Granskning av yrkesutbildningar upphandlade av GR Sammanställning från uppföljning på Lernia Lindholmen och utbildningarna: Lager och logistik GRLAL-1108 och 1110, Svets GRSVT-1110 Individuell anpassning av studierna, ISP, IFS, validering Håller inte Instämmer alls med till 100% I helhet kan de studerande genomföra sina studier utifrån sina behov och önskemål X=ledning 1, 2= lärare Val av studieform? Val av utbildningstid? Val av innehåll? X1 1 Ledningen uppger att Lernia endast delvis kan möta de studerandes behov och önskemål, då det är svårt att skräddarsy utbildningsupplägg efter varje elevs behov och branschens krav. Teori på distans erbjuds då det är möjligt, men alla praktiska moment sker på plats. Sammanhållna kurspaket begränsar val av utbildningstid men anpassad studietid kan erbjudas vid särskilda behov om detta fångas upp i tid. Det uppstår ofta problem med CSN i dessa fall. Svets: Läraren uppger att all teori läggs ut på Lärplattformen för att erbjuda fler lärmöjligheter. Där finns även förberedande frågor inför prov. Lärare har vid behov muntliga genomgångar. Lager och logistik: Läraren erbjuder olika lärformer för att möta elevernas behov. En majoritet av eleverna uppger att de fått vara med och påverka upplägget av studierna. De har fått studera på det sätt de önskat. Undervisningen infärgas av entreprenörskap för de studerande som vill eller ska starta eget företag eller för dem som vill utveckla annan entreprenöriell verksamhet X 1 1 Konkreta exempel på entreprenörskap? Ledningen uppger att det endast finns entreprenöriella inslag i kurserna inom handel och då mest inom egenföretagarkursen Projekt och företagande. Olika lärare är olika duktiga på detta. Oftast ligger fokus på själva kursmålet dvs arbete. Eleverna får lära sig att marknadsföra och sälja sig själva. De uppmuntras också att skapa egna nätverk. Svets: Läraren uppger att utbildningen inte är inriktad mot att starta eget företag och har därför skattat denna punkt lågt. Lager och logistik: Lärare uppger att eleverna arbetar med projekt med entreprenöriell infärgning. 1
Individuella studieplaner (ISP) följs upp kontinuerligt under studierna X 1 1 Hur görs de? Möjligt med byten? Tidsplanering? Ledning uppger att uppföljning av ISP varierar. Den revideras endast vid behov och då kopplas syv in. Byte av inriktning är möjlig. Lärarna för båda utbildningarna uppger att eleven har med sig sin ISP och den gås igenom första kursdag. I elevenkäen varierar svaren mycket. De studerande verkar inte veta vad som efterfrågas. En individuell fördjupad studieplan (IFS) utformas i varje kurs och följs upp kontinuerligt Kursmål? Individens mål? Uppföljnings- moment frekvens? X1 1 Innehåll? Ledning uppger att en IFS upprättas av lärare tillsammans med elev i alla kurser. Kursmål och alla moment på vägen till betyg dokumenteras, även APU. Elevens eget betygsmål skrivs in, samt eventuellt behov av extra stöd (planerat tillsammans med speciallärare). IFS:en förvaras hos läraren och utgör ett dokumentation som även ny lärare kan ta del av. Svets: Lärare uppger att kurserna är upplagda i moduler i Lärplattformen som gås igenom med varje elev. Bedömning och betygssättning görs tillsammans med elev efter varje enskild modul. Även eleven har tillgång till IFSen som bygger på elevens egna mål, tex ett VG. Lager: Lärare har genomgång av såväl kursmål som individens mål, och elev skriver under lärarens bedömning för att säkerställa att man är överens om betyg. När det gäller elevenkäten framgår det inte om frågorna angående studieplan syftar på ISP eller IFS, så svaren är därför svåra att tolka. Majoriteten av eleverna uppger att de inte gjort, eller inte vet om de gjort, någon studieplan. Däremot säger eleverna att lärarna gått igenom studieresultat och att betygskriterierna är kända. 2
Vi har ett validerande förhållningssätt i lärandet X1 Beskrivning av! Vilket blir resultat av det? Ledningen uppger att det inte förekommer som rutin. Behov av validering upptäcks oftast under kursens gång och i de flesta fall måste eleven själv påpeka detta. Vissa moment kan då uteslutas efter kontroll av redan inhämtad kunskap. Svets: Lärare svarar klart ja på frågan. Lärsträckan kan kortas om kursmålen är uppnådda och eleven kan då gå till nästa modul. I elevenkäten uppger ca hälften av eleverna att deras kunskaper sedan tidigare tas till vara. Vi har validerat för att förkorta studietiden för individen X 1 1 Konkreta exempel? Modell för validering? Ledningen uppger att det har förekommit. Möjligheten har funnits om eleven själv önskat eller om läraren upptäckt att elev redan haft kunskap. Svets: Lärare uppger att lärsträckan har förkortats med ett par veckor och gett mera tid till svårare moment. Samverkan Vi har kontinuerlig kontakt med arbetsförmedlingen och ger de studerande aktuell arbetsmarknadsinformation X2 Vilka kontakter? Typ av kontakt? Hur ges information? Intervall? Ledning uppger att möjligheten finns, då Lernia har daglig kontakt med AF genom de parallella kurser som Af upphandlat, men detta utnyttjas inte för regelbunden arbetsmarknadsinfo till studerande. Lärarna uppger att Af är på plats 2dag/v men detta utnyttjas inte. De anser att det är bättre att ha direkt branschkontakt. Det går att lösa om elev önskar träffa en arbetsförmedlare. 3
Håller inte Instämmer alls med till 100% Vi har kontinuerlig kontakt med företag/ företagsorganisationer inom den bransch vi utbildar 1 X 1 Vilka kontakter? Vem? Frekvens? Kontinuitet? Behov inom branschen? Utbildningsinnehållets relevans? Rekrytering APU-platser? Ledningen uppger att lärarna har kontinuerlig kontakt med företag inom aktuell bransch. Information om, och syfte med, APU ges av lärarna, men eleverna får sen själva försöka hitta en APU-plats. De har eget ansvar för att presentera sig och den egna drivkraften uppmuntras. Eleverna får stöd vid behov och blir coachade för att våga. Skolan har ytterst ansvar för att alla får en APU-plats och arbetsgivarna skriver på ett avtal om att ge handledning. Lärarna följer upp praktikplatserna via samtal med elev, samtal med handledare via mail, telefon samt vid besök på APU-plats. Lärarna uppger att arbetsgivare bjuds in till skolan. När det gäller APU ansvarar lärarna för detta, men eleverna uppmuntras att hitta platser själva. Lärarena kan styra valen genom en urvalslista med lämpliga praktikplatser. Lärare besöker APU-platser minst en gång. För övrigt kontaktar via telefon. APU 4-6 v. Utbildning kan nischas mot en arbetsgivares behov. Branschinsikt byggs in i utbildning. Många får jobb innan de slutar. I elevenkäten uppger en majoritet av eleverna att de ännu inte haft sin APU-period. Vi har kontinuerlig kontakt med företag/ företagsorganisationer och ger de studerande aktuell yrkesinformation X 1 1 Vilka kontakter? Typ av kontakt? Hur ges information? Intervall? Ledningen uppger att de studerande får aktuell yrkesinfo från bransch och även från bemanningsföretag. Studiebesök görs på företag och externa föreläsare bjuds in. Planer finns på att utöka denna aktivitet. Information ges framförallt i inledning av kurs för att ge en relevant bild av aktuellt yrke. Lärarna uppger att de har kontinuerlig kontakt med branschen och att de är bättre uppdaterade än Af. De har även kontakt med bemanningsföretag som är en stor arbetsgivare idag genom att de kan erbjuda provanställning. Bredare än specifik arbetsgivare. 4
Blandade lärformer och digitalisering Vi använder olika digitala kommunikationsmedel i lärandet X 1 1 Vilka? På vilket sätt? Ledning uppger att lärare använder mest e-post men även utnyttjar möjligheten med SMS och Facebook (yngre elever önskar detta). Lärarna kommunicerar mest via mailgrupper och Facebook. De använder lärplattformen där utbildningsmaterial finns, tex instruktionsfilmer inom svetsutbildningen, samt videoföreläsningar för lager och logistik. Vi använder Lärplattform kontinuerligt i utbildningen X 1 1 Vilka användningsområden? Ledningen uppger att samtliga studerande har tillgång till lärportalen Klassrummet. Där finns digitalt undervisningsmaterial för vissa utbildningar samt ljudupptagningar och länkar till bra material. Även kursutvärderingar läggs där. Man har kommit olika långt i olika utbildningar. Ekonomiblocket är långt framme. Lärportalen ger ökad möjlighet till blandande lärformer, men alla utbildningar har mestadels fysiska träffar. Lärarna uppger att kommunikationen sker via den (se ovanstående fråga). I elevenkäten uppger ca hälften att undervisningen delvis sker via lärplattform. Resterande uppger att de har 100% lärarledd undervisning. Vi streamar genomgångar av olika kursmål 1X 1 Hur ofta? I speciella moment? I särskilda situationer? Ledningen uppger att det varierar väldigt mycket beroende på ämne. Det är inte så vanligt förekommande. Svetsläraren svarar nej på denna fråga, men det finns instruktionsfilmer för olika kursmoment. Lärare inom lager och logistik uppger att videoföreläsningar förekommer. 5
Vi använder oss regelbundet av e-möten för att kommunicera med studerande X2 Hur ofta? I speciella moment? I särskilda situationer? Ledningen uppger att de är osäkra på vad som menas med e-möten och innebörden kan behöva klargöras. Lärarna uppger att det finns en Facebookgrupp för diskussioner. Där sker även en kontakt med gamla elever för tips om jobb mm. Mailgrupper finns också. Ledning och styrning Vi skapar förutsättningar så att lärarna kan möta de studerandes individuella behov X1 1 Särskilt stöd? Form? Omfattning? Pedagogiskt stöd? Hjälp-/läromedel? Ledning uppger att lärarna kan frigöra tid då behov av individuellt stöd och handledning är som störst. Detta sker genom att tid för tex handledning bokas in då självstudier är inplanerat enligt schema. Lärare och ledning uppmuntrar de studerande till att ta emot extra stöd. En dialog med specialpedagog förs vid behov. Det kan handla om studerande som behöver hjälp att strukturera sina studier, bättre studieteknik, extra stöd i matematik eller läs- och skrivstöd. Ledningen anser att extra språkstöd inte behövs, eftersom elevernas kunskaper i svenska är tillräckliga. De säger också att lärarna inte alltid signalerar när det uppstår något problem. Lärarna har avstämningsprov för att kontrollera var eleverna befinner sig. De stämmer av mot elevernas egna mål samt deras eventuella sikte mot högre betyg än godkänt. Studietakten är flexibel och validering sker. Pedagogiskt stöd kan erbjudas vid behov. Elever med annat modersmål än svenska får hjälp med branschterminologi och lexikon finns att tillgå. Vissa kurstexter finns tillgängliga som uppläst material, om man har läs- och skrivsvårigheter. I elevenkäten anser i stort sett alla att de får det stöd de behöver. 6
Vi gör kontinuerliga kvalitetsuppföljningar 1 X 1 Ledningen uppger att kursuppföljning görs genom elevenkäter i varje kurs. Frågemallen är gemensam för samtliga studerande. Uppföljning sker även genom studeranderåd och kurskonferenser. Resultat återkopplas till både lärare och elever. En åtgärdsplan upprättas vid behov. Lärare uppger att eleverna gör en kursutvärdering efter varje avslutad modul. En slututvärdering görs i slutet av hela utbildningen. Resultat redovisas på Pedagogiskt forum och justeringar i utbildningarna sker om det behövs. Vi arbetar förebyggande samt åtgärdar eventuellt uppkomna problem 2 X Ledning uppger att Lernia har en väl upparbetad struktur för att förebygga problem. En checklista finns för lärare, utbildningsledare och administratörer. Aktuella problemområden lyfts upp i studeranderåd. Lernia har en likabehandlingsplan. De studerande informeras om, och vet vart de ska vända sig om problem uppstår eller om de har klagomål. Eleverna ska lätt kunna få kontakt med ansvariga personer. Lärarna uppger att fokus legat på administrativa rutiner det senaste året. Likabehandlingsplanen sitter uppsatt på väggen. I elevenkäten uppger i stort sett alla att de vet vart de ska vända sig om det uppstår problem. Vi arbetar med att utveckla likvärdig bedömning och betygssättning X 2 Ledningen uppger att lärarlagen samverkar vid behov och använder sig av sambedömning. Lernia har uppdragsmöten och verksamhetsutveckling över kommungränserna för att skapa samsyn. Svetsläraren uppger att sambedömning sker med andra lärare i huset (AF). Läraren i lager och logistik är ensam ansvarig men pratar med syv ibland. Han anser att han är noga med betygskriterier. Eleverna är införstådda med krav och bedömning. 7
Vi arbetar systematiskt med pedagogisk utveckling GRUtbildning 2010-05-05 X1 1 Ledningen uppger att verksamhetsutveckling sker i samverkan med ansvarig utvecklingschef i Stockholm och ett antal utvecklingspedagoger, som är utspridda i landet. De kopplas bla in vid diskussioner om betyg och bedömning. Lernia har kontakt med lärarhögskolan i Göteborg och P-O Thång vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, gällande utveckling av arbetsintegrerat lärande. Kompetensutveckling för vissa yrkeslärare är på planeringsstadiet. Lernia tar del av forskning och utveckling via en grupp som ansvarar för detta. Lernia har ett Pedagogiskt forum en gång i månaden. APU är en fokusfråga för att kvalitetssäkra utbildningen. Det är svårt att genomföra handledarutbildning pga att arbetsgivare i framförallt små företag inte vill/kan avvara sin personal. Lärarna uppger att de deltar i Pedagogiskt forum. De arbetar efter Lernias pedagogiska koncept (samma för hela landet) som ligger i en verksamhetshandbok i lärplattformen och av lärarna kallad Bibeln. Vi arbetar aktivt med de studerandes inflytande över innehåll, arbets- och examinationsformer. 1 X 1 Ledningen uppger att detta görs genom kurskonferenser och studeranderåd. Lärare/ledning försöker uppmuntra och stimulera de studerande att delta genom att visa att det är möjligt att påverka, att det lönar sig att engagera sig. Lärarna uppger att ett studeranderåd finns som träffas en gång/kvartal tillsammans med utbildningschefen. Eleverna kan uttrycka önskemål om olika arbets- och examinationsformer, som tex att få göra prov muntligt. Lärarna försöker tillgodose elevernas önskemål. 8