IEA 1. En tvåpol sett utifrån från lasten - karakteriseras av tomgångsspänning E t., inre impedans Z i

Relevanta dokument
Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

1 Bestäm Théveninekvivalenten med avseende på nodparet a-b i nedanstående krets.

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 3/6 2017

Tentamen i EITF90 Ellära och elektronik, 28/8 2018

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 10/1 2015

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 4/1 2017

1 Bestäm Théveninekvivalenten med avseende på nodparet a-b i nedanstående krets.

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Komplexa tal. j 2 = 1

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

Du behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.

Omtentamen IF1330 Ellära fredagen den 8 januari

Laborationshandledning i EMC Kapacitiv och induktiv koppling mellan ledare

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 16/8 2017

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 29 maj

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

5 OP-förstärkare och filter

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Svar till Hambley edition 6

Lösningar till uppgifter i magnetostatik

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Tentamen i Eleffektsystem 2C poäng

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Elektroteknik MF1016 föreläsning 11 Permanetmagnet Synkronmotor

13 Generaliserade dubbelintegraler

Tentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Sidor i boken

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

24 Integraler av masstyp

Omtentamen IF1330 Ellära onsdagen den 17 augusti

Grundläggande matematisk statistik

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

ξ = reaktionsomsättning eller reaktionsmängd, enhet mol.

Omtentamen med lösningar IF1330 Ellära onsdagen den 17 augusti

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Att använda el. Ellära och Elektronik Moment DC-nät Föreläsning 3. Effekt och Anpassning Superposition Nodanalys och Slinganalys.

SF1625 Envariabelanalys

IE1206 Inbyggd Elektronik

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Hambley avsnitt

IE1206 Inbyggd Elektronik

Omtentamen IE1206 Inbyggd elektronik onsdagen den 17 augusti

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Föreläsning 5. Motkoppling och stabilitet bl. Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel. IE1202 Analog elektronik /BM

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

SF1625 Envariabelanalys

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

TENTAMEN Elektronik för elkraft

Tentamen ellära 92FY21 och 27

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

XIV. Elektriska strömmar

IE1206 Inbyggd Elektronik

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IE1206 Inbyggd Elektronik

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

Transkript:

IEA 1 Lösning EoE 00 05 31 tl 1 En tvåpol sett utifrån från lsten krkterisers v tomgångsspänning E t, inre impedns Z i och kortslutningsström I k Med utgångspunkt från dess prmetrr kn vi bygg ekvivlenter v tvåpolen en spänningsvrint och en strömkällevrint För båd vrintern gäller I k = E t /Z i Känner vi två v de tre är således även den tredje inringd ) Låt oss börj med tt beräkn E t och I k för den givn kretsen E= V driver en ström genom = ohm i serie med 4 //6 = 4 6/(46) = 4 ohm E t = E b finns över 4//6 = 4 ohm => E t = 4/(4)= 60/11 9 Tvåpolen kortslutes! Dvs 0 ohm koppls melln b E= V driver en ström genom = ohm i serie med 4//6//0 = 0 ohm (ingen ström går i 4 och 6 ohms motstånden) => I k = / = 5 A E t = 60/11 V och I k = 5 A ger Z i = E t /I k = 60/11/5 = 1/11 KP 4 6 Et b 4 6 Ik b => 1/11 60/11 5 1/11 Den som väl behärskr de vrintern ngriper knske problemet som nedn c d b Till vänster om snittet cd hr vi en nnn tvåpol med en resistns på ohm i serie med en idel spänningskäll (i =0) om V Låt oss gör om kretsen till en strömkäll med inre impednsen prllellt med en resistns => 5 OBS tt strömkälln driver ström i smm riktning som spänningskälln Tomgångsspänningen melln cd är V i båd fllen = ohm I =E/ = 5 A Strömkälln hr Zi= (oändlig impedns) 5 4 6 Sök 4 6 i i = 6//4//// 1/i = 1/61/41/ i = 46/(4646)=1/11 5 1/11 <=> 1/11 60/11 b)

IEA För likström (ω = 0) skll den yttre lsten väljs till y = i om mn önskr mximl effekt i y Här blir vlet y = 1/11 KP För växelström (ω 0) är motsvrnde vl Z y = Z * i (komplex konjugt) OBS tt effektutvecklingen blir minst lik stor i det inre v tvåpolen För t ex en tongenertor för tt inte tl om en krftgenertor i t ex Brsebäck blir det nturligtvis synnerligen besvärligt med dett vl v yttre lst (c 50 megwtt effektutveckling i själv genertorn ger livslängden ngn sek) c) Med strömkällevlet ovn och y // i = 1/11 ohm går hlv strömmen 5 A genom yttre motståndet P yttre = y I y = 1/11 5 = 68 W Med spänningskällevlet ovn och y = i = 1/11 ohm går strömmen genom yttre och inre motståndet I y = E i / i = 60/11 11/4 = 5 A => P yttre = y I y = 1/11 5 = 68 W Lösning EoE 00 05 31 tl En induktiv enfslst är nsluten till fs och noll Ufseff=50 V Plst = 5 kw Cos ϕ lst = 08 => ϕ lst = 369 o F S =P jq = UI* (U komplex x I komplex konjugt) S = Ueff Ieff ; P = S cosϕ ; Q = S sinϕ U=50 V 50 Hz L Z ϕ X=ωL S=ZI ϕ Q = X I = ωl I N P= I P = 5000 W; cos ϕ = 08 => sin ϕ = 06 S = P/cos ϕ = 5000/08 = 6 50 VA S = U eff Ieff => I eff = S/U eff = 650/50 = 5 A Q L = S sin ϕ = 650 06 = 3 750 VAr b) Fskompensering (eliminering v rektiv effekt) för en induktiv lst sker genom prllellkoppling v kondenstor Den rektiv positiv effekt som förbruks i induktnsen producers i kpcitnsen lterntivt uttryckt i kondenstorn förbruks lik mycket negtiv rektiv effekt som positiv rektiv effekt i induktnsen vid rätt vl v kondenstor Dess två rektiv effekter tr ut vrndr i belstningspunkten och från elverket behöver mn då br skick ut ktiv effekt på linjen något som minimerr S linje = 3 (Q=0) ) och I linje = S linje /U U = konst= 50 V På dett sätt mts lsten med rätt spänning och rätt ström

IEA 3 OBS tt en fskompensering i form v en seriekoppling med kondenstorer (serieresonns) ger onorml spänning över och onorml (krftigt ökd) ström genom själv den induktiv lsten med hveri (lsten brinner upp) som följd linje F N P och (Q Q) C belstningspunkten QC =Q L P (vårme och/eller mek rbete) QL =Q i serie med L kn vr en modell för en vnlig spole men lik gärn en mycket enkel modell för en elektrisk motor där P är den ktiv effekt som dels blir förluster i motorn (i lindningr, i lger etc) dels kommer ut på motorxeln som mek rbete All lindningr drr också rektiv effekt QL Q L = S sin ϕ = 650 06 = 3 750 Vr => tt C skll väljs så tt Q C = Q = 3 750 VAr Q C = U /(1/ωC) => C = Q/(U ω) = 3750/(50 π 50) = 1 900 µf (1µF = 6 F) c) Elverket skickr frm S = P = 5000 VA => I linjeeff = S/U eff = 5000/50 = 0 A Elverket kn lltså h klenre överföringslinjer om ll industrier själv hr fskompensering för sin lster Industrier som sköter sig kn därför få lägre tx Lösning EoE 00 05 31 tl 3 I dett tl hr vi en frekvenslänk Mrkerr vi insignlen för OPkopplingen ser vi 3 sker direkt Kondenstorn C 1 belstr br tongenertorn utn något spänningsfll ( itong = 0) och det är en inverternde förstärkre med F = Z /Z 1 där Z 1 = 1 C i=0 Uin E C1 b Uinb 1 3 b Vi ser tt inspänningen E tg = U in = U C1 = U inb Dvs kondenstorn C 1 ingår ej i förstärkningsuttrycket F= Z /Z 1 ; Z 1 = 1 ; Z = ( 1/jωC )// 3 = ( 1/jωC ) 3 /(( 3 )1/jωC ) Täljre och nämnre i Z multiplicers med jωc =>

IEA 4 Z = (jωc 1) 3 /( jωc ( 3 )1) och F = 3 / 1 (1 jωc )/(1 jωc ( 3 )) = 3 / 1 (1 j f/f )/(1 j f/f 1 ) där f 1 = 1/(π C ( 3 )) = 1/(π 016 9 (0 180) 3 ) = 4 974 3 N] f = 1/(π C ( ) = 1/(π 016 9 0 3 ) = 4 974 3 N] OBS tt C hr dimensionen tid => 1/ C hr dimensionen vinkelfrekvens s 1 Ett brytuttryck (1jf/f0) bryter uppåt 0 db/dek om prentesen står i täljren Ett brytuttryck (1jf/f0) bryter nedåt 0 db/dek om prentesen står i nämnren OBS tt vi vid beräkningen v F i db tr beloppet v F dvs F db = 0 log F Minustecknet i F kommer som ± 180 o i rgumentet för F För låg frekvenser f<<f 1 är F = 3/1 = 18 => F db = 0 log 18 G%FKDUJF = ±180 o (mn väljer det som pssr bäst med fortsättningen) Vid f = f 1 = 5 khz bryter symptotkurvn 0 db/dek nedåt (brytprentesen i nämnren) Asymptotisk rgumentet ändrs språngvis med 90 o Förstärkningen F db i själv brytpunkten ligger dock 3 db under symptotkurvn och rg F hr ännu br ändrts med 45 o F (f=f1) _ 3 / 1 (1 /(1 j 5/5) = 3 / 1 /! F db = 0 log 3 / 1 / log 3 / 1 0 log 3 = db rg1/(1j1) = 45 o Vid f = 50 khz bryter symptotkurvn 0 db/dek uppåt (brytprentesen i täljren) Asymptotisk rgumentet ändrs språngvis med 90 o Förstärkningen F db i själv brytpunkten ligger dock 3 db över symptotkurvn och rg F hr ännu br ändrts med 45 o F (f=f) _ 3 / 1 (1 j 50/50)/(1 j 50/5)! F db = 0 log 18 log 18 0 log G%DUJM o För hög frekvenser är F (f>>f) 3 / 1 ( M f/50)/( M f/5) = 3 / 1 / = 18 Õ F db G%FKDUJF = ±180 o Bodedigrm se näst sid b) Utsignlen från OP hr mximl mplitudern ± U mättnd = ±135 V Den verklig förstärkningen vid 5 khz är 3= db F db = db => Fggr = /0 = 16 ggr och u ut = F u in => u inmx = 135/16 Õ u intoppmx = 7 V => U ineffmx 9 Givetvis kn F(5 khz) hämts från uttrycket F = 3 / 1 (1 j 5000/f )/(1 j 5000/f 1 )

IEA 5 c) Om vi hr en vnlig tongenertor TG med inre resistnsen tg = 50 ohm (stndrdvärde) kommer givetvis kondenstorn C 1 tt bidr till ett ökt inre spänningsfll i TG Ju högre frekvensen blir desto större blir spänningsfllet över tg (kondenstorn C 1 kortsluter insignlen mer och mer) Själv OPkopplingens förstärkning U ut /U bb förblir densmm ty i smm mån insignlen U = U bb minskr, minskr utsignlen U ut Slut på tlet med figuren nedn Låt oss beräkn Totlförstärkningen även om den ej efterfrågs! Totlförstärkningen U ut /E tg ( med en och smm inställning v levelnivån på TG) blir givetvis en ning nnorlund U = U bb = E tg 1/ jωc 1 /( tg 1/ jωc 1 ) = E tg 1/(1 jωtg C1 ) F tot = U ut /E tg = U ut / (U bb (1 jωtg C1 )) = F filter 1/(1 jωtg C1 ) I det totl förstärkruttrycket U ut /E tg tillkommer det en brytprentes i nämnren med brytfrekvensen f 3 = 1/(π tg C1 ) = 1/(π 50 3 9 ) N] Eftersom brytfrekvensen förorskd v TG och C 1 ligger så högt som 0 khz blir påverkn påtglig först vid högre frekvenser c 50 khz (se Bodedigrmmet nedn) db FdB 0 symptot 3 db verklig kurv utn tg 500 5 khz 50 khz 500 khz log f 0 khz med tg rg F 180o 70 symptot verklig kurv utn tg med tg log f Lösning EoE 00 05 31 tl 4

IEA 6 Vi ser tt det inte finns någon återkoppling från utgången till minusingången i vår OPkoppling Det hndlr lltså om en komprtorkoppling v något slg De utsignler som kn finns för en dubbelsidigt mtd komprtor är mättningsspänningrn (här) ±15V Återkopplingen med =00 kω från utgången till plusingången och med 1=0 kω till jord fungerr som en vnlig spänningsdelre som fixerr plusingångens potentil på ±5V Om U ut = U mättnd = 15 V blir U = U plusingång = 15 1 /( 1 ) = 5V Om U ut = U mättnd = 15 V blir U = U minusingång = 15 1 /( 1 ) = 5V Vi misstänker nu tt det hndlr om en Smittrigger med hysteres med omslgs nivåern ± 5 V Antg tt U in = 15 V => U << U => U ut = U m = 15 V => U = 5 V Vi ökr nu U in Inget händer med utsignlen (15 V) förrän U in psserr 5 V Då U in psserr 5 V blir U större än U => tt utsignlen U ut blir = U m = 15 V => tt U ändrs till 5 V Dett påverkr inget ty U är fortfrnde > U Inget händer förrän insignlen sänks under 5 V När insignlen sänks under 5 V blir U > U => U ut ntr värdet U m = 15 V osv Komprtorn 15 5 0 5 Uin En integrtor Uin/ 1 MΩ Üin =±15 UC C 1 µf ic 15 För kondenstorn gäller Q = CUC och Q = dt i UC = Q/C För kopplingen gäller ic = Uin/ = UC = 1/C U in dt b) En vnlig integrtor bygger vi med OP som ovn Positiv insignl gör tt integrtorns utspänning minskr Negtiv insignl gör tt integrtorns utspänning ökr c) Uin/ En inverternde OPkoppling med förstärkningen 1 får vi med två li k = Uin / F = 1 Uin Vi vill nu bygg en sågtndsgenertor med de tre blocken ovn Integrtorn koppls till Schmittriggern

IEA 7 Integrtorn ökr sin utsignl (från 5 V till 5 V) om integrtorns insignl är negtiv Schmittriggerns utsignl är tyvärr positiv ( 15 V) när insignlen går från 5 till 5 V så det duger inte tt koppl Schmittriggens utgång direkt till integrtorn (tecknet är fel) Det råder vi lätt bot på genom tt nslut inverterren melln schmittriggern och integrtorn UC 1 MΩ Üin =±15 V C 1 µf ic Üin = ±5 V 0 k 00 k Üin =±15 V Sågtndsspänningen finner vi på utgången v integrtorn = inspänningen till Schmittriggern Att tringelvågen vrierr melln Schmittriggerns omslgsnivåer ± 5 Vges v tt Schmittriggern slår om (byter polritet) just där Med = 1 MΩ och C = 1 µf blir integrtionskonstnten C = 1 sek På tiden T/ stiger tringelvågen (U C ) från 5 V till 5 V => U C = V för U in = ±15 V U C = Q C /C = 1/C œ 0 T/ Uin dt => = 1/1 œ0 T/ 15 dt = 15 T/ => T = 0/15 = 4/3 f = 1/T = 3/4 = 075 Hz Slut! Givetvis behöver mn inte h den extr inverterren ovn om mn i stället jordr Schmittriggerns minusingång och nsluter integrtorn till 0 k motståndet (som då givetvis inte får vr kopplt till jord) Hur det blir då? kn bli näst tentmensfråg! Lösning EoE 00 05 31 tl 5 / 5 H L & H VLQW95 KP/ P1µ) 1lUVWDWLQlUWWLOOVWnQGUnGHUlUNUHWVHQLVHULHUHVQDQV = Mω/5Mω& KP, (5 LW HW5 ) i(0)=e(0)/=0a då brytren sluts vid tiden t=0

IEA 8 E F 1 1 e( t) 1 4 1 1 4 uc ( t) = ic ( t) dt = dt = sin tdt = cos t 6 4 C C C u c ( 0) = 0V då brytren sluts vid tiden t=0 /DSODFHWUDQVIUPHULQJJHU V/,V 5 8F V & 1 U c (0) I ( s)( sl ) Li(0) = 0 sc s U c (0) I ( s) = 1 s( sl ) sc U (0) 0 I ( s) = L( s s ) L LC 4 c = = 3 8 3 1 ( s s ) 8 ( s b) ( s ) Invers Lplcetrnsformen (regel 30 i formelbldet) => i(t) = e sin 500t 4 t i(t) = e bt sin t