per ugåva 4 nr/år oal: 800 kr Tidningen kommer i januari, april, augusi och okober. Besäll på rafiki.se eller ring Erikshjälpen och IM sår bakom Rafikiprojeke. Kommunikaörer är ue i skolor och beräar om barns lika värde och skapar konak mellan barn i Sverige och i andra länder. Arbee bygger på barnkonvenionen. Tillsammans med skolklasser gör Rafiki insaser för barn som ine har de så bra. Då får barn i Sverige se a de går a förbära världen. Rafiki söds av Sida genom Svenska missionsråde. Sida ansvarar dock ine för innehålle i Rafiki. Erikshjälpen och IM arbear för barn och vuxna run om i världen. En av våra vikigase uppgifer a se ill a barn får gå i skola. De får också bra ma och sjukvård. Konaka gärna våra informaörer för besök, ring eller Ugivare: Erikshjälpen och IM E-pos: rafiki@rafiki.se Ansvarig ugivare: Daniel Grahn Redakion: Monica Samuelsson, Andreas Hallman, Bie Arréhn, Teresia Hördegård och Marcus Nilsson Rafiki-illusraör: Henry Hahne ISSN * Layou: Wiksåhl Design Tryck: ÅkessonBerg Rafiki är ryck på Svanenmärk papper med Svanenlicensierad produkion. Tex och foo: Teresia Hördegård

5 Visse du a...? En lie mer rävis mobil Fairphone är en snällare, mer rävis, mobil. Den är byggd för a hålla länge och delarna går a bya u. Telefonen är illverkad av mineraler från gruvor i länder där de ine är krig. De som arbear för föreage har bäre villkor än i många andra fabriker. Fliens lampa Vem skulle komma på idén a åka ill en flygplas för a få lugn och ro a plugga för e prov? I saden Bobo-Dioulasso I Burkina Faso händer fakisk de ibland efersom många elever saknar el där de bor. Flygrafiken här är också ganska sparsam så de är ine många flygplan som sör heller. Ofa kommer de bara e flyg eller vå per dag. FOTO: LOUISE GRÖNMARK Hon driver ladd-kiosk Krafen kommer uppifrån En enkel solpanel på ake kan beyda mycke. Här i Ijara i ösra Kenya kan man både ladda mobilelefoner, sryka kläder och uräa andra besyr ack vare solpanelen. Och här lyser solen ofa. FOTO: MONICA SAMUELSSON I nordösra Kenya är de många familjer som ine har el hemma. Men mobilelefoner har de flesa familjer. Den här kvinnan har därför sara en kiosk där hon laddar mobiler mo en lien avgif. Elen får hon från en solpanel på ake. Fiffig, eller hur? FOTO: MONICA SAMUELSSON Näsa Rafiki kommer i augusi Skola på avsånd Babuld bor på en ö i Jamuna-floden i Bangladesh. När hans sorebror skulle börja högsadie vingades han flya från sin familj och in ill faslande. I dag finns de skola på ön. Via film får eleverna sina lekioner av lärare i huvudsaden Dhaka. Dea har visa sig fungera bra. De är jäeskön a bo kvar hemma och gå i skolan här. Då kan jag forsäa a vara med min familj, säger Babuld. FOTO: ANETTE ANDERSSON 8