Valdering Skåne-TASS och 2040

Transkript

1 Trafikverket Valdering Skåne-TASS och 2040 Utkast Malmö

2 Valdering Skåne-TASS och 2040 Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Utkast Johan Irvenå Johan Irvenå Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan Malmö Telefon Organisationsnummer

3 i

4 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar Basprognos Granskning vägnät Jämförelse flöden 1604 och Biltrafik Tung trafik Malmö Helsingborg Öresundsförbindelserna Granskning kollektivtrafiknät Jämförelse flöden 2014 mellan 1604 och På- och avstigande Öresundsförbindelsen Kodning Basprognos Granskning vägnät Nya objekt Hastighetsöversyn Markanvändning Boende Arbetsplatser Jämförelse flöden basprognos 1804, 2014 och Trafikutveckling Personbil Yrkestrafik personbil Lastbilstrafik Jämförelse flöden basprognos 1604 och Personbil Yrkestrafik personbil Lastbilstrafik Granskning kollektivtrafiknät Utbud Jämförelse basprognos 1804, 2014 och Jämförelse basprognos 1604 och ii

5 3.6.3 Jämförelse kollektivtrafikflöden basprognos 1804, 2014 och Jämförelse kollektivtrafikflöden basprognos 1604 och Slutsats iii

6 Validering Skåne-tass och 2040 PM 1. Förutsättningar Detta PM är framtaget för att skapa en bild av hur den planerade versionen av Skåne-tass som skall släppas 1 april 2018 ser ut. Nedan följer en sammanfattning från den nationella granskningen. I och med att den nya versionen av Sampers släpps uppdateras programversionen till och skall användas tillsammans med Emme Det är bara smärre förändringar som skett mellan 1604 och För Skåne-tass har dessa förändringar gjorts: Små justeringar av väg- och kollektivtrafiknät. Uppdatering av diverse tilläggs samt barriärmatriser Förändrad metod för hantering av Skolresor Omfördelning av matriser för lastbilar med släp över Öresund. Fördelning enligt lastbil utan släp. Inga övriga modellförutsättningar har uppdaterats mellan versioner 1604 och 1804 utan Samsdata, bränslepriser, kollektivtrafiktaxor, realinkomstutveckling etc. är oförändrade. I tabellen nedan jämförs trafikflödena med föregående modell, Tabell 1. Jämförelse av trafikarbete, miljoner fordonskilometer per år, mellan 1604 och (180401) 2014 (160401) % Skillnad Pb Pby Lbu Lbs Pb Pby Lbu Lbs Pb Pby Lbu Lbs ,1 % -0,2 % 0,1 % -9,5 % 1 av 44

7 2. Basprognos Granskning vägnät Jämförelse flöden 1604 och 1804 En översiktlig jämförelse har gjorts mellan föregående version av Sampers, 1604 och den preliminära versionen till Flödena ligger på samma nivå i Skåne som tidigare. En förändring som skett är att antal personbilar över sundet har ökat med cirka på Öresundsbron och minskat med cirka på HH-förbindelsen. I Danmark har det skett stora förändringar av flödena, stora minskningar som beror på rättning i modellen (som drabbade Danmark) vilket gjorde att rekreationsresor modellerades på ett felaktigt sätt Figur 1. Jämförelse av personbilsflöden år 2014 mellan 1604 och av 44

8 För personbilsresor yrkes är det ingen skillnad på den svenska sidan men däremot har det blivit en del förändringar på den danska sidan, se figur 2. I modellen sker inga personbils yrkesresor mellan Danmark och Sverige. Figur 2. Jämförelse av personbils yrkesflöden år 2014 mellan 1604 och av 44

9 För lastbil har det skett en ökning på HH och en minskning på Öresundsbron. En stor del beror på att lastbil med släp har omfördelats på ett bättre sätt i Danmark. Tidigare gick en stor andel till Kastrup Figur 3. Jämförelse av lastbilsflöden år 2014 mellan 1604 och av 44

10 2.1.2 Biltrafik I figur 4 redovisas förhållandet mellan uppmätta och modellerade bilflöden för riksvägar i Skåne. Nedan redovisas även regressionsanalyser för riksvägar respektive alla vägar. För riksvägar har alla med mätningar tagits med och för vägar i Skåne har alla tagits med som har mätningar samt att de har modellflöde. För alla infarter till Skåne norrifrån är trafiken överskattad men det är sedan utmed väg 23 som det följer med längre ner i Skåne. I den södra delen från Trelleborg mot Ystad och Simrishamn är det stora underskattningar av personbilsflödena. Figur 4. Förhållandet mellan uppmätta bilflöden och Sampers 1804 på riksvägar i Skåne. 5 av 44

11 Figur 5. Regressionsanalys av riksvägar i Skåne för bilflöden. Figur 6. Regressionsanalys av vägar i Skåne för bilflöden. 6 av 44

12 2.1.3 Tung trafik I figur 7 redovisas förhållandet mellan uppmätta och modellerade lastbilsflöden för riksvägar i Skåne. Nedan redovisas även regressionsanalys för riksvägar och alla vägar i Skåne. För riksvägar har alla riksvägar med mätningar tagits med och för vägar i Skåne har alla vägar tagits med som har mätningar samt att de har modellflöde. Samma tendens som för personbilstrafiken att det är underskattat i söder och sydost. Utmed E4 och E6 ner till Trelleborg är det en del underskattningar vilket kan bero på ruttval. Figur 7. Förhållandet mellan uppmätta lastbilsflöden och Sampers 1804 på riksvägar i Skåne. 7 av 44

13 Figur 8. Regressionsanalys av riksvägar i Skåne för lastbilsflöden. Figur 9. Regressionsanalys av vägar i Skåne för lastbilsflöden. 8 av 44

14 För ruttvalet för den tunga trafiken kan hastigheten på mindre vägar bli överskattad medan den på större vägar kan bli underskattad. Vid select link på E4 visar detta sig tydligt, se figur 10 och figur 11. Figur 10. Select link för lastbil på E4. Figur 11. Jämförelse av hastigheter för lastbil vid select link på E4. 9 av 44

15 2.1.4 Malmö I figur 12 redovisas en jämförelse av trafiken i Sampers och för snitt i Malmö. Trafiken i Malmö är för vardagsmedeldygn som justerats till ÅDT med en faktor på 0,9. För de flesta av snitten ligger den modellerade trafiken under den uppmätta. Framförallt i området Limhamn är det en stor underskattning av trafiken i modellen. Figur 12. Jämförelse av trafik i Sampers 1804 och snitt i Malmö. Centrala snittet Inre ringvägssnittet Öst-Västliga snittet Figur 13. Exempel på några snitt i Malmö. 10 av 44

16 2.1.5 Helsingborg Inom Helsingborg är trafiken underskattad. För infarterna från E6 är bra överenstämmelse för de i norr medan trafikplats Helsingborg södra är det en överskattning av trafiken. Figur 14. Jämförelse av flöden i Helsingborg, personbil. 11 av 44

17 För de som skall till Helsingör och kommer antingen från E4 eller E6 norrifrån sker ett felaktigt ruttval genom Helsingborg, se figur 15. Streckad linje visar vilken väg som de flesta tar och är skyltad. Kan dock vara svårt att hantera då vägen norrifrån är kortare och det är hög hastighet en bra bit in i Helsingborg. Figur 15. Ruttval genom Helsingborg för de som skall till och från Helsingör Öresundsförbindelserna I tabell 2 redovisas en jämförelse av kalibreringsmål som tidigare tagits fram och modellerade flöden i Sampers. För Öresundsbron är det en underskattning medan det är en överskattning på HH-förbindelsen. Totalt är flödena något överskattade för personbil. Tabell 2. Jämförelse av personbil över sundet. Sampers 1804 Statistik Förhållande Öresundsbron % HH % Totalt: % 12 av 44

18 2.2 Granskning kollektivtrafiknät Jämförelse flöden 2014 mellan 1604 och 1804 För kollektivtrafiken har det blivit större förändringar jämfört med bil. Utmed Västkustbanan och Södra Stambanan har resandet minskat med mellan och drygt resenärer. Se figur 16. Figur 16. Jämförelse av kollektivtrafikflöden år 2014 på tåg mellan 1604 och 1804, regionalt resande På- och avstigande Statistiken för på- och avstigande från Skånetrafiken är för vardagsmedeldygn men har justerats med en faktor på 0,8 för att vara mer jämförbar mot ÅDT. Bara jämförelse mot resor i regionala modellen har gjorts då det saknas statistik för de resor som är icke regionala. Det totala kollektivtrafikresandet överskattas något, cirka 5 %, det finns dock stora variationer mellan stationer. På Malmö C underskattas resandet kraftigt medan det på övriga stationer i Malmö är en överskattning. Totalt sett i Malmö är det en underskattning på cirka resor (-7 %). I Helsingborg underskattas resandet på Helsingborg C medan Ramlösa och Ödåkra underskattas. Totalt överskattas resandet med cirka resor (+13 %). För övriga Skåne är det en 13 av 44

19 överskattning av resor förutom för Kristianstad, Ystad och Simrishamn. Se tabell 3. Tabell 3. Jämförelse regionalt tågresande Sampers och statistik. Tågstation Sampers 1804 Statistik 2014 Skillnad Eslöv % Helsingborg C % Hässleholm % Höör % Kristianstad % Kävlinge % Landskrona % Lund C % Malmö C % Malmö Hyllie % Malmö Triangeln % Osby % Perstorp % Ramlösa % Simrishamn % Skurup % Svedala % Vinslöv % Ystad % Åstorp % Ängelholm % Ödåkra % Önnestad I tabell 4 redovisas en jämförelse för några utvalda busslinjer. Tabell 4. Jämförelse Sampers och statistik för några utvalda busslinjer. Busslinje Sampers 1804 Statistik 2014 Skillnad Linje 100 Malmö-Falsterbo % Linje 151 Kristianstad-Åhus % Linje 405 Kristianstad-Simrishamn % Linje 139 Lund-Lomma % 14 av 44

20 Busslinje Sampers 1804 Statistik 2014 Skillnad Linje 150 Malmö-Vellinge % Öresundsförbindelsen För kollektivtrafiken över Öresund är det en underskattning av resandet över Öresundsbron medan det är en överskattning av resandet på HH-förbindelsen. Totalt sett är det en underskattning jämfört mot statistiken (kaliberingsmålen). Tabell 5. Jämförelse av kollektivtrafik över sundet. Statistik Sampers 1804 Förhållande Öresundsbron % HH % Totalt: % Kodning För många av tågstationerna där det finns annan kollektivtrafik i närheten är resandet skevt i noderna. Det beror på att en del av busslinjerna är kodade på samma nod som järnvägstrafiken, de har möjlighet att gå på där medan de går av vid noden som representerar busshållplatsen. Detta innebär att gångtiden vid byte mellan buss och tåg blir 0. Se figur 17 och figur 18 för exempel från Malmö C och Helsingborg C. 15 av 44

21 Figur 17. Kodning kollektivtrafik Malmö C. Figur 18. Kodning kollektivtrafik Helsingborg C. 16 av 44

22 3. Basprognos Granskning vägnät Nya objekt En genomgång av modellen har gjorts för att se så alla relevanta objekt under planperioden är inkluderade. För järnvägsobjekt är det dock svårt att kontrollera alla då de t.ex. en del av åtgärderna påverkar utbud och gångtider i modellen, d.v.s. går inte att se i själva nätverksmodellen. Tabell 6. Namngivna investeringar under planperioden, vägobjekt. Trafikslag Namngivna investeringar under planperioden status Plan Kommentar väg E65 Svedala Börringe plan NAT Ok väg E6, trafikplats Flädie (Lund Flädie) (pågående) plan NAT Ok väg E22 Hurva Vä etapp Linderöd-Vä: Sätaröd Vä och förbi Linderöd (pågående) plan NAT Ok väg E22, trafikplats Ideon plan NAT Ok väg E22, trafikplats Lund S plan NAT Ok väg E22 Fjälkinge Gualöv plan NAT Ok väg E6.02 Flädie-Lund plan REG M Ok väg 19 Bjärlöv-Broby plan REG M Ok väg 13 Förbi Assmåsa plan REG M Ok väg 100 Trafikplats Kungstorp (Höllviken-Vellinge) plan REG M Ok väg 108 Staffanstorp-Lund plan REG M Ok väg 11 Sjöbo (Anklam)-Tomelilla plan REG M Ok väg 913 Bjärred-Flädie plan REG M Ok väg 23 Ekeröd-Sandåkra plan REG M Ok väg 23/13 Ö Höör/Höör-Hörby plan REG M Ok väg 108 Genom Svedala plan REG M Ok Tabell 7. Namngivna investeringar under planperioden, järnvägsobjekt. Trafikslag Namngivna investeringar under planperioden status Plan Kommentar jvg Åstorp Teckomatorp, etapp 2 och 3 och Marieholmsbanan (pågående) plan NAT Ok jvg Kontinentalbanan, miljöskademål plan NAT Ok jvg Ängelholm Maria, dubbelspårsutbyggnad (inkl. Romaresväg) plan NAT Svår att kontrollera jvg Flackarp Arlöv, utbyggnad till flerspår (pågående) plan NAT Svår att kontrollera jvg Lund (Högevall) Flackarp, fyrspår plan NAT Svår att kontrollera jvg Åstorp Hässleholm, 160 km/tim plan NAT Svår att kontrollera jvg Kontinentalbanan, persontrafikanpassning (finansiering av Malmö stad) plan NAT Ok jvg Kapacitetsåtgärder i Skåne (pågående) plan NAT Svår att kontrollera jvg Malmö Ystad, mötesstationer (öppet för trafik) plan NAT Svår att kontrollera jvg Hässleholm Lund, höghastighetsbana plan NAT Ok jvg Hässleholm Helsingborg, förlängt mötesspår och höjd hastighet plan NAT Svår att kontrollera jvg Malmö godsbangård, utbyggnad av spår 58 plan NAT Svår att kontrollera jvg Maria Helsingborg C, dubbelspår plan NAT Svår att kontrollera jvg Malmöpendeln, Lommabanan, etapp 2 SF NAT Ok jvg Eslövs bangård, etapp NAT Svår att kontrollera jvg Hässleholm Kristianstad, partiellt dubbelspår Vinslöv Önnestad +10 NAT Svår att kontrollera Tabell 8. Namngivna investeringar under planperioden, övrig kollektivtrafik samt gång och cykel. Trafikslag Namngivna investeringar under planperioden status Plan Kommentar GC Helsingborg, cykelobjekt SF NAT Ej relevant GC Lund, cykelobjekt (cykelbanor och cykelgarage) SF NAT Ej relevant GC Malmö, cykelobjekt SF NAT Ej relevant koll Superbussar i Skåne, åtgärder i statlig infrastruktur (pågående) plan NAT Ej relevant koll Helsingborg, kollektivtrafik SF NAT Ej relevant koll Spårväg Lund C ESS SF NAT Ok koll Malmö, stadsbusslinje (EL-MEX och EL-bussar) SF NAT Ej relevant För Malmö stad är det även nya kommunala objekt inkluderade, en del nya anslutningar samt uppdaterade vägnät vid framtida utbyggnadsområden. 17 av 44

23 3.1.2 Hastighetsöversyn Hastigheterna stämmer bra med de hastigheter som är idag i NVDB. De nya objektens hastigheter stämmer också. Figur 19. Översyn av hastigheter. Färgkodning efter NVDB. 18 av 44

24 3.2 Markanvändning Boende Utvecklingen av boende och i vilka områden de nya boendena hamnar stämmer överlag. Det är dock svårt att veta var alla kommuner har sina utbyggnadsområden. I Malmö stämmer det t.ex. men några saknas och storleksordningen skiljer sig mot kommunens egna. Figur 20. Utveckling av boende i Skåne, 2014 jämfört mot av 44

25 Figur 21. Utveckling av boende i Malmö, 2014 jämfört mot av 44

26 Figur 22. Utveckling av boende i Helsingborg, 2014 jämfört mot av 44

27 3.2.2 Arbetsplatser Arbetsplatserna ökar i de flesta zoner. Det är många zoner i centrala delar av Malmö och Helsingborg där arbetsplatserna ökar med cirka 30 % även fast de områdena idag inte har plats för mer bebyggelse. Figur 23. Utveckling av arbetsplatser i Skåne, 2014 jämfört mot av 44

28 Figur 24. Utveckling av boende i Malmö, 2014 jämfört mot av 44

29 Figur 25. Utveckling av boende i Helsingborg, 2014 jämfört mot av 44

30 3.3 Jämförelse flöden basprognos 1804, 2014 och Trafikutveckling Generellt är det en högre trafikmängd i basprognos 2014 jämfört mot mätningar och prognosen hamnar lägre än den linjära trenden för mätningar. På E22 ligger dock prognosen över trenden. Figur 26. Trafikutveckling utmed E6, trendlinje för uppmätta flöden jämfört med Sampers utveckling till av 44

31 Figur 27. Trafikutveckling utmed E4, trendlinje för uppmätta flöden jämfört med Sampers utveckling till av 44

32 Figur 28. Trafikutveckling utmed E22, trendlinje för uppmätta flöden jämfört med Sampers utveckling till av 44

33 Figur 29. Trafikutveckling utmed E65, trendlinje för uppmätta flöden jämfört med Sampers utveckling till av 44

34 3.3.2 Personbil Personbilstrafiken ökar med cirka % från år 2014 till år 2040 för Sampers basprognos Figur 30. Jämförelse av personbilsflöden för basprognos 1804, 2014 och av 44

35 3.3.3 Yrkestrafik personbil Personbil yrkestrafik ökar något mindre jämfört med vanlig personbil. Ökningen är på cirka %. Figur 31. Jämförelse av yrkestrafik personbil för basprognos 1804, 2014 och av 44

36 3.3.4 Lastbilstrafik Lastbilstrafiken ökar med cirka 50 %. Figur 32. Jämförelse av lastbilsflöden för basprognos 1804, 2014 och av 44

37 3.4 Jämförelse flöden basprognos 1604 och Personbil Stämmer bra mot föregående prognos inom Skåne. För Öresundsförbindelsen har det skett en omfördelning mellan Öresundsbron och HH vilket bedöms bero på att man har andra kalibreringsmål jämfört mot tidigare framtagna prognos. Vilket bland annat har resulterat i uppdaterade tilläggsmatriser. Figur 33. Jämförelse av personbilsflöden år 2040 mellan basprognos 1604 och av 44

38 3.4.2 Yrkestrafik personbil För personbil yrkestrafik är skillnaderna små inom Skåne. Figur 34. Jämförelse av yrkestrafik personbil år 2040 mellan basprognos 1604 och av 44

39 3.4.3 Lastbilstrafik Inom Skåne är prognoserna på ungefär samma nivå. Det är över sundet som det framförallt har förändrats, där fler väljer HH istället för Öresundsbron. Vilket påverkar E6 som får minskad lastbilstrafik. Även här har det skett förändringar av tilläggsmatriser och hur t.ex. resorna fördelar sig på den danska sidan. Figur 35. Jämförelse av lastbilsflöden år 2040 mellan basprognos 1604 och av 44

40 3.5 Granskning kollektivtrafiknät 3.6 Utbud Jämförelse basprognos 1804, 2014 och 2040 I figuren nedan redovisas hur utbudet har förändrats för järnvägstrafiken mellan år 2014 och 2040, dygn och (maxtimme). Figur 36. Jämförelse av utbud för järnväg mellan 2014 och 2040, dygn och (maxtimme). 35 av 44

41 3.6.2 Jämförelse basprognos 1604 och 1804 I figuren nedan redovisas hur utbudet har förändrats för järnvägstrafiken mellan basprognos 1604 och 1804 för år 2040, dygn och (maxtimme). Figur 37. Jämförelse av utbud för järnväg för 2040 mellan 1604 och 1804, dygn och (maxtimme). 36 av 44

42 3.6.3 Jämförelse kollektivtrafikflöden basprognos 1804, 2014 och Totala flöden För år 2040 ökar resandet med tåg på Västkustbanan och Södra Stambanan med cirka 60 %. Norr om Helsingborg är det nästan en fördubbling av resandet i modellen. Figur 38. Jämförelse av totala kollektivtrafikflöden basprognos 1804 mellan år 2014 och av 44

43 Regionala flöden Kollektivtrafikflödena i den regionala modellen har en något mindre ökning jämfört mot totalen. Figur 39. Jämförelse av regionala modellens kollektivtrafikflöden basprognos 1804 mellan år 2014 och av 44

44 Nationella flöden Kollektivtrafikflödena i den nationella modellen ökar med cirka 80 % utmed Västkustbanan och Södra Stambanan. Figur 40. Jämförelse av nationella modellens kollektivtrafikflöden basprognos 1804 mellan år 2014 och av 44

45 3.6.4 Jämförelse kollektivtrafikflöden basprognos 1604 och Totala flöden Jämfört med tidigare prognos 1604 ökar flödena något inom Skåne men resandet in till Skåne minskar något, detta trots att utbudet har ökat. Figur 41. Jämförelse av totala kollektivtrafikflöden basprognos 1604 och 1804 för år av 44

46 Regionala flöden De regionala flödena minskar i basprognos 1804 jämfört mot Figur 42. Jämförelse av regionala modellens kollektivtrafikflöden basprognos 1604 och 1804 för år av 44

47 Nationella flöden De nationella flödena ökar i basprognos 1804 jämfört mot Figur 43. Jämförelse av nationella modellens kollektivtrafikflöden basprognos 1604 och 1804 för år av 44

48 4. Slutsats Generellt är det god överenstämmelse mellan flöden på riksvägarna både för personbil och lastbil. På mindre vägar kan det skilja mycket och det är oftast vägar med låga flöden som har de största skillnaderna mellan modellerat och uppmätt flöde. En delförklaring är stora prognosområden och hur de är skaftade till vägarna. För personbil är det stora underskattningar i sydost vilket kan ha sin förklaring i att Sampers inte hanterar turisttrafik på ett tillräckligt bra sätt. Lastbilstrafiken har en högre överenstämmelse sett till uppmätta trafikflöden och jämfört mot personbilstrafiken. Däremot behöver ruttvalet ses över för lastbilstrafiken då hastigheterna sjunker i för stor utsträckning vid högre lastbilsflöden, som på t.ex. E6. En noggrannare granskning har gjorts av flöden inom Malmö och Helsingborg. I båda städerna visar det sig att trafiken är underskattad på de kommunala gatorna medan det stämmer bra på Trafikverkets vägar runt städerna. Två delförklaringar till att trafiken blir underskattad inom städerna kan vara att personbil yrkes är underskattad samt att de boendes handelsresor inte fångas i tillräcklig utsträckning. Det hade även varit bra om det fanns rekommendationer på hur man kan hantera störda gator eller att det togs fram vdf-funktioner för hastigheter lägre än 40 km/h. För de flesta av tågstationerna är på- och avstigande överskattade. Det finns dock några undantag och då främst Malmö C och Kristianstad där underskattningarna är stora. Övriga stationer inom Malmö stad är dock överskattade. En genomlysning av resultatet av automatkodningen för kollektivtrafiknäten hade varit bra att göra. T.ex. hur resandet i modellen påverkas av att en del av de som åker buss går på vid samma nod som för tåglinjerna men går av vid en annan, d.v.s. det blir olika gångtid om du går på eller av bussen. Detta gör också att de som åker buss får lättare tillgång till de skaft som är gjorda för främst tågtrafiken. Skaften hade också varit bra att göra en genomgång av och jämföra hur resandet ser ut på dem till tågstationer jämfört med resvaneundersökningar. För trafiken över Öresund är det en bra överenstämmelse på totalen då den kalibreras in mot framtagna kalibreringsmål. Det är dock en snedfördelning av resandet jämfört mot statistiken, det är för många som väljer HH-förbindelsen i modellen. Vid en jämförelse av ruttval för personbil och lastbil är det ett omvänt förhållande mellan dessa när det gäller resor norr om Helsingborg. För personbil väljer de flesta som skall norrut HH-förbindelsen medan lastbil väljer Öresundsbron. Det man bör titta vidare på är skillnaden i kostnader/restid för respektive överfart, t.ex. om modellen underskattar kostnad/restid för HH-förbindelsen. Vidare bör man också se över hur väg- och kollektivtrafiknät är kodade i Danmark samt göra en validering av trafikflöden på den danska sidan. 43 av 44

49 De nya prognoserna ger i stort sett samma resultat som tidigare prognos Nedan redovisas det som behöver tittas vidare på. Titta vidare på: Kollektivtrafiken med tanke på minskningen in till Skåne fastän utbudet ökar. Ruttval över Öresund för vägtrafik. Validering av trafik på den danska sidan. Inför nästa större uppdatering av markanvändning: Bättre inventering av vart utbyggnadsområden i Skåne är för respektive kommun. Se över hur arbetsplatser lokaliseras. 44 av 44