Verksamhetsberättelse Utbildning och kultur Fastställd av kommunstyrelsen 2012-03-16
INNEHÅLL SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR... 2 DRIFTSREDOVISNING, SEKTORN TOTALT... 3 INVESTERINGSREDOVISNING, SEKTORN TOTALT... 4 FRAMTIDEN... 7 LEDNING... 9 FÖRSKOLA... 10 GRUNDSÄRSKOLA... 17 GRUNDSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG... 18 GYMNASIUM... 26 VUXENUTBILDNING... 32 KULTURVERKSAMHET... 36 FRITIDSVERKSAMHET... 40 BILAGA 1: INVESTERINGSREDOVISNING PER PROJEKT
SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SEKTORNS UPPDRAG OCH ORGANISATION Sektorschef Kicki Nordberg Administrativ chef Ingibjörg Pálsdóttir Kommunal förskola Kommunal grundskola Externa utbildningsanordnare/ Planering Gymnasium Vuxenutbildning Kultur Fritid Förskola Annan pedagogisk verksamhet Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Skolbarnsomsorg Utvecklingsoch stödenheten Externa platser Tillsyn Placering/ skolval Skoljuridik Prognoser Lokalresursplan IT Grundläggande vuxenutb. Gymnasial vuxenutb. Särvux SFI Yrkeshögskola Hulebäcksgymnasiet Externa platser Gymnasiesär Uppföljningsansvar Allmänkultur Bibliotek Kulturskola Fritid Ungdom Folkhälsoenheten PÅängen Verksamhetsservice Verksamhetschef Annika Gry Verksamhetschef Annika Hellström Verksamhetschef Olof Olsson Verksamhetschef Jan Östgärd Verksamhetschef Staffan Uddenberg Verksamhetschef Verksamhetschef Berit v Lokhorst Hans Ljungberg Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasium, vuxenutbildning, yrkeshögskola, fritid och kultur. Utifrån friskoleetableringen och särskilt den ökade myndighetsutövningen i form av tillsyn av enskilda verksamheter inom förskolan, har sektorn genomfört en strukturell omorganisation. Den innebär att en ny verksamhet bildats under, Externa utbildningsanordnare och Planering, med ansvar för tillsyn och insyn av externa utbildningsanordnare. Denna nya verksamhet får också ansvar för placering i förskoleverksamhet och skolplacering i grundskola, skolpliktsbevakning, skoljuridiska frågor, skolskjuts, långsiktig planering som befolkningsprognoser och lokalresursplanering samt strategiska IT-frågor. Omorganisationen innebär att den verksamhet som tidigare varit Förskola nu är Kommunal Förskola och den verksamhet som tidigare varit Grundskola nu är Kommunal Grundskola. Kommunfullmäktige har fastställt inriktningsmål för samtliga verksamheter i sektorn. Verksamheterna regleras av internationella, nationella, kommunala och lokala måldokument. För utbildningsverksamheterna anges målen i nationella läroplaner och i de lokala politiska målen. För samtliga verksamheter gäller FN:s konvention om barns rättigheter och Salamancadeklarationen. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 2 -
DRIFTSREDOVISNING, SEKTORN TOTALT Avvikelse 2012 Verksamhet, tkr Ledning 7 300 7 640 340 9 887 7 588 Förskola 253 527 249 512-4 015 240 831 266 055 Särskola 20 816 21 343 527 20 305 Grundskola 393 613 390 224-3 389 377 112 424 497 Gymnasiet 148 785 149 900 1 115 149 405 143 092 Vuxenutbildning 14 217 18 958 4 741 16 801 18 404 Kultur 32 235 32 141-94 32 180 33 216 Fritid 51 164 44 339-6 825 51 138 47 129 Nettokostnad 921 657 914 057-7 600 897 659 939 981 Sektorns budgetavvikelse uppgår till -7,6 mkr och motsvarar 0,8 % av sektorns budgeterade anslag. Till följd av politiska beslut har sektorn fått acceptans för ett underskott om drygt 14 mkr. Hälften berör fritid i form av riktade föreningsbidrag till fotbollsföreningarna i Landvetter och resterande berör grundskolan där besluten betyder att satsningen på en till en kan fortsätta och att verksamheten inte behöver gå ur lokaler i den omfattning som krävs för att hålla budget. Det betyder att sektorn exklusive dessa beslut visar ett överskott trots att både förskolan och grundskolan bedrivit verksamhet för fler barn/elever än budgeterat. De överskott som kompenserar underskotten återfinns inom vuxenutbildningen och gymnasiet. Vuxenutbildningens överskott beror framförallt på välfyllda klasser inom YH/KY och statsbidrag till yrkesvux. Gymnasiets överskott beror på färre köpta platser inom gymnasiesärskolan. Resultaträkning 2009 Belopp i tkr Taxor och avgifter 33 386 34 271 34 822 30 896 Hyror och arrende 7 751 7 422 5 907 4 447 Bidrag 58 418 57 373 53 910 45 941 Fsg av verksamhet 87 574 84 634 84 534 84 223 Övriga intäkter 2 043 1 816 2 154 759 Summa intäkter 189 172 185 516 181 327 166 266 Personalkostnader 613 348 602 725 608 086 607 770 Köp av verks, bidrag o övr tjänster 315 193 294 850 267 972 308 514 Lokalkostnader 115 058 114 898 116 909 111 402 Avskrivn, internränta 14 751 13 942 13 430 16 306 Övriga kostnader 52 479 56 760 40 489 36 331 Summa kostnader 1 110 829 1 083 175 1 046 886 1 080 323 Nettokostnader 921 657 897 659 865 559 ram 914 057 892 621 881 294 Avvikelse -7 600-5 038 15 735 Jämfört med års bokslut är sektorns kostnader 2,6 % högre och intäkterna ökar med 2 %. Nettokostnaderna ökar med 2,7 %. Av den totala kostnadsökningen om knappt 28 mkr svarar köpta platser inom utbildningsverksamheterna för drygt 23 mkr. De fristående verksamheter som etablerade sig i kommunen under fyller nu på sina organisationer. Personalkostnaderna ökar med 2 %. Förskolan växer och där ökar lönekostnaderna med ökat antal avdelningar. Grundskolan ligger i nivå VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 3 -
med trots löneökningar och det innebär en minskning i reala värden. Övriga verksamheters personalkostnadsökning motsvarar löneökningarna. Under satsade förskolan på IT och gjorde stora inköp av datorer och ipads med mera. Under har inköpen inte varit lika stora och därför minskar övriga kostnader jämfört med förra året. Intäkterna har ökat med knappt 4 mkr varav försäljning av verksamhet ökar med 3 mkr. Det är framförallt fler sålda gymnasieplatser än som förklarar ökningen. Sektorns bidragsintäkter har ökat med 1 mkr och det beror på den återsökning av moms som kommuner kan göra på bidrag till fristående utbildningsverksamhet. Eftersom bidragsutbetalningarna ökar har också bidragsintäkterna ökat. Till följd av allmän förskola för treåringar, som infördes i juli, minskar avgiftsintäkterna jämfört med förra året. INVESTERINGSREDOVISNING, SEKTORN TOTALT Avvikelse 2012 Verksamhet, tkr Sektor för utk 25 385 29 459 4 074 11 924 26 310 Nettoutgift 25 385 29 459 4 074 11 924 26 310 Investeringsbudgeten för uppgår till 29,5 mkr och nettoinvesteringarna till 25,4 mkr vilket medför en positiv budgetavvikelse om 4,1 mkr. Av överskottet om 4,1 mkr står fritid för 3,5 mkr. Inom fritids projekt finns både över och underskott. Förseningar i arbetet med elljusspår vid Finnsjöområdet och i Landvetter medför en positiv avvikelse om 4,4 mkr. Eftersom fotbollsanläggningen i norra Landvetter placerats något längre norrut än planerat har utgifter för hantering av bergmassor överskridit budgeterade anslag. Resterande överskott återfinns inom vuxenutbildningen och gymnasiet. Under året har gymnasiet satsat på kombinerade labbsalar till el, fordon och teknikprogrammet för att anpassa till gy 11. Både grund- och förskolan har upprustat ett antal utegårdar och förskolan har köpt in höj- och sänkbara skötbord. VERKSAMHETSMÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunfullmäktige har fastställt verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning enligt följande: Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Uppfyllt Förskolan har klarat lagkravet att erbjuda plats till alla familjer som önskar och är berättigade till plats inom fyra månader. Föräldrarnas möjlighet att få rätt verksamhetsform har ökat tack vare utbyggnaden av fler platser i förskolan. Målet bedöms därför uppfyllt. Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse Avvikelse Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform. 99 % 99 % 0 98 % Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ) 0 0 0 0 VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 4 -
Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Delvis Slutbetyg från gymnasiet innebär tillträde till arbetsmarknaden och till uppfyllt fortsatta studier. Andelen elever som får slutbetyg på Hulebäcksgymnasiet är högre andelen elever som är folkbokförda i Härryda kommun men studerar på en gymnasieskola utanför kommunen. Kommunen har ett informationsansvar (f.d. uppföljningsansvar) för de elever som avslutar gymnasiet utan slutbetyg eller avbryter sina gymnasiestudier till och med att de är 20 år. Sektorn arbetar aktivt tillsammans med den sociala sektorn och Arbetsförmedlingen för att finna individuella lösningar så att dessa ungdomar får möjlighet att praktisera och komma in på arbetsmarknaden Grunden för att lyckas med sina studier läggs tidigt i elevernas utbildning såväl inom förskola som grundskola. Andelen elever som är behöriga till nationellt program på gymnasieskolan efter genomgången grundskola har minskat under, i jämförelse med riket ligger kommunen resultat betydligt över rikssnittet. Under året har behörighetsreglerna ändrats för fortsatta studier på gymnasiet. Sedan 1 juli ska eleven ha behörighet i 8 ämnen för att studera på yrkesförberedande program och behörighet i 12 ämnen för att studera på högskoleförberedande program, mot tidigare 3 ämnen. Det gör att det är svårare att jämföra resultaten i relation till tidigare år eller analysera indikationer på eventuella förändringar Exempel på samverkan mellan grundskolans enheter och Hulebäcksgymnasiet är t.ex. Teknikskolan för flickor, Leda Jämnt som är en gymnasiekurs i jämställdhetsarbete, och därutöver nätverk och erfarenhetslärande. Så länge andelen elever med slutbetyg inte når 100 % eller så länge de ungdomar som avbryter sina gymnasiestudier inte har tillräcklig kompetens för fortsatta studier eller inte får tillträde till arbetsmarknaden bedöms målet endast delvis uppfyllt. Även avseende att grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållande enhet, bedöms målet endast delvis uppfyllt. Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse Avvikelse Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % 94,4 96 1,6 96,6 Andel elever från härryda kommun med slutbetyg efter 4 år exklusive IV-programmet, % med Hulebäcksgymnasiet/Härryda kommun som huvudman 91 91 0 91 Andel elever från Härryda kommun med slutbetyg efter 4 år exkl. IV-programmet, % annan huvudman än Härryda kommun 81 Andel förvärvsarbetande elever i hela riket, %* 60 56 Andel förvärvsarbetande elever från Hulebäcksgymnasiet, %* 60 68 8 55* Andel som påbörjat högskolestudier hela riket, %** 44 43 Andel som påbörjat högskolestudier Hulebäcksgymnasiets elever, %** 54 48 6 44** *Elever i förvärvsarbete som slutförde gymnasieskolan läsåret 2006/2007 till 2008/2009 (SCB-statistik) **Elever som slutförde läsåret 2007/2008 samt påbörjat högskolestudier t.o.m. / (SCB-statistik) VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 5 -
MEDARBETARE Kommunstyrelsens prioriterade mål med plan för måluppfyllelse Härryda kommun skall vara en bra arbetsgivare. Uppfyllt Förvaltningen har under som övergripande tema arbetat med det goda mötet på chefskonferenser och chefsutbildningar. Det goda mötet handlar om tillgänglighet, kommunikation, kvalitet i bemötande både internt och externt. Sektorn har fokuserat temat i sina ledningsgrupper och personalen har diskuterat temat på arbetsplatsträffar ute i verksamheterna. En effekt av friskoleetableringen och det minskade elevunderlaget i främst grundskolan, men också utifrån programstrukturen mot bakgrund av den nya gymnasiereformen, hade sektorn en övertalighet inför terminsstarten hösten. Övertaligheten omfattade ca 20 tjänster, men genom olika åtgärder och genom pensionsavgångar, studieledigheter etc. slutade processen i att det inte blev några uppsägningar på grund av arbetsbrist. Nöjd Medarbetarindex (NMI) mäts vartannat år i medarbetarenkäten och under hösten genomfördes den senaste mätningen. Fyra av sex verksamheter har försämrat sina NMI jämfört med mätningen 2009; Förskola, Grundskola, Vuxenutbildningen och Fritid. Verksamheten inom Förskola och Grundskola har under präglats av effekterna av friskoleetableringen, såsom planering av personalminskningar och lokalanpassningar och vikten av att marknadsföra den kommunala verksamheten mot medborgarna. Verksamheten har satts på prov både internt och externt, vilket kan ha påverkat den psykosociala miljön. Två av grundskolorna visar särskilt låga värden, vilket direkt påverkar grundskolans totala snitt. Vuxenutbildningens NMI har sjunkit något, men ligger fortfarande på en hög nivå. Fritids NMI har sjunkit från en mycket hög nivå till det genomsnittliga värdet för sektorn. Verksamheten har under våren haft en del organisatoriska förändringar utifrån arbetet med ungdomar, vilket kan ha påverkat personalens psykosociala miljö. Den kritiska faktorn som återkommer sedan 2009 i sektorn är hög arbetsbelastning. För finns den kritiska faktorn inom förskola, grundskola och gymnasium. Införandet av ny skollag och nya styrdokument (ny läroplan förskolan, nya kursplaner i grundskolan och nytt betygssystem i grundskolan och gymnasiet ) har inneburit stora fortbildningsinsatser för den pedagogiska personalen under hela verksamhetsåret. Att fortbildning för personal har tagit mycket tid i anspråk parallellt med den ordinarie verksamheten kan ha påverkat den upplevda arbetsbelastningen. Andra värden från medarbetarenkäten för sektorn när det gäller mitt arbete är meningsfullt är generellt höga, likaså vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör. Sektorn bedömer att målet är uppfyllt men att det finns förbättringsområden att arbeta med. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 6 -
Nyckeltal Avvikelse Nöjd medarbetarindex (NMI) Sektorn totalt 52 - - 58 Förskoleverksamhet 55 61 6 61 Grundskola och skolbarnsomsorg 43 55 12 52 Gymnasieverksamhet 58 60 2 58 Vuxenutbildning 62 68 6 68 Kulturverksamhet 66 63 3 63 Fritidsverksamhet 58 70 12 70 Mitt arbete är meningsfullt Sektorn totalt 4,5 - - 88 Förskoleverksamhet 4,5 89-89 Grundskola o skolbarnsomsorg 4,4 88-88 Gymnasieverksamhet 4,6 90-88 Vuxenutbildning 4,6 89-89 Kulturverksamhet 4,6 81-81 Fritidsverksamhet 4,2 79-79 Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Sektorn totalt 4,0 - - 78 Förskoleverksamhet 4,2 82-82 Grundskola o skolbarnsomsorg 3,9 76-76 Gymnasieverksamhet 4,1 80-78 Vuxenutbildning 4,1 75-75 Kulturverksamhet 4,1 77-77 Fritidsverksamhet 3,9 84-84 FRAMTIDEN Kommunen växer med inflyttning och fler barn. Förskolan och de tidigare åren i grundskolan kommer att öka volymmässigt under planperioden, vilket innebär att fler förskoleavdelningar planeras och Önnerödskolan i Landvetter kommer att byggas ut. De fristående förskolorna och grundskolorna som etablerade sig i kommunen fortsätter att utöka sin verksamhet. Eventuella ytterligare anpassningar för den kommunala verksamheten gällande minskning av personal och lokaler beror dels på om ytterligare aktörer etablerar sig i kommunen, dels på brukarnas intresse för kommunala respektive fristående skolor. Gymnasiereformen GY 11 som började genomföras för årskurs ett från höstterminen kommer att vara helt genomförd i och med höstterminen 2013 då alla elever är inne i det nya gymnasiet. Elevunderlaget kommer fortsatt att minska för att vända 2016. Med en överetablering av platser både inom kommunala och fristående gymnasier innebär detta att Hulebäcksgymnasiet fortsatt måste vara en attraktiv och högkvalitativ skola i konkurrensen om eleverna. Till följd av GY 11 och de nya styrdokumenten för förskola och grundskola med tydligare avstämningar av kunskapskrav i de tidigare åldrarna, förväntar sig regeringen att gymnasieskolan kommer att bli mer effektiv. Färre elever kommer att behöva studera ett fjärde år för att bli examinerade för slutbetyg och effekten av ett minskat programutbud kommer att leda till större klassfyllnad och effektivare organisation. Därmed fortsätter minskningen av statsbidragen för gymnasieskolan under planperioden. Sektorn bedömer dock att de effekter som regeringen uttrycker generellt inte kan förväntas på Hulebäcksgymnasiet, eftersom klassfyll- VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 7 -
naden redan är hög och resultatet av ökad kunskapsfokus i grundskolan inte kommer att ge avgörande avtryck inom planperioden. Yrkeshögskolans volym är avhängig hur många utbildningar Yrkeshögskolemyndigheten beviljar. Vuxenutbildningen fortsätter att aktivt ta fram underlag och lämna ansökningar för fler utbildningar och starter under planperioden. Lärarlegitimation kommer att gälla för alla förskollärare och lärare från 2015. Verksamheterna kommer därmed att behöva kartlägga behörigheter och planera för utbildningsinsatser och nyrekrytering för att garantera rätt behörigheter i undervisningen. Kulturhus i Landvetter planeras stå färdigt för invigning 2014, med bibliotek, kulturskola, samlingslokaler, fritids- och föreningslokaler. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 8 -
Ledning LEDNING BESKRIVNING I sektorschefens ledningsgrupp ingår samtliga verksamhetschefer, administrativ chef och planeringsledare. Sektorsledningens uppgift är att kommunicera målen och skapa förutsättningar för verksamheterna att uppnå dessa. Sektorsledningen handlägger ärenden och motioner samt bistår med övriga utredningar till den politiska organisationen. Sektorskontoret samordnar sektorns kvalitetsarbeten, riskhantering och beredskapsplanering, projektledning, IT-behov, information och gemensam kompetensförsörjning. Övrig administration består av post, diarie- och arkivhantering samt hantering av kommunstyrelse- och delegationsärenden. Ekonomi- och personaladministration tillhandahålls från sektorn för administrativt stöd. EKONOMI Avvikelse 2012 Ledning Intäkt 2 744 2 500 244 2 919 2 500 Kostnad 10 044 10 140 96 12 806 10 088 Netto 7 300 7 640 340 9 887 7 588 avvikelser Ledningen visar en positiv budgetavvikelse om 0,3 mkr vilket främst beror på att kostnaderna för lärar- och förskollärarlyftet har minskat. Överskottet på intäktssidan beror på att statsbidraget för förskollärarlyftet inte är budgeterat. Jämförelse med föregående år Jämfört med års bokslut har nettokostnaderna minskat med 26 % vilket beror på en organisationsförändring där kostnader för visst fackligt arbete har flyttats från ledningen till personalfunktionen där kommunens övriga fackliga kostnader bokförs. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 9 -
Förskola FÖRSKOLA UPPDRAG Verksamheten bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg (tidigare familjedaghem) och öppen förskola. Styrdokument för förskolan är skollagen och de kommunala politiska målen för verksamheten. För förskolan gäller Lpfö 98/reviderad, läroplan för förskolan. För pedagogisk omsorg är läroplanen vägledande. Förskola ska erbjudas alla barn från 1 år till och med det år barnet börjar förskoleklass/skola då föräldrarna förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande, föräldralediga för yngre syskon eller studerar samt för barn som omfattas av skollagen kap. 8 5-6. Förskola ska erbjudas utan oskäligt dröjsmål vilket idag innebär inom fyra månader från det att vårdnadshavaren ansökt om plats. I den nya skollagen, giltig från -07-01, är förskolan en egen skolform. Detta innebär bl.a. att om föräldrar önskar förskola, ska kommunen erbjuda förskola och inte pedagogisk omsorg vilket hittills har varit möjligt. Önskar föräldrar pedagogisk omsorg, är det ingen skyldighet för kommunen att erbjuda pedagogisk omsorg, men en strävan. Öppen förskola är en kompletterande form som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. I varje öppen förskola finns personal som organiserar och finns till hands men verksamheten bygger på att varje barn har en vuxen med sig. I Mölnlycke och i Landvetter ingår Öppna förskolan som en del i en familjecentral. I Hindås finns det idag en Öppen förskola. Vårdnadsbidrag finns för barn i åldern 1-3 år som inte nyttjar plats i förskola eller i pedagogisk omsorg. Informationsmått Invånare i kommunen, 1-5 år Förskola 2009 2 845 2 694 2 653 2 743 Inskrivna barn, egen regi 2056 1 978 1 916 1 933 Kostad per inskrivet barn 107 107 106 112 Pedagogisk omsorg (Familjedaghem ) Inskrivna barn, egen regi 169 177 195 160 Kostnad per inskrivet barn 100 99 98 91 Köpta platser Enskilda och kommunala platser 304 255 213 365 Vårdnadsbidrag Antal utbetalda bidrag i snitt per månad 48 44 46 50 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE Förskolan har klarat lagkravet att erbjuda plats till alla familjer som önskar och är berättigade till plats inom fyra månader. Föräldrarnas möjlighet att få rätt verksamhetsform har ökat tack vare utbyggnaden av fler platser i förskolan. Resultaten i kvalitetsmätningen visar att vårdnadshavarnas nöjdhetsgrad med verksamheten är fortsatt hög. I den årliga kvalitetsmätningen framgår också att vårdnadshavarna upplever en hög grad av delaktighet och inflytande. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 10 -
Förskola Utbyggnaden av IKT (Informations- och kommunikationsteknologi) har varit viktiga hjälpmedel för att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Exempel på IKT-verktyg är bärbara datorer, I-pads, bildskärmar, dokumentkameror, projektorer, gps och wii-plattor. Arbetet med att digitalisera barnens portfolios pågår, men att göra det möjligt för vårdnadshavarna att ta del av den via lärplattformen Fronter, har inte kunnat genomföras på grund av tekniska svårigheter. Detta är ett utvecklingsområde under 2012. Målet med att motverka stereotypa könsroller och könsmönster är nyligen formulerat och enheterna har inte kommit igång med arbetet i full skala. Utbildningar kommer att genomföras för alla pedagoger som en del i ESF-projektet, vilket också är ett utvecklingsområde för 2012. Verksamheten redovisar en negativ budgetavvikelse på 4 mkr, som direkt har samband med den ökade volymen utöver budgetplan. Behovet av fler platser i kommunal regi, ca 120 platser, har ökat pga. fler barn, högre efterfrågansgrad samt att de nyetablerade fristående förskolorna fortfarande inte uppnår plan. Det ställer höga krav på verksamhetens planeringsarbete att snabbt göra omställningar och finna lösningar för de ökade lokal- och personalresurserna till rimlig kostnad. Verksamheten, exklusive volymökningen, har klarat kostnaderna inom sin budgetram, och har en god måluppfyllelse. MEDBORGARE/BRUKARE Kommunstyrelsens prioriterade mål med plan för måluppfyllelse Verksamheten utvecklar formerna för samverkan och stöd för vårdnadshavarna. Uppfyllt I den årliga kvalitetsenkäten framgår att vårdnadshavarna upplever en hög grad av delaktighet och inflytande. För att brukarna ska kunna samverka med verksamheten är det av avgörande betydelse att de får ta del av vad som sker på enheterna. Inom förskoleverksamheten finns flera olika informationskanaler mellan vårdnadshavare och personal och alla enheter har brukarråd. Brukarrådsrepresentanter har också inbjudits till centrala brukarråd. Satsningen på IKT har fortsatt under året. En IKT plan för lärande har tagits fram. Bildskärmar, ipads, dokumentkameror och projektorer har använts för att synliggöra barns lärande och utveckling för vårdnadshavarna vilket leder till ökad insyn för dem samt ökad samverkan. Föräldraaktiva inskolningar som innebär att vårdnadshavarna är med sitt barn under några dagar har lett till att pedagogerna tidigt etablerat en god kontakt med vårdnadshavarna och att vårdnadshavarna fått tillfälle att lära känna pedagogerna och verksamheten vilket ökar möjligheterna till en god samverkan. Ett pilotprojekt för föräldrastöd i förskoleverksamhetens regi har genomförts under perioden i samverkan med PÅängen, kommunens metodutvecklingsenhet, och Family Lab, ett rådgivningscenter som baseras på den danske terapeuten Jesper Juuls tankar om det kompetenta barnet. Syftet var att öka samverkan med vårdnadshavarna, att de ska få inspiration i sin föräldraroll, få ökade kunskaper om vad som främjar barns hälsa och välbefinnande, att underlätta för och att skapa nya informella nätverk på förskolan och att verksamheten får möjlighet att presentera kommunens olika VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 11 -
Förskola stöd och rådgivningsprogram. Familjecentral finns idag i Landvetter och i Mölnlycke. Här kan vårdnadshavare få professionellt stöd i frågor som rör barnen, föräldraskapet och familjen. Det är också en plats där familjer kan träffas och umgås med andra familjer. Öppna förskolan är ett nav i familjecentralens verksamhet och de samverkar med både socialtjänsten, BVC och MVC. Verksamheten stod under inför utmaningen att möta konkurrensen från enskilda förskolor som etablerade sig i kommunen. Bland annat genomfördes fokusgrupper med brukare/vårdnadshavare vars syfte var att få deras syn på den kommunala förskolan. Verksamheten har utvecklat formerna för samverkan och stöd under året och därmed anses målet uppfyllt. I alla åtgärdsplaner för barns utveckling och lärande är barn och föräldrar delaktiga. Delvis uppfyllt En ny skollag samt en ny reviderad läroplan trädde i kraft under vilket bland annat innebar att förskolecheferna fick ett utökat ansvar för barn i behov av stöd. Dokumentationskraven och uppföljningsansvaret för alla barn men speciellt för barn i behov av stöd har blivit tydligare och skarpare och i skollagen betonas också kravet på barns och vårdnadshavares delaktighet i barnens utveckling och lärande. Det samtalsunderlag som används vid utvecklingssamtalen där barn och föräldrar deltar, samt likabehandlingsplanerna på enheterna har under året omarbetats för att bättre motsvara de nya styrdokumenten. För att förstärka det förebyggande arbetet har utvecklingsprojekten Marte Meo och Pinocchio fortsatt under och en föreläsningsserie med fokus på det lilla barnet har genomförts under året med medel från folkhälsorådet och i samverkan med socialtjänsten, MVC, BVC och barnmedicin. Förskolechefen ansvarar för att tillsammans med arbetslaget och vårdnadshavarna skriva åtgärdsplaner för de barn som har behov av särskilt stöd. Detta innebär att rutiner är framtagna för att barn och föräldrar ska kunna vara delaktiga i åtgärdsplanerna, men uppföljningen av detta behöver säkerställas. Därmed bedöms målet delvis uppfyllt. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 12 -
Förskola Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse Avvikelse * Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform 99 % 99 % 0 98 % Vårdnadshavarna nöjdhetsgrad för förskolan i dess helhet (skala 1-5) 92 % 90 % 2 4,3 Vårdnadshavarna nöjdhetsgrad för familjedaghem i dess helhet (skala 1-5) 98 % 90 % 8 4,6 NKI (nöjd medborgarindex enl. medborgarundersökning ) 69 69 0 69 Vårdnadshavarna upplevda delaktighet och inflytande i förskola 86 % 86 % 0 4,2 Vårdnadshavarna upplevda delaktighet och inflytande i pedagogisk omsorg (familjedaghem) 96 % 86 % 10 4,2 Antal besökare i snitt/vecka i Öppna förskolan 180 180 0 Antal deltagare i Active parenting 84 84 0 * Enligt tidigare sätt att mäta. Kvalitetsmätning i form av brukarundersökningen för barn och föräldrar genomfördes i år i samverkan med GR kommunerna och gamla nyckeltal är ersatta av nya. Nöjdhetsgraden mäts inte på sammas sätt och delaktighet och inflytande är ett nytt nyckeltal. Måluppfyllelsen bedöms som god. EKONOMI Avvikelse 2012 Förskola Intäkt 39 453 32 900 6 553 38 082 35 790 Kostnad 292 981 282 412-10 569 278 913 301 845 Netto 253 528 249 512-4 016 240 831 266 055 avvikelser Verksamhetens totala nettokostnad uppgår till 253,5 mkr. Resultatet medför en negativ budgetavvikelse om 4 mkr, vilket motsvarar 1,5 procent av verksamhetens budgeterade anslag. Den negativa avvikelsen beror på att antalet barn i verksamheten varit fler än budgeterat. Behovet av fler platser i kommunal regi, ca 120 platser, har ökat på grund av högre efterfrågansgrad, fler barn, samt att de nyetablerade fristående förskolorna inte fyller sina organisationer lika snabbt som verksamheten planerat för. Nettokostnaden för volymökningen kan beräknas till 4,3 mkr när hänsyn tagits både till ökade intäkter för föräldraavgifter och lägre kostnader för köpta platser. Det innebär att verksamheten, exklusive volymökningen, har klarat sin ekonomi inom budgeterade anslag. I verksamheten återfinns både över- som underskott. Kostnader för IT, kompetensutveckling och personalkostnader av engångskaraktär har överskridit budget och detta har till viss del finansierats av lägre städkostnader och omprioriteringar inom verksamheten. Enheterna visar sammantaget ett överskott och den genomsnittliga avvikelsen per enhet uppgår till 10 tkr. Jämförelse med föregående år I jämförelse med föregående år har kostnaderna ökat med 12,7 mkr (5,2 %). Det kan till största del förklaras av högre personalkostnader till följd av ökad volym och löneökningar samt högre kostnader för köpta platser. Kostnader för inköp av datorer minskar jämfört med förra året då extra satsningar genomfördes. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 13 -
Förskola Kommunstyrelsens prioriterade mål med måluppfyllelse Verksamhetens mål är att använda resurserna så effektivt som möjligt och att ha en budget i balans. Uppfyllt Förskoleverksamheten har använt resurserna så effektivt som möjligt och anpassat den egna verksamheten till det ökade behovet av antal platser i egen regi. Det negativa resultatet kan direkt sättas i samband med kostnaderna för volymökningen. Därmed bedöms målet uppfyllt. Nyckeltal Avvikelse Antal avdelningar förskola 115,6 109,8 5,8 112,3 Antal pedagogisk omsorg (familjedaghem) 38 40 2 40 VERKSAMHET Kommunstyrelsens prioriterade mål med plan för måluppfyllelse Förskolan och den pedagogiska omsorgens utformning och innehåll anpassas efter varje barns förutsättningar och behov. Uppfyllt Grundkriteriet för att möta olika barns behov är att säkerställa personalens kompetens och att utveckla goda lärmiljöer. Kompetensutvecklingssatsning på förskollärare och barnsskötare har fortsatt med statliga bidrag i form av förskolelyftet. I samband med den nya Skollagen har en omställning av kompetensen i förskolan till tre förskollärare per avdelning påbörjats. Omställningen av kompetensen i förskolans arbetslag till pedagoger med behörig högskoleexamen har inneburit en högre kvalité för arbetet med alla barn men speciellt för barn i behov av stöd. Olika fortbildningsinsatser av barnskötare till förskollärare har prioriterats under perioden. Förskoleverksamheten har genomfört en central kompetensutvecklingsplan i samband med införandet av ny reviderad läroplan. I policydokument för arbetet med att ge alla barn möjlighet till utveckling och lärande i ordinarie verksamheter betonas vikten av goda pedagogiska lärmiljöer, pedagogernas förhållningssätt, kompetens och ansvar för alla barns utveckling och lärande. För att möta barns olika behov får den ordinarie verksamheten handlednings och kompetensutveckling av förskoleteamet och verksamhetsutvecklarna i utvecklings- och stödenheten. Satsningen på IKT i förskolan har till en stor del handlat om att hitta bra kompensatoriska hjälpmedel för barn med olika funktionshinder. En speciell satsning på ipads har genomförts och den kommer att utvärderas under 2012. Målet bedöms därmed uppfyllt. Dokumentation utvecklas för att bättre synliggöra barns lärande och utveckling. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 14 -
Förskola Delvis uppfyllt Alla enheter har ett systematiskt kvalitetsarbete som pågår under hela året. Arbetslagen dokumenterar sitt målarbete med olika dokumentations- och reflektionsdokument och följer upp arbetet på planeringstiden. Barnens portfolios och dokumentationen från samtalen med barnens vårdnadshavare finns med som underlag för den fortsatta planeringen. Samtal och intervjuer med barnen, enkätresultat och synpunkter från brukarna utgör underlag för kvalitetsutveckling. Dessa underlag i form av skriftliga reflektioner, bilder, filmer etc. används för att synliggöra barn lärande och utveckling för vårdnadshavarna. Pedagogerna har fått fortsatt stöd i att använda de olika digitala verktygen för att dokumentera verksamheten och barnens utveckling och lärande. Metoder för att synliggöra barns lärande och utveckling har utvecklats och förbättrats under året. Arbetet med att digitalisera barnens portfolios och att göra det möjligt för vårdnadshavarna att ta del av den via lärplattfomen Fronter har dock försenats. Detta beror på ett flertal tekniska svårigheter i samband med införandet. På grund av detta anses målet delvis uppfyllt. Förskolan och den pedagogiska omsorgen arbetar aktivt för att motverka stereotypa könsroller och könsmönster Delvis uppfyllt Många förskolor och familjedaghem nämner att pedagogerna är medvetna om hur möblering, inköp av leksaker, utklädningskläder och val av teman påverkar barnen och att de aktivt arbetar för att motverka traditionella könsroller och könsmönster genom ett tänka på sitt förhållningssätt gentemot barnen. Att gå in och utmana traditionella könsroller i leken är en strategi som pedagogerna skriver om i sina redovisningar. Utomhuslekar och lek med fantasifigurer, konstruktionsmaterial och naturmaterial leder till att pojkar och flickor leker mer tillsammans vilket pedagogerna upplever motverkar stereotypa könsmönster. Att barnen skapar leksaker själva gör att kreativiteten stimuleras och sakers funktion blir viktiga och inte könskodade som traditionella leksaker. Enheterna beskriver i sitt kvalitetsarbete att flickorna ofta är väldigt aktiva vid datorer och ipads vilket på sikt kan göra att fler flickor blir intresserade av tekniska utbildningar. Målet är nyligen formulerat och få enheter har under året arbetat med genus som ett prioriterat mål. Enheterna beskriver dock i sina kvalitetsredovisningar en större medvetenhet i sitt arbete med att motverka traditionella könsroller. Verksamheten har under året identifierat att pedagogerna behöver ytterligare stöd och kompetensutveckling för att fortsätta utveckla arbetet med att aktivt motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Därmed anses målet delvis uppfyllt. Modersmålsstödet i förskolan utformas efter varje barns specifika behov. Uppfyllt Modersmålsstöd och modersmålsundervisning regleras i den nya reviderade läroplanen och i skollagen. Förskolan ska medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svens- VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 15 -
Förskola ka språket och sitt modersmål. En specialpedagog har under året genomfört en översyn av verksamhetens arbete med modersmålsstöd och kulturell mångfald och en verksamhetsövergripande plan för att säkerställa barns rätt till modersmålsstöd har tagits fram. Dator och ipads har blivit ett viktigt hjälpmedel där barn lyssnar på sitt modersmål, spelar in sig själva, hör hur språket låter och leker med bokstäver och begrepp. Specialpedagogen på skoldatateket och förskolans ITutvecklare är viktiga resurser för att utbilda pedagogerna och hitta bra program och applikationer. Enheterna arbetar ofta med bilder och tecken som stöd för språket. De tillhandahåller sagoböcker på barnens olika språk. På avdelningarnas bildskärmar visas sagor och filmer. Vårdnadshavarna till barn med annat modersmål används som resurser för att lyfta fram, synliggöra och uppmärksamma de olika kulturerna och språken. Exempelvis har vårdnadshavare deltagit på samlingar och berättat om sitt hemland och lärt ut sånger och danslekar. För barn som behöver extra stöd i sin språkutveckling används observationsmaterialet TRAS (tidig registrering av tal). Verksamheten har under året startat en kompetensutvecklingsinsats för alla pedagoger i TAKK (tecken som alternativ och kompensatorisk kommunikation). Verksamheten har strukturer som säkerställer planering för modersmålsstödets utifrån förskolans uppdrag och därmed anses målet uppfyllt. Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse Avvikelse Antal barn i grupperna, förskolan 17.8 17,6 0,2 17,6 Antal barn i grupperna, familjedaghem 4.4 4,0 0,4 4,4 Antal barn/vuxen i förskolan (scb okt ) 5.3 5,1 0,2 5,2 Antal barn/vuxen i familjedaghem 4.4 4,0 0,4 4,4 Behörighetsgrad förskollärare 92 % 94 % 2 % 96 % Antal datorer för pedagoger /avdelning 4 3 1 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 16 -
Grundsärskola GRUNDSÄRSKOLA UPPDRAG Utbildningen i grundsärskolan ska ge elever med en utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. I och med den nya skollagens genomförande 1 juli har grundsärskolan blivit 9-årig istället för 10-årig som den varit tidigare. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan. Elever över 12 år kan få tillsyn på fritidshem enligt LSS-lagen (korttidstillsyn). Informationsmått 2009 Totalt antal elever i obligatoriska särskolan (träning +grundsärskola +individintegrerade) 54,5 54 53,5 54,5 Antal elever i grundsärskola 35 34 36 37 Antal elever i träningsskola 12 11 11,5 10,5 Antal individintegrerade elever 7,5 7 6 7 Antal köpta platser 6,5 7,5 8,5 - EKONOMI Avvikelse 2012 Särskola Intäkt 70 0 70 549 Kostnad 20 886 21 343 457 20 854 Netto 20 816 21 343 527 20 305 0 * *Till följd av en organisationsförändring ingår särskolan från och med 2012 i grundskolans anslag. avvikelser Särskolans nettokostnader för uppgår till 20,7 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse på 0,5 mkr. Skolorna går med ett underskott på 0,5 då anpassning av organisation i förhållande till minskade elevantal görs läsårsvis. Centralt är det ett överskott på 1,0 mkr. Det beror främst på samordningsvinster i samband med de organisationsförändringar som genomförts inför höstterminen, samt lägre kostnader för skolskjutsar än budgeterat. Jämförelse med föregående år Jämfört med föregående år är kostnaderna på samma nivå. Personalkostnaderna är något högre vilket främst beror på löneökningar. Intäkterna har minskat med 0,5 mkr beroende på att särskolan har sålt mindre verksamhet internt än föregående år. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 17 -
Grundskola och skolbarnsomsorg GRUNDSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG UPPDRAG Styrdokument för förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och grundsärskola är skollag, grundskoleförordning och LPG 11 (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ). För grundskolan gäller också kursplaner. Alla ovanstående verksamheter omfattas också av de kommunala politiska inriktningsmålen för verksamheten. Från den 1 juli styrs verksamheten av ny skollag, ny läroplan och nya kursplaner. I Härryda kommun finns totalt 18 skolenheter. 12 skolenheter för elever i år F-5. Dessa enheter ansvarar också för skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen organiseras som fritidshem där barnen är inskrivna och betalar avgift, upp till skolår 3. Från skolår 4 till skolår 6 erbjuds plats i en öppen verksamhet, s.k. fritidsklubb, där barnen deltar när de så önskar. Fritidsklubbar kommer att arrangeras på varje tidigareskola i kommunen från hösten. Det finns 6 skolenheter för elever i äldre år 6-9. Informationsmått 2009 Invånare i kommunen, 6-15 år 4763 4 656 4 687 4 698 varav 6 år 545 519 497 532 varav 7-11 år, tidigaredel 2390 2 317 2 240 2 349 varav 12-15 år, senaredel 1828 1 820 1 817 1 817 Bruttokostnad i tkr/inv (6-15 år) 89 87 85 88 Fritidshem Antal barn i fritidshem kommunal regi 1652 1618 1619 - Sålda platser 20 18 14 - Köpta platser 179 140 75 - Förskoleklass Antal barn i förskoleklass, kommunal regi 471 472 466 - Sålda platser 5 7 2 - Köpta platser 51 32 12 - Grundskola Antal barn i kommunal regi 3667 3882 4025 - Sålda platser 66 55 46 - Köpta platser 431 279 190 - SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE Under har det inom grundskolan genomförts stora personal- och verksamhetsförändringar i samband med etablering av fristående grundskolor och införandet av nya genomgripande styrdokument på alla nivåer. Verksamheten har samtidigt lyckats bibehålla en hög måluppfyllelse. Inga mål bedöms som ej uppfyllda. Andelen elever som lämnar grundskolan med fullständiga betyg har ökat, medan och andelen som har gymnasiebehörighet har sjunkit. Med anledning av den nya gymnasiereformen har behörighetsreglerna till gymnasiet ändrats. Numer ska eleven ha behörighet i 8 ämnen för att studera på yrkesförberedande program och behörighet i 12 ämnen för att studera på högskoleförberedande program, jämfört med 3 äm- VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 18 -
Grundskola och skolbarnsomsorg nen tidigare. Det gör att det är svårare att jämföra resultaten i relation till tidigare år. En genomlysning och omorganisering av elevhälsans resurser och stora satsningar på IKT beträffande teknisk utrustning och kompetensutveckling har lett till att verksamheten anpassas till nya styrdokument och ökade krav enligt skollag och läroplan. Datortätheten har ökat väsentligt och nya IKT verktyg har utprövats. Den individuella utvecklingsplanen har inneburit ökade möjligheter för vårdnadshavaren att få insyn och kunskap om undervisningens innehåll. Lärplattformen som ska underlätta dokumentation, kommunikation och delaktighet har tagits i drift för pedagoger och elever. Kvalitetsmätningar genomförda under året tyder på att elever och föräldrar generellt sett är nöjda med grundskoleverksamheten. Arbetet med Hållbar utveckling har pågått som ett prioriterat mål under året och flera enheter har utvidgat arbetet till Skola för hållbar utveckling i Skolverkets omfattande certifiering. Grundskolan visar ett underskott men det är politiskt beviljat. MEDBORGARE/BRUKARE Kommunstyrelsens prioriterade mål med plan för måluppfyllelse Eleven är delaktig i och har inflytande över alla processer som berör den. Delvis uppfyllt Den viktigaste faktorn för att eleverna ska kunna ha inflytande över sitt eget lärande är att de har kännedom om målen. Numera får eleverna betyg från årskurs 6 vilket innebär att de ställer högre krav på undervisningen allteftersom deras kunskap om målen ökar. Eleverna har allt större medvetenhet om rättigheten att få lära sig utifrån sina förutsättningar. I samtal och aktiviteter visar eleverna förståelse för vad de ska lära sig, vad de lärt och i viss mån varför de arbetat med aktuellt område. Det innebär att eleverna har lättare för att sätta ord på sitt lärande, att de själva upptäcker sin kunskapsinhämtning och visar sina nya kunskaper genom att hjälpa varandra i olika sammanhang. Elevens delaktighet i utvecklingssamtalen och i arbetet med IUP (individuell utvecklingsplan) förbättras ständigt och skolan fokuserar alltmer på elevens lärande i samtalen. Alla klasser ska ha klassråd för att eleverna ska fostras demokratiskt och ges möjlighet att ta upp aktuella frågor. Elevmedverkan sker också i det fysiska arbetsmiljöarbetet, skolans olika representativa råd, likabehandlingsarbetet och planering av ordinarie verksamhet. Öppen skola är en kvällsverksamhet för ungdomar på senareskolorna som bygger på samverkan och delaktighet mellan elever och personal från grundskolan och fritid Ungdom samt i viss mån föräldrar. Ungdomsforum syftar att skapa en dialog mellan politiker och ungdomar för ökad delaktighet och förståelse av varandras åsikter och uppdrag. Inom fritidshemmet sker arbetet med delaktighet och demokrati bland annat genom möjligheter att välja mellan planerade aktiviteter. Det kan vara i form av estetiska uttrycksformer, tekniska experiment och konstruktioner, fysiska aktiviteter utomhus, lässtunder m.m. Grundskolans demokratiuppdrag genomsyrar de processer som berör eleverna. Arbetet med inflytande och delaktighet kan utvecklas ytterligare och därmed bedöms målet endast delvis uppfyllt. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 19 -
Grundskola och skolbarnsomsorg Dokumentation utvecklas för att bättre synliggöra elevens lärande och utveckling. Delvis uppfyllt Dokumentationen av elevens lärande synliggörs bland annat i de skriftliga omdömena och elevens IUP. Då alltfler lärare och elever har utrustats med en egen dator har arbetet med att dokumentera, analysera och bedöma elevens förmågor och kunskaper utvecklats och förbättrats. Lärarnas möjlighet till digital dokumentation gör att eleverna kan följa sin lärprocess löpande. Samarbetet mellan fritidshemmet och grundskola har utvecklats under året. Flera tidigareskolor arbetar nu med gemensamma pedagogiska planeringar mellan skola och fritidshemmet för att dokumentera hur lärandet sker under elevens hela dag. Grundskolan använder lärplattformen Fronter där elever och lärare kan kommunicera digitalt. Tyvärr har det varit flera tekniska svårigheter i samband med införandet, och tillgängligheten för föräldrar/vårdnadshavare till plattformen är ännu inte i bruk. Därmed bedömer verksamheten endast målet delvis uppfyllt. I alla åtgärdsplaner för barns utveckling och lärande är barn och föräldrar delaktiga. Uppfyllt I de fall som åtgärdsprogram utarbetas ges alltid elev och vårdnadshavare möjlighet att delta. Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse Nyckeltal för Nöjdhet hos föräldrar och elever* Avvikelse Fritidshem, barn 89 80 9 4,4 Fritidshem, föräldrar 88 80 8 4,2 Skolår 2, barn 91 80 11 4,1 Skolår 2, föräldrar 87 80 7 4,1 Skolår 5, barn 83 80 3 4,2 Skolår 5, föräldrar 80 80 0 4,0 Skolår 8, barn 73 80 7 4,0 Skolår 8, föräldrar 79 80 1 3,9 Skolår 5, barn* * 83 80 3 - Skolår 8, barn/** 64 80 16 - Nöjd medborgarindex*** 62 65 3 65 * Sektorn har valt en ny modell för brukarundersökningar som genomförts första gången våren och skalan har ändrats. Enkäten genomförs för elever och vårdnadshavare i åk 2, 5 och 8. Enkäten genomförs tillsammans med övriga GR kommuner vilket möjliggör jämförelser inom regionen. Sju av frågeställningar rapporteras till SKL (Sveriges kommuner och landsting) som därmed kan göra en jämförelse inom riket. ** Frågan i års enkät lyder Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan *** Enligt Medborgarundersökningen VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 20 -
Grundskola och skolbarnsomsorg EKONOMI Avvikelse 2012 Grundskola Intäkt 30 570 23 295 7 275 29 013 26 801 Kostnad 424 183 413 519-10 664 406 125 451 298 Netto 393 613 390 224-3 389 377 112 424 497 avvikelser Verksamheten visar ett underskott om 3,4 mkr och det motsvarar en procentuell avvikelse om 0,9 %. På grund av två politiskt beviljade beslut har grundskolan beviljats ett underskott om 7 mkr. Dessa beslut innebär att satsningen på en till en projektet kunde fortsätta och att verksamheten inte behövde gå ur lokaler i den omfattning som krävdes för att hålla budget. Detta betyder att verksamheten, exklusive de politiskt fattade besluten, har gjort ett överskott om 3,6 mkr varav 1,3 mkr beror på minskade städkostnader. Det har varit fler barn i de kommunala skolorna än budgeterat, både på grund av att friskolorna inte haft så många elever som budgeterat, samt att antalet barn totalt i kommunen har varit fler än beräknat. Detta innebär både över och underskott. Överskotten är inom köpta platser och fritidshemsavgifter och uppgår till 3 mkr. Det högre antalet barn inom den egna verksamheten beräknas samtidigt ha kostat 2 mkr. Skolorna uppvisar ett underskott på 1,1 mkr. Undervisningen har en negativ avvikelse som uppgår till 4,8 mkr detta kompenseras av att skolbarnomsorgen ett överskott på 3,7 mkr. Jämförelse med föregående år I jämförelse med föregående år har grundskoleverksamhetens bruttokostnader ökat med 18,1 mkr. Personalkostnaderna ligger på samma nivå som vilket, exklusive löneökningar, innebär en minskning av personal då elevantalet i kommunal regi minskat. Detta betyder att volymökningen skett inom de fristående verksamheterna där kostnaden för köpta platser ökat med 17,5 mkr. Intäkterna har ökat med 1,6 mkr, vilket beror på ökade fritidshemsavgifter samt ökad momsåtersökning på grund av fler köpta platser. Kommunstyrelsens prioriterade mål med plan för måluppfyllelse Verksamhetens mål är att använda resurserna så effektivt som möjligt och att ha en budget i balans. Uppfyllt Grundskolan uppvisar en budget i balans bortsett från de två politiska beslut som godkänt extra kostnader. Antalet barn i grundskolan har under året varit högre än budgeterat, trots detta klarar grundskolan att ha en budget i balans samtidigt som studieresultaten generellt är goda. Under året har vissa skolor haft problem att klara sin budget vilket till stor del har kunnat täckas upp av resterande skolor genom ett solidariskt arbete där helheten har gått först. Målet bedöms uppfyllt. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 21 -
Grundskola och skolbarnsomsorg Grundskolan skall vara avgiftsfri för medborgaren. Uppfyllt Grundskolan ska i princip vara helt avgiftsfri. Riktlinjer för vad en avgiftsfri skola innebär finns. Skolverket har uttryckt att en summa i storleksordningen 100 kronor per termin kan tas ut för vissa aktiviteter, vilket skolorna har att hålla sig till. Målet bedöms uppfyllt. Avvikelse Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse Antal lärare per 100 elever 7,6 7,5 0,1 7,7 VERKSAMHET Kommunstyrelsens prioriterade mål med plan för måluppfyllelse Undervisningens utformning och innehåll anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Uppfyllt Verksamhetsmålen om dokumentation av lärandet och elevens delaktighet är tätt sammanflätande med målet ovan. Förutsättningarna för att kunna utforma undervisningen efter elevens förutsättningar är just att eleven är delaktig och att det finns en god dokumentation av elevens lärande och utveckling. I samband med det fördjupade arbetet med individuella utvecklingsplaner, åtgärdsplaner för elever med särskilda behov, lokala pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser har möjligheterna att utforma lärandet individuellt ökat. Med hjälp av IKT har undervisning och lärande mer utformas utifrån individens behov och förutsättningar. På senaredelen har alltfler elever utrustats med en egen dator. Lärarrollens handledande funktion, elevens inflytande över sitt lärande och kunskapsbegreppet utmanas i ett IT-baserat lärande. Datorn innebär att alla elever har lika förutsättningar för sitt lärande och är således en starkt demokratiserande faktor i skolan. Elevens ansvar för sitt material, möjligheterna till att arbeta självständigt och över sitt lärande har ökat. Detta arbetssätt stämmer väl överens med hur det ser ut i dagens samhälle. De nya kursplanerna anger vad undervisningen ska innehålla tydligare än tidigare. Det innebär att arbetslagen kan ägna mer av sin gemensamma planeringstid för att organisera undervisningen så att den främjar goda lärmiljöer där individuella behov av stimulans, utmaningar och stöd blir mer uttalade. Målet anses uppfyllt. Tillgången till IKT (information och kommunikationsteknik) som pedagogiskt verktyg ökar. Uppfyllt Under har tillgången på datorer och andra digitala lärverktyg ökat kraftigt i grundskolan. Under januari fick alla pedagoger med fast anställning tillgång till en egen bärbar dator. Under augusti utrustades alla elever i årskurserna 7 och 8 med en egen dator. Satsningen följs upp under de VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 22 -