november Arbetsplan för Nolbyskolan F-6 Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar för att uppnå läroplanens mål. Förutom den egna personalen kan målgruppen vara nya medarbetare, vikarier, VFUstudenter, ALP-observatörer, föräldrar m.fl., Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se
Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Kvalitetssystem - förklaringar I början av läsåret revideras verksamhetens Arbetsplan och en Taktisk agenda upprättas Arbetsplan Arbetsplanen beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur förskolan/skolan/fritidshemmet arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm Taktisk agenda En taktisk agenda är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett intern dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys Nulägesanalys Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som förskolan/skolan/fritidshemmet bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en taktiska agenda. Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan/Verksamhetsbesök rektors/förskolechefens veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Kunskaper, utveckling och lärande, 3. Ansvar och inflytande Taktisk agenda Förskolans/skolans/fritidshemmets inre utvecklingsarbete under läsåret
Kunskapsuppföljning Skolan: Redogörelse för hur man lyckats med Kunskapsmålen, Särskilt stöd, Närvaro. Förskolan: Redogörelse för hur man arbetat med Särskilt stöd GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola, åk 2, åk 5 och åk 8, samt alla elever i åk 2, åk 5 och åk 8 Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling Övrigt som förskolan/fritidshemmet/skolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, t.ex. om man haft ett ALP-besök under läsåret
på Nolbyskolan för att barnen/eleverna ska nå sina mål Normer och värden Ett positivt och styrkebaserat förhållningssätt är av oerhörd vikt för elevernas fortsatta lust att lära. I personalgruppen avspeglas detta i det dagliga arbetet och i samtalen mellan både barn och vuxna. För att få en ökad gemenskap arbetar vi med åldersblandade (F-6) kamratgrupper med en fast ansvarspedagog. Dessa grupper träffas kontinuerligt under läsåret. Genom att träffas regelbundet i olika aktiviteter i kamratgrupperna har eleverna lärt känna fler elever i olika åldrar och även andra vuxna på skolan. Vi arbetar med gruppstärkande aktiviteter såsom samarbetsövningar, lekdag och långvandring. Kontinuerligt sker aktiviteter som kan se olika ut beroende på elevernas ålder och mognad, t ex GR materialet Vara vänner, Veckans kompis, pojk- och flickgrupper, ringsamtal, kompismassage och café Indien. Vi lägger stor vikt vid språkbruket och arbetar aktivt för ett vårdat språk. Vi fortsätter arbetet med att lyfta goda exempel och aktivt verka för ett vårdat språkbruk på skolan. Vi arbetar kontinuerligt med att skapa en god arbetsmiljö i klassrummet, matsalen, omklädningsrummen och skolgården. I detta arbete är samtliga personalgrupper involverade. I vår dagliga verksamhet arbetar vi medvetet med frågor som jämställdhet och jämlikhet. Genom att arbeta med likheter och olikheter utifrån barnens ålder, mognad och behov kan vi se en öppenhet och intresse för dessa frågor. Detta ser vi som ett utvecklingsområde för de närmaste åren. För att öka trivseln och skapa en god kamratanda på skolan har vi kamratgrupper. För att ta reda på hur trivseln och tryggheten är på skolan genomför vi en enkät som årligen besvaras av samtliga elever. Genom att träffas regelbundet i olika aktiviteter i kamratgrupperna har eleverna lärt känna fler elever i olika åldrar och även andra vuxna på skolan. Personalen ser tydliga vinster med aktiviteterna i kamratgrupperna. Vi lär känna fler elever och barnen har lärt känna fler kamrater. Vid klassråden följs Plan mot diskriminering upp. Det som framkommer där lyfts i elevrådet. Resultat av GR-enkäterna analyseras och utgör en del i följande års utvecklingsområden för skolan. Det kan gälla frågor om trivsel och trygghet, hur skolmiljön upplevs. I klassen, i elevråd och miljöråd talar vi om hur vi värnar vår skolmiljö.
Kunskaper, utveckling och lärande Förhållningssätt och bemötande är avgörande för klimatet och möjligheten att tillgodose sig undervisningen. Vi har ett förhållningssätt där vi fokuserar på elevernas styrkor och ger positiv förstärkning. Det är viktigt att vi som personal har höga förväntningar på elevernas förmågor och att alla elever ges möjlighet att utvecklas utifrån sin fulla potential. En målfokuserad undervisning, där eleverna tydligt vet vilka mål vi arbetar mot och en formativ bedömningsgrund där eleverna ges kontinuerlig återkoppling på sitt lärande, är av stor vikt för att eleverna ska känna lust och motivation till fortsatt lärande. Eleverna uppmuntras att prata med varandra i olika lärandesituationer. Vi är övertygade om att eleverna lär genom kommunikation med andra. Undervisningen grundas på tydliga mål i alla ämnen, med syfte att utveckla barnens kunskaper och förmågor. Barn och föräldrar görs medvetna om vilka mål vi arbetar mot genom samtal med eleverna om aktuella mål, mål i skrift i klassrummet, brev, målpärmar. Barn och föräldrar görs genom samtal delaktiga i processen mot att nå elevens mål. Efter presentation av aktuella mål förs samtal om vad som ska bedömas och hur eleven ska visa sina kunskaper/förmågor. Eleverna görs medvetna om nästa steg och att lärandet är en process. Till hjälp i den formativa bedömningen använder vi oss av pedagogiska planeringar, matriser; Nya språket lyfter, Diamant, Unikum, skriftliga omdömen, åtgärdsprogram, Bornholmsmodellen, utvecklingssamtal och kontinuerliga samtal mellan elev, förälder och pedagog. I resultatet från GR enkäten ser vi att resultaten gällande bemötande och kunskap och lärande är mycket goda. Vi ser att vårt arbetssätt varit framgångsrikt och vi kommer att fortsätta arbeta på samma sätt. De nationella proven i åk3 sammanställs och analyseras. Diskussion sker i hela personalgruppen för att se om det finns generella mönster som kan hjälpa oss i vårt fortsatta utvecklingsarbete för ökad måluppfyllelse.
Barns och elevers ansvar och inflytande Råden På skolan har vi elevråd, matråd och miljöråd. Dessa träffas regelbundet på rådstid ca en gång i månaden. Elevrådet leds av rektor med en representant per klass. Där lyfts frågor som eleverna har med sig från klassråden men även frågor där skolledningen, föräldraförening eller andra instanser, t ex ISS -vår matleverantör som vill veta vad eleverna tycker. Som exempel får eleverna vara med och utforma skolgården, lämna önskemål till vart pengarna från föräldraföreningen ska gå och även påverka förändringar i matsedeln. Genom miljörådet får eleverna kontinuerligt arbeta för att ta ansvar för våra miljömål. Man arbetar också med miljökalendern för att öka medvetenheten hos barnen. Kamratgrupper Vi har åldersblandade grupper från F-6, om ca 15 elever, som träffas regelbundet för att göra olika aktiviteter som stärker sammanhållningen. Här får de äldre eleverna ta ett större ansvar för de yngre. IUP-samtal Eleverna är delaktiga i de mål som sätts upp och utvärderas. Läraren tillsammans med elev och föräldrar bestämmer hur eleven ska gå vidare. I alla grupper arbetar vi för att utveckla ett demokratiskt förhållningssätt genom att betona vikten av att lyssna på andra och vänta på sin tur. Personalen på skolan lägger fokus på att öka medvetenheten om jämställdhet. Genom Unikum har vårdnadshavare och elever möjlighet att följa den formativa bedömning som ges av lärarna. Eleverna får också kontinuerligt feedback på det de gör. GR-enkäten genomförs för elever i åk2 och åk5, samt till deras vårdnadshavare. Resultatet sammanställs och utvecklingsområden synliggörs. Återkoppling från de olika rådsmötena sker i klassen.
Lust att lära Alla barn kan och vill lära om det ges förutsättningar för det. För att ge alla barn lust krävs det en nyfikenhet hos den vuxne som ska inspirera barnen till ökad lust att lära. När det samspelet mellan vuxen och barn uppstår skapas en trygghet. Den tryggheten blir plattformen, grundförutsättningen i lärandet. Tryggheten skapar möjlighet till reflektion och samskapande i ömsesidig respekt för varandra. Samverkan All personal på fritids arbetar i samverkan med lärarna i F-6. Organisationen på skolan sker utifrån de olika kompetenser som finns. Kvaliteten på verksamheten över barnets hela dag är i fokus. Nolbyskolan har en engagerad och aktiv föräldraförening. Samverkan mellan skolan och föräldraföreningen är god. Vid deras månatliga möten deltar oftast någon skolpersonal. Det finns en länk till föräldraföreningen på skolans hemsida. Lärarna skriver regelbundet informationsbrev till vårdnadshavarna. Där berättas om vad som sker i klassen, vilka mål man jobbar med etc. Föräldramöte hålls på hösten. Varje termin inbjuds vårdnadshavare och elev till samtal kring elevens utveckling. Vårdnadshavarna bjuds in till större arrangemang såsom Luciafirande och vårens skolavslutning. Som vårdnadshavare är du alltid välkommen till skolan för att ta del av ditt barns vardag. Svaren i GR-enkäten är en av de värdemätare som speglar vårdnadshavarnas nöjdhetsgrad med vår verksamhet. Viktigast är en god dialog med hemmen under läsåret för en god samverkan.
Arbete med barn i behov av särskilt stöd Elevhälsans uppdrag är att bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Genom att arbeta nära pedagogerna och eleverna ska elevhälsan vara förebyggande och nå ett hälsofrämjande arbete. Specialpedagogen är i stor utsträckning synlig i skolans verksamhet och har spontana såväl som planerade samtal med pedagoger, elever och föräldrar. Skolan har fasta rutiner för hur åtgärdsprogram utarbetas enligt Skolverkets allmänna råd. Då pedagoger eller föräldrar upptäcker att något barn inte utvecklas som förväntat trots anpassningar i den ordinarie undervisningen kontaktas skolans elevhälsa. Elevhälsan, som består av rektor, skolsköterska, kurator, skolpsykolog och specialpedagog träffas varannan måndag. Vid några tillfällen per termin är även skolläkaren med. Vid elevhälsans möte beslutas vem eller vilka som ska arbeta vidare med ärendet, vilka åtgärder som ska genomföras och om ett åtgärdsprogram eventuellt ska upprättas. Allt sker i samråd med förälder. Åtgärdsprogrammen är skrivna för att stödja elever som riskerar att inte nå målen i något av skolämnena. Av skolämnena är svenska det ämne som har flest åtgärdsprogram. F o m detta läsår har vi en speciallärare anställd på skolan. Hennes uppdrag är att arbeta med svenskämnet för elever åk 1-3 som är i behov av särskilt stöd. Andra åtgärder som förekommer på skolan är; anpassning i klassrummen vad gäller läromedel, placering, extra tillsyn, omfattning av uppgifter, skriftligt eller visuellt arbetsschema. IT-hjälpmedel mer än en lärare i klassrummet handledning läxhjälp att elev får del av skoldag i ett mindre sammanhang samtal med kurator eller skolsköterska kamratgrupper Åtgärdsprogram följs upp vid bokade möten med vårdnadshavare. Nytt åtgärdsprogram skrivs vid behov. Tester och diagnoser genomförs varje termin i svenska och matematik. Varje årskurs använder det material som tagit fram samt eget material. Vi har klasskonferenser där alla elever tas upp. Elevhälsan arbetar nära verksamheten.