LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2014/2015 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att vid alla tillfällen främja lika rättigheter för skolans elever, att aktivt motverka att barn eller elever vid skolan diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla vuxna ska också vara uppmärksamma på och ingripa mot alla former av annan kränkande behandling. Inga barn/elever får missgynnas i något sammanhang, beroende på någon av ovan nämnda faktorer. Det får inte förekomma diskriminering eller kränkande behandling i någon form, vid Södervångskolan. Vi ska ge barnen en trygg, god och utvecklande miljö och en förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social- eller etnisk bakgrund, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att ingen skall behöva utsättas för någon form av diskriminering eller kränkning. Detta ska vi göra genom att: reagera och agera mot all diskriminering/kränkning, som vuxna vara goda förebilder, i alla situationer, visa respekt för alla medmänniskor, ha tydliga normer och regler väl synliga och se till att de efterlevs, ge positiv förstärkning, lyssna, observera, vara lyhörda och uppmärksamma, visa empati, trösta och stödja, informera och ge kunskap, upprätthålla samarbete med vårdnadshavare, ha god samverkan med elevhälsan, BVC, kommunens omsorgsavdelning m.fl. Lagar och styrdokument Ur Diskrimineringslagen Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (1 kap 1)
Ur skollagen Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (1kap 5) Huvudmannens skyldighet är att förebygga och förhindra kränkande behandling samt se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. (6kap 7) Läs mer på http://www.skolverket.se/regelverk/skollagen-och-andralagar Ur läroplanen Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden - Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Läs mer på http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 Vellinge kommuns policy och målformulering i Pedagogisk Plan Värdegrundsarbete Alla skolor ska bedriva ett aktivt och tydligt värdegrundsarbete samt ett systematiskt arbete för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Arbetet med normer och värden ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Skolan ska ge flickor och pojkar likvärdiga villkor att utvecklas. En viktig del av jämställdhetsarbetet är att personalen inom skolan har kunskaper i genuspedagogik. Läs mer på http://vellinge.se/global/utbildningbarnomsorg/grundskolor/informationsmaterial/vellingeplanutbildning2014-15.pdf Nulägesanalys/kartläggning/utvärdering På vårterminen i maj månad, varje läsår, genomförs en enkät bland eleverna på skolan. I enkäten besvaras frågor om trygghet samt om eleverna känner att det finns platser där diskriminering eller kränkningar är mer förekommande (två enkäter för grundskola; F-3/4-9 samt en separat enkät för fritids). Varje läsårsstart (augusti månad) ska planen gås genom i samtliga klasser på skolan, samt läggas ut på V-klass. Ansvariga för detta är mentorerna. En gång varje läsårsstart ska planen behandlas och utvärderas, och eventuellt omformas, i arbetslagen. Ansvariga för att detta genomförs är Trygga Barngruppen, rektor och biträdande rektor. Planen ska uppdateras varje läsår, i juni månad. Ansvariga för revideringen är Trygga Barngruppen.
Analys av kartläggning, grundskola, våren 2014 I Södervångskolans enkät om trygghet (maj 2014) ser vi att fördelningen i svarsfrekvensen mellan årskurserna är relativt jämn. Fördelningen mellan tjejer och killar är också jämn. I enkäten svarar 88 % av eleverna att de känner sig trygga i skolan. 5 % av eleverna anser att de inte känner sig trygga i skolan och 7 % av svaren är svårtolkade pga konstiga formuleringar eller uteblivna svar. 62 % anser att det inte finns några otrygga platser. Det är en stor spridning över vilka platser som anses otrygga och det är ingen plats som utmärker sig lika mycket som förra året då omklädningsrummen i idrottshallen hade 6 % av svaren. Den plats som har fått högst procent även det här året är omklädningsrummen i idrottshallen (3% - 16 elever). Fyra platser når 2% (12 elever): cafeterian, bussen, ombord på bussen samt övriga platser. I 2014 års enkät finns frågan om man blivit utsatt för mobbning/kränkande behandling. Denna bör omformuleras eftersom vi anser att den inte är tydlig nog. Flera svar kan syfta till något som hänt många år tillbaka. Nästa år bör den formuleras på följande vis: Har du blivit utsatt för mobbning/kränkande behandling under det senaste året? 94% av de som svarat anger att de vet vad de ska göra när de ser någon annan bli utsatt för mobbning/kränkande behandling eller om de själva blir utsatta. Konkreta åtgärder utifrån kartläggning När vi går igenom likabehandlingsplanen i början av HT-14 i arbetslagen, tillsammans med eleverna samt i ett utskick till föräldrarna, lyfter vi de platser som eleverna anger i enkäten. Eftersom vi har en del elever som känner sig otrygga i busskön och ombord på bussarna är det viktigt att vi alltid har bussvakter samt att vi för en dialog med Bergkvarabuss så att de vet att några elever känner sig otrygga på bussarna. Det är viktigt att man ser till att någon täcker upp om ansvarig bussvakt är frånvarande. Cafeterian är ytterligare ett ställe som anges i enkäten och därför ska vi se till att öka vuxennärvaron. Skärmar i omklädningsrummen (som angavs som konkret åtgärd i den förra likabehandlingsplanen) för att förhindra insyn när dörrarna öppnas, är ännu inte åtgärdat. Åtgärden måste utföras av fastighetsavdelningen och vi kontaktar åter ansvariga för att få hjälp med detta. Uppföljning av kartläggning och konkreta åtgärder år 2013 Skärmar har ej satts upp i omklädningsrummen i idrottshallen. Detta bör åtgärdas under HT- 14.
Eftersom en klar majoritet av de som är otrygga i korridorerna är yngre elever bör deras lärare uppmärksammas på detta. Samma sak gäller omklädningsrummen där de flesta svaren om otrygghet kom från årskurs 3 och 4. (utdrag ur 2013 års likabehandlingsplan) Ovanstående blev berörda lärare informerade om. Omklädningsrummen är dock ett område där det är svårt att säkra tryggheten fyllt ut, då två klasser ofta är inne i omklädningsrummet och idrottslärarna inte kan vara där hela tiden, på grund av att schemat ej tillåter det. Detta är viktigt att diskutera med eleverna så att det finns en medvetenhet om situationen. Analys av kartläggning, fritidshem, våren 2014 I maj 2014 svarade 143 barn (ca 48 %) på en enkät om trygghet, trivsel och likabehandling. Resultatet visade att 98 % kände sig trygga på sitt fritidshem, 25 % (36st) tyckte ändå att det fanns vissa otrygga platser. Platserna som flest tyckte var otrygga var toaletterna 6 % (9st), där var barnen rädda för att bli inlåsta och i korridorerna 5 % (7st) var de rädda för de äldre barnen. Kapprum, kön till matsalen, omklädningsrum och övriga platser fick vardera 2 %. Svårt att urskilja av svaren som barnen gav vid utvärderingen om de menar skoltid eller fritidstid. Barnen har svårt att skilja på verksamheterna eftersom de är i samma lokaler och på samma platser hela dagarna. Denna fråga bör nästa år kompletteras med en rundvandring eller karta för att göra det tydligare för barnen var det är otryggt. 11 % (16st) av barnen kände sig otrygga på fritids för att andra barn var taskiga, retades och knuffades. Många av barnen tyckte att de hade inflytande på fritids och att alla behandlades lika av pedagogerna. Nästan alla barn 98 %, visste vad de skulle göra om de såg någon bli illa behandlad. Denna fråga bör ändras inför nästa år till: Jag vet vad jag ska göra om jag själv eller om jag ser någon annan blir illa behandlad. Konkreta åtgärder utifrån kartläggning När vi går igenom likabehandlingsplanen i början av ht. -14 i arbetslagen, tillsammans med eleverna samt i utskick till föräldrarna, lyfter vi de platser som eleverna anger i enkäten. En del barn känner sig otrygga i korridorerna där barnen på fritids går till lunch/mellanmål. Detta kan undvikas om de vuxna som går med barnen är uppmärksamma på vad som händer i korridoren, samt att det finns vuxna vid cafeterian. Toaletterna är en otrygg plats då de är rädda för att bli inlåsta. Vi pedagoger ska visa barnen hur de ska låsa, låsa upp och berätta att de kan be en kompis vakta utanför. För att få bukt på retningar, knuffar och taskig attityd hos barnen ska vi pedagoger jobba ännu mer med värdegrunds- och samarbetesövningar i grupperna mer kontinuerligt. Vuxna ska finnas i närheten av barnen hela tiden och att vi medvetet delar upp barnen i mindre grupper för att öka tryggheten.
Uppföljning av kartläggning och konkreta åtgärder år 2013 Finns ingen uppföljning att göra, första kartläggningen och konkreta åtgärder görs ht 2014 utifrån enkät vt 2014. Arbetsgång vid misstanke om missförhållanden Om någon elev utsatts för diskriminering, kränkningar eller trakasserier ska detta omgående utredas. Den som bevittnar diskriminering, kränkningar eller trakasserier ska omgående skriva en incidentrapport och lämna denna till trygghetssamordnare (Marie Lovén). Det som ska rapporteras är fysiskt våld, psykosocialt våld, verbala kränkningar, text- och bildburna trakasserier, nättrakasserier och hot. Dessutom ska trakasserier gällande genus, funktionsnedsättning, religion, etnicitet och sexuell läggning rapporteras. Varje fall är unikt och måste hanteras utifrån de aktuella förutsättningarna. Den som får kännedom om att något inträffat ska omedelbart informera mentorn för den/de elever som drabbats. Mentorn ska utan dröjsmål inleda en utredning, vid behov i samarbete med Södervångskolans Trygga Barngrupp. Mentorn är huvudansvarig för allt elevvårdsarbete rörande hans/hennes elever. Följande arbetsgång rekommenderas: Vid behov ifylles dokumentet incidentrapport. Inled genom att samtala med den drabbade. Vad har hänt? Hur länge har det pågått? Hur ofta och var har det pågått? Vilka är inblandade? Finns det vittnen? Samla information snarast, från alla tänkbara källor. Är detta diskriminering/kränkning? Vilka är det som utför diskriminerande/kränkande handlingar? Bestäm om hjälp behövs av elevvårdspersonal eller annan. Känner vårdnadshavarna till något om situationen? Arbetsordningen är en slags riktlinje. Varje fall är unikt och måste hanteras utifrån de aktuella förutsättningarna. Mentorn är huvudansvarig och arbetet genomförs tillsammans med Södervångskolans Trygga Barngrupp och vid behov annan personal. I de fall utredningen pekar på att det förekommit diskriminering, kränkningar eller trakasserier vidtages åtgärder enligt nedan. Se även Södervångsskolans Mall för samtal kring kränkande behandling, som bör ses som ett stöd vid samtalen med eleverna som är inblandade. Åtgärder Så snart det finns en klar bild, vidtages åtgärder för att förhindra en fortsättning: Misstänkta kallas till samtal. Ofta är det värdefullt om de inte i förväg känner till att en utredning/åtgärd i det aktuella ärendet pågår. Se även Södervångsskolans
Mall för samtal kring kränkande behandling, som bör ses som ett stöd vid samtalen med eleverna som är inblandade. En handlingsplan upprättas med målet att få slut på missförhållandena. Beslut tas om i vilket skede vårdnadshavarna, till såväl drabbade som misstänkta gärningsmän, ska kontaktas. Vi ska i alla elevvårdsärenden sträva efter att ha ett nära samarbete med hemmet. Likaså bestäms om det behövs hjälp från elevvårdspersonal. Eventuell polisanmälan görs, i enlighet med Södervångskolans handlingsplan mot hot och våld. Om vi på skolan får reda på att kränkning sker utanför skolan, t.ex. via mobiltelefoni och/eller Internet agerar vi enligt samma arbetsordning som ovan. Om någon vuxen på skolan utsätter en elev för kränkningar eller trakasserier ska rektor kontaktas snarast. Rektor ansvarar för att åtgärder omgående vidtages. Om någon elev kränker någon vuxen på skolan ska rektor informeras om fallet och ansvara för att åtgärder omgående vidtages. Under de första veckorna efter handlingsplanens upprättande görs en första uppföljning. Därefter görs eventuellt fortsatta uppföljningar beroende på omständigheter och behov. Vi ska dokumentera våra insatser med hjälp av en sammanfattande rapport om incidenter och uppföljning i incidentrapport/skadeanmälan-pärmen. (Se även Södervångsskolans Mall för samtal kring kränkande behandling, som bör ses som ett stöd vid samtalen med eleverna som är inblandade.) Pärmen ska förvaras i kassaskåpet. Denna plan ska årligen gås igenom i samtliga klasser på Södervångskolan, samt skickas hem till vårdnadshavare. Den ska också, minst en gång per år, behandlas vid personalkonferenser och verksamhetsråd. Planen ska finnas tillgänglig via skolans intranät, skolans hemsida samt i pärm för handlingsplaner vid Södervångskolan. Den ska årligen uppdateras av Trygga Barngruppen. Planen uppdaterad i oktober 2014