MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Relevanta dokument
Lokal anvisning

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Lokal anvisning

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

VRE - hygienrekommendationer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

MRB Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Multiresistenta bakterier

MRSA. Information till patienter och närstående

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Multiresistenta bakterier

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Innehåll: Inledning sid 1

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Basala hygienrutiner och smittvägar

Multiresistenta bakterier

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

KVALITETSSÄKRING. av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland. Datum:... Kommun:... Boende... Enhet...

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

MRSA. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

VRI Vårdrelaterade infektioner

MRSA vårdhygieniska aspekter

Basala hygienrutiner

MRSA. Information till patienter och närstående

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Riktlinjer för husdjur/sällskapsdjur inom kommunal vård

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Djur i kommunal vård och omsorg vårdhygieniska rekommendationer

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 8. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

MRSA. Information till patienter och närstående

Basala hygienrutiner

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

HYGIENOMBUDSUTBILDNING

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkonferens hösten 2013

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

MRSA Handlingsplan för Meticillinresistenta Stafylococcus aureus

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson/K. Svantesson 2018, Vårdhygien NU-sjukvården

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Transkript:

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska

MRSA Värmland Kontrollodlingar: - vårdtagare och vårdpersonal inkl. studenter som arbetat eller legat på sjukhus utanför Norden, - legat på sjukhus inom Norden och har riskfaktorer, - de senaste 6 månaderna.

MRSA-bärare Omhändertagande av MRSA-team på infektionskliniken. Ordinerar kontrollodlingar. Ev. behandling med klorhexidintvätt, eradikeringsbehandling. Förhållningsregler enligt smittskyddslagen. Bedömning om smittspårning ska göras.

MRSA Bärare eller infektion. Personal ska inte provtas under eller direkt efter arbetsskiftet. Tillfälligt bärarskap en positiv odling i svalg eller näsa, negativ i prov 2, inga riskfaktorer. Smittfriförklaring 3 negativa odlingar inom 1 år, inga riskfaktorer.

Vårdrutiner MRSA ESBL www.smittskyddvarmland.se

VRE Individuella rutiner. I stort sett samma rutiner som MRSA. ESBL carba Individuella rutiner. I stort sett samma rutiner som MRSA.

Vårdrutiner Alla rutiner förutsätter: - att personal följer basala hygienrutiner - goda rutiner i tvättstuga

MRSA ESBL

Riskfaktorer för smittspridning Hud- sårbakterier Sår, eksem och fjällande hudsjukdom Övre luftvägsinfektion Urinkatetrar Centrala infarter Dränage och andra penetrerande slangar (utom PVK) Tracheostoma Oförmåga att medverka i givna hygienrutiner, t.ex. hos en dement patient. Tarm- urinbakterier Diarré Faecesinkontinens Stomi Urininkontinens med läckage till omgivningen Urinkatetrar Dränage Sår vätskande Tracheostoma Oförmåga att medverka i givna hygienrutiner, t.ex. hos en dement patient.

MRSA Vårdtagare Eget rum, toalett och dusch. Ska tillämpa god handhygien med tvål + vatten/handsprit. Kan röra sig fritt på enheten. Ha rena kläder, sår täckta med förband och välskött KAD-system. Kan äta i matsal men ska serveras. Disk ska direkt in i diskmaskin. Textilier ska tvättas separat och bytas minst 2 ggr/vecka. Avtorkning av ytor i vårdtagarens sovrum och toalett 2 ggr/dag. Utstädning med Virkon 1 %. Personal: Utan sår, eksem och skadad hud. Basala hygienrutiner. Besökare: Handhygien. Ska inte använda skyddskläder. Ska inte vistas i kök och förråd.

Transporter Det föreligger ingen smittrisk att transportera patient med MRSA i taxi då denne är påklädd och eventuella sår är täckta med förband. Enligt sekretesslagen har chauffören ingen rättighet att bli informerad om bärarskapet. Ambulans- och sjukvårdstransporter ska informeras när vårdtagaren har MRSA.

ESBL Utan riskfaktorer Kan samvårdas med andra vårdtagare. Kan dela toalett och dusch. Vårdtagare med KAD räknas till denna grupp. Välskött KAD-system. Personal: Utan sår, eksem och skadad hud. Basala hygienrutiner Besökare: Handhygien. Ska inte använda skyddskläder. Ska inte vistas i kök och förråd. Med riskfaktorer Eget rum, toalett och dusch. Ska tillämpa god handhygien med tvål + vatten/handsprit. Får röra sig fritt och delta i aktiviteter. Ha rena kläder, sår täckta med förband och välskött KAD-system. Disk ska direkt in i diskmaskin. Textilier ska tvättas separat och bytas minst 2 ggr/vecka (vid läckage av kroppsvätskor). Daglig avtorkning av ytor i vårdtagarens sovrum och toalett. Utstädning med Virkon 1 %.

Allmänna rutiner Basala hygienrutiner hos personal. Inga sår eller eksem. Vistas i allmänna utrymmen inom enheten; - sår ska vara täckta med förband - KAD ska ha slutet välskött katetersystem - vårdtagaren ska använda sin egen toalett. Sänglinne, sovkläder och handduk byts minst en-två gånger/vecka samt vid behov. Vårdtagarens textilier tvättas separat. Smutstvätt förvaras i påse eller tvättkorg. Ren tvätt återförs till rummet t ex genom att man bär det.

Allmänna rutiner Arbeta med bra grundläggande hygienrutiner så blir det inte så dramatiskt när en vårdtagare blir bärare av en multiresistent bakterie: - att personal följer basala hygienrutiner - goda rutiner i tvättstuga.