Trafikverket Förvaltning av regional sampersmodell Skåne-TASS Validering av 2016-04-01 modellen Malmö
Förvaltning av regional sampersmodell Skåne-TASS Validering av 2016-04-01 modellen Datum Uppdragsnummer 1320016767 Utgåva/Status John Mcdaniel Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
Innehållsförteckning 1. Förutsättningar... 1 2. Validering av vägtrafik... 1 2.1 Underlag... 1 2.2 Metod... 1 2.3 Slutsats... 4 3. Kalibrering av järnvägstrafik... 4 3.1 Underlag... 4 3.2 Metod... 5 3.3 Slutsats... 8 4. Kalibrering av bussmodellen... 8 4.1 Underlag... 8 4.2 Metod... 9 4.3 Slutsats... 10 5. Rekommendation av modell version och råd... 11 5.1 Val mellan OldKal och NyKal... 11 5.2 Råd för tillämpning av Skåne modellen... 11 i
Validering av 2016-04-01 modellen. 1. Förutsättningar Syftet med arbetet under hösten 2015 är att genomföra en grov validering av Skåne-modellen och ge feedback till Trafikverket centralt samt att öka kunskap om hur bra Skåne-modellen är validerad för olika trafikslag och delar av regionen. Till skillnad från tidigare år finns det två olika versioner av Sampers. En som har kalibrerats mot äldre RVU-data (OldKal) och en som kalibrerats mot nyare RVUdata (NyKal). Det bör dock noteras att nyare inte automatiskt är bättre och en analys har genomförts och dokumenterats i denna PM. En fullständig beskrivning av dessa två versioner finns i Trafikverkets tekniska dokument om Sampers. 2. Validering av vägtrafik 2.1 Underlag Den nya Skåne-modellen och EMME-nätverket innehåller trafikmätningar på det statliga vägnätet. Flöden på det kommunala nätet saknas. Trafikflöden på det statliga nätet kan användas direkt för validering av modellen. 2.2 Metod Vi har valt att endast jämföra huvudvägnätet, dvs alla vägar i Skåne med vägnummer mindre än 500. Totalt sätt ser både OldKal och NyKal bra ut gällande totala flöden, med R 2 kring 0,92, vilket kan betraktas som väldigt bra för en trafikmodell. Skillnaden mellan OldKal och NyKal är ganska liten, OldKal ligger totalt sett lite högre än uppmätta flöden och OldKal lite under. OldKal är lite bättre än NyKal. En liknande jämförelse för personbilar (pb+pby) genomfördes och gav ganska liknande resultat som totala fordon. Olika utvärderingsmetoder har tillämpats, där både flödesskillnadskartor och tabeller använts för att ge en övergripande analys av valideringen i Skåne. 1 av 11
Jämförelse mellan Sampers och uppmätta flöden för vägnummer under 500. Över visas OldKal och under NyKal Även en analys av E4, E6 och E22 har genomförts för båda versionerna. Samma metod som tidigare har använts. Den här gången blir R 2 är ännu bättre (kring 0,94). NyKal ligger lite bättre till än OldKal, men skillnaden är väldigt liten. Analys av resterande vägarna (under 500 men inte E4, E6 eller E22) visar lite sämre R 2 (0,86) och OldKal ser bättre ut gällande totala flöden. Flödeskartor där flödesskillnader mellan modellen och mätt flöden är större än 10% har tagits fram: 2 av 11
Skillnadskartor mellan modellen och uppmätta flöden > 10% Rött=högre värden i modellen och blått=lägre värden i modellen. Bilden till vänster visar OldKal och till höger NyKal Skillnadskartor mellan modellen och uppmätta flöden > 30% Rött=högre värden i modellen och blått=lägre värden i modellen. Bilden till vänster visar OldKal och till höger NyKal Från kartorna kan vi dra slutsatsen att modellerna överskattar flöden i västra Skåne och underskattar flöden i södra och östra Skåne. För korridoren mellan Malmö och Helsingborg ser NyKal lite bättre ut (färre punkter med avvikelsen > 30%) men för Skåne som helhet är OldKal lite bättre. 3 av 11
Skillnadskartor mellan modellen och uppmätat flöden > 10% Rött=högre värden i modellen och blått=lägre värden i modellen. Bilden till vänster visar OldKal och till höger NyKal Flöden kring Malmö ser lite dystert ut, med stor avvikelse mot uppmätta flöden. Detaljerade analyser av Malmö stad pekar på att mycket trafik saknas i Malmö, och detta hanteras i en separat dokument skrivet av Malmö stad. Bortfallet är något mindre i OldKal. 2.3 Slutsats På övergripande nivå för Skåne ser vägtrafiken bra ut i modellerna. Geografiskt finns det dock en överskattning i västra Skåne och en underskattning i södra och östra Skåne. Motorvägarna överskattas generellt i regionen. Valet mellan OldKal och NyKal är inte tydligt, dock är Oldkal lite bättre totalt sett. 3. Kalibrering av järnvägstrafik 3.1 Underlag Statistik gällande antalet påstigande och avstigande per hållplats och per linje tillhandahållits av Skånetrafiken. Med mer resurser skulle mer detaljerad validering kunna genomföras. Arbetsgruppen har också fått ta del av stationsdata med på- och avstigande per hållplats för åren 2000-2014. 4 av 11
3.2 Metod Karta över utvalda punkter för jämförelse av tågtrafik och linjenummer vid varje punkt. Underlaget från Skånetrafiken möjliggör en bra validering av Sampers, då data finns för all trafik utom SJs tåg. Eftersom det finns begränsade resurser och tid för valideringen valde arbetsgruppen att prioritera ett antal viktiga punkter i Skåne enligt kartan ovan. Tabellen nedan visar de summerade flödena per punkt enligt Skånetrafikens statistik. Statistik från Skånetrafik gällande antalet passagerare per punkt Statistiken är bra, dock saknas flöden från SJ-tågen. För att kunna jämföra mot Sampers har vi analyserat samtliga regionala linjer samt linjerna i den nationella 5 av 11
modellen som inte är snabbtåg. Summan av alla flöden ser rimliga ut, dvs inom några procent. På Skåne-nivå ser resultaten bra ut, men R 2 kring 0,81 0,84 och totalt sätt lite mer trafik än Skånetrafiken (men inte orimligt mycket). OldKal ser lite bättre ut än NyKal. Södra Stambanan och Öresundsbron verkar överskattas i Sampers, något som också gör att det totalt flödet är för hög i modellen. Omkalibrering av dessa resor pågår hos Trafikverket och slutsatserna är att OldKal är lättare att kalibrera än NyKal. Text tillkommer gällande detta av Johannes Ö. För övrigt överskattas flöden (som för vägtrafik) mellan Malmö och Helsingborg, och underskattas i andra delar av Skåne (förutom Södra Stambanan, se ovan). Jämförelse mellan Sampers och Skånetrafikens statistik. OldKal och NyKal. 6 av 11
En annan sorts analys har gjorts mot på- och avstignings statistik från Skånetrafiken. Materialet finns för 71 stationer. Summan av samtliga stationer stämmer bra mot Sampers och skiljer endast 3%. R 2 värden är också bra, kring 0,92 0,93 som är väldigt bra. Detta trotts att det finns lokala avvikelser exempelvis att Helsingborg C underskattas med 5000 resor/vecka och Ramlösa överskattas med 5000 resor. Liknande bild syns också i Malmö, men det finns också en överskattning av tågtrafiken totalt i Malmö. Jämförelse mellan Sampers och Skånetrafikens statistik (på- och avstigande). OldKal och NyKal. 7 av 11
Även här finns tendensen att västra Skåne överskattas i Sampers. Jämförelse mellan Sampers och Skånetrafikens statistik (på- och avstigande), en geografiskt redovisning. 3.3 Slutsats Sampers ser bra ut på övergripande nivå. Avvikelsen är stor gällande enstaka hållplatser och bör beaktas i modellkörningar. OldKal bedöms som något bättre än NyKal, även om båda är bra. Information från Trafikverket att NyKal har varit svårkalibrerade för Södra Stambanan och Öresundsbron också pekar mot ett beslut för OldKal. 4. Kalibrering av bussmodellen 4.1 Underlag Busslinje statistik med på- och avstigande per hållplats som tillhandahållits av Skånetrafiken möjliggör djupare analyser och validering i framtiden. 8 av 11
4.2 Metod Med begränsade resurser beslutade arbetsgruppen att prioritera de 6 punkterna i kartan nedan. Utvalda punkter för jämförelse av busstrafik Totalt sett för Skåne ser trafikmängden med buss bra ut i OldKal men för låg i NyKal. R 2 är också betydligt bättre OldKal, med 0,79 mot NyKal med 0,71 men även i OldKal finns det stora lokala variationer. Sträckan Malmö-Lund ligger 20% under statistiken medan sträckorna via Sjöbo och Åhus överskattas i Sampers. Det är dock svårt att dra generella slutsatser och mer validering skulle kunna öka kunskapen. 9 av 11
Jämförelse mellan Sampers och Skånetrafikens statistik (bussresor på utvalda punkter). OldKal och NyKal. 4.3 Slutsats Resultat av bussanalyserna visar att OldKal är bättre än NyKal. Totalflöden såväl som R 2 är mycket bättre i OldKal. 10 av 11
5. Rekommendation av modell version och råd 5.1 Val mellan OldKal och NyKal Baserade på de fyra analysmetoderna (bil, tåg, på-/avstigande med tåg och buss) bedöms OldKal som bättre än NyKal. Därför rekommenderas OldKal som val av version för Skåne. 5.2 Råd för tillämpning av Skåne modellen Vår bedömning är att Skåne modellen är tillräckligt bra kalibrerad som den är för att kunna använda i regionala Sampersanalyser, med undantag av centrala Malmö. Inga justeringar behöver genomföras av Trafikverket utan modellen kan tillämpas som den är. Användare av Skåne-modellen bör dock vara medvetna om att det kan finnas avvikelser från uppmätta flöden i delar av regionen eller enstaka punkter i transportsystemet. 11 av 11