Norrevångsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

28 november 2014 Norrevångsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskoleklass, fritidshem och skola läsåret 2014-2015

Innehållsförteckning Mål och vision 3 Om lagen 3 Läroplanen 3 Definitioner vad betyder orden 4 Kränkande behandling Trakasserier Annan kränkande behandling Diskriminering Ansvarsfördelning 5 Kartläggning 6 Processbeskrivning 6 Kartläggning och nuläge 7 Sammanställning av trivselenkät f-åk 2 7 Sammanställning av Min skolvardag åk 3 åk 6 7 Förebyggande arbete 8 Åtgärdande arbete 8 Norrevångsskolans trivselregler 9 Rutiner för utredning, dokumentation och åtgärder 9 Främjande arbete 10 Tillsyn över lagen 11 Bilaga 1 Bilaga 2 Värdegrund Bilaga 3 Handlingsplan om elev kränker elev Bilaga 4 Handlingsplan om vuxen kränker elev Bilaga 5 Incidentrapport/minnesanteckningar Bilaga 6 Åtgärdsprogram gällande kränkande behandling/förseelse angående trivselregler 2

Mål och vision: På Norrevångsskolan ska alla elever och vuxna känna sig trygga, ha arbetsro, känna gemenskap samt bli bemötta med respekt och möta andra på samma sätt. Alla elever ska veta vem de ska vända sig till då de själva eller andra har blivit utsatta för diskriminering, trakasserier, kränkningar eller om de behöver annan hjälp. Alla vuxna på skolan ska främja goda relationer och arbeta för att stärka elevernas självkänsla. Alla på skolan ska arbeta för att likabehandlingsplanen följs. Om lagen Skollagen och Diskrimineringslagen är de två lagar som reglerar förbud mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling (t ex mobbning) av barn och ungdomar. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Skollagens kapitel 14a talar om kränkande behandling, som inte är diskriminering eller trakasserier, också är förbjudet. Skolan måste arbeta förebyggande även mot detta. Varje enskild verksamhet är skyldig att förebygga, förhindra, utreda och vidta åtgärder mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skyldigheten gäller när personal kränker elever såväl som när elever kränker andra elever. Läroplanen Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr 11 kap 2) Skolans mål är att varje elev: kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 3

Alla som arbetar i skolan ska: medverka till att utveckla eleverna känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren ska: klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. Definitioner vad betyder orden? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar en annan skada eller obehag. Kränkningarna kan äga rum mellan elever eller mellan personal och elever. Utgångspunkten är att den som uppger att han/ hon blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar, beröring och tafs) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, ryktesspridning, alla går när man kommer) texter och bilder (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden som lappar och mail och olika communities) Trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc. 4

Annan kränkande behandling Är uppträdande som utan att vara trakasserier kränker en elevs värdighet. Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp och gäller kränkande behandling utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas eller behandlas sämre än en annan person utifrån kön, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Indirekt diskriminering kan uppstå när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Lagen anger också ett förbud mot repressalier. En elev får inte utsättas för repressalier när han/non påtalat, anmält eller medverkat i en utredning om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Ansvarsfördelning Rektor Det är rektors ansvar att: - se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan - se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck - årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i en Likabehandlingsplan - om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas Rektor ska även: - se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits - kontakta andra myndigheter vid behov 5

Lärare och annan skolpersonal Det är lärares och annans skolpersonals ansvar att: - följa skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling - ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hon/han förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling - se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier misstänks, anmäls eller upptäcks - dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas - bemöta elever och kolleger på ett respektfullt sätt Elever: Det är allas elevers gemensamma ansvar att: - påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan - bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt Kartläggning Trivselenkäter genomförs i alla årskurser 1 gång/läsår. I förskoleklass åk 2 genomförs en lokal trivselenkät som är utarbetad av arbetslagen tillsammans (bilaga 1) I åk 3-6 utförs en kommunövergripande enkät, Min skolvardag. I åk 5 genomförs även en annan kommunövergripande enkät, Lusten att gå till skolan på vårterminen. Även på Fritidshemmet genomförs en enkät som besvaras av barn och vårdnadshavare. Utifrån dessa kartläggningar ska en analys genomföras och konkreta, uppföljningsbara mål ska utarbetas. Utifrån dessa mål planeras och genomförs olika insatser. Det bestäms även vem som ansvarar för att dessa insatser följs upp. Processbeskrivning: De två planerna (årlig plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier) sammanförs i ett dokument. En kartläggning av skolans nuläge görs i oktober/november för förskoleklass - åk 2 och fritidshemmet samt i augusti för åk 3-6. Resultatet av denna presenteras för personal, elever och föräldrar. Eleverna ges då möjlighet att komma med förslag på åtgärder. 6

I olika grupper diskuteras resultatet av enkäten och förslag på åtgärder tas fram. Dessa grupper är: 1. Klasslärare tillsammans med respektive klass. 2. Arbetslagen 3. Elevråd Arbetslagen går igenom förslagen och väljer ut åtgärder som ska genomföras. Dessa åtgärder tidsbestäms och ansvariga utses. Åtgärderna förs in i likabehandlingsplanen som färdigställs och presenteras i oktober - november 2014. Då informeras även samrådsgruppen som består av föräldrarepresentanter. Följande läsår genomförs en ny kartläggning, och i samband med detta utvärderas de åtgärder som genomförts under föregående läsår. Därefter börjar arbetet med en ny plan för nästkommande läsår. Kartläggning och nuläge Sammanställning av trivselenkät 1- åk 2, oktober 2014 Detta läsår finns det 155 elever i förskoleklass-åk 2. Samtliga elever säger att de är nöjda och trivs i skolan. Majoriteten upplever också att de får hjälp av skolans personal när de behöver det. Tre elever tycker att de ibland inte får hjälp av rastvakterna när de behöver det. I enkäten framkom att eleverna upplever att 4 elever inte har någon att leka med på rasterna. 93 elever säger att det sägs fula ord i skolan och 77 elever säger att det finns elever som är dumma mot andra genom handlingar som t ex att slåss och knuffas. Enkäten visar att dessa ord och handlingar upplevs utföras av ett 10-tal elever i olika klasser. Dessa verbala och fysiska kränkningar upplevs till störst del ske utomhus på rasten. Otrygga platser Ett flertal elever upplever att baksidan av skolan känns otrygg, speciellt i buskagen. När vi diskuterar detta med eleverna kan de inte riktigt precisera vad som är otryggt, men säger att de ibland inte ser rastvakten. Många elever upplever även att det känns otryggt på fotbollsplanen eftersom det används svordomar och fult språk av dem som spelar. Det händer även att eleverna börjar bråka med varandra. Sammanställning av enkäten Min skolvardag åk 3-6, maj 2014 171 elever har genomfört enkäten i åk 3- åk 6. Svarsfrekvensen är 94%. Några frågor har inte blivit besvarade av samtliga elever. 170 elever uppger i enkäten att de anser att skolan är en trygg och säker plats. 60 elever uppger att de någon gång blivit kallade för saker som de inte tycker om av andra elever. 43 elever uppger att de några gånger har blivit slagna eller sparkade av andra elever. 2 elever uppger att de inte har någon att vara med. 157 elever uppger att det finns en vuxen på skolan att vända sig till om de känner sig otrygga. 135 elever tycker att det är arbetsro på lektionerna. 7

Förebyggande arbete Mål: På Norrevångsskolan ska alla känna sig trygga och mötas med omtanke, vänlighet och respekt. Ingen ska bli utsatt för kränkningar. Vi ska upptäcka, ingripa och tillsätta åtgärder om kränkningar ändå förekommer. Insatserna dokumenteras och följs upp. Aktiviteter: Fortlöpande samstämning av personalen i ledarskapsfrågor, t ex rutiner för gruppindelning. All grupp- och lagindelning görs av personal. Vid arbetslagsmöten avsätts tid åt att diskutera och uppmärksamma om diskriminering, trakasserier eller kränkningar förekommer. Varje arbetslag har få men tydliga regler, varje klass har även regler som elever och vuxna har gjort tillsammans. Vuxennärvaro på raster speciellt på de platser som eleverna pekar ut som otrygga. Vuxennärvaro i matsal under måltider. Personalen har ansvar att se till att annan personal sätts in som rastvakt vid eventuell frånvaro. Samtal kring normer och värderingar i klasserna. Utvärdera och diskutera åtgärder mot eventuell kränkande behandling som visar sig i skolans trivselenkäter. Ansvar: Arbetslag samt varje enskild pedagog. Uppföljning: Fortlöpande under året. Diskussion och samtal i klasserna med eleverna samt i arbetslagen efter resultatet på trivselenkäterna. När kränkningar eller mobbning ändå uppstår arbetar vi enligt den handlingsplan vi upprättat för akuta och långsiktiga åtgärder. Åtgärdande arbete Åtgärder läsåret 2014-2015 Mål: Alla elever ska känna att de har arbetsro i klassrummet. Detta inbegriper all undervisning. Aktivitet: Varje klass diskuterar vilka tekniker och metoder som fungerar för att få arbetsro. Tekniker kan t ex vara: Trafikljus; gult = prata med tyst röst, rött = tyst, grönt = lyssna på din kompis eller lärare Fasta rutiner på olika lektioner Några bestämda lektioner är tysta lektioner Väntauppgifter medan du väntar på hjälp av läraren Olika lyssna- och uppmärksanhetsövningar Ansvar: Alla pedagoger tillsammans med elever. Uppföljning: Kontinuerlig uppföljning och utvärdering efter arbetspass och arbetsveckor tillsammans med elever. Utvärdering kring arbetet med arbetsro för hela f- åk 6 den 10/12. 8

Norrevångsskolans trivselregler På Norrevångsskolan: visar vi respekt för elever och vuxna i ord och handling respekterar vi att skolan är en arbetsplats där alla har rätt till arbetsro kommer vi i tid på morgonen och efter rasten är vi rädda om skolans material och miljö Rutiner för utredning och dokumentation samt åtgärder om elever bryter mot trivselreglerna Det är varje pedagogs ansvar att få eleverna att förstå att alla omfattas av trivselreglerna. Om en elev bryter mot reglerna används följande åtgärder: 1. Samtal med elev. Samtalet dokumenteras i en incidentrapport (bilaga 5) 2. Beroende på hur allvarlig förseelsen är kontaktas vårdnadshavare, rektor och elevhälsoteam. Samtalen måste leda till aktiva åtgärder för att få eleven att förbättra sitt beteende samt till utreda vilket stöd skolan kan ge eleven föra att han eller hon ska kunna uppnå detta. De elever som uppträder på ett sådant sätt att andra elever känner sig hotade behöver stöd från vuxna för att bryta det destruktiva beteendet. Åtgärdsprogram upprättas (bilaga 6). Det kan ibland vara nödvändigt förändra organisationen av undervisningen och göra särskilda anpassningar för den enskilda eleven. 3. I allra sista hand kan eleven flyttas från hemskolan till en annan skola för att få bättre stöd att nå målen eller för att kunna garantera andra elevers trygghet och arbetsro samt deras rätt till en god utbildning. 4. Vid allvarliga förseelser kan polis och socialtjänst kopplas in. Rutiner för utredning och dokumentation samt åtgärder om kränkningar, trakasserier eller diskriminering sker Vardagliga mindre allvarliga konflikter och meningsskiljaktigheter elever emellan löses på plats av ansvarig/a pedagog/er. Ansvarig/a pedagog/er är den/de som vid det aktuella tillfället undervisar eleverna eller den personal som uppmärksammar incidenten. Klasslärare informeras alltid och denne bedömer om vårdnadshavare ska informeras. Vid kännedom om att en kränkning har eller kan ha inträffat ska uppgifterna utredas skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte samt övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa det som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt samt den/de som har utövat kränkningen. Vårdnadshavare till elever som är inblandade informeras skyndsamt. Rutiner för hur kommunikation och dokumentation ska ske mellan personal, elever, vårdnadshavare och rektor finns i en handlingsplan (bilaga 3). Om personal misstänks för kränkning av elev ska rektor ansvara för utredningen (bilaga 4). En bedömning av hur allvarlig kränkningen är görs i varje enskilt fall. Denna bedömning avgör om anmälan till socialtjänst eller polis ska göras. Vid allvarliga kränkningar ska utredningen resultera i ett åtgärdsprogram som beskriver nuläge, mål, åtgärder och uppföljning. Det bör alltid övervägas om åtgärder ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. 9

Främjande arbete Varje lärare ansvarar för att klargöra och med eleverna diskutera samhällets värdegrund och konsekvenser för det personliga handlandet. Han/hon ansvarar även för att öppet diskutera och redovisa skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem. Alla lärare ska även tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen samt arbeta med hemmen och därvid redogöra för skolans normer och regler. Föräldrars inställning och deras positiva insatser för barnen har stor betydelse för likabehandlingsplanens arbete. Skolsköterskan har hälsosamtal med varje elev och förälder i förskoleklassen. Då kontrolleras även syn, hörsel, längd, vikt och rygg. Vid detta tillfälle samtalas det även kring hur BVCtiden varit, trivsel i skolan samt om matvanor, sömn, fritidsaktiviteter mm. Skolsköterskan har även hälsosamtal enskilt med alla elever i åk 2. Då kontrolleras längd och vikt och det samtalas kring trivsel hemma och i skolan. I åk 4 får alla föräldrar ett formulär att fylla i angående hälsa. Även eleverna får ett frågeformulär angående hälsotillstånd och i samband med detta genomför skolsköterskan ett hälsosamtal som handlar om välbefinnande, trivsel i skola och livsstil. Elev och skolsköterska går igenom formuläret tillsammans. Vid behov följs samtalet upp och åtgärder sätts in. All personal ska sträva efter att ge flickor och pojkar lika stort utrymme i undervisningen. Alla elever ska känna att särbehandling på grund av kön inte förekommer. Kulturell och nationell härkomst diskuteras kontinuerligt i undervisningen både i ett nulägesperspektiv och i ett historiskt perspektiv. Mål: Ingen elev på skolan ska utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Vi ska sträva efter att ge pojkar och flickor lika stort utrymme i undervisningen. Aktivitet: Fortlöpande samtal i klasserna och arbetslagen kring kultur, funktionshinder, traditionella könsroller, språkbruk och nationell härkomst. Arbeta med jämställdhetsövningar utifrån ett genusperspektiv samt använda material och böcker med huvudpersoner som har könsöverskridande beteende och egenskaper. Medvetandegöra och informera eleverna om synliga och osynliga funktionsnedsättningar samt aktivt arbeta mot negativt språkbruk. Ansvar och uppföljning: Arbetslag samt varje enskild pedagog. Alla arbetslag ansvarar för att Likabehandlingsplanen förankras hos elever och vårdnadshavare. Då förklaras begreppen och hur vi på skolan arbetar mot detta och varför det är viktigt att göra det. Klimatet i klassen följs upp fortlöpande. Ansvar: arbetslag och rektor Uppföljning: Föräldramöte på höstterminen. Fortlöpande samtal i klassen samt vid utvecklingssamtal under läsåret. Samrådsmöte på höstterminen. Likabehandlingsplanen läggs ut på skolans hemsida. Arbetslagen arbetar med att befästa och tydliggöra skolans värdegrund. Olika övningar, samtal, diskussioner och utvärderingar genomförs i klasserna. Värdegrundsfrågor diskuteras på elevråd och klassråd. Ansvar: arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande. Elevråd 1 gång varannan månad. För att lära känna eleverna och skapa bättre sammanhållning i arbetslaget, både mellan elever och mellan elever och personal ges möjligheter till samarbete och gemensamma aktiviteter. Ansvar: arbetslag Uppföljning: Arbetslagen bestämmer 10

Tillsyn över lagen Diskrimineringsombudsmannen och Statens skolinspektion har ansvar för att diskrimineringslagen och skollagens kap 14 a om annan kränkande behandling följs. Barn och elevombudet är en del av Skolinspektionen och ska tillvara barns och elevers rättigheter. Det innebär arr BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar om 14a kap. i skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas. Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet, eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om en elev inte anser att skolan har agerat i tillräcklig omfattning kan eleven göra en anmälan till DO. DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering. BEO - Barn- och elevombudet www.skolinspektionen.se/beo DO Diskrimineringsombudsmannen www.do.se 11