KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2015-09-17 Socialnämnden kallas till sammanträde Tid Torsdag 24 september 2015, klockan 08.30 Plats Peter Trollgärde Ordförande Rum 225, vån 2, Kommunhuset, Sundsgatan 29, Vänersborg Anne Elfving Sekreterare Förhinder för ordinarie ledamot att delta vid sammanträdet anmäls till Helene Bolinder, 72 14 64 Anne Elfving, 72 13 14 helene.bolinder@vanersborg.se anne.elfving@vanersborg.se Ledamöter Peter Trollgärde (S) Marie-Louise Bäckman (KD), 1:e v ordf Ann-Britth Fröjd (C), ordf Reidar Eriksson (S) Kenneth Persson (S) Vakant (S) Abdullahi Hassan Moalin (MP) Jeanette Dahlbom (M) Irma Fredriksson (M) Helge Kneese (FP) Lutz Rininsland (V) Marianne Ramm (V) Ola Wesley (SD) Ersättare Johanna Olsson (S) Lisbeth Brodin (M) Stefan Larsson (S) Elisabeth Bohlin (S) Johanna Gustafsson (C) Anna-Karin Sandberg (MP) Laila Haglund (MP) Tommy Christensson (M) Henrik Harlitz (M) Sofia Jacobsson (M) Morgan Larsson (VFP) Monica Andersson (V) Carina Jällbrink (SD) Personalföreträdare Veronica Fredriksson, vårdförbundet Gunilla Nilsson, kommunal Anna-Maria Gustafsson, kommunal Vision Övriga Karin Hallberg, socialchef Christer Sundsmyr, administrativ chef Kristina Wallstedt, avdelningschef, vård och omsorg Peter Martinsson, avdelningschef, omsorg om funktionshindrade Maria Tapper Andersson, avdelningschef, individ- och familjeomsorg Ewa Ferm Björklund, avdelningschef, arbetsmarknadsavdelningen Anne Elfving, förvaltningssekreterare
Sammanträdesdag 2015-09-24 Föredragningslista 1 Mötets öppnande val av justerare (i tur att justera Lutz Rininsland) - 2 Val av ny ordförande till socialutskottet, dnr SN 2015/87 3 Fyllnadsval av ny ersättare till socialutskottet, dnr SN 2015/87 4 Månadsuppföljning per augusti 2015 för socialnämnden dnr SN 2015/40 5 Delårsrapport per augusti och helårsprognos 2015 för socialnämnden, dnr SN 2015/108 6 Begäran om tilläggsanslag för 2015 - handling utsändes 18 september 7 Revidering av riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst, dnr SN 2015/160 8 Natthärbärge inom individ- och familjeomsorgen, dnr SN 2014/215 9 Yttrande över miljöprogram 2030, dnr SN 2015/176 10 Yttrande över detaljplan för Holmängen norr om Östra vägen i Vänersborg, dnr SN 2015/181 11 Yttrande över planprogram för utveckling av Onsjö i Vänersborg, dnr SN 2015/184 12 Ändrad avgift för kost på gruppbostaden Brinkebo, dnr SN 2010/171 13 Information: - Ordföranden - Socialchefen - Kommunala pensionärsrådet, KPR - Kommunala rådet för funktionshinderfrågor, KRF - Beredningen för integrationsfrågor - Beredningen för drogpolitiska frågor 14 Anmälan av delegationsbeslut 15 Meddelanden Ärenden med sekretess 16 Utredning av rapport enligt lex Sarah, dnr SN 2015/148, 156 (Vård och omsorg) 17 Utredning av rapport enligt lex Sarah, dnr SN 2015/157 (Vård och omsorg) 18 Utredning av rapport enligt lex Sarah, dnr SN 2015/164 (Vård och omsorg) 19 Utredning av rapport enligt lex Sarah, dnr SN 2015/169 (Vård och omsorg) 20 Anmälan till tingsrätten om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare (IFO)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-09-24 5 (xx) Dnr SN 2015/87 Val av ny ordförande till socialutskottet Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet den 16 september 2015 att utse Peter Trollgärde (S) till ny ordförande för socialnämnden efter Lennart Niklasson. Enligt reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer är det socialnämnden som utser ordförande för socialutskottet. Förslag till beslut väljs till ordförande för socialutskottet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-09-24 6 (xx) Dnr SN 2015/87 Fyllnadsval av ny ersättare till socialutskottet Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 16 september 2015 att utse Helge Kneese (FP) till ny ledamot i socialnämnden efter Hans-Jürgen Ackermann. Enligt reglemente med föreskrifter om nämndernas arbetsformer är det socialnämnden som utser ledamöter och ersättare för socialutskottet. Förslag till beslut väljs till ny ersättare för socialutskottet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-09-24 7 (xx) Dnr SN 2015/40 Månadsuppföljning per augusti 2015 för socialnämnden Sammanfattning Månadsuppföljning redovisas med statistik i enlighet med socialnämndens tidigare beslut. Följande redovisas i handlingarna: - Ekonomisk uppföljning, årsprognos per avdelning och verksamhet - Nyckeltal individ- och familjeomsorg, omsorg om funktionshindrade, vård och omsorg samt arbetsmarknadsavdelningen - Utskrivningsklara och betalningsdagar över medicinskt färdigbehandlade - Orsaker till betalningsdagar - Ekonomiskt bistånd, kostnad och antal hushåll - Färdtjänst, kostnad och antal resor - Hemvård, procentuellt utförd tid och antal vårdtagare - Sjukfrånvaro - Mertid och övertid Socialnämndens beslut Informationen läggs till handlingarna. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2015-09-17 - Statistik, nyckeltal med mera Protokollsutdrag till - Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteutlåtande Dnr: SN 2015/40 1(1) 2015-09-17 Socialnämnden Månadsuppföljning för augusti 2015 Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning Månadsuppföljning redovisas med statistik i enlighet med socialnämndens tidigare beslut. Följande redovisas i handlingarna: - Ekonomisk uppföljning, årsprognos per avdelning och verksamhet. - Nyckeltal individ- och familjeomsorg, omsorg om funktionshindrade, vård och omsorg samt arbetsmarknadsavdelningen - Utskrivningsklara och betalningsdagar över medicinskt färdigbehandlade - Orsaker till betalningsdagar - Ekonomiskt bistånd, kostnad och antal hushåll - Färdtjänst, kostnad och antal resor - Hemvård, procentuellt utförd tid och antal vårdtagare - Sjukfrånvaro - Mertid och övertid Karin Hallberg Socialchef Christer Sundsmyr Administrativ chef Bilagor: Statistik enligt ovan
Socialnämnden Årsprognos månadsuppföljning aug 2015 Totalt socialnämnden Prognos Nämnd och förvaltningsgemensamt 0 Vård och omsorg -10 500 Individ- och familjeomsorg 5 000 Omsorg om funktionshindrade -15 600 Arbetsmarknadsavdelningen 0 Summa -21 100 Underskott: VoO: Hemvård 2,7, kommunrehab 0,9, hemsjukvård 3,0, särskilda boenden 3,6 betaldagar 0,5, entreprenaden 2,2 OoF: Pers ass LSS 2,0, Pers ass SFB 1,9, Köpta pl 10,7, Oms.resor 0,8, Leds 0,8, boende LSS 1,8 IFO: Hvb barn och unga 6,0 Familjehem 0,5 Överskott: VoO: Gemensamt, vakanser 1,0 IFO: Ekonomiskt bistånd 9,5 Mkr OoF: Sålda pl 0,5, Korttids LSS 1,9, Adm/bemanning 0,8 Prognos per avdelning Nämnd och förvaltningsgemensamt Prognos 301 Socialnämnd 0 302 Gem adm 0 304 Syssselsättningsåtgärder 0 307 Myndighetsutövning 0 Summa 0 Vård och omsorg Prognos 321 Gemensam Vård och omsorg 2 000 322 Särskilt boende -3 600 323 Stöd i ordinärt boende -6 300 324 Utskrivningsklara -500 325 Förebyggande verksamhet 100 327 Entreprenaden -2 200 Summa -10 500 Individ och familjeomsorg Prognos 331 IFO gem 900 332 Barn och ungdomsvård -5 500 333 Familjerätt 100 334 Vuxenvård 0 335 Ekonomiskt bistånd 9 500 336 Övrig verksamhet 0 339 Flyktingmottagande 0 Summa 5 000 Omsorg om funktionshindrade Prognos 341 Gemensamt 800 342 Insatser enl. LSS -12 300 343 Psykiatri -2 100 344 Utskrivningsklara 0 345 Personlig ass. FK (SFB) -2 000 Summa -15 600 Arbetsmarknadsavdelningen Prognos 350 AMA 0 351 EU-projekt 0 Summa 0
IFO Typ av nyckeltal Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Medelvärde Barn och unga - Vård utom hemmet - barn under 12 år 2013 2014 2015 Antal nyplaceringar i närstående/familjehem 1 3 2 1 5 5 1 0 18 1,08 1,33 2,25 Antal nyplaceringar i HVB 0 0 1 2 0 0 3 0 6 0,08 0,58 0,75 Totala antalet vårddygn i närstående/familjehem 961 881 1015 941 1018 1 053 1 168 1 178 8 215 929 983 1027 Totala antalet vårddygn i HVB 93 84 61 78 75 25 9 62 487 5,50 27,3 60,9 Barn och unga - Vård utom hemmet - ungdomar 13-20 år Antal nyplaceringar i närstående/familjehem 3 2 3 3 1 7 1 5 25 1,25 1,67 3,13 Antal nyplaceringar i HVB 1 1 0 1 1 4 0 2 10 0,83 1,50 1,25 Totala antalet vårddygn i närstående/familjehem 858 770 922 971 990 1023 1 121 1 188 7 843 625 758 980 Totala antalet vårddygn i HVB 302 264 305 244 254 247 279 304 2 199 152 181 275 Barn och unga - Insatser på hemmaplan Antal familjer i familjebehandling 39 38 38 43 40 33 32 54,4 42,3 37,6 Antal ungdomar med individuellt stöd från Plantaget 18 18 18 17 14 10 10 17,4 19,4 15,0 Antal grupper med stöd från Plantaget 2 4 5 4 2 2 0 2,9 3,1 2,7 Barn och unga - Anmälningar och utredningar 0-18* år (*födda t o m 1997) Antal inkomna anmälningar 71 86 72 120 123 121 81 95 769 59,8 87,3 96,1 Antal barn av ovan inkomna anmälningar 63 75 62 98 103 100 72 81 52,0 71,4 81,8 Antal inledda utredningar enligt 11 Kap 1 SoL 33 47 36 49 33 35 32 28 293 30,2 32,1 36,6 Antal barn av ovan inledda utredningar 33 44 36 49 33 34 32 28 28,8 32,0 36,1 Antal utsatta flickor/pojkar 13-20 år i hederskulturer 2 0 0,83 0,08 0,25 Ekonomiskt bistånd Antal hushåll 395 405 424 418 402 416 394 356 432 424 401 Nya hushåll under 25 år 12 15 10 12 13 18 7 11 98 16,9 13,9 12,3 Totalt utbetalt försörjningsstöd (i tusental kronor) 2 534 2 604 3 016 2 765 2 712 2 779 2 657 2 208 2 998 2 824 2 659 Vuxna - Våldsutsatta kvinnor/män Antal våldsutsatta kvinnor/män som erhållit stöd och/eller bistånd 10 10 3,25 2,17 1,25 Vuxna - Missbruk Antal nya placeringar i vård på HVB 0 1 0 1 2 0 2 2 8 1,08 1,92 1,00 Totala antalet vårddygn i HVB 93 87 75 87 99 83 78 102 704 162 270 88 Vuxna - Boende Antal nätter på Kyrkängens akutboende 28 15 3 Nyckeltalet kan inte redovisas då akutboendet är stängt tv. 46 23,8 28,1 15,3 Antal boende i träningsboende (Marierovägen) 4 4 2 4 4 6 6 5 5,92 6,67 4,38 Vuxna - Insatser på hemmaplan Antal vuxna i behandling på Språngbrädan 55 45 46 46 41 41 40 38 Fr 2014 48,8 44,0 Med reservation för ev fel, pga ej korrekt lämn och/eller uteblivna uppg, vilka dock rättas till i den månad nyckeltalet hör hemma vid nästkommande red./a Larsson 2015
Omsorg om funktionshindrade 2015 Snitt Snitt Snitt jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2015 2014 2013 Antal boendebeslut SoL/LSS 29/146 29/146 30/147 31/148 31/148 32/150 32/150 32/150 31/148 26/144 25/138 - varav ej verkställda 3/6 0/4 0/5 1/6 1/6 2/7 2/7 0/4 1/6 0/9 0/6 Antal personer med boendestöd 79 76 78 84 88 90 90 93 85 76 86 Ant brukare inom dagl verks LSS med verkst beslut 143 140 141 143 143 143 146 147 143 132 128 Antal beslut, personer med pers assistans 76 78 78 73 73 72 73 73 75 75 72 - därav pers ass FK (SFB)/LSS (Kommunen) 58/18 59/19 59/19 57/16 57/16 57/15 58/15 58/15 58/17 58/17 58/14 - därav som valt Privat/Kommunen som leverantör 46/30 47/31 47/31 47/26 47/26 46/26 47/26 47/26 47/29 43/32 37/35 Antal utförda timmar pers ass (Kommunal regi ) 8 677 8 022 8 650 8 093 8 427 8 480 8 712 0 0 0 0 0 8 437 9 324 10 094 Utförda timmar pers ass är faktiskt utförda timmar i egen regi Pers ass enl statl ers. LSS 7 339 6 777 7 244 6 768 7 094 7 098 7 325 1 338 1 245 1 406 1 325 1 333 1 382 1 387
Vård och Omsorg Snitt Snitt Snitt 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2015 2014 2013 Antal tillgäng platser utan specifik inriktning (allvboende) 201 201 201 201 201 201 201 201 201 200 Antal nyttjade platser 30:e resp månad 200 201 196 199 199 201 201 200 201 199 Antal tillgängliga platser serviceboende 114 114 114 114 114 114 114 114 114 115 Antal nyttjade platser 30:e resp månad 110 112 107 105 105 111 111 109 111 110 Antal tillgängliga platser demens 177 177 177 177 177 177 177 177 177 200 Antal nyttjade platser 30:e resp månad 176 177 177 177 177 177 177 177 177 200 0 Antal inskrivna i HSL (ssk) i eget boende 438 444 450 416 415 417 412 416 426 431 390 Antal inskrivna i HSL (at/sg) i eget boende Antal tillgängliga platser totalt 492 492 492 492 492 492 492 0 0 0 0 0 492 515 507 Totalt antal nyttjade platser 486 490 480 481 481 489 489 0 0 0 0 0 485 509 495 Beläggning totalt (%) 99 100 98 98 98 99 99 ####### ##### ##### ##### #### 99 99 98 Behov av annan boendetyp (internflytt)* 14 21 9 14 14 18 16 15 12 5 Antal personer med hemvårdsbeslut (exkl. entreprenad) 549 543 532 548 525 517 538 527 535 504 496 Antal personer med hemvårdsbeslut, entreprenad 57 56 58 58 57 55 55 59 57 57 57 Totalt antal personer med hemvårdsbeslut 606 599 590 606 582 572 593 586 0 0 0 0 592 562 561 Antal möjliga timmar, hemvård (exkl entreprenad) 20 839 18 274 20 051 19 722 20 843 19 842 21 441 20 714 20 216 18 470 16 937 Antal möjliga timmar i hemvård, entreprenad 3 115 2 498 3 144 3011 3 208 3060 3183 3152 3 046 3 250 2 738 Totalt antal möjliga hemvård 23 954 20 772 23 195 22 733 24 051 22 902 24 624 23 866 0 0 0 0 23 262 21 719 19 676 Antal vårddagar, korttidsvård/växelvård (inkl Regnbågen) 807 852 882 856 970 875 719 777 842 865 820 Väntetid särskilt boende, dagar 0 Väntetid korttidsboende, dagar 7 8 Maj. 9 personer väntar på internflytt 2 personer väntar o det egna hemmet på plats på säbo 1 person på Solängen korttid väntar på plats på säbo
Arbetsmarknadsavdelningen Snitt Snitt Snitt 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2015 2014 2013 OSA, trygghetsanställningar, Utvecklingsanställningar 58 57 62 61 61 59 59 58 59 54 62 Lönebidrag, Särskilt anställningsstöd, Nystart 9 9 11 8 11 10 11 11 10 7 7 Jobb och utvecklingsgarantin FAS 2, sysselsättningsfas 98 104 96 93 85 73 66 77 87 86 82 Etablering/Samhällsorientering 125 151 108 221 265 197 169 260 187 85 38 Samverkan och arbetsprövning 16 15 16 16 14 7 6 8 12 10 1 Ungdomsgarantin 8 14 14 10 12 Yrkesklivet 3 7 7 7 7 7 7 7 7 Jobbtorg 65 58 61 53 64 61 64 54 60 73 -anvisade 7 7 6 2 7 7 8 2 6 7 8 -avslutade 7 4 8 5 10 5 10 5 7 9 11 varav till af 0 0 5 0 1 1 1 1 1 2 4 varav till egen försörjning 3 4 3 2 3 3 9 2 4 2 Praktikplatser inom kommunen, totalt -anmälda 100 100 100 100 100 100 100 100 100 103 121 -varav från socialförvaltningen 49 49 49 49 49 49 49 49 49 49 43 -tillsatta 29 17 16 21 24 18 20 21 21 35 38 -varav inom socialförvaltningen 7 5 8 7 8 7 7 7 7 13 17 internt AMA 61 56 66 52 53 49 43 44 53 58 Ungdomsanställningar, totalt 7 7 5 12 22 28 30 30 18 18 31
IFO 201 Antal boendebeslut SoL/LSS 201 160 114 105 143 177 177 140 133 134 131 130 120 100 120 104 117 Utskrivningsklara och betaldagar 2015 Jämförelse med 2014 113 104 9 123 104 110 92 122 125 125 117 129 80 7244 70 1406 79 73 73 60 40 20 0 61 60 55 52 44 26 24 12 14 8 7 9 8 3 5 2 3 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utskrivningsklara 2014 Betalningsansvar 2014 Utskrivningsklara 2015 Betalningsansvar 2015
Anledning till betalningsdagar, 2015 Juni. 11 dagar Man inom Nu-sjukvården Ansöker om korttidsplats. Inga platser tilllgängliga. Kom till Nyhaga. 5 dagar Man inom Nu-sjukvården. Ansöker om korttidsplats. Inga platser tillgängliga. Kom till Nyhaga. 4 dagar Kvinna inom Nu-sjukvården. Ansöker om korttidsplats. Inga platser tillgängliga. Kom till Solängen. 4 dagar Kvinna inom Nu-sjukvården. Ansöker om korttidsplats. Inga platser tillgängliga. Kom till Nyhaga. 4 dagar Kvinna inom Nu-sjukvården. Ansöker om korttidsplats. Inga platser tillgängliga. Kom till Nyhaga. 4 dagar Man inom Nu-sjukvården. Ansöker om säboplats. Inga platser tillgängliga. Kom till Solängen i väntan på säboplats. 3 dagar Man inom Nu-sjukvården.Ansöker om säboplats. Inga platser lediga. Kom till Pionen. 3 dagar Kvinna inom Nu-sjukvården. Ansöker om hemtjänst Blir försämrad och ansöker om korttidsplats Inga platser tillgängliga. Kom till Regnbågen. 2 dagar Kvinna inom Nu-sjukvården. Ansöker om korttidsplats. Inga platser tillgängliga. Kom till Nyhaga. 2 dagar Kvinna inom Nu-sjukvården. Ansöker om korttidsplats. Inga platser tillgängliga. Kom till Nyhaga. 1 dag Kvinna inom Nu-sjukvården. Ansöker om korttidsplats. Inga platser tillgängliga. Kom till Nyhaga. 1 dag Man inom Nu-sjukvården.Ansöker om korttidsplats. Inga platser tillgängliga. Kom till Nyhaga. Juli. 2 dagar Man inom Nu-sjukvården.Ansöker om hemtjänst. pga.hög arbetsbelastning och semesterbemanning på bistånd hann inte hemtjänsten ta hem inom utsatt tid 1 dag Kvinna inom Nu-sjukvården. Ansäker om säboplats. Ingen plats tillgänglig. Kom till Runnarebo Uppgift om anledning till betaldagar för augusti saknas pga sjukdom.
IFO 201 Antal boendebeslut SoL/LSS 201 4000 114 105 3750 177 177 Tkr 3500 3250 3000 2750 2500 2250 2000 1750 1500 1250 1000 Ekonomiskt bistånd 2012-2015, utbetalt Tkr 2534 2604 7244 1406 3016 2765 9 2712 2779 2557 2208 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2012 2013 2014 2015
IFO 201 Antal boendebeslut SoL/LSS 201 600 114 105 177 177 500 400 Ekonomiskt bistånd 2012-2015, antal hushåll 395 405 424 418 9 402 416 394 356 Antal 300 7244 1406 200 100 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2012 2013 2014 2015
IFO Antal boendebeslut SoL/LSS 201 114 Tkr 700 600 500 400 300 500 484 463 7244 1406 Färdtjänst, 201 kostnad 105 177 177 558 575 577 581 536 506 539 507 512 512 484 501 456 9 (Tkr) 554 545 571 623 Budget 510 tkr/mån inkl 6% statsbidrag 200 100 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2013 2014 2015
IFO Antal boendebeslut SoL/LSS 201 114 105 250 200 188 193 187 Färdtjänst, 201 kostnad per resa 199 185 179 211 177 177 203 207 200 204 211 213 211 211 189 185 189 210 211 Kr/resa 150 100 7244 1406 9 50 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2013 2014 2015
IFO 201 Antal boendebeslut SoL/LSS 201 114 3200 105 177 2702 177 2800 2514 2530 2485 2469 2400 Färdtjänst, antal resor 2738 2404 2752 Antal resor 2000 1600 1200 7244 1406 9 800 400 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2013 2014 2015
IFO 201 Antal boendebeslut SoL/LSS 201 114 100 105 177 177 90 Procentuellt utförd tid hemvården 2013-2015 (i relation till de möjliga timmarna, resterande tid är resor, planering och APT) procent 80 70 60 50 40 67 71,8 69,8 69,0 68,4 66 65 62 9 7244 1406 70,4 68,7 66 68 69 67,3 67 69,3 70 70 67 69 0 30 20 10 0 0,0 0,0 0,0 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2013 2014 2015
IFO Antal boendebeslut SoL/LSS 201 Vårdtagare hemvården 2013-2015 7244 625 600 575 550 553 606 599 547 548 590 606 595 582 572 561 561 555 555 567 586 559 572 600 601 525 Antal 500 475 450 425 400 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2013 2014 2015
Socialförvaltningen Sjukfrånvaro i procent Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Förvaltningsledning 301 Ledningsgrupp 10,6 10,9 4,9 0,4 0,0 1,4 0,0 302 Adm avdelningen 3,2 8,6 7,6 3,4 2,5 5,3 5,3 Vård och Omsorg 310 Chef avd Vård och Omsorg 5,9 4,8 2,2 2,0 3,2 2,4 3,1 314 Bistånd, vård och omsorg 14,4 10,3 10,1 19,7 15,4 11,9 10,3 320 Ringhem 11,0 12,8 12,4 11,5 11,6 7,3 6,1 321 Demensteam och hemv Mariedal 23,1 17,2 15,5 11,4 14,2 9,5 7,9 322 Hemvård centrum grp 2 och F-fors 18,4 14,6 15,1 12,4 323 Hemsjukvård Vargön och Frändefors 10,0 11,9 7,7 0,8 3,0 3,4 0,0 324 Runnarebo och poolen 3,8 4,0 3,9 9,0 3,2 1,8 1,8 325 Vargöns hemvård 11,2 12,5 12,8 14,5 12,4 9,5 8,3 326 Ekeliden och Lindbackens gruppboende 14,0 14,4 16,1 11,2 10,6 10,4 8,1 327 Konvaljens gruppboende 0,0 5,2 9,4 7,8 9,9 4,2 4,6 328 Nyhaga och Regnbågen 12,0 8,7 8,8 9,8 11,2 7,9 10,1 329 Hemvård centrum grp 4 och 5 11,7 13,7 16,8 18,0 15,8 12,1 13,4 330 Hemvård centr grp 1 och 8 15,4 11,2 9,1 6,5 9,1 8,4 4,8 331 Solängen 12,0 9,6 8,8 13,4 9,8 6,7 4,3 332 Larmmott, Dagv, Anhörigsstöd, nattpatr usk 7,3 11,8 8,6 9,4 7,2 5,5 4,4 333 Solbacken 13,1 13,8 14,9 16,0 17,3 8,8 4,5 335 Björken 11,1 6,3 6,5 5,8 7,3 5,3 2,3 336 Linden 6,3 7,4 9,6 7,6 7,7 5,9 3,4 337 Kommunrehab 7,2 1,9 4,1 7,1 3,3 4,0 5,5 338 Hemsjukvård centrum 14,0 15,6 10,7 9,7 10,7 9,9 10,3 339 Hemvård södra 18,4 17,4 15,1 14,1 17,9 11,4 0,3 340 Kastanjens och Pionens servicehus 23,6 23,5 19,4 19,9 18,9 13,1 12,0 341 Tärnans och Lunddalas gruppb 12,0 10,8 11,9 10,2 11,5 8,3 6,9 342 Eken 7,1 8,3 12,3 10,7 11,8 8,4 6,3
Ansvar Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Arbetsmarknadsavdelning 350 Chef avd Arbetsmarknadsavdelning 0,0 0,0 21,4 20,0 0,0 5,0 0,0 351 Knutpunkten 8,6 11,5 9,5 9,3 13,5 12,4 7,3 352 Jobbtorg 2,1 9,6 3,8 2,3 3,8 0,5 0,2 Omsorg om funktionshindrade 360 Chef avd Omsorg om funktionshindrade 1,2 0,6 0,0 4,0 0,4 1,1 0 362 Chef utvecklingsenheten 5,3 0,0 4,9 0,0 0,0 0,0 0,0 363 LSS b. Tagelgatan, Tegelbruksv, Edsg 15,3 21,7 18,9 12,7 15,1 8,4 8,1 364 Bistånd 0,0 3,4 2,1 0,6 1,9 0,0 0,0 365 LSS b. Karlslsg, Flanaden, Kastanjev. Bang. 5,5 7,2 6,6 6,7 5,4 4,1 3,4 366 LSS b. Brinkebo. Ankarg 1,2 10,7 9,0 8,9 6,9 5,8 10,7 5,2 367 LSS b. Snödroppsv, Bladv, Nordkroksv 11,4 9,1 8,4 9,3 13,1 12,6 16,3 368 LSS b. Forbondeg, Flottng, Enebacksg 9,6 8,6 9,9 6,7 11,0 9,8 10,1 371 Stöd LSS Barn och ungd, ledsagarserv 1,9 3,8 4,6 1,2 1,9 1,5 0,4 374 Stöd LSS Vuxna 9,6 11,5 8,2 12,4 8,7 14,1 14,8 375 Stöd LSS Vuxna 25,5 24,9 24,2 22,3 26,0 21,0 14,8 376 Stöd LSS Vuxna 16,8 10,7 5,6 6,4 7,0 9,1 8,9 380 Daglig verksamhet 8,3 4,0 4,0 2,9 4,1 2,3 0,5 381 Daglig verksamhet 6,0 3,0 3,7 4,0 9,8 9,0 6,1 383 Psykiatri (boende, stödteam) 8,7 7,2 10,0 10,8 8,7 7,3 5,9 384 Psykiatri (aktivitetshus, kontaktpers) 19,8 11,4 11,4 9,6 17,4 7,9 7,6 385 Bemanningspool och adm 3,7 2,7 2,2 1,6 1,3 0,8 0,3 IFO 390 Chef avd IFO 25,5 19,0 20,0 3,5 0,0 0,0 0,0 392 Sektionen för familjestöd 2,2 1,1 1,4 1,4 2,0 0,2 5,3 393 Sektionen för råd och stöd 0,6 2,9 3,6 2,7 1,7 3,4 5,3 394 Sektionen för missbruksstöd 8,8 8,7 11,0 8,2 7,6 7,0 3,2 395 Sektionen för försörjningsstöd 11,4 6,1 5,8 3,7 5,3 6,1 4,8 396 Sektionen för nyanlända 5,2 0,7 0,8 1,2 0,8
Övertid 2015 Socialförvaltningen Ansvar Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Ant anst Tim/anst Förvaltningsledning 302 Adm avdelningen 9 2 2 0 0 0 0 13 20 0,7 Vård och Omsorg 310 Chef avd vård och omsorg 4 0 8 0 0 0 0 12 25 0,5 314 Bistånd, vård och omsorg 0 0 0 0 0 0 0 0 9 0,0 320 Ringhem 5 29 2 7 9 39 14 105 40 2,6 321 Demensteam och hemv Mariedal 11 12 8 1 5 11 10 58 24 2,4 322 Hemvård centrum grp 2 och F-fors 0 0 0 36 50 40 14 140 26 5,4 323 Hemsjukvård Vargön och Frändefors 24 51 23 33 64 82 82 359 15 23,9 324 Runnarebo och poolen 0 2 11 8 10 16 47 94 46 2,0 325 Vargöns hemvård 0 7 0 6 24 13 0 50 33 1,5 326 Ekeliden och Lindbackens gruppboen 20 0 10 24 12 2 9 77 48 1,6 327 Konvaljens gruppboende 0 0 0 8 0 2 3 13 44 0,3 328 Nyhaga och Regnbågen 0 3 7 2 19 24 58 113 35 3,2 329 Hemvård centrum grp 4 och 5 58 25 16 8 11 14 9 141 42 3,4 330 Hemvård centr grp 1 och 8 78 22 66 23 57 57 26 329 40 8,2 331 Solängen 10 14 9 1 0 20 1 55 40 1,4 332 Larmmott, Dagv, Anhörigstöd, nattpat 9 0 2 20 9 0 10 50 45 1,1 333 Solbacken 23 16 16 4 0 13 16 88 34 2,6 335 Björken 20 10 11 0 19 45 18 123 54 2,3 336 Linden 5 2 0 0 7 2 6 22 37 0,6 337 Kommunrehab 0 0 0 0 0 0 0 0 28 0,0 338 Hemsjukvård centrum 144 187 265 204 157 263 380 1600 56 28,6 339 Hemvård södra 7 4 8 8 2 7 20 56 26 2,2 340 Kastanjens och Pionens servicehus 51 22 8 7 6 22 3 119 48 2,5 341 Tärnans och Lunddalas gruppboende 27 3 27 8 43 24 9 141 48 2,9 342 Eken 25 10 0 1 0 38 47 121 48 2,5 Arbetsmarknadsavdelning 350 Chef avd Arbetsmarknadsavdelning 0 0 0 0 0 0 0 0 3 0,0 351 Knutpunkten 0 0 0 0 0 14 0 14 24 0,6 352 Jobbtorg 0 0 0 0 0 0 0 0 10 0,0
Omsorg om funktionshindrad Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Ant anst Tim/anst 360 Chef avd omsorg o funktionshindrade 0 10 0 0 0 0 0 10 16 0,6 362 Chef utvecklingsenheten 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0,0 363 LSS b. Tagelgatan, Tegelbruksv, Eds 15 21 23 9 61 3 15 147 44 3,3 364 Bistånd 0 0 0 0 0 0 0 0 7 0,0 365 LSS b. Karlslsg, Flanaden, Kastanjev 64 23 51 33 55 62 2 290 28 10,4 366 LSS b. Brinkebo. Ankarg 1,2 14 20 11 26 5 48 23 147 34 4,3 367 LSS b. Snödroppsv, Bladv, Nordkroks 37 38 21 8 84 77 68 333 39 8,5 368 LSS b. Forbondeg, Flottng, Enebacks 14 67 53 24 46 52 29 285 39 7,3 371 Stöd LSS Barn och ungd, ledsagarser 31 8 0 0 0 7 28 74 31 2,4 374 Stöd LSS Vuxna 6 10 9 4 8 0 3 40 14 2,9 375 Stöd LSS Vuxna 31 24 34 15 47 20 23 194 15 12,9 376 Stöd LSS Vuxna 28 27 0 16 11 20 6 108 17 6,4 380 Daglig verksamhet 1 1 3 1 1 1 0 8 27 0,3 381 Daglig verksamhet 0 13 0 0 0 0 0 13 23 0,6 383 Psykiatri (boende, stödteam) 0 9 41 9 14 1 44 118 44 2,7 384 Psykiatri (aktivitetshus, kontaktpers) 0 0 2 12 38 0 8 60 14 4,3 385 Bemanningspool och adm 15 18 55 6 2 16 75 187 26 7,2 IFO 390 Chef avd IFO 0 0 0 0 0 0 0 0 7 0,0 392 Sektionen för familjestöd 20 58 44 12 93 35 20 282 23 12,3 393 Sektionen för råd och stöd 0 9 28 6 4 20 0 67 19 3,5 394 Sektionen för missbruksstöd 0 0 4 4 2 2 0 12 22 0,5 395 Sektionen för försörjningsstöd 20 0 0 11 0 0 0 31 28 1,1 396 Sektionen för nyanlända 0 0 0 39 6 4 167 216 27 8,0 Snitt/mån: Totalt 2015 826 777 878 749 981 1 116 1 293 0 0 0 0 0 6 620 946 Totalt 2014 513 600 700 620 551 686 1 000 708 766 606 735 911 8 396 700 Totalt 2013 566 792 817 780 717 688 896 598 576 673 603 560 8 266 689 Totalt 2012 437 475 471 397 448 385 610 593 585 376 585 979 6 341 528
Mertid 2015 Socialförvaltningen Ansvar Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Ant anst Tim/anst Förvaltningsledning 302 Adm avdelningen 0 2 0 0 0 0 0 2 20 0 Vård och Omsorg 310 Chef avd Vård och Omsorg 0 0 0 0 0 0 0 0 25 0,0 314 Bistånd, vård och omsorg 0 0 0 0 0 0 0 0 9 0,0 320 Ringhem 55 104 97 209 89 157 198 909 40 22,7 321 Demensteam och hemv Mariedal 18 16 15 7 17 3 0 76 24 3,2 322 Hemvård centrum grp 2 och F-fors 0 0 0 31 20 17 26 94 26 3,6 323 Hemsjukv, Vargön och F-fors 33 63 26 52 30 92 71 367 15 24,5 324 Runnarebo och poolen 13 14 44 38 44 73 10 236 46 5,1 325 Vargöns hemvård 14 36 45 9 44 29 1 178 33 5,4 326 Ekeliden 27 121 77 98 61 30 10 424 48 8,8 327 Konvaljens gruppboende 8 24 4 97 69 102 49 353 44 8,0 328 Nyhaga och Regnbågen 39 59 38 61 63 63 64 387 35 11,1 329 Hemvård centrum grp 4 och 5 53 45 78 66 50 19 6 317 42 7,5 330 Hemvård centr grp 1 och 8 59 24 68 33 72 66 26 348 40 8,7 331 Solängen 73 133 90 68 102 43 10 519 40 13,0 332 Larmmott, Dagv, Anhörigstöd, nattpatr 82 32 54 56 39 21 0 284 45 6,3 333 Solbacken 30 19 46 71 56 19 23 264 34 7,8 335 Björken 310 398 421 481 268 186 168 2 232 54 41,3 336 Linden 83 56 17 71 57 8 8 300 37 8,1 337 Kommunrehab 0 0 0 0 0 0 0 0 28 0,0 338 Hemsjukvård centrum 59 63 129 81 97 56 42 527 56 9,4 339 Hemvård södra 41 2 36 36 5 0 4 124 26 4,8 340 Kastanjens och Pionens servicehus 106 55 82 225 119 100 88 775 48 16,1 341 Tärnans och Lunddalas gruppb 7 34 58 99 135 76 60 469 48 9,8 342 Eken 35 38 11 77 43 24 46 274 48 5,7 Arbetsmarknadsavdelning 350 Chef avd Arbetsmarknadsavdelning 0 0 0 0 0 0 0 0 3 0,0 351 Knutpunkten 0 0 0 0 0 0 0 0 24 0,0 352 Jobbtorg 0 0 0 0 0 0 0 0 10 0,0
Omsorg om funktionshindrade Ansvar Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Ant anst Tim/anst 360 Chef avd omsorg o funktionshindrade 0 3 0 0 0 0 0 3 16 0,2 362 Chef utvecklingsenheten 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0,0 363 LSS b. Tagelgatan, Tegelbruksv, Edsg 12 55 109 84 177 59 69 565 44 12,8 364 Bistånd 0 0 0 0 0 0 0 0 7 0,0 365 LSS b. Ö.vägen Flan. Kastanjev. Bang 28 39 58 52 61 23 14 275 28 9,8 366 LSS b. Brinkebo. Ankarg. Flottningsg. 65 89 81 130 87 43 36 531 34 15,6 367 LSS b Snödroppsv, Bladv, Nordkroksv 36 64 70 48 55 25 21 319 39 8,2 368 LSS b. Ankargatan 44 83 119 97 146 68 4 561 39 14,4 371 Stöd LSS Barn och ungd, ledsagarserv 13 32 102 36 46 36 12 277 31 8,9 374 Stöd LSS Vuxna 36 70 107 29 57 63 9 371 14 26,5 375 Stöd LSS Vuxna 132 36 54 75 70 36 47 450 15 30,0 376 Stöd LSS Vuxna 48 86 84 64 69 62 40 453 17 26,6 380 Daglig verksamhet 0 0 0 0 0 0 0 0 27 0,0 381 Daglig verksamhet 0 0 0 0 0 0 0 0 23 0,0 383 Psykiatri (boende, stödteam) 37 27 50 14 86 86 36 336 44 7,6 384 Psykiatri (aktivitetshus, kontaktpers) 0 0 0 1 0 0 0 1 14 0,1 385 Bemanningspool och adm 0 2 0 0 0 0 0 2 26 0,1 IFO 390 Chef avd IFO 0 0 0 0 0 0 0 0 7 0,0 392 Sektionen för familjestöd 0 2 0 0 0 0 0 2 23 0,1 393 Sektionen för råd och stöd 0 0 3 0 0 0 0 3 19 0,2 394 Sektionen för missbruksstöd 6 19 42 34 12 14 0 127 22 5,8 395 Sektionen för försörjningsstöd 0 0 8 0 0 0 0 8 28 0,3 396 Sektionen för nyanlända 0 0 0 2 6 0 0 8 27 0,3 Snitt/mån Totalt 2015 1 602 1 945 2 323 2 737 2 352 1 699 1 198 0 0 0 0 0 13 856 1 979 Totalt 2014 1 624 1 831 2 055 1 650 1 683 1 322 1 409 1 238 1 791 2 324 2 198 2 535 21 660 1 805 Totalt 2013 2 168 1 889 2 077 1 906 2 058 1 413 1 170 1 174 1 817 2 466 2 001 1 610 21 749 1 812 Totalt 2012 1 936 1 866 1 967 1 669 2 332 1 415 1 331 1 747 2 485 2 591 2 313 1 851 23 503 1 959
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-09-24 8 (xx) Dnr SN 2015/108 Delårsrapport per augusti och helårsprognos 2015 för socialnämnden Sammanfattning Delårsrapport med helårsprognos för 2015 har sammanställts för socialnämnden per 2015-08-31. Periodens resultat redovisar ett underskott med 15,7 Mkr. Årsprognosen beräknas visa underskott med totalt 21,1 Mkr. Prognosen för avdelningarna visar för nämnd och förvaltningsledning en budget i balans, vård och omsorg, VoO, beräknar ett underskott med 10,5 Mkr. Individ- och familjeomsorg, IFO, redovisar ett överskott med 5,0 Mkr och avdelningen för omsorg om funktionshindrade, OoF, beräknar ett underskott med 15,6 Mkr samt arbetsmarknadsavdelningen, AMA, beräknar ett nollresultat. De enskilt största underskotten finns inom hemvård, hemsjukvård och särskilt boende inom VoO. HVB placeringar barn/unga inom IFO, köpta platser, personlig assistans och boende inom LSS i egen regi på OoF. Socialnämnden följer noga utvecklingen inom alla verksamheter. Flertalet enheter redovisar budget i balans men där underskott aviserats har åtgärder satts in för att minimera underskott. Inom samtliga enheter råder en återhållsamhet utifrån det beslut som socialnämnden fattade 2015-06-25 avseende restriktioner innevarande år. Förvaltningens ledning gör i dagsläget bedömningen att redovisade åtgärder har bromsat kostnadsutvecklingen något, men det kommer inte ge effekt för en budget i balans 2015. För att klara detta bedöms förvaltningen vara i behov av ett tilläggsanslag till budgeten. Förslag till beslut Delårsrapport per augusti och helårsprognos 2015 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2015-09-17 - Delårsrapport per augusti och helårsprognos 2015 Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2015-09-17 Dnr: SN 2015/108 Delårsrapport per augusti och helårsprognos 2015 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna delårsrapport per augusti och helårsprognos 2015 samt överlämna rapporten till kommunstyrelsen. Delårsrapport och helårsprognos Delårsrapport med helårsprognos för 2015 har sammanställts för socialnämnden per 2015-08-31. Periodens resultat redovisar ett underskott med 15,7 Mkr. Årsprognosen beräknas visa underskott med totalt 21,1 Mkr. Prognosen för avdelningarna visar för nämndsgemensamt och förvaltningsledning en budget i balans, vård och omsorg, VoO, beräknar ett underskott med 10,5 Mkr. Individoch familjeomsorg, IFO, redovisar ett överskott med 5,0 Mkr och avdelningen för omsorg om funktionshindrade, OoF beräknar ett underskott med 15,6 Mkr samt arbetsmarknadsavdelningen, AMA, beräknar ett nollresultat. De enskilt största underskotten finns inom hemvård, hemsjukvård och särskilt boende inom VoO. HVB placeringar barn/unga inom IFO, köpta platser, personlig assistans och boende inom LSS i egen regi på OoF. Åtgärder för budgetbalans Prognos på minus 21,1 Mkr motsvarar cirka 2,6 % av nämndens nettobudget. De enskilt största underskotten finns inom personlig assistans, köpta platser samt ett enskilt ärende inom OoF, hemvård och hemsjukvård, HVB barn och unga samt särskilt boende inom VoO. Det finns i dagsläget inga outnyttjade anslag som budgetmässigt kan täcka dessa kostnader. Socialnämnden följer noga utvecklingen inom alla verksamheter. Flertalet enheter redovisar budget i balans men där underskott aviserats har åtgärder satts in för att minimera underskott. Inom samtliga enheter råder en återhållsamhet utifrån det beslut som socialnämnden fattade 2015-06-25 avseende restriktioner innevarande år.
Budgetöverskridandet inom VoO härrör i huvudsak från verksamheter som riktar sig mot eget boende, 6,3 Mkr varav hemsjukvård redovisar 3,0 Mkr, hemvården 2,7 Mkr samt kommunrehab 0,9 Mkr. Överskridandet förklaras av en ökning av antal hemvårdstimmar med 9 % jmf med samma period föregående år, kostnader för köp och leasing av hjälpmedel hos kommunrehab samt delegerad tid och kostnader kopplade till sjuksköterskebemanning. Åtgärder är vidtagna inom avdelningen för att minska underskottet men dessa bedöms kunna få effekt först under 2016. Bedömningen görs vidare att med den volymökning som skett under senaste åren inom VoO krävs andra och långt större insatser än de åtgärder som satts in för att fullt ut nå budgetbalans. För att minska kostnaderna för köpta platser inom HVB (hem för vård och boende) vuxna har IFO arbetat med att använda resurserna på hemmaplan, vilket gett att verksamheten åter i är balans budgetmässigt. När det gäller HVB barn och unga följs möjlighet till återsökningar hos migrationsverket nogsamt. Kostnaderna för denna målgrupp överstiger dock vad som är möjligt att erhålla och återsöka. Kostnaderna för HVB barn/unga har också ökat då fler behövt omsorg utanför hemmet. Arbete för att erbjuda lösningar på hemmaplan ska ske så långt det är möjligt. Budgetöverskridandet inom OoF är att härleda till kostnader för personlig assistans samt kostnad för köpta platser samt till ett enskilt ärende. Åtgärd för att på sikt nå en budget i balans är vidtagna gällande köpta platser och underskottet gällande personlig assistans minskas något genom beviljade förhöjda ersättningar. Förvaltningsledningen beslutade 150513 om tätare ekonomiuppföljningar samt allmän återhållsamhet i hela förvaltningen, detta stöds också av de restriktioner som socialnämnden vid sitt sammanträde 150625 beslutade om. Förvaltningens ledning gör i dagsläget bedömningen att detta har bromsat kostnadsutvecklingen något men det kommer inte få som effekt att vi får en budget i balans 2015. För att klara detta bedöms förvaltningen vara i behov av ett tilläggsanslag till budgeten. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Christer Sundsmyr Administrativ chef Bilaga 1. Delårsrapport per augusti och helårsprognos 2015
Socialnämnden Socialnämnden Ordförande: Vakant Vice ordförande: Marie-Louise Bäckman (KD) 2:e vice ordförande: Ann-Britth Fröjd (C) Förvaltningschef: Karin Hallberg Verksamhetsbeskrivning Socialförvaltningen är indelad i fyra driftsavdelningar och leds av en förvaltningschef samt fem avdelningschefer. Till stöd finns en administrativ avdelning samt medicinskt ansvarig sjuksköterska. Nämnden har utöver traditionell socialtjänst även uppgifter inom kommunens integrations - och arbetsmarknadsfrågor. Vård och omsorg (VoO) ansvarar för att ge äldre och andra som har behov av insatser en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. I ansvaret ingår också förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. Insatser är individuellt utformade och ges i den enskildes hem, i dagverksamhet samt i särskilt boende. Individ- och familjeomsorgen (IFO) ansvarar både för förebyggande verksamhet och individuellt inriktat utrednings- och behandlingsarbete. Till verksamheten hör även vissa familjerättsliga uppgifter, samordningsansvar för det drogförebyggande arbetet och utskänkningstillstånd. Omsorg om funktionshindrade (OoF) ansvarar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatser ges utifrån individuella behov och där brukaren har ett stort inflytande över insatsens utformning. Här ingår även ansvaret för stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) till psykiskt funktionshindrade. Arbetsmarknadsavdelningens (AMA) insatser syftar till att ge stöd till och rusta personer som inte kommit in på eller som förlorat kontakten med arbetsmarknaden för att målgruppernas möjlighet till arbete, arbetsträning, praktik eller utbildning ska stärkas. Målavstämning Nedan redovisas ett urval av nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås. Invånare Minskad överkonsumtion av läkemedel Förvaltningen följer plan för genomförande och bedömer att måluppfyllelse kommer nås. Ökad gemenskap Förvaltningen följer plan för genomförande och bedömer att måluppfyllelse kommer nås. Ett ökat inflytande och delaktighet i erbjudanden och insatserna Samtliga avdelningar arbetar strukturerat och planerat för att säkerställa upplevelse av inflytande och delaktighet, likaså gällande uppbyggnad/vidmakthållande av brukarmedverkan. Hur måttet för upplevelsen av inflytande och delaktighet ska se ut behöver utvecklas. Måluppfyllelse kommer att nås. Öka den enskildes trygghet i insatsen Aktiviteter pågår kopplat till det förväntade resultatet och måluppfyllelse bedömds nås. VoO har tydliga mått, vilket saknas inom övriga avdelningar varför måluppfyllelsen blir en skattning. Minskat våld i nära relationer Det förväntade resultatet är mycket svårt att mäta men gällande följsamhet av rutiner, bemötande och omhändertagande når förvaltningen målet. Förbättrad livssituation för anhöriga Måluppfyllelse bedöms uppnås. Plan för ett förvaltningsövergripande anhörigstöd är under utredning. Höjd genomsnittlig debutålder för alkoholanvändning Arbetet med drogpolitiskt handlingsprogram pågår och beräknas vara klart och antaget hösten 2015. Måluppfyllelse nås. Förebyggande synsätt ska genomsyra all verksamhet Förvaltningen har flertalet aktiviteter kopplade till det förväntade resultatet och måluppfyllelse bedöms nås. Andel som når egen försörjning ökar Antalet hushåll som söker försörjningsstöd fortsätter att sjunka. Flertalet aktiviteter pågår i samverkan mellan myndigheter. Målet bedöms uppnås. Ökat arbete med mångfaldsperspektiv Inom förvaltningen som helhet pågår under året aktiviteter med mångfald som fokus. Målet bedöms uppnås. Ökad tillgänglighet Förvaltningen har flertalet aktiviteter pågående. Målet bedöms uppnås. Ökad och förbättrad dialog med invånare och brukare Förvaltningen arbetar aktivt för att vidmakthålla och skapa en god dialog. Målet bedöms uppnås. Samhällsutveckling Skapa värdiga boenden för olika målgrupper Förvaltningen har påbörjat projektering gällande ombyggnation på Niklasberg. VoO har måluppfyllelse gällande erbjudande av boende. Beslut har fattats i socialnämnden om att bygga tre nya gruppbostäder inom LSS. Med dessa kommer måluppfyllelse lättare kunna ske, dock är efterfrågan på LSS bostäder fortsatt stor, varför måluppfyllelse bedöms kunna ske delvis. Inom IFO saknas lösning för akut nattlogi i dagsläget. Arbete pågår med att försöka få en tillfällig lösning till stånd för vintern 2015/2016 samt en permanent
Socialnämnden lösning under 2016. IFO startar under hösten upp ytterligare en avdelning inom boende för ensamkommande flyktingbarn. Behovet är stort varför bedömning görs att ytterligare boenden behöver projekteras. Förvaltningen som helhet når inte måluppfyllelse. Ökad möjlighet till boendekarriär Förvaltningen som helhet når inte måluppfyllelse då det saknas boendelösningar dels på bostadsmarknaden och internt inom förvaltningen. Förbättra spridning av befintlig info Måluppfyllelse kommer att nås. Skapa fler mötesplatser i samverkan med frivilligorganisationer och näringsliv Aktivitetsträffar har skett inom förvaltningens avdelningar med frivilligorganisationer, föreningar och företag. Två avdelningar har genomfört två mässor. Samverkan Vänersborg arbetar kring områdesutveckling Torpa. Måluppfyllelsen bedöms osäker. Ekonomi God ekonomisk hushållning Förvaltningen prognosticerar som helhet ett underskott för 2015 på grund av ökande volymer i form av ärenden och omfattning som inte ryms inom ram, men som har lagstöd för att insatsen ska ske, samt avsaknad av boendelösningar. Huvuddelen av underskottet är svårt att påverka men restriktioner är beslutade av socialnämnden och aktiviteter pågår för att bättre nå budgetbalans. Inom förvaltningen råder en god ekonomisk hushållning för att på ett optimalt sätt använda de resurser vi har till vårt förfogande. I detta råder måluppfyllelse. Genomförd resursfördelningsmodell Resursfördelningsmodell är genomförd inom OoF. Måluppfyllelse sker delvis för förvaltningen. Genomförd översyn av hyreskostnader/avtal Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samarbete med avdelningscheferna inom förvaltningen sett över vilka hyresavtal förvaltningen har externt och internt. Uppdrag har getts till medarbetare inom respektive förvaltning för att skapa tydligare struktur och rutiner gällande lokalförsörjningsfrågan. Måluppfyllelse osäker för 2015. Sänkta kostnader för sjukskrivning För förvaltningen totalt sett har sjukskrivningarna ökat 2014 jmf 2013. Måluppfyllelse bedöms osäker. Verksamhetsutveckling Utveckla en systematisk förslagsverksamhet Arbetet gällande systematisk förslagsverksamhet finns med som en aktivitet i förvaltningens kvalitetsledningssystem. Måluppfyllelse bedöms nås. Verka för minskad oönskad personalomsättning Utvecklingsarbete pågår för att skapa attraktiva arbetsplatser inom förvaltningen. Dialog sker inom förvaltningsledning samt inom avdelningarnas ledningsgrupper för att möjliggöra ett än mer nära ledarskap. IFO fortsätter arbetet med den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för att minimera personalomsättning. Måluppfyllelsen bedöms osäker. Medarbetare Ha en god arbetsmiljö Förvaltningen följer samverkansavtalet för det systematiska arbetsmiljöarbetet samt arbetar fram kompetensutvecklingsplaner. Förvaltningen som helhet bedöms nå måluppfyllelse. Nyckeltal/jämförelsetal Bokslut 2014 Utfall 1508 Prognos 2015 Vård & omsorg Antal tillg. boendeplatser 492 492 492 Antal nyttjade boendeplatser 489 489 490 Möjliga timmar hemvård 263 469 186 097 279 000 Utförda timmar hemvård 177 140 128 990 193 000 Medicinskt färdigbehandlade 1 425 930 1 575 Vårddagar med bet.ansvar 288 321 350 Individ & familjeomsorg Vårddygn boende (0-21) 2 505 2 686 4 029 Vårddygn (vuxna utan barn) 3 245 704 1 050 Antal bidragshushåll/snitt 424 401 401 Utbetalt snitt/månad 2 824 2 659 2 659 Antal mottagna flyktingar 264 229 400 Omsorg om funktionshindrade Personlig ass. enligt SFB 59 58 58 Boende beslut enligt LSS 147 150 150 Boende beslut enligt SoL 29 32 32 Ej verkställda beslut 9 4 4 Arbetsmarknadsavdelningen OSA lönebidrag m.fl. 79 70 75 Övriga deltagare uppdrag 1 055 900 1 100 Ungdomsanställningar, SAS 41 30 32 Ekonomi Resultaträkning Mkr Utfall 1408 Bokslut 2014 Budget 2015 Utfall 1508 % Prognos 2015 Intäkter 122,7 188,4 175,2 135,2 77 199,6 Personal 430,3 640,8 662,0 456,4 69 679,0 Omkostnader 218,2 334,6 323,7 234,8 73 352,2 Avskrivningar 2,6 4,0 3,8 2,6 68 3,9 Kostnader 651,1 979,4 989,5 693,8 70 1 035,1 Ränta 0,3 0,5 0,7 0,4 57 0,6 Nettokostnad 528,7 791,5 815,0 559,0 69 836,1 Nettobudget 519,9 779,9 815,0 543,3 815,0 Resultat -8,8-11,6 0-15,7-21,1 Anslagsbindningsnivå, Mkr Mkr Budget 2015 Utfall 1508 % Prognos 2015 Bud getdiff Nämnd/ Adm 28,0 18,2 65,0 28,0 0,0 Vård & omsorg 432,1 301,1 69,7 442,6-10,5 Individ & familjeomsorg 125,0 78,6 62,9 120,0 5,0 Omsorg om funktionshind. 213,2 149,0 69,9 228,8-15,6 Arbetsmark.avd 16,7 12,1 72,5 16,7 0,0 Netto 815,0 559,0 68,6 836,1-21,1
Socialnämnden Utfall 2015-08-31 Periodiserat utfall per augusti redovisar underskott på 15,7 Mkr. Det periodiserade resultatet innehåller större delen av kostnaden för sommarvikarier samt semesterdagsersättning för ordinarie personal. Prognos 2015-08-31 Årsprognos för socialnämnden beräknas redovisa underskott på 21,1 Mkr. De enskilt största underskotten finns inom personlig assistans, köpta platser inom OoF, enskilt ärende inom OoF, hemvård och hemsjukvård samt särskilt boende inom VoO och HVB barn och unga inom IFO. Överskott finns inom VoO gemensamt, korttidstillsyn samt boende LSS och försörjningsstöd inom IFO. Nämnd och förvaltningsgemensamt Verksamheterna beräknas redovisa ett resultat i balans. Vård och omsorg Verksamheterna totalt beräknas redovisa ett underskott på 10,5 Mkr. Största underskottet finns hos de verksamheter som riktar sig mot eget boende, 6,3 Mkr varav hemsjukvården redovisar 3,0 Mkr, hemvården 2,7 Mkr samt kommunrehab 0,9 Mkr. Korttidsvården redovisar plus 0,5 Mkr. Överskridandet inom hemsjukvården förklaras av att antal delegerade timmar överskrider budget samt höga personalkostnader som uppstått i samband med hög personalomsättning och svårigheter att nyrekrytera legitimerad personal. Detta har också medfört höga kostnader för köp från bemanningsföretag. Inom hemvården förklaras underskottet av en ökning av antal hemvårdstimmar med 9 % t.o.m. augusti jämfört med samma period föregående år vilket motsvarar en ökning med 5,5 Mkr på helårsbasis. Inom kommunrehab återfinns underskottet på köp och leasing av hjälpmedel. Åtgärder vidtas för att på sikt minska delar av underskotten inom hemvård och hemsjukvård. De särskilda boendena redovisar ett underskott på 3,6 Mkr varav ett enskilt ärende genererar en kostnad på 3,0 Mkr på årsbasis. Övrigt överskridande kan i stort härledas till ökade vårdbehov vilka inte täcks inom befintlig budget. Det är också av vikt att avdelningens ledning under hösten kommer att undersöka hur tilldelad budget motsvarar beslutad personaltäthet. Entreprenaden beräknas överskrida budget med 2,2 Mkr, varav 1,1 Mkr härrör från ett återbetalningskrav avseende driftskostnader för åren 2008-2014. Hemtjänsten som bedrivs av entreprenaden beräknas redovisa minus 0,8 Mkr beroende på ökad volym av hemvårdstimmar. Antal dagar med betalningsansvar har ökat kraftigt p.g.a. att särskilda boenden, inklusive korttidsboenden, inom kommunen tidvis har varit fullbelagda. Beräknat budgetöverskridande 0,5 Mkr. Verksamheten gemensamt vård och omsorg redovisar ett överskott på 1,0 Mkr p.g.a. av vakanta tjänster. Staten har beslutat att landets kommuner har möjlighet under 2015 t.om 2018 att ansöka om stimulansmedel för höjd bemanning inom vård och omsorg. För 2015 kommer vård och omsorg att eftersöka medel för perioden 1 juli 31 december för de utökningar gällande bemanning som genomförts under året, nattpatrull, natt korttidsverksamhet samt hemsjukvård. Prognos för 2015 är gjord utifrån att stimulansmedel beviljas. Individ och familjeomsorg Verksamheten beräknas redovisa överskott på 5,0 Mkr. Familjestöd redovisar underskott på 5,5 Mkr. Underskottet härrör sig till HVB gällande barn och unga. Under sommarmånaderna har det varit en ökad inströmning av anmälningar och omhändertagande av barn och ungdomar. Det har också varit en stor ökning av mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Då det inte finns tillräckligt med boende för ensamkommande i vår egen regi har man varit tvungen att hitta lösningar via privata HVB. Detta till en högre kostnad än vad som är möjligt att återsöka från Migrationsverket. Planering pågår för att starta ytterligare boenden för ensamkommande i egen regi. Vuxenstöd redovisar ett resultat inom ram. Arbetet med att använda insatser på hemmaplan istället för placeringar har medfört att kostnaderna fortsatt att minska. Saknaden av boenden för målgruppen gör det dock svårt att kunna använda våra egna insatser fullt ut. Ekonomiskt bistånd beräknas redovisa överskott med 9,5 Mkr. Den genomsnittliga kostnaden per månad för utbetalt försörjningsstöd har fortsatt att sjunka genom ett gediget metodarbete. Arbetet innebär att stötta varje individ på vägen mot egen försörjning. Råd och stöd visar ett överskott på 1,0 Mkr. Stor del av överskottet härrör sig till personalkostnader då det varit vakanser under året. Vänersborgs kommun har avtal med migrationsverket att ta emot 40 flyktingar per år. Antalet mottagna flyktingar till och med augusti är 229 och prognosen för 2015 visar att kommunen kommer att ta emot ca 400 personer. Alla flyktingar kommer inte genom migrationsverket utan väljer att flytta hit från andra kommuner under tiden som de ingår i etableringsinsatsen. För de som flyttar från en annan kommun följer deras ersättning med till den nya kommunen.
Socialnämnden Omsorg om funktionshindrade Verksamheten beräknas redovisa underskott på 15,6 Mkr. Orsaker till underskottet är kostnader för personlig assistans som har ett prognostiserat underskott på 3,9 Mkr. Detta beror på ersättning till privata utförare av kommunalt beviljad assistans där såväl beslutade timmar som antal ärenden överstiger budget. Personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken (SFB) beräknas redovisa underskott beroende på fler ärenden än budgeterat samt en förskjutning av ärenden från egen regi till privata utförare. Underskottet minskas genom beviljade förhöjda ersättningar om 0,5 Mkr. Bostäder LSS i egen regi beräknas visa underskott på 1,8 Mkr detta kopplat till ett enskilt ärende som visar underskott på 3,2 Mkr. Uppstarten av gruppboendena på Mörtvägen och Niklasberg (öppnar vid årsskiftet) samt den extra platsen på Brinkebo innebär att kostnaderna för köpta platser kommer att minska med 5,6 Mkr from 2016 och ytterligare 1,3 Mkr när sista ombyggnationen av Tagelgatan är klar. Prognosen för daglig verksamhet visar på ett underskott med 0,4 Mkr. Omsorgsresor beräknas redovisa underskott med 0,8 Mkr, detta beror på en ökning i antalet personer som inte kan åka med de av avdelningen egna tillhandahållna färdsätten. En översyn av detta pågår och from 2016 kommer fler personer att kunna åka med våra egna transporter vilket innebär lägre kostnader. Resursfördelningsmodell inom daglig verksamhet har implementerats under året vilket lett till en bättre kostnadskontroll. Inom socialpsykiatrin beräknas boendestödet ge ett överskott med 0,4 Mkr och de särskilda boendena ett underskott med 1,1 Mkr. En upplupen kostnad avseende el på 0,8 Mkr för ett utav boendena är den enskilt största förklaringen till underskottet. På grund av volymökning har ytterligare en enhetschefstjänst inrättats. Tjänsten finansieras till största delen genom överskott inom boendestödet. Korttidsverksamheten beräknas redovisa överskott med 1,9 Mkr. Sålda platser visar överskott med 0,5 Mkr och personalkostnader redovisar överskott med 1,4 Mkr. Ledsagning beräknas redovisa under med 0,8 Mkr beroende på volymökningar och högre verkställighet. Köpta platser LSS och SoL beräknas redovisa underskott med 10,7 Mkr. Detta beroende på att ett antal personer inte har kunnat erbjudas lämpliga boenden i egen regi. Under andra halvan av 2015 kommer två av dessa att flytta in på Mörtvägen respektive Brinkebo. Ytterligare två personer kommer att erbjudas LSS bostad i Vänersborg under 2016. Arbetsmarknadsavdelningen Verksamheten beräknas bedrivas inom anvisad budgetram, dock med viss reservation för minskande intäkter från arbetsförmedlingen. Antalet uppdrag från arbetsförmedlingen minskar i takt med utfasningen av FAS 3. Intäkter för samhällsorienteringen beräknas att till viss del kompensera minskningen av statsbidragen. Arbete pågår för att se över anpassning av verksamhetens kostnader från myndigheter. Åtgärder Prognos minus 21,1 Mkr motsvarar cirka 2,6 % av nämndens nettobudget. De enskilt största underskotten finns inom personlig assistans, köpta platser inom OoF, enskilt ärende inom OoF hemvård och hemsjukvård, HvB barn och unga samt särskilt boende inom VoO. Det finns i dagsläget inga outnyttjade anslag som budgetmässigt kan täcka dessa underskott. Socialnämnden följer noga utvecklingen inom alla verksamheter. Flertalet enheter redovisar budget i balans men där underskott aviserats har åtgärder satts in för att minimera eventuellt underskott. Inom samtliga enheter råder en återhållsamhet utifrån det beslut som socialnämnden fattade 2015-06-25 avseende restriktioner innevarande år. Förslag på åtgärder och konsekvenser för att nå budget i balans 2016 kommer presenteras socialnämnden vid sammanträde i december månad. I samband med tertialuppföljning 2 2014 gav socialnämndens presidie förvaltningsledningen i uppdrag att genomlysa orsakerna till försämrat ekonomiskt utfall gällande hemvård och hemsjukvård. Utredning gällande den delegerade tiden har genomförts. Mot bakgrund av detta pågår insatser i de delar där vi ser att vi kan påverka utfallet. Hemvårdens utveckling följs nogsamt och där handlar uppdraget om att anpassa verksamheten så att rätt personalresurser används för insatserna. Förvaltningen kan dock konstatera ett en volymökning motsvarande 9 % inom hemvård, inte hämtas hem ekonomiskt mer än genom skarpare åtgärder vilket i så fall skulle innebära en kvalitetssänkning. Särskilt boende prognosticerar ett underskott på 3,6 Mkr varav 3,0 Mkr är att härleda till ett enskilt ärende vilket inte bedöms möjligt att påverka. Avdelningens ledning kommer under hösten att undersöka hur tilldelad budget motsvarar beslutad personaltäthet för att se vilka ev. åtgärder som kan vidtas. VoO har under första kvartalet startat upp samordningsteam inom hemvård/hemsjukvård/- biståndsenhet i syfte att effektivisera processerna kring vårdplaneringar, samt genom dessa kvalitetssäkra resursfördelningen, rätt insats i rätt tid. Effekten av denna arbetsmetod väntas senare del 2015 alternativt 2016. Inom IFO s missbrukssektion har arbete med att använda våra egna insatser på hemmaplan, istället för
Socialnämnden placeringar för vuxna, lett till att kostnaderna för HvB har minskat, och verksamheten nu åter nått budgetbalans. Avsaknaden av boenden för målgruppen gör det dock svårt att kunna använda våra egna insatser fullt ut. Familjestöd redovisar underskott på 6,5 Mkr avseende kostnad för HvB gällande barn och unga. Delar av kostnaden är att härröra till ensamkommande flyktingbarns behov av boende och förvaltningen planerar nu för att utöka verksamheten i egen regi, vilket på sikt kan sänka kostnaderna. Avdelningen arbetar också för att på ett mer utbrett sätt använda de familjestödsinsatser för barn/unga/familj som är upparbetade på hemmaplan, som alternativ till HvB-placeringar där detta bedöms lämpligt. Inom OoF pågår en översyn av omsorgsresor för att utreda om några av dessa personer kan erbjudas andra färdsätt för att minska kostnaderna. Resursfördelningsmodell inom daglig verksamhet har implementerats under året vilket lett till en bättre kostnadskontroll. Köpta platser LSS och SoL beräknas redovisa underskott med 10,7 Mkr under 2015. Detta beroende på att ett antal personer inte har kunnat erbjudas lämpliga boenden i egen regi. Uppstarten av gruppboendena på Mörtvägen och Niklasberg (öppnar först 2016) samt den extra platsen på Brinkebo innebär att kostnaderna för köpta platser kommer att minska med 5,6 Mkr from 2016 och ytterligare 1,3 Mkr när sista ombyggnationen av Tagelgatan är klar. Detta är en åtgärd som ger såväl ekonomiska som mänskliga vinster. Investeringar Mkr Budget 2015 Utfall 1508 Prognos Budgetdiff Nämnd/ Adm 0,5 0,1 0,2 0,3 Vård & omsorg 2,5 0,6 2,5 0,0 Individ & familjeomsorg 0,5 0,1 0,8-0,3 Omsorg om funktionshindrade 0,5 0,1 0,3 0,2 Arbetsmark.avd 0,4 0,1 0,3 0,1 Netto 4,4 1,0 4,1 0,3 2015 års investeringsbudget är 4,4 Mkr. Total investeringskostnad för året beräknas till 4,1 Mkr. Vård och omsorg har investerat i hjälpmedel, cyklar, markiser och möbler. Ytterligare inköp av hjälpmedel, möbler samt lås till boenden kommer att genomföras. Inom OoF kommer investeringarna att ske under senare delen av året, detta beroende på uppstart av nya boendeenheter samt ny estetisk verksamhet inom daglig verksamhet. IFO flyttar under december in i nya lokaler varför investeringsbudgeten för avdelningen kommer att överskridas. Inom AMA pågår arbete för att implementera de nya satsningarna i regeringens arbetspolitiska program. En översyn har skett avseende processerna kring vikarieanskaffning, hur förvaltningen hanterar schemaläggning samt övertalighet kopplat till hel del. Denna kartläggning kommer under hösten analyseras av socialförvaltningens ledning samt stödfunktioner, för att se om någon åtgärd kan sättas in. Förvaltningsledningen har beslutat om tätare ekonomiuppföljningar. Modellen för fördelning av ersättningar från migrationsverket där kommunstyrelsen samt barn och utbildningsnämnden föreslås få större andelar av dessa ersättningar än i dagsläget kommer på sikt få konsekvenser för socialförvaltningens ekonomi. Omfattning av detta är i dagsläget svårt att överblicka. Socialförvaltningen kommer inte nå budgetbalans under 2015 om inte budgettillskott ges. Socialnämndens presidie har 150915 gett förvaltningen i uppdrag att skriva fram ett ärende om budgettillskott för 2015 till socialnämndens sammanträde 150924.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-09-24 10 (xx) Dnr SN 2015/160 Revidering av riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Sammanfattning Dokumentet Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst antogs 2006-12-19 av kommunfullmäktige ( N 35). Kommunfullmäktige beslutade också att ge socialnämnden i uppdrag att fortsättningsvis hantera frågor rörande riktlinjer om färdtjänst och riksfärdtjänst. Sedan dokumentets tillkomst har det skett förändringar på området gällande bedömning och tillämpning av funktionshinders varaktighet, resa med liggande transport/bårtaxi samt sällskapsdjur och egenavgift för dessa. Förändringarna föranleder behov av revidering av riktlinjerna. Förslag till beslut Socialnämnden antar den reviderade upplagan av Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst, att gälla från och med 2015-10-01. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2015-07-28 - Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Protokollsutdrag till Avdelningschefer Handläggare färdtjänst Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteutlåtande Dnr: SN 2015/160 1 (1) 2015-07-28 Revidering av Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Dokumentet Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst antogs 2006-12-19 av kommunfullmäktige ( N35). Kommunfullmäktige beslutade också att ge socialnämnden i uppdrag att fortsättningsvis hantera frågor rörande riktlinjer om färdtjänst och riksfärdtjänst. Sedan dokumentets tillkomst har det skett förändringar på området gällande bedömning och tillämpning av: * Funktionshinders varaktighet ( 2.2, sid 4) * Resa med liggande transport/bårtaxi ( 2.11, sid 9) * Sällskapsdjur och egenavgift för dessa ( 2.13, sid 10) Detta föranleder behov av revidering enligt bilagt förslag. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta den reviderade upplagan av Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst, att gälla från och med 2015-10-01. Socialförvaltningen Peter Martinsson Omsorgschef
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Riktlinjer Ersätter Utbytt den Sign Sid 1:15 RIKTLINJER FÖR FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Innehåll sid 1 INLEDNING... 2 2 FÄRDTJÄNST 2.1 Vad är färdtjänst... 3 2.2 Vem kan beviljas färdtjänst... 3 2.3 Färdtjänst för barn... 4 2.4 Begränsningar... 4 2.5 Färdtjänst till annan kommun, i andra kommuner eller mellan andra kommuner... 5 2.6 Ledsagare och medresenär... 6 2.7 Tillståndets tidsbegränsning-omfattning... 7 2.8 Åtgärder mot nyttjande av färdtjänst mot gällande regler... 7 2.9 Avgifter... 8 2.10 Ansökan, utredning och beslut... 9 2.11 Information kring färdtjänstens utförande... 9 2.12 Trafikutbud... 10 2.13 Övriga bestämmelser... 10 3 RIKSFÄRDTJÄNST 3.1 Vad är riksfärdtjänst... 11 3.2 Vem kan beviljas riksfärdtjänst... 11 3.3 Ledsagare... 12 3.4 Medresenär... 12 3.5 Trafikutbud... 13 3.6 Ansökan, utredning och beslut... 14 3.7 Antal resor... 14 3.8 Avgifter... 14 3.9 Kostnader för transport av handikapphjälpmedel... 15 3.10 Riksfärdtjänstens servicenivå... 15
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Riktlinjer Ersätter Utbytt den Sign Sid 2:15 RIKTLINJER FÖR FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST 1 INLEDNING Färdtjänst (anropsstyrd trafik ) är en särskilt anpassad del av kollektivtrafiken och skall bidra till att de funktionshindrade ges samma förutsättningar som övriga kollektivtrafikresenärer. Det är av vikt att kommunen preciserar vilken målsättning som finns med kollektivtrafiken och hur den skall utvecklas för att var tillgänglig för flertalet av medborgarna. Genom ökad tillgänglighet i den ordinarie kollektivtrafiken skall möjligheten till normalisering förstärkas och behovet av särlösningar minska. Lag om färdtjänst ger kommunen de grundläggande kraven som måste uppfyllas. Det finns behov av generella bestämmelser om färdtjänstens utformning, dels för att uppnå kommunal likställighet, dels för att ge ett stöd i handläggningen av den individuella prövningen av färdtjänsttillstånd. Detsamma gäller tillämpningen av Lag om riksfärdtjänst. Färdtjänstens olika delar från själva tillståndsprövningen till utförandet av själva transporten skall präglas av kompetens och säkerhet. Medborgarna skall i sin kontakt med handläggare bemötas med respekt. I styrdokument för funktionshindrade och äldre betonas rätten att bo kvar hemma, behålla sitt sociala nätverk, kunna leva ett så oberoende liv som möjligt, kunna delta i samhällslivet på lika villkor som andra och utveckla ett aktivt medborgarskap. Då det gäller funktionshindrade barn och ungdomars behov av särskilt anpassad transport skall detta särskilt beaktas utan att frångå föräldrarnas ansvar. Genom att utveckla samordningen av de resor som sker via färdtjänsten bidrar detta till ett bättre utnyttjande av kommunens ekonomiska resurser, en normalisering av färdtjänst med kollektivtrafiken samt bidrar till en god miljö. Möjligheten till resor genom en kollektivtrafik som är tillgänglig för flertalet av medborgarna eller via särskilt anpassade transporter (färdtjänst) för de kommuninvånare som har speciella behov, blir en viktig del för att kunna förverkliga de mål kommunen antagit. Genom riktlinjer tar kommunen ett politiskt ansvar för färdtjänstens handläggning och planering och anger hur Lag om färdtjänst och Lag om riksfärdtjänst skall tolkas, så att en rättvis bedömning av varje enskild ansökan sker.
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Riktlinjer Ersätter Utbytt den Sign Sid 3:15 Kommunstyrelsens ansvar ligger inom de två nämnda lagområdena. Om dessa lagar inte är tillämpliga innebär det, att det åvilar andra nämnder att för sina respektive målgrupper ta ställning till om stöd i resandet skall erbjudas via annat lagområde. Ytterst kan detta även vara en fråga för kommunfullmäktige, vilket stöd i resandet funktionshindrade skall ges som en allmän kommunal service. 2 FÄRDTJÄNST 2.1 Vad är färdtjänst Den allmänna kollektivtrafiken utgörs av bussar och tåg. I Vänersborgs kommun trafikeras tätorten och landsbygden huvudsakligen med bussar. Den regionala trafiken ombesörjs av bussar och tåg. Inom Västtrafik AB pågår ett arbete med att så långt som möjligt utföra trafiken med låggolvsbussar. Kommunstyrelsen ansvarar ytterst för färdtjänst (= anropsstyrd trafik) inom kommunen. Kommunen kan efter erforderliga beslut överlåta sina uppgifter till trafikhuvudmannen inom Västra Götalands län och genom avtal har Vänersborgs kommun därför uppdragit till Västtrafik AB att upphandla och administrera trafiken och beställningscentralen. Lag (1997:736) om färdtjänst menar att färdtjänst endast gäller anordnande av transporter för personer med bestående funktionshinder. Är de allmänna kommunikationerna anpassade för funktionshindrade personer föreligger ingen rätt till färdtjänst. Färdtjänst (anropsstyrd trafik) är en särskilt anpassad del av kollektivtrafiken som är till för personer som till följd av funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. I propositionen till lagen slås fast att färdtjänsten betraktas i första hand som en transportform i stället för en form av bistånd. Resor med färdtjänst skall i likhet med den allmänna kollektivtrafiken i största mån samordnas. 2.2 Vem kan beviljas färdtjänst 7 tillstånd till färdtjänst skall meddelas den som på grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationer. Enligt domstolspraxis och som anammats av flertalet av Sveriges kommuner är att funktionshindret skall beräknas bestå minst tre månader för att inte betraktas som tillfälligt.
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Riktlinjer Ersätter Utbytt den Sign Sid 4:15 Detta innebär att funktionsnedsättningar som varar under kortare tid och som för den enskilde kan ge stora svårigheter i upprättande av sociala kontakter eller för att genomföra inköp inte faller inom Lag om färdtjänst. Enligt domstolsutslag är det inget som hindrar att den enskildes behov av stöd under en kortare tids funktionsnedsättning prövas enligt Socialtjänstlagen. Vad lagen avser med väsentliga svårigheter är inte definierat. Att ge konkreta exempel på hur stora svårigheterna skall vara för att bedömas vara väsentliga är svårt att göra generellt. Domstolspraxis är här en vägledning i bedömningen. I den kan uttydas att det är svårigheterna i samband med resandet som är grund för färdtjänst och inte svårigheter vid resans mål. Begreppet förflytta sig på egen hand är kopplat till själva resandet, att ta sig tillbusshållplatsen, att stiga på och av buss och inte förflyttningsmöjligheter i ett vidare perspektiv. Detta innebär att grund för färdtjänst inte är att man har svårighet att bära kassar. Färdtjänst kan inte beviljas till följd av att allmänna kommunikationer saknas eller är dåligt utbyggda, utan grunden för färdtjänst är enbart funktionshinder och dess konsekvenser. För beviljande av färdtjänst gäller följande i Vänersborgs kommun: * Funktionshindret bedöms bestå i minst sex månader. Förslag till ny lydelse: Funktionshindret bedöms bestå i minst tre månader. * Den beräknade tiden utgår om möjligt från ansökningsdagen eller den dag varaktighetens längd bekräftas via utredning eller sakkunnigutlåtande. * Funktionshindret skall ge väsentliga svårigheter vid förflyttning eller vid resa med allmänna kommunikationer. * Det skall finnas ett tydligt samband mellan funktionshinder och svårigheterna att förflytta sig själv i anslutning till resan eller att genomföra själva resan. * Tillstånd till färdtjänst är personligt. * Tillståndet är tidsbegränsat. * Beviljande förutsätter att den sökande är folkbokförd i kommunen. 2.3 Färdtjänst för barn I Lag om färdtjänst betraktas man som barn upp till 18 års ålder då det gäller rätt till färdtjänst. Utgångspunkten vid bedömning av barns behov av färdtjänst är vad som kan anses gälla för andra barn i motsvarande ålder. Enligt domstolspraxis sker bedömning huruvida barnet kan åka med allmänna kommunikationer tillsammans med en vuxen eller inte.
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Riktlinjer Ersätter Utbytt den Sign Sid 5:15 2.4 Begränsningar 7 tillståndet omfattar inte transporter som av någon anledning bekostas av det allmänna. Tillstånd till färdtjänst omfattas inte av andra samhällsbetalda resor. Följande begränsningar gäller i Vänersborgs kommun: * Färdtjänst får inte användas för resor inom tjänsten då detta åvilar arbetsgivarens ansvar. * Färdtjänst får inte användas för resor som av någon anledning bekostas av det allmänna såsom sjuk- och behandlingsresor eller skolskjutsar. 2.5 Färdtjänst till annan kommun, i andra kommuner eller mellan andra kommuner 3 Varje kommun ansvarar, såvitt gäller kommuninvånarna, för att färdtjänst anordnas inom kommunen och om det finns särskilda skäl mellan kommunen och en annan kommun. En kommun får för sina kommuninvånare anordna färdtjänst också i eller mellan andra kommuner. Kommunens skyldighet är i första hand att ansvara för färdtjänst inom kommunen. Vid särskilda skäl kan färdtjänst beviljas mellan kommunen och en annan kommun. Enligt förarbetet till lagen kan särskilda skäl vara, att arbetsplatsen ligger i en grannkommun eller att närmaste serviceort finns i grannkommunen. Om skälen är starka, vilket ej definierats, kan resan ske till en mer avlägsen kommun. För färdtjänst till annan kommun gäller i Vänersborgs kommun: * Färdtjänsttillstånd gäller för resa från/till Vänersborg till/från samt inom samtliga kommuner inom Västra Götalands län. * Resor till angränsande kommuner som är av väsentlig betydelse för den enskilde beviljas efter individuell prövning. Skäl för resa till angränsande kommuner kan till exempel vara arbete eller föreningsverksamhet. * Resa till arbete kan beviljas även till icke angränsande kommuner om dessa ligger inom normalt pendlingsavstånd. Någon skyldighet för kommunen att ordna färdtjänst helt utanför den egna kommunen föreligger ej. Enligt praxis i kommunen och enligt tidigare rekommendation från Svenska Kommunförbundet har färdtjänst beviljats i annan kommun i samband med kortare besök, då det enbart är folkboksföringskommunen som kan bevilja färdtjänst. Detta för att underlätta besök hos närstående eller vistelse i sommarhus.
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Riktlinjer Ersätter Utbytt den Sign Sid 6:15 För resa i annan kommun eller mellan andra kommuner gäller: * Resenären kan beställa resor för resa i annan kommun eller mellan andra kommuner utan särskild prövning. 2.6 Ledsagare och medresenär 3 Om den som söker tillstånd till färdtjänst behöver ledsagare under resan, skall tillståndet gälla även ledsagaren. Utifrån nuvarande lagtext beviljas ledsagare för behov som finns under själva resan. Ledsagare är en person som inte reser av eget intresse, utan endast är med för att stödja färdtjänstresenären för att denna skall kunna genomföra resan och stödet ej kan erhållas via transportören. Ledsagare enligt denna lag är inte till för stödet efter själva resan. I lagen finns ej angivet om ledsagare skall betala en avgift för resan eller ej utan detta får beslutas av kommunen. För beviljad ledsagare gäller följande i Vänersborgs kommun: * Tillståndsinnehavaren har behov av stöd under själva resan. * Ledsagaren skall stiga på och av vid samma plats som färdtjänstresenären. * Ledsagaren reser gratis. * Den som själv är färdtjänstberättigad kan inte vara ledsagare. Många färdtjänstberättigade kan genomföra resan själva eller med det stöd som transportören ger och utifrån detta beviljas inte ledsagare. Behov av stöd vid resans mål kan dock föreligga och utifrån detta har man möjligheten att medföra medresenär. För medresenär gäller följande i Vänersborgs kommun: * Medresenär är en person som reser samma sträcka som färdtjänstresenären. * Medresenären skall stiga på och av vid samma plats som färdtjänstresenären. * Medresenären betalar samma avgift som färdtjänstresenären. * Den som inte beviljats ledsagare har rätt att medföra en medresenär utan särskild prövning. * Resenär som är beviljad ledsagare kan ej medföra medresenär. Efter individuell prövning kan färdtjänstresenär medges rätt till flera medresenärer. Exempel på grund för detta kan vara om färdtjänstresenären har minderåriga barn eller om minderårig resenär har syskon eller föräldrar som behöver resa med. Även andra situationer kan bedömas som skäliga.
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Riktlinjer Ersätter Utbytt den Sign Sid 7:15 * Antalet medresenärer kan aldrig bli större än sällskapet som ryms i det anvisade fordonet. 2.7 Tillståndets tidsbegränsning-omfattning. 9 tillståndet till färdtjänst meddelas för viss tid eller tills vidare. Tillstånd får i skälig omfattning förenas med föreskrifter om vilket färdsätt som får användas, hur många resor tillståndet omfattar och inom vilket område resor får göras. Om det finns särskilda skäl får tillståndet även i övrigt förenas med villkor. Det är kommunen som bedömer vad som är skälig omfattning och särskilda skäl när det gäller begränsningar. Enligt lagens förarbete skall begränsningar inte ske då det gäller antalet resor till eller från arbetet eller andra nödvändiga resor. I Vänersborgs kommun gäller följande: * Tillstånd meddelas normalt för viss tid. * Vid tidsbegränsning ges tillstånd som minst för tre månader och högst tre år, om inte särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl kan vara funktionshindrets art som ej möjliggör resa med allmänna kommunikationer oavsett utveckling av kollektiv trafiken. Färdtjänst beviljas tills vidare i dessa fall. Funktionshindrets svårighetsgrad och förväntade varaktighet avgör tillståndets giltighetstid och omfattning: * Färdtjänst beviljas för obegränsat antal resor. * Färdtjänst ersätter inte avsaknad av exempelvis egen bil, vilket innebär att rundtur med färdtjänst ej kan ske. Detsamma gäller att skjutsa hem medresenär/ ledsagare till dennes bostad. 2.8 Åtgärder vid nyttjande av färdtjänst mot gällande regler 12 En tillståndsgivare får återkalla ett tillstånd till att anlita färdtjänst, om förutsättningarna för färdtjänsten inte längre finns. Ett tillstånd får också återkallas om tillståndshavaren gjort sig skyldig till allvarliga eller upprepade överträdelser av de föreskrifter och villkor som gäller för färdtjänsten. * Resa som uppenbart genomförts i strid mot gällande föreskrifter och villkor betraktas ej som färdtjänstresa. Om sådana resor genomförts faktureras färdtjänstresenären hela beloppet för resan. Detsamma gäller för resor där rätten till färdtjänst upphört eller återkallats.
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Riktlinjer Ersätter Utbytt den Sign Sid 8:15 2.9 Avgifter Enligt 10 Lag om färdtjänst har kommunen rätt att ta ut en avgift för färdtjänsten. Enligt 11 skall denna avgift vara skälig och får inte överstiga tillståndsgivarens självkostnader. Avgifter för färdtjänst varierar mellan landets kommuner. Utgångspunkt för prissättning kan vara: * Den funktionshindrade saknar valmöjlighet och utifrån rättvise- och jämlikhetssynpunkt skall avgiften för färdtjänst vara densamma som för kollektivtrafiken. * Funktionshindret kan medföra att behovet av färdmedel varierar över tid. För att ge ett incitament att använda kollektiva färdmedel när personen klarar detta, bör det vara en skillnad mellan avgift för färdtjänst och avgift för kollektiv-trafiken. * Färdtjänsten ger en högre servicenivå i och med att den erbjuder en transport från dörr till dörr och att utifrån detta kan avgifterna skiljas åt. * Avgiften bör spegla samhällets kostnader för att tillhandahålla transporten, vilket motiverar en högre avgift för färdtjänsten. Mellan kommunerna skiljer det sig även hur egenavgiften beräknas. De varianter som råder är zonbaserad av gift, enhetstaxa eller procenttaxa. Kommunen har möjlighet att tillämpa särskilda avgifter för arbetsresor som då ofta motsvarar månadskortet inom kollektivtrafiken. Det förekommer även, att kommuner har högkostnadsskydd för egen avgiften och att olika avgifter tas ut under olika delar av dygnet. Avgiften för Vänersborgs kommun beslutas av kommunfullmäktige. Egenavgiften i Vänersborg bygger för närvarande på Västtrafik AB:s baspris-taxa med ett tillägg på 15 %. Ingen avgiftsbefrielse eller högkostnadsskydd förekommer. För resor till och från arbetet betalar resenären, efter individuell prövning, en avgift som utgår från vad ett månadskort inom kollektivtrafiken kostar. Om sådana resor på något sätt bekostas av det allmänna, kan reducering av avgift inte beviljas. Egenavgiften erläggs direkt till chauffören i samband med resan. Undantagsvis kan betalning ske med faktura, exempelvis arbetsresor. Vid resa i annan kommun betalar resenären en egenavgift, för närvarande 60 kronor per enkelresa. Erläggas ej egenavgift faktureras resenären enligt Vänersborgs kommuns avgiftsregler.
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Riktlinjer Ersätter Utbytt den Sign Sid 9:15 2.10 Ansökan, utredning och beslut I Lag om färdtjänst 13-16 regleras hur handläggning av ärenden skall ske. Handläggningen av färdtjänst följer de regler som anges i Förvaltningslagen och personalen lyder under bestämmelserna i Sekretesslagen. Förvaltningslagens tillämpning återfinns i dokument Anvisningar för handläggning inom lagområdens Lag om färdtjänst och Lag om riksfärdtjänst. 2.11 Information kring färdtjänstens utförande Nedan beskrivs den servicenivå som erbjuds vid tillstånd till färdtjänst. Funktionshindrets art styr vilket färdmedel som krävs för att ombesörja transporten. När resan genomförs med personbil, storbil eller specialfordon gäller följande: FÄRDTJÄNSTENS SERVICENIVÅ Färdtjänsttillståndet innebär alltid att resenären kan få följande service vid färdtjänstresa: * Hjälp in i och ut ur fordon. * Hjälp med handikapphjälpmedel och bagage in i och ut ur fordon. * Bagage får medtas i den utsträckning som är normalt att ha med på buss. * Hjälp med säkerhetsbälte. På resenärens egen begäran ges även följande service: * Hjälp till och från port eller dörr (ledsagning, bagage och handikapphjälpmedel). * Stöd vid förflyttning till och från bostad och besöksplats. Denna hjälp utgår inte om beviljad ledsagare medföljer på resan. Efter individuell prövning kan färdtjänsttillståndet även innehålla rätt att: * Få hjälp att förflytta sig till och från den egna bostaden och fordonet (bärhjälp). Detta avser personer som utifrån funktionshinder inte själva eller med stöd kan förflytta sig utan måste bäras Förslag till kompletterande lydelse: eller förflyttas med trappklättrare, denna hjälp begränsas till att gälla maximalt 6 månader. * Resa med speciellt anpassat fordonförslag till kompletterande lydelse:: Liggande transport, bårtaxi erbjuds ej. * Få annan särskilt anpassad service. Kommunstyrelsen beslutade februari 2001 att teckna överenskommelse med Västtrafik AB om servicenivåer inom den anropsstyrda trafiken. Här regleras bland annat väntetid, spilltid, omvägstid = extra tid med anledning av samordnad resa i relation till närmaste väg mellan två adresser samt sökfönster = inom vilken tid beställningscentralen kan söka lämplig tidpunkt för resans genomförande i förhållande till
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Riktlinjer Ersätter Utbytt den Sign Sid 10:15 resenärens önskade tid för avresan. Enligt överenskommelsen är servicenivån beroende på typ av resa. 2.12 Trafikutbud Färdtjänsten är en anpassad form av kollektivtrafik och skall därför tidsmässigt genomföras under de tider som den vanliga kollektivtrafiken bedrivs. I Vänersborgs kommun gäller följande: * Resor i färdtjänsten får genomföras dygnet runt. * Resan skall beställas hos den beställningscentral kommunen/västtrafik AB tecknat avtal med. * Resan skall beställas senast en timma före önskad avresa. Vid resa mellan klockan 22.00-06.00 skall beställning göras innan klockan 22.00. Eventuell återresa bör beställas samtidigt. * Avbeställning av bokad resa måste ske senast en timma före tidpunkten för bokad resa. * Färdtjänstresenär skall resa med det fordon som entreprenören hänvisar till och som är lämpligt utifrån funktionshinder och restillfälle. * Resor i färdtjänsten samordnas i möjligaste mån. Beställningscentralen utför samordningen i samband med bokningen av resan. Samordningen kan innebära att ett fordon kan ha flera resenärer, där olika huvudmän bekostar resan. Samordningen får dock inte innebära att resans omvägstid förlänger resan med mer tid än vad som anges i avtalet om servicenivåer. * En resa skall gå från en adress till en annan och uppehåll kan inte göras under resa. 2.13 Övriga bestämmelser I färdtjänstfordonet finns tillgång till bälteskudde för barn. Om barnet har behov av annan bilsäkerhetsutrustning är resenären ansvarig för att ta med den. Ledar-eller servicehund får medföras. Om det fungerar för övriga resenärer får sällskapsdjur medföras och skall då förvaras i väska, bur, korg, låda etcetera under färd. Förslag till ny lydelse: Ledarhund får medföras kostnadsfritt. Om det fungerar för övriga resenärer får sällskapsdjur/service-assistenthund medföras och skall då förvaras i väska, bur, korg, låda etcetera under färd.egenavgift uttages motsvarande medresenär.
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Riktlinjer Ersätter Utbytt den Sign Sid 11:15 Resa med djur kan hänvisas till särskilda fordon på grund av att hänsyn skall tas till allergier. Om det visar sig att en färdtjänstberättigad, efter utredning av färdtjänsthandläggaren, förorsakat en så kallad bomresa och/eller andra inte godkända kostnader, kan kommunen komma att återkräva den uppkomna merkostnaden. 3 RIKSFÄRDTJÄNST 3.1 Vad är riksfärdtjänst Den allmänna kollektivtrafiken i Sverige utgörs av ett flertal olika transportsätt som är olika väl anpassade för personer med funktionshinder. För dem som till följd av stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt finns riksfärdtjänst. Riksfärdtjänst är en ersättning för extra kostnader som uppstår vid resa mellan olika kommuner i Sverige. De extra kostnaderna skall uppstå till följd av funktionshinder och kan bestå av att resenären behöver ha en ledsagare med sig vid resa med allmänna kommunikationer eller av att ett särskilt fordon måste användas för resan. 3.2 Vem kan beviljas riksfärdtjänst 1 En kommun skall på de villkor som anges i denna lag lämna ersättning för reskostnad för de personer som till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. 5 Tillstånd skall meddelas om: 1. resan till följd av den sökandes funktionshinder inte till normala reskostnader kan göras med allmänna kommunikationer eller inte kan göras utan ledsagare, 2. ändamålet med resan är rekreation eller fritidsverksamhet eller någon annan enskild angelägenhet, 3. resan görs inom Sverige från en kommun till en annan kommun, 4. resan görs med taxi, ett för ändamålet särskilt anpassat fordon eller med allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare, och 5. resan inte av någon annan anledning bekostas av det allmänna. Lagens formulering innebär, att kraven för tillstånd till riksfärdtjänst är högre än för färdtjänst. Lagen anger ingen skyldighet för kommunen att anordna transporten. Resan skall inte kunna göras till normala kostnader.
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Riktlinjer Ersätter Utbytt den Sign Sid 12:15 För beviljande till tillstånd till riksfärdtjänst gäller i Vänersborgs kommun: Tillstånd till riksfärdtjänst kan meddelas personer som till följd av stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Funktionshindret skall förväntas bestå i minst sex månader för att betraktas som varaktigt. Den sökande skall vara folkbokförd i kommunen. Barn över tio år beviljas riksfärdtjänst på samma grunder som vuxna. 3.3 Ledsagare 6 Om den som söker tillstånd till riksfärdtjänst behöver ledsagare under resan, skall tillståndet gälla även ledsagare. Avgift får inte tas ut för ledsagare som behövs för att genomföra resan. Att kommunen har beviljat ett tillstånd med ledsagare innebär enligt lagen ingen skyldighet för kommunen att anskaffa ledsagare. Behovet av ledsagare skall vara knutet till själva resan och inte behov vid resmålet. För beviljad ledsagare gäller följande i Vänersborgs kommun: Ledsagare är en person som inte reser av eget intresse utan måste medfölja för att kunna stödja riksfärdtjänstresenären för att denne skall kunna genomföra resan. Ledsagare beviljas den resenär som behöver mer hjälp än trafikföretagets personal kan ge. Om en tillståndshavare inte kan genomföra en resa med ledsagare och med stöd av trafikföretaget kan tillstånd till ytterligare ledsagare beviljas. Att trafikföretaget inte uppfyller sina åtaganden är inte en grund för att bevilja ledsagare. Ledsagare skall stiga på och av vid samma plats som riksfärdtjänstresenären. Ledsagare reser gratis. Den som själv är färdtjänstberättigad kan inte var ledsagare. Vid resa med personbil och specialfordon beviljas ledsagare endast vid behov av kvalificerat stöd under resan. 3.4 Medresenär Detta begrepp finns inte omnämnt i lagen men tillämpas av flertalet kommuner. I Vänersborgs kommun gäller följande: Medresenär är en person som reser med på samma sträcka som riksfärdtjänstresenä-
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Riktlinjer Ersätter Utbytt den Sign Sid 13:15 ren. Medresenär skall stiga på och av på samma plats som riksfärdtjänstresenären. Den som inte beviljas ledsagare har rätt att medföra en medresenär utan särskild prövning. Efter individuell prövning kan resenär medges rätt till flera medresenärer. Exempel på grund för detta kan vara om resenären har minderåriga barn eller om minderårig resenär har syskon eller föräldrar som behöver resa med. Även andra situationer kan bedömas som skäliga. Resenär som är beviljad ledsagare kan till följd av individuella skäl även beviljas medresenär. Grund för detta är samma som för rätten att medföra flera medresenärer i färdtjänst. Antalet medresenärer kan aldrig bli större än att sällskapet ryms i det anvisade fordonet. Om plats finns i fordonet får flera medresenärer medfölja utan särskild prövning. Medresenär betalar resans verkliga kostnad enligt gällande taxa. 3.5 Trafikutbud 7 Tillstånd till riksfärdtjänst får förenas med föreskrifter om färdsätt. Med färdmedel menas vilket färdsätt som får användas men också regler för samåkning. Det är alltid funktionshindret som styr vilket färdsätt som erbjuds, när beslut om riksfärdtjänsten fattas. I Vänersborgs kommun gäller följande: I första hand beviljas resa med allmänna kommunikationer med ledsagare. I andra hand beviljas resa med allmänna kommunikationer i kombination med resa med personbil eller specialfordon. Denna resform beviljas förutsatt att det medför att resan annars blir särskilt kostsam. I tredje hand beviljas resa med allmänna kommunikationer i kombination med personbil eller specialfordon tillsammans med ledsagare. I sista hand beviljas resa med personbil eller specialfordon med eller utan ledsagare.förslag till kompletterande lydelse: Liggande transport/bårtaxi medges ej. Resan skall genomföras på billigaste sätt, vilket innebär att rangordningen ovan i enstaka fall kan frångås.
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Riktlinjer Ersätter Utbytt den Sign Sid 14:15 Tillstånd till dyrare färdsätt än allmänna kommunikationer medges inte endast med motivering att ledsagare saknas för resan, att biljett inte finns att tillgå vid önskad avresetid eller att man inte litar på att trafikföretaget uppfyller sitt åtagande om stöd. Resor med personbil och specialfordon skall samordnas. Resor med allmänna kommunikationer skall genomföras på billigast möjliga avgångstid. Önskad avresetid kan förskjutas inom samma dag. Uppehåll under resan medges ej. Det åvilar resenären att själv ordna med ledsagare, när tillstånd till sådan är beviljad. 3.6 Ansökan, utredning och beslut I 10-13 Lag om riksfärdtjänst behandlas frågor kring handläggning utifrån Förvaltningslagen. Handläggningen av riksfärdtjänst följer de regler som anges i Förvaltningslagen. Personalen lyder under bestämmelserna i Sekretesslagen. Förvaltningslagens tilllämpning återfinns i dokumentet Anvisningar för handläggning inom lagområdena Lag om färdtjänst Lag om riksfärdtjänst därutöver som anges i dokumentet om anvisningar gäller följande: Vid ansökan om riksfärdtjänst skall ansökan inkomma till färdtjänsthandläggaren senast 14 dagar innan önskad avresa. I samband med storhelger skall ansökan vara inkommen tidigare än en månad före önskad avresa för att säkerställa resan. Ansökan om riksfärdtjänst skall snabbehandlas om resan är av akut karaktär och om resbehovet ej har kunnat förutses, till exempel i samband med begravning eller nära anhörigs sjukdom. Beslut om riksfärdtjänst fattas av färdtjänsthandläggare på delegation och omfattar vilket färdsätt som får användas. Beslut om riksfärdtjänst kan överklagas till förvaltningsdomstol. Om beslut om återkommande riksfärdtjänstresor beställs resan direkt via den beställningscentral som kommunen anvisar. Detta skall ske minst fem arbetsdagar innan önskad avresa. 3.7 Antal resor Tillstånd till riksfärdtjänst meddelas i normalfallet för en resa i taget. En resa är lika med med en resa tur och retur. Riksfärdtjänst kan meddelas för återkommande resor till ett speciellt resmål eller inom ett speciellt resområde. Tillstånd till återkommande resor gäller för en viss tid
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Riktlinjer Ersätter Utbytt den Sign Sid 15:15 och för visst antal resor. Tillstånd för återkommande resor medges för högst två år. 3.8 Avgifter 8 Vid resa med riksfärdtjänst skall tillståndshavaren betala en avgift (egenavgift) som motsvarar normala reskostnader med allmänna färdmedel. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om dessa avgifter. Regeringen meddelar föreskrifter om dessa avgifter via Förordningen om egenavgifter vid resor med riksfärdtjänst (Förordning 1997:782). Vid resa med allmänna kommunikationer betalar medresenär den faktiska kostnaden för biljetten samt i förekommande fall en bokningsavgift. Avgiften är baserad på hela resan inklusive anslutningsresor. Vid resa med personbil eller specialfordon betalar medresenär utifrån förordningens regler med undantaget att medresenärer över 18 år betalar full egenavgift. Ledsagarens egenavgift ersätts enligt Lag om riksfärdtjänst av kommunen. 3.9 Kostnader för transport av handikapphjälpmedel Om kostnader uppkommer för transport av handikapphjälpmedel, till exempel om en elrullstol måste transporteras separat med tåg eller dylikt samtidigt som resenären reser med flyg, ersätts dessa kostnader av kommunen. 3.10 Riksfärdtjänstens servicenivå Tillstånd till riksfärdtjänst med allmänna kommunikationer innebär att service ges i enlighet med respektive transportsbolags service till resenärer med funktionshinder. Tillstånd till riksfärdtjänst med personbil och specialfordon innebär alltid att resenären kan få följande service: Hjälp in i och ut ur fordon. Hjälp med handikapphjälpmedel och bagage in i och ut ur fordon. Hjälp med säkerhetsbälte. Resenär kan ha med två resväskor samt handikapphjälpmedel. På resenärens begäran ges även följande service vid resa med taxi och specialfordon: Hjälp till och från port eller dörr, ledsagning, bagage och handikapphjälpmedel. Stöd vid förflyttning till och från bostad och besöksplats. Om tillståndet omfattar ledsagare skall det stöd och den hjälp som resenären behöver ombesörjas via medföljande ledsagare. Detsamma gäller om vuxen medresenär medföljer.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-09-24 11 (xx) Dnr SN 2014/215 Natthärbärge inom individ- och familjeomsorgen Sammanfattning Socialförvaltningen har lämnat uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att bygga ett nytt natthärbärge. Efter flertalet utredningar konstaterades att ett natthärbärge placerat bredvid den byggnad som då användes som akutboende på Kyrkängen inte var lämpligt. Ny placering av natthärbärge föreslogs vid Onsjö, på fastigheten Stallet 2, vilket socialnämnden lämnade acceptans för 2014-10-30. Den befintliga byggnaden, som fungerat som akutboende på Kyrkängen, brann ned 2015-04-10. I den pågående detaljplanen för Holmängen prövas placering av ett natthärbärge. Detaljplanen är nu ute på samråd. Processen framöver blir att efter beslut under september månad angående placering av natthärbärge av socialnämnden och fastighetsutskottet kommer ett bygglov prövas av byggnadsnämnden. Därefter kommer upphandling för uppförande ske. Denna process innebär att ett natthärbärge inte kommer vara färdigt till vintern 2015/2016. Det är därför angeläget att se över hur en tillfällig lösning för vintern kan se ut. Fastighetsenheten föreslår att upprätta ett tillfälligt härbärge i form av boendecontainrar på samma/eller i nära anslutning till plats där det permanenta huset planeras stå. Förslag till beslut 1. Socialnämnden lämnar acceptans för ny placering av natthärbärge på Kyrkängen. 2. Socialnämnden godkänner fortsatt arbete med ett tillfälligt natthärbärge i form av boendecontainrar där det permanenta huset planeras stå. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2015-09-02 Protokollsutdrag till Avdelningschef individ- och familjeomsorg Fastighetsenheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteutlåtande Dnr SN 2014/215 1(2) 2015-09-02 Socialnämnden Natthärbärge inom individ- och familjeomsorgen Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att lämna acceptans för ny placering av natthärbärge på Kyrkängen. Socialnämnden beslutar vidare att godkänna fortsatt arbete med ett tillfälligt natthärbärge i form av boendecontainrar där det permanenta huset planeras stå. Bakgrund Socialförvaltningen har lämnat uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att bygga ett nytt natthärbärge. Efter flertalet utredningar konstaterades att ett natthärbärge placerat bredvid den byggnad som då användes som akutboende på Kyrkängen inte var lämpligt. En förvaltningsövergripande grupp (medarbetare från socialförvaltningen, byggnadsförvaltingen och samhällbyggnadsförvaltingen) utredde ny placering av natthärbärge. Föreslagen placering blev på Onsjö och då fastigheten Stallet 2. Förslaget förankrades i styrgrupp för plan- och byggfrågor. Socialnämnden beslöt 2014-10-30 163 att lämna acceptans för placering av akutboende på anvisad tomt på Onsjö. Fastighetsutskottet beslöt 2014-11-06 65 att uppdra åt förvaltningen att arbeta vidare i processen. Byggnadsnämnden tog beslut om att bevilja ett tidsbegränsat bygglov för nybyggnad av natthärbärge på fastigheten Stallet 2. Beslutet överklagades till Länsstyrelsen som 2015-06-18 avvisade överklagandet. Länsstyrelsens beslut har överklagats och ärendet är lämnat till mark- och miljödomstolen. 2015-04-10 brann befintlig byggnad ner, vilken har fungerat som akutboende, på Kyrkängen. Den förvaltningsövergripande gruppen (socialförvaltningen, byggnadsförvaltingen och samhällsbyggnadsförvaltingen) träffades återigen för att se över möjligheten att igen förlägga ett natthärbärge på Kyrkängen. Gruppen har kommit fram med ett förslag på placering av och utformning av nytt hus. I den pågående detaljplanen för Holmängen prövas placering av ett natthärbärge. Detaljplanen är just nu ute på samråd. Processen framgent blir att efter beslut under september månad angående placering av natthärbärge av socialnämnden och fastighetsutskottet kommer ett bygglov prövas av byggnadsnämnden. Därefter kommer upphandling för uppförande ske. Resultatet av upphandlingen kommer ge vid handen vad kostnaden för byggnationen blir samt driftskostnaden.
Denna process innebär att ett natthärbärge inte kommer vara färdigt till vintern 2015/2016. Det är därför angeläget att se över hur en tillfällig lösning för vintern kan se ut. Fastighetsenheten föreslår att upprätta ett tillfälligt härbärge i form av boendecontainrar på samma/eller i nära anslutning till plats där det permanenta huset planeras stå. Medarbetare från socialförvaltningen finns med i denna planering. 2(2) Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Maria Tapper Andersson Individ- och familjeomsorgschef
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-09-24 12 (xx) Dnr SN 2015/176 Yttrande över miljöprogram 2030 för Vänersborgs kommun Sammanfattning Ledningsgruppen för Agenda 21 har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett miljöprogram för kommunen, som ska ersätta de tidigare lokala miljömålen. Miljöprogrammet har remitterats till samtliga nämnder innan det fastställs i kommunfullmäktige. Socialförvaltningens förslag till yttrande daterat 2015-08-26 föreligger. Av yttrandet framgår bland annat att socialnämnden ser en otydlighet när det gäller skrivningen om aktiviteter för att nå miljömålen. Framtidsscenariot om miljön i Vänersborgs kommun 2030 målas upp i generella och övergripande termer och är mycket omfattande och kräver betydande insatser för att genomföras. Socialnämnden vill betona att kostnader för programmets genomförande måste balanseras mot de kostnader som nämndens verksamhet i övrigt kräver. Det kan uppstå konfliktsituationer mellan miljömål och den verksamhet som socialnämnden bedriver. Genom en levande landsbygd och en åldrande befolkning kan behovet av transporter komma att öka, exempelvis genom ökat behov av hemvård i glesbygd. I yttrandet lämnas avslutningsvis förbättringsförslag. En mer specificerad skrivning efterlyses, då det i det politiska förordet sägs att I miljöprogrammet har vi satt upp nåbara och rimliga målsättningar som vi har alla förutsättningar att genomföra. Vaga formuleringar bidrar till svårigheter att skapa förväntade resultat och aktiviteter kopplade till dessa när det väl kommer till genomförande. Problem uppstår också då måluppfyllelsen ska mätas. Förslag till beslut Socialnämnden avger yttrande i enlighet med tjänsteutlåtande daterat 2015-08-26. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2015-08-26 - Miljöprogram 2030 - Missiv 2015-08-19 Protokollsutdrag till Kommunstyrelseförvaltningen Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2015-08-26 Dnr: SN2015/176 1 (3) Socialnämnden Yttrande över miljöprogram 2030 för Vänersborgs kommun Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att som svar avge denna skrivelse. Bakgrund Socialnämnden har tillsänts Miljöprogram 2030 för Vänersborgs kommun och ett missiv till detta. Kommunstyrelseförvaltningen önskar synpunkter på: 1. Hur relevant upplevs miljöprogrammet av er förvaltning/nämnd? 2. Hur ställer ni er till de områden ni fått huvudansvar för? 3. Saknas något viktigt område? 4. Eventuella sakfel och otydligheter. 5. Förbättringsförslag. Inledningsvis har socialnämnden synpunkter på benämningen Miljöprogram. Substantivet program kommer från grekiska programma, som ursprungligen betyder föreskrift, anslag eller offentlig kungörelse, och förekommer i olika kontexter med ungefär samma innebörd. Det moderna ordet, eller suffixet, program, som i miljö-program, anger att det finns en i förväg gjord plan, schema, agenda, manus eller skrift som styr eller beskriver substantivet som det är en del av. Under rubriken Vad är miljöprogrammet står att det är ett framtidsscenario för år 2030 varför Socialnämnden anser att Miljövision är en mer relevant benämning. Hur relevant upplevs miljöprogrammet av er förvaltning/nämnd? Framtidsscenariot om miljön i Vänersborgs kommun 2030 målas upp i generella och övergripande termer och är mycket omfattande och kräver betydande insatser för att genomföras. Socialnämnden vill betona att kostnader för programmets genomförande måste balanseras mot de kostnader som
2 nämndens verksamhet i övrigt kräver. Det kan uppstå konfliktsituationer mellan miljömål och den verksamhet som socialnämnden bedriver. Genom en levande landsbygd och en åldrande befolkning kan behovet av transporter komma att öka. Ex. genom ökat behov av hemvård i glesbygd. Hur ställer ni er till de områden ni fått huvudansvar för? Socialnämnden har inte fått huvudansvar för något område men flera av de områden som beskrivs har ändå bäring på nämndens verksamhet ex: hållbara inköp, hälsofrämjande miljöer, renare och smartare energi m.fl. Saknas något viktigt område? Vatten har fått en framträdande roll i Miljöprogrammet. Socialnämnden saknar en skrivning om en vision för hur luftkvalitén ska bibehållas eller förbättras. Eventuella sakfel och otydligheter. Socialnämnden ser en otydlighet när det gäller skrivningen om aktiviteter för att nå miljömålen. I andra stycket under rubriken Vad är miljöprogrammet, står det att aktiviteterna för dessa mål tas fram av ansvariga nämnder Enligt den styrmodell som finns i kommunen är det inte nämnden som bestämmer aktiviteter. Nämnden formulerar förväntade resultat som respektive förvaltning får skapa aktiviteter till för att uppnå. Om det är förväntade resultat som menas i Miljöprogrammet, undrar socialnämnden om det är andra nämnder som ska formulera förväntade resultat på miljöområdet åt socialnämnden. Under rubriken Miljöprogrammets fokusområden står att kommunen skrivit under en budkavle om att bli fossiloberoende kommun 2030. Socialnämnden undrar om det inte menas fossilbränsleoberoende. Att bli fossiloberoende skulle innebära att så gott som allt som är tillverkat av ex. plastmaterial i allt från plåster till bilars stötfångare skulle underkännas. Socialnämnden ställer sig tveksam till om användningen av polymerer från förnyelsebara råvaror är ett fungerande alternativ till råolja som råmaterial för plastprodukter år 2030. Socialnämnder upplever benämningen trygg miljö som tvetydig. I detta fall är det visserligen uppenbart att det handlar om miljö i form av grönskande skolgårdar, utbildning om klimat etc. För socialnämnden är trygg miljö också förknippat med den sociala situation som barn och vuxna lever i. Det är viktigt att särskilja vad man menar när förväntade resultat skapas med anknytning till god och trygg miljö. Under rubriken Renare, tystare och säkrare står fler gående och cyklister, bättre kollektivtrafik och minskat bilåkande Socialnämnden vill betona att det inte är bilåkandet i sig som är miljöbelastande. Bilen är, och kommer med storsannolikhet att vara, ett viktigt transportmedel för många även 2030, inte minst för personer med funktionsnedsättning och för den personal som jobbar i hemsjukvården. Det tekniska
3 utvecklingen går fort och antalet elbilar ökar. Laddas dessa med förnyelsebar energi är miljöpåverkan liten. Vidare anser nämnden att en kommun som ska vara attraktiv och hållbar i alla delar, även i glesbygd, behöver bilen inom överskådlig framtid. Vidare saknar nämnden en beskrivning vad som menas med bättre kollektivtrafik. Under rubriken Närodlat och artrikt står... Alla naturligt förekommande växt- och djurarter i kommunen får möjlighet att fortleva i livskraftiga bestånd under naturliga betingelser Socialnämnden ställer sig frågande om det även gäller skadeinsekter, råttor, mördarsniglar eller motsvarande. Vidare ställer sig nämnden frågande till vad som menas med naturligt förekommande. Under rubriken Ozon och strålning står att... utsläpp av ozonnedbrytande ämnen har upphört inom kommunen Forskning vid bl.a. Liverpool s school of Veterinary Sciende visar att ca.17 % av allt metangasutsläpp i atmosfären kommer från kor. Socialnämnden efterlyser en mer precis skrivning om vilka utsläppskällor som avses då miljöprogrammet självt förordar en levande landsbygd med biologisk mångfald Under rubriken Omställning av transporter och resvanor ställer sig socialnämnden frågande till formuleringen Nybyggnation och service koncentreras till kommunens små och stora orter vilket minskar transportbehovet. Socialnämnden har svårt att se hur visionen om attraktiv och hållbar i alla delar kan uppnås genom koncentration av service. En ökad koncentration kan få omvänd effekt i form av ökat transportbehov för boende i glesbygd. En annan effekt kan bli en ännu mer ökad urbanisering. Förbättringsförslag Socialnämnden är medveten om att Miljöprogrammet beskriver ett framtidsscenario men efterlyser en mer specificerad skrivning då det i det politiska förordet sägs att I miljöprogrammet har vi satt upp nåbara och rimliga målsättningar som vi har alla förutsättningar att genomföra Vaga formuleringar bidrar till svårigheter att skapa förväntade resultat och aktiviteter kopplade till dessa när det väl kommer till genomförande. Problem uppstår också då måluppfyllelsen ska mätas. Karin Hallberg Socialchef Curt-Göran Krantz Utredare/kvalitetssamordnare
Miljöprogram 2030
Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet. Vårt nya miljöprogram målar upp en bild av vad visionen innebär i praktiken, med fokus på miljöområdet. Helt enkelt en bild av hur vi vill att det ska se ut i vår kommun i framtiden. I miljöprogrammet har vi satt upp nåbara och rimliga målsättningar som vi har alla förutsättningar att genomföra. Vi hoppas att du också vill delta i detta arbete! Rent och friskt vatten är en förutsättning för allt liv och en viktig fråga för näringslivet och för vår framtid. Därför har vatten fått ett eget fokusområde i miljöprogrammet. Marie Dahlin (S) För mig är det viktigt att vi har tillgång till hållbara och närproducerade livsmedel. Jag vill veta var maten kommer ifrån och hur den har producerats. I framtiden ser jag en levande landsbygd där vi producerar mycket av våra livsmedel inom vår egen kommun. Bo Carlsson (C) Energifrågan är en nyckelfråga för framtiden. I vår kommun har vi goda möjligheter att producera förnyelsebar el, inte minst från biogas där vi är föregångare. Även solenergi tror jag kommer att komma stort inom kort. Gunnar Lidell (M)
Vad är miljöprogrammet? Miljöprogrammet beskriver ett önskat framtidsscenario för år 2030 och gäller hela den geografiska kommunen. För det kommunala arbetet anger miljöprogrammet en övergripande målbild och en riktning att sträva mot. Samtliga verksamheter inom kommunen ansvarar för att följa miljöprogrammet, men huvudansvariga nämnder utses för de olika områdena. Huvudansvaret innebär att aktuella nämnder tar fram förväntade resultat och aktiviteter för dessa områden samt hittar lösningar för hur målbilden ska kunna nås. Miljöprogrammet bygger till stor del på de nationella och regionala miljömålen samt på existerande kommunala planer och program. Programmet faller ut i två grupper av mätbara mål för kommunen: miljörelaterade mål som ligger i verksamheternas grunduppdrag samt förväntade resultat i mål- och resursplanen. Aktiviteter för att dessa mål tas fram av ansvariga nämnder. Måluppfyllelsen redovisas och följs upp årligen genom styr- och ledningssystemet Stratsys. Alla nämnder redovisar sina resultat i samband med ordinarie verksamhetsuppföljning. Miljöstrategen sammanställer årligen en miljöhandlingsplan utifrån framtagna förväntade resultat, mål i grunduppdrag och aktiviteter. Denna följs upp i form av en årlig miljöredovisning. Miljöprogram 2030 Målbilder och riktning för miljöarbetet Ansvarsfördelning Antas av kommunfullmäktige Långsiktiga mål Mål i existerande planer och program som ligger i verksamheternas grunduppdrag Förväntade resultat i Mål- och resursplan (MRP) Uppdateras årligen Tas fram av nämnder och förvaltningar Aktiviteter för att nå mål och förväntade resultat Miljöhandlingsplan Miljöredovisning Uppdateras årligen, dateras Samlar förväntade resultat, mål i grunduppdragen samt aktiviteter Måluppfyllelse och genomförda aktiviteter Årlig redovisning
De nationella miljömålen Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljömål. Statliga myndigheter såväl som länsstyrelser och kommuner arbetar för att nå målen. Övergripande för dessa mål är det så kallade generationsmålet: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. (www.miljomal.se) 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 1 2 3 4 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 5 6 7 8 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 9 10 11 12 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 13 14 15 16 16. Ett rikt växt- och djurliv Vänersborgs kommun har sedan början av 2000-talet arbetat med lokala miljömål för att uppfylla de nationella miljömålen. Miljöprogram 2030 för Vänersborgs kommun ersätter de tidigare lokala miljömålen.
Miljöprogrammets fokusområden och kopplingar till kommunala styrdokument Miljöprogram 2030 för Vänersborgs kommun är uppdelat i fyra fokusområden: Grönskande stad och land, Vatten i världsklass, Trygg miljö för stora och små och Klimatsmart i alla led. Texterna för respektive område beskriver det önskade resultatet av kommunens miljöarbete år 2030. De bör därför läsas som framtidsbilder och inte som beskrivningar av nuläget. Samtliga nationella miljömål, med undantag för målet om en storslagen fjällmiljö, finns representerade i fokusområdena. En del av miljömålen kommer in under flera rubriker. Kommunen har även befintliga styrdokument i form av planer och program, som kopplar till de olika fokusområdena (se bilden nedan). Förutom de kommunala styrdokumenten har Vänersborg andra överenskommelser som inverkar på miljöarbetet. Kommunen är Fairtrade-diplomerad sedan 2008 samt har skrivit under en budkavle om att bli en fossiloberoende kommun år 2030. När det gäller vattenfrågor har kommunen ansvar för att miljökvalitetsnormer uppfylls. I det arbetet spelar styrdokumentet Förvaltningsplan för Västerhavet en betydande roll. Miljöprogram 2030 Grönskande stad och land Vatten i världsklass Trygg miljö för stora och små Klimatsmart i alla led Grönplan Skogsbruksplan Översiktsplan Blåplan Översiktsplan Översiktsplan Folkhälsoprogram Livsmedelspolicy Renhållningsordning Energiplan Energieffektiviseringsstrategi Översvämningsprogram Cykelplan Översiktsplan
Grönskande stad och land Levande skogar. Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet. Skogsbruket producerar biologiska råvaror av god kvalitet. Huvudansvar: Byggnadsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden Närodlat och artrikt. Jordbruket producerar livsmedel och biologiska produkter på ett uthålligt vis, för att bevara odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster och naturliga biotoper. Jordbruket är variationsrikt och främjar biologisk mångfald och olika kulturmiljövärden. Alla naturligt förekommande växt- och djurarter i kommunen får möjlighet att fortleva i livskraftiga bestånd under naturliga betingelser. Huvudansvar: Byggnadsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden Hälsofrämjande miljöer. Den bebyggda miljön utgår från människors behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad och möjliggör hälsofrämjande livsvillkor samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser och service. Huvudansvar: Byggnadsnämnden Naturen runt knuten. Det är enkelt för alla invånare att ta sig till fots, med cykel eller med kollektivtrafik till grönområden och strandmiljöer. Kommunens naturmiljöerna är tillgängliga för alla. Huvudansvar: Byggnadsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden Hushållning med naturresurser. Användningen av mark, vatten och naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt. Huvudansvar: Samhällsbyggnadsnämnden
Vatten i världsklass Vatten och näringsämnen i balans. Vattenburna utsläpp av kväve och fosfor från mänskliga verksamheter minskar succesivt. En naturlig rening i vattendragen har återskapats. Nya våtmarker och näringsfällor bidrar till jämnare vattenflöden och ett rikare växt- och djurliv. Den ekologiska stausen för kommunens sjöar och vattendrag är god. Huvudansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden Vatten att lita på. Genom smarta tekniska lösningar renas vattnet från läkemedelsrester och farliga kemikalier, parasiter och bakterier. Mängden kemiska bekämpningsmedel i jordbruket minskar kontinuerligt. Nybyggnationer görs utan negativ påverkan på grund- och ytvatten. Skyddsföreskrifter finns för större vattentäkter. Huvudansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden Tryggad vattenförsörjning. Vänersborg har en långsiktig och trygg vattenförsörjning. Frågan är väl integrerad i samhällsplaneringen, med beredskap att möta såväl nutida som framtida klimatförändringar. Huvudansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Strandmiljöer för fåglar, kreatur och turister. Strändernas höga naturvärden värnas till fördel för såväl djur- och växtarter som för turister. Vänerns stränder hålls fria för igenväxning genom betande djur och en anpassad vattenreglering. Huvudansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Dagvatten renas lokalt. I våra stadsmiljöer har dammar och diken blivit ett vanligt inslag som uppskattas av fåglar och djur och även är vackra för ögat. Den öppna dagvattenhanteringen renar vattnet lokalt och minskar risken för översvämningar. Huvudansvar: Byggnadsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Trygg miljö för stora och små Leka och lära. Alla barn har möjlighet att leka och vistas såväl inomhus som utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. Utemiljöer för skolor, förskolor och fritids är grönskande och utformade med bästa förutsättningar för pedagogik och lärande. Alla förskolor och skolor arbetar aktivt med lärande för hållbar utveckling. Huvudansvar: Barn- och utbildningsnämnden, Kunskapsförbundet Väst, Samhällsbyggnadsnämnden Kunskapskommun. Vänersborgs kommun arrangerar kontinuerligt föreläsningar om klimat, miljö och livsstil för kommunanställda såväl som för invånare, organisationer och näringsliv. Huvudansvar: Kommunstyrelsen Användningen av farliga ämnen minskar. Genom information, samarbete och tillsyn fasas farliga ämnen ut ur kretsloppet. Föroreningar i mark minskar succesivt. Huvudansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Hållbara inköp. Andelen ekologiska, närproducerade och rättvisemärkta livsmedel som köps in till kommunen ökar med hjälp av hållbara upphandlingar och inköp. Maten som serveras i kommunens verksamheter erbjuder möjlighet till hälsosamma val. Vänersborgs kommun väljer bort varor med farliga ämnen och icke-nedbrytbara föreningar redan i upphandlingen. Likaså gäller för material, varor och ämnen som producerats på ett icke hållbart sätt. Huvudansvar: Samtliga nämnder Minskat avfall. Vänersborgs avfallshantering fungerar effektivt och är enkel att använda för invånarna. Kretslopp och återanvändning är ledord för kommunen, vilket har lett till att mängden avfall minskat avsevärt i alla fraktioner. Matsvinnet minskar i Vänersborgarnas hushåll, kommunens måltidsservice samt i restauranger och livsmedelsbutiker. Huvudansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Renare, tystare och säkrare. Invånarna i kommunen utsätts allt mindre för skadliga luftföroreningar eller ljudnivåer. Utsläppen från industrin minskar kontinuerligt. Trafiken blir allt tystare, renare och säkrare med hjälp av ny miljösmart teknik, fler gående och cyklister, bättre kollektivtrafik och minskat bilåkande. Bullernivån är en viktig aspekt vid planering av bostäder och offentliga anrättningar. Huvudansvar: Byggnadsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden Ozon och strålning. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen har upphört inom kommunen. Invånare och verksamma i Vänersborg bidrar till att ozonskiktet börjar återväxa genom att ta hand om gamla vitvaror och isoleringsmaterial på rätt sätt. Både invånare, djur och växtlighet skyddas från radon och skadlig solstrålning i offentliga miljöer. Huvudansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden
Klimatsmart i alla led Renare och smartare energi. 100 % av den använda energin kommer från förnybara källor och energieffektiviseringen ökar kontinuerligt. Huvudansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Lokalproducerad el. Produktionen av förnybar energi inom kommunen ökar, med källor som biogas, sol, vind och vatten. Huvudansvar: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden Hållbar konsumtion och livsstil. Det är enkelt för Vänersborgarna att göra hållbara val. Energi- och klimatrådgivning erbjuds kostnadsfritt till boende och verksamma i Vänersborg. Konsumtion och produktion blir allt resurssnålare och klimatsmartare. Kommunen verkar för innovativt återbruk av material och produkter. Huvudansvar: Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden Omställning av transporter och resvanor. Kommunen agerar föregångare när det gäller att ställa om till miljösmarta transporter och resvanor. Gång- och cykelvägnätet är sammanhängande och väl utbyggt. Elladdningsstolpar, tankställen för biogas och en attraktiv kollektivtrafik bidrar till hållbara resvanor. Nybyggnation och service koncentreras till kommunens små och stora tätorter, vilket minskar transportbehovet. Möjligheterna till omlastning av gods till sjö- och järnväg är goda. Huvudansvar: Byggnadsnämnden, Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden Hänsyn till ett förändrat klimat. Bebyggelse och viktiga samhällsfunktioner anpassas till framtida havsnivåer, översvämningsrisker och mer extremt väder. Krisberedskap finns för extrema väderhändelser. Huvudansvar: Byggnadsnämnden, Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden
Agenda 21 i Vänersborg Vänersborgs kommun har sedan 1990-talet arbetat med Agenda 21, som är FN:s handlingsprogram för en hållbar utveckling. Arbetet med hållbarhetsfrågorna inom kommunen har sett olika ut genom åren. Sedan 2004 har Vänersborg tagit fram egna lokala miljömål och nu är det dags att ersätta dessa med ett miljöprogram. Arbetet med Agenda 21 inom kommunen leds av en politisk styrgrupp, bestående av ett av kommunalråden samt representanter från miljö- och hälsoskyddsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Vi har tagit fram ett miljöprogram som syftar till att värna livsbetingelser för våra kommuninvånare, idag och i framtiden. Bo Carlsson (C) Kommunalråd Per Sjödahl (MP) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Henrik Harlitz (M) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Vi hoppas att du som läser detta blir inspirerad! Alla som bor eller är verksamma i Vänersborg ska känna sig välkomna att delta i miljöarbetet. Benny Augustsson (S) Samhällsbyggnadsnämnden Peter Göthblad (FP) Samhällsbyggnadsnämnden Anders Wiklund (MP) Samhällsbyggnadsnämnden Vill du veta mer om vårt miljöarbete? Hör av dig! www.vanersborg.se/miljo Helena Persson, Miljöstrateg
462 85 Vänersborg Besöksadress: Sundsgatan 29 Telefon: 0521-721000 E-post: kommun@vanersborg.se www.vanersborg.se
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-09-24 13 (xx) Dnr SN 2015/181 Yttrande över samrådshandling angående detaljplan för Holmängen norr om Östra vägen i Vänersborgs kommun Sammanfattning Socialnämnden har för samråd fått förslag till detaljplan för Holmängen norr om Östra vägen i Vänersborgs kommun. Syftet med planförslaget är att möjliggöra bebyggelse med bostäder och etablering av mindre verksamheter, kontor och småskalig icke störande handel och hantverk. Av yttrandet framgår bland annat att socialnämnden är positiv till att området exploateras för omnämnda ändamål. Nämnden poängterar vikten av att de cirka 600 nya bostäder som skapas blir av varierande storlekar och upplåtelseformer för att undvika en social och ekonomisk segregering. Nämnden betonar vikten av att integration av boenden för förvaltningens målgrupper i planering av bostadsområden beaktas. I yttrandet framgår att det är viktigt att barnperspektivet, tillgänglighetsperspektivet och miljöperspektivet, som utvecklas närmare i yttrandet, beaktas i planförslaget. Förslag till beslut Socialnämnden avger yttrande i enlighet med tjänsteutlåtande daterat 2015-08-27. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2015-08-27 - Missiv - Samråd detaljplan för Holmängen norr om Östra vägen 2015-08-24 - Detaljplan för Holmängen norr om Östra vägen Protokollsutdrag till Byggnadsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2015-08-27 Dnr:SN2015/181 1 (2) Socialnämnden Yttrande över samrådshandling angående detaljplan för Holmängen norr om Östra vägen i Vänersborgs kommun Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att som yttrande avge detta svar på samråd. Bakgrund Socialnämnden har tillsänts en samrådshandling från byggnadsnämnden angående detaljplan för Holmängen norr om Östravägen i Vänersborgs kommun. Syftet med planförslaget är att möjliggöra bebyggelse med bostäder och etablering av mindre verksamheter, kontor och småskalig icke störande handel och hantverk. Synpunkter Socialnämnden är positiv till att området exploateras för de ändamål som nämnts i bakgrunden. Nämnden poängterar vikten av att de ca 600 nya bostäder som skapas blir av varierande storlekar och upplåtelseformer för att undvika en social och ekonomisk segregering. Socialförvaltningen bedriver ingen verksamhet i det aktuella planområdet men betonar vikten av att beakta integration av boenden för förvaltningens målgrupper i planering av bostadsområden. När det som i detta fall handlar om nyexploatering borde möjligheterna vara goda att ha med detta i planeringen. En daglig verksamhet i form av hunddagis ligger i direkt anslutning till planområdet. Socialförvaltningen ser utvecklingsmöjligheter för detta i och med ökat kundunderlag i närheten. Barnperspektivet Socialnämnden ser positivt på att planförslaget innehåller skapandet av grönytor som kan stimulera till lek och utevistelse. Nämnden betonat vikten av att de gator som är planerade görs så säkra som möjligt ur alla perspektiv, men kanske mest ur barnperspektivet. Tillgänglighetsperspektivet Socialnämnden betonar vikten av att blivande bostäder och verksamheter görs tillgänglig ur alla aspekter. Hissar i bostadshus möjliggör t.ex. ett boende för personer högre upp i åldrar och för funktionsnedsatta. Hårdgjorda
2 ytor på gångar underlättar för rollatorer och rullstolar. Socialnämnden ser positivt på att området längs vattnet görs tillgängligt för alla. Nämnden saknar en beskrivning av hur tillgängligheten för synskadade ska säkerställas. Detta kan ske med hjälp av ledstråk, kontrastmarkeringar etc. En funktionell ljussättning av området är viktig ur flera aspekter inte bara för synskadade. Det inger även en känsla av trygghet och säkerhet för alla. Miljöperspektivet Socialnämnden ser mycket positivt på att planen betonar miljön som en mycket viktig komponent i upplevelse av området. Det gäller både bevarandet av befintliga miljökomponenter och förslaget på gestaltning och materialval. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Curt-Göran Krantz Utredare
Dnr BN 2011/50 Detaljplan för Holmängen norr om Östra vägen Vänersborgs kommun SAMRÅDS- HANDLING PLANBESKRIVNING Byggnadsförvaltningen Upprättad i juli 2015 Samrådstid: 27 aug 24 sep 2015
Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser och är rättsligt bindande. Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa planens syfte, förutsättningar, genomförande och konsekvenser. Den har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att den ska vara vägledande vid tolkningen av planen. Planprocessen regleras i plan- och bygglagen (PBL). Figuren nedan illustrerar planprocessen och visar hur långt detaljplanen har kommit. Planeringsarbetet sker med öppenhet och insyn. Det ger ett bra beslutsunderlag, besluten får en god förankring och det ger möjlighet till att påverka den egna närmiljön. Följande tjänstemän har medverkat i arbetet med planen: Handläggande planarkitekter Frida Skarp, Byggnadsförvaltningen/Plan- och bygglovsenheten Jasmina Lilja, Byggnadsförvaltningen/Plan- och bygglovsenheten Expertgrupp Andreas Knutsson, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Gatuenheten Anna Everts, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Kretslopp och vatten Elin Isaksson, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Jennie van den Berg, Byggnadsförvaltningen/Lantmäterienheten Eddie Sandin, Byggnadsförvaltningen/Lantmäterienheten Hans Wallmander, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Gatuenheten Maria Larsson, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Tekniska Maria Wagerland, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Fastighetsenheten Maria Fridén Alexandersson, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Magnus Wångblad, Byggnadsförvaltningen, Stadsarkitekt Planen finns tillgänglig på kommunens hemsida: http://www.vanersborg.se/aktuellaplaner Under samrådstiden kan synpunkter på planförslaget lämnas till: Planenheten, Byggnadsförvaltningen, Sundsgatan 29, 462 85 Vänersborg byggnad@vanersborg.se 2 SAMRÅDSHANDLING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANBESKRIVNING... 4 Handlingar... 4 Planens syfte och huvuddrag... 4 Plandata... 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 5 RIKSINTRESSEN OCH ALLMÄNNA INTRESSEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... 10 Natur, mark- och vattenförhållanden... 10 Bebyggelse... 14 Service... 17 Rekreation... 18 Trafik och kommunikationer... 19 Störningar... 20 Teknisk försörjning... 21 KONSEKVENSER... 22 MILJÖBEDÖMNING... 24 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING... 25 Organisatoriska frågor... 25 Fastighetsrättsliga frågor... 26 Ekonomiska frågor... 27 Tekniska frågor... 28 3 SAMRÅDSHANDLING
PLANBESKRIVNING Handlingar Följande handlingar ingår: Plankarta med bestämmelser, skala 1:1000 Illustrationskarta, skala 1:1000 Planbeskrivning (detta dokument) Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhållanden, Norconsult 2013-09-27 (finns på Byggnadsförvaltningen) Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Rapport, MUR/Geo, Sweco 2013-12-03 (finns på Byggnadsförvaltningen) Fastighetsförteckning (finns på Byggnadsförvaltningen) Holmängen Gestaltningsprogram, Erséus Arkitekter AB sep 2012 (finns på Byggnadsförvaltningen Trafikbullerutredning för detaljplan Holmängen, ÅF 2012-07-03 (uppdaterad 2012-11-01) (finns på Byggnadsförvaltningen) Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är enligt Byggnadsnämndens uppdrag att området ska exploateras med bostäder i princip enligt tidigare framarbetade detaljplaneprogram och gestaltningsprogram, samt enligt den av samverkansgruppen upprättade illustrationen. Detaljplanen möjliggör för byggnation av nya bostäder i området med nära anslutning till natur, barnomsorg och kolonilotter. Området ger i stor utsträckning tillåtelse till mindre verksamheter på bottenvåningarna och närmast Östra vägen för centrumverksamhet, kontor och småskalig icke störande handel och hantverk. Detaljplanen säkerställer allmänhetens tillgång till naturområdet längs älvmynningen samt strävar efter att bevara kulturmiljön kring de befintliga gårdarna Fredrikslund och Källshagen. Den nya stadsdelen ska sträva efter en miljöprofil. Plandata Planområdets läge Planområdet ligger centrumnära vid östra infartsvägen till Vänersborgs centrum, ca 1,5 km från torget. Området är beläget nordöst om Östra vägen och söder om befintlig bostadsbebyggelse vid Björkholmsgatan. Området är strandnära och begränsas i öster av strandlinjen mot Göta älv och sträcker sig söder ut till Kyrkängens koloniområde. 4 SAMRÅDSHANDLING
Den gula markeringen visar avgränsningen för planområdet. [ca. skala 1:20 000] Areal Planområdets areal är ca 370 000 m² (37 ha). Markägoförhållanden Vänersborgs kommun äger marken inom större delen av planområdet. En smal strandremsa längs Göta älv ägs av Vattenfall AB. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Här redovisas vad tidigare kommunala planer och styrdokument har att säga om det aktuella planområdet. Översiktsplan Vänersborgs kommun arbetar med att ta fram en ny Översiktsplan, men för närvarande är det ÖP06 som gäller för området på Holmängen. I Översiktsplan ÖP06, antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2006, redovisas framtida områden för bostäder. Holmängen, området mellan Östra vägen och Göta älv, anges som ett utbyggnadsområde för bostäder. Visionen för tillväxt i kommunen sätts högt och för att nå dit krävs bland annat medvetna satsningar på bostäder i så attraktiva lägen att få kan konkurrera med Vänersborg. Planen anger att utbyggnad av bostäder ska göras sjönära, grönnära och centrumnära för att ta tillvara Vänersborgs naturvärden och bidra till upplevelsen av Vänersborg som en vacker stad och kommun. Planeringen för nya områden ska främja ett långsiktigt hållbart samhälle genom att utnyttja befintlig infrastruktur i from av vatten och avlopp, skolor och förskolor samt busslinjer och gång- och cykelstråk. Bostadsområden ska upplevas stimulerande och trygga med närhet till service och rekreation. Det ska finnas en variation av boendealternativ med hyresrätter, bostadsrätter och ägande i flerbostadshus, radhus och småhus. 5 SAMRÅDSHANDLING
Grönplan Kommunfullmäktige har den 15 april 2009 godkänt Grönplan Vänersborg 2008. Grönplanen redovisar den gröna miljöns ekologiska, sociala och kulturella värden. I dokumentet beskrivs de nuvarande förutsättningarna för grönstrukturen i kommunen, en övergripande analys av hur grönstrukturerna kan utvecklas, samt strategier för bevarande av befintliga värden. För det aktuella området anger Grönplan Vänersborg 2008 följande strategier: Naturen längs stranden hålls obruten utmed hela området och gång- och cykelvägsnätet bevaras så att platsen kan fortsätta vara ett värdefullt närströvområde för Vänersborgarna. Kulturlandskapet intill gårdarna Källshagen och Fredrikslund (2) bevaras genom att hällmarkerna betas och alléerna och de grova ädellövträden bevaras. Ett skyddsavstånd mot ny bebyggelse behövs intill betesmarkerna och de grova träden. Koloniområdena (3) och berghällarna i åkerlandskapet bevaras vid exploatering. Vid exploatering måste området skyddas mot Vänerns framtida översvämningar. Beroende på hur skyddet mot översvämningar utformas får det olika inverkan på landskapets värden. Gällande detaljplan Det finns ingen tidigare detaljplan för större delar av området. Den lilla delen av planområdet som löper mellan Östra vägen och bostadsområdet vid Björkholmsgatan är den enda del som har gällande detaljplaner. Ytan är i dagsläget planlagd enligt detaljplan nr 326 från 1987 för handel i en (1) våning, park och bullervallar. Precis vid infarten till Björkholmsgatan finns en liten del som är planlagd för huvudgata enligt detaljplan nr 481 från 2011. Planprogram Byggnadsförvaltningen har på uppdrag av kommunstyrelsen upprättat ett planprogram för Holmängen. Planprogrammet godkändes av kommunfullmäktige den 29 oktober 2008, 96. Utsnitt ur Detaljplan 326. Där redovisas områdets dåvarande situation och framtida möjligheter. Planprogrammet innefattar även ett verksamhetsområde söder om Östra vägen, som inte är del av denna detaljplan. 6 SAMRÅDSHANDLING
Enligt planprogrammet har området norr om Östra vägen bra förutsättningar att bli ett attraktivt bostadsområde. För att främja integrationen bör nya bostäder byggas med blandade boendeformer - hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. På grund av det centrumnära läget bör bebyggelsen vara relativt tät och med en våningshöjd om ungefär 2 till 8 våningar. I planprogrammet anges att Kyrkängens koloniområde i söder ska ges möjlighet att utökas och att kulturlandskapet med de befintliga gårdarna Fredrikslund och Källshagen ska sparas. Ett område mellan dessa två gårdar ska lämnas obebyggt Gestaltningsprogram Byggnadsförvaltningen har upprättat ett gestaltningsprogram för hur Vänersborgs kommun ser att den nya stadsdelen ska utformas och bebyggas. Där anges att stadsdelen ska kännetecknas av medvetna miljöval vid gestaltning av både den inre och yttre miljön. Senare har gestaltningsprogrammet vidareutvecklats (sep 2012) av Erséus Arkitekter AB, på uppdrag av Byggnadsförvaltningen. I korta drag anger gestaltningsprogrammet att området ska utformas med bebyggelsegrupper bestående av en blandning av radhus och flerbostadshus kring en gemensam plats. Detta kan liknas vid idén om gårdstunen på de två gamla gårdarna i området. Färgsättning och materialval föreslås vara ljust och slätt på fasaderna mot gårdarna, samt de något högre byggnaderna, och ut mot gator och natur förespråkas lite ruffare material i varierande jordfärgsskala. Komplementbyggnader antar jordfärgsskalan, men med slätare material. Takmaterial föreslås består av lertegel eller zinkplåt varvat med gröna tak. Planuppdrag Byggnadsnämnden beslutade 14 juni 2011, 87, att ge Byggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta en detaljplan, för i huvudsak bostäder, på Holmängen norr om Östra vägen i Vänersborg. RIKSINTRESSEN OCH ALLMÄNNA INTRESSEN Här redovisas olika allmänna intressen, aktuella för området, som pekats ut av länsstyrelsen och andra organisationer. Riksintressen Vänern med öar och strandområden omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap 2 Miljöbalken (MB), riksintresse för geografiskt läge. Det innebär att turismens och friluftslivet, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt skall beaktas. Exploateringsförslag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Detta utgör dock inget hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförande av anläggningar som behövs för totalförsvaret. 7 SAMRÅDSHANDLING
Vänern och mynningen till Göta älv är av riksintresse för yrkesfiske. Detaljplanen anses inte påverka riksintressena i området negativt, den bidrar istället till att allmänhetens tillgänglighet till strandområdet säkerställs. Strandskydd I Miljöbalkens 7 kapitel behandlas bland annat frågan om strandskydd, det vill säga att nya byggnationer och förändrad markanvändning inte tillåts i strandnära läge om detta försämrar allmänhetens tillgång till vattnet eller livsvillkor för djur- och växtlivet där. Strandskyddsområdet för Vänern är 300 meter brett på land respektive i vattnet och 100 meter för Göta älv. När en ny detaljplan ska upprättas måste också en ny prövning för strandskydd göras. Särskilda skäl, som beskrivs i Miljöbalken 7 kap 18, krävs då för att den nya planen ska kunna tillåta ökad bebyggelse närmare än 300 meter respektive 100 meter från stranden. Detta berör ett antal av de byggrätter som föreslås i denna plan och prövas av Länsstyrelsen. Planförslag Detaljplanen upphäver strandskyddet inom kvartersmark. Detta markeras på plankartan med a1. Byggnationen bedöms inte hindra allmänhetens tillgång till vattnet och strandområdet eller avsevärt påverkar livsvillkoren för växtoch djurlivet. I vissa delar bedöms planen istället öka allmänhetens tillgång till naturen och vattnet i området. Den gula linjen visar strandskyddsområdet idag och det vita området markerar inom vilken yta detaljplanen upphäver strandskyddet. Fornlämningar Enligt Riksantikvarieämbetets register Fornsök finns inga fornlämningar inom planområdet. 8 SAMRÅDSHANDLING
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer Gårdarna Fredrikslund och Källshagen samt koloniområdet beskrivs i Kulturhistorisk byggnadsinventering nr. 38 från 1995, genomförd av Älvsborgs länsmuseum. De bägge gårdarna med alléer som leder fram till dessa klassas i inventeringen som kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Kulturmiljöerna anses starkt bidra till områdets karaktär och ha en väl bevarad agrar prägel. Gårdsmiljöerna på Fredrikslund och Källshagen används idag som hunddagis och för jordbruk. Huvudbyggnaden på Källshagens gård brann ner under början av 2015. Gårdsbebyggelsen utgör välbevarade exempel på de ståndsmässigt bebyggda landerier som fanns i ett flertal runt Vänersborg. Källshagens gård påträffas för första gången i jordeboken från 1567 och donerades till Vänersborg 1643. Fredrikslund har ett välbevarat byggnadsbestånd och tillhörde under 1824-1904 den Gyllenheimska donationen. Bebyggelsen med sina alléer har mycket stor betydelse för landskapsbilden i det öppna odlingslandskapet ner mot Älvsuget. Koloniområdet utgör en miljö som representerar en betydelsefull 1900-tals företeelse. Det har sedan anläggandet varit ett karaktäristiskt inslag i stads-/landskapsbilden. Kyrkängens koloniområde som gränsar till detaljplaneområdet. Skyddsvärda träd Inom detaljplanens område finns flera alléer som omfattas av biotopskydd enligt Förordningen om områdesskydd enligt Miljöbalken (1998:1252). Vid inventering av Länsstyrelsen och Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen har även andra speciellt skyddsvärda träd identifierats inom planområdet. Dessa träd ska hanteras med största varsamhet och enligt rekommendationer från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Träden är skyddade i detaljplanen. Se mer information under Mark och vegetation sidan 10. 9 SAMRÅDSHANDLING
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR I följande del beskrivs de förutsättningar som finns inom planområdet idag samt hur de förändras i planförslaget. Natur, mark- och vattenförhållanden Mark och vegetation Större delen utav marken inom planområdet är åkermark med insprängda bergshällar som ger platsen mycket av dess karaktär. Bergshällarna täcks ofta av styvmorsvioler tidigt på sommaren. Längs med stranden vid älvmynningen löper ett välbesökt naturområde med vass, några små skogsdungar och många stora gamla träd, framförallt ekar. Kring de båda gårdarna, Fredrikslund och Källshagen, finns också stora kraftiga träd som är viktiga både för både kulturmiljön och djurlivet. Infartsvägarna till de bägge befintliga gårdarna kantas av gamla alléer. Planförslag Detaljplanen medför att stora delar utav åkermarken tas i anspråk för byggnation av hus och vägar. En del av marken i anslutning till Kyrkängens koloniområde tillåter en utökning med fler kolonilotter. Naturområdet närmast vattnet är planlagt som allmän platsmark NATUR och därigenom säkerställs allmänhetens tillgång till strövområdet samt att hänsyn tas till djur- och växtlivet. Områdets karaktär ska bevaras och dess potential som ströv- och rekreationsområde bör utvecklas med nya mötesplatser. Byggrätterna och gatorna är i så stor utsträckning som möjligt anpassade för att bergshällar, träddungar och skyddsvärda träd ska sparas. Gränsdragningarna har utvärderats genom utsättning på plats. Bergshällar och träddungar som bidrar till landskapets karaktär har fått beteckningen n1 i plankartan, vilket innebär att de ska bevaras och underhållas som en del i områdets ytor för närrekreation. Dessa ytor bidrar också till områdets identitet som naturnära. Berghällen, alldeles norr om infartsgatan, med en stor stenbumling stående uppepå kan fungera som en markör för områdets entré. Skyddsvärda träd, ofta stora gamla ekar, är i plankartan markerade med n3 anger att dessa träd ska sparas och vårdas. För fällning eller annan betydande förändring inom dessa områden krävs marklov. De befintliga alléerna i området skyddas genom Förordningen om områdesskydd enligt Miljöbalken (1998:1252). De två alléer som leder från Östra vägen och ner mot vattnet är markerade med beteckningen allé i plankartan och ska bevaras eller återplanteras vid behov. Genom hela planområdet löper ett större dagvattendike som samlar dagvatten både från bostadsområdet inom detaljplanen och verksamhetsområdet på den södra sidan av Östra vägen. Diket kan även 10 SAMRÅDSHANDLING
fungera som en liten grön korridor genom bostadsområdet. Mer information om dagvattenhanteringen finns under Dagvatten på sidan 21. För att den tidigare jordbruksmarken inte ska bli helt hårdgjord finns bestämmelse på plankartan (n3) som medger delvis asfaltering men kräver genomsläppliga material på större delen av innegårdarna för att underlätta infiltrering av dagvatten. Geotekniska markförhållanden och radon Statens Geotekniska Instituts (SIG:s) inventering av lutningsförhållanden inom tätorternas lerområden 1978 anger att planområdet ligger inom övriga lerområden. En kompletterande geoteknisk undersökning av området som omfattas av planprogrammet har gjorts av GF Konsult AB i augusti 2008. En mer detaljerad geoteknisk undersökning har genomförts av Norconsult AB, daterad 2013-09-27, i anslutning till framtagning av detaljplan för bostäder på Holmängen, norr om Östra vägen. Där redovisas bland annat följande rekommendationer: Ur totalstabilitetssynpunkt är området tillfredsställande. Marken kan belastas med 30 kpa utan att säkerheten mot skred understiger föreskrivna nivåer. Större belastningar kan också vara möjliga men skall i så fall detaljstuderas och verifieras med beräkningar. Med hänsyn till stabiliteten ska kraven på minst detaljerad utredning enligt IEG, Implementeringskommissionen för Europastandarder inom Geoteknik, Rapport 4:2010 som baseras på Skredskommissionens rapport 3:95, följas. Inga åtgärder rekommenderas avseende risk för blockutfall eller ras i eller i anslutning till någon del av detaljplaneområdet. Grundläggning kan preliminärt utföras med platta på mark eller plintar till fast morän eller berg där jorddjupet är lågt. För de delar av planområdet där marken består av lera kan anläggningar behöva kompensations- eller pålgrundläggas. För de områden där organisk jord förekommer skall all organisk jord schaktas bort innan grundläggning utförs. Området klassas som lågradonmark och det krävs därför inga åtgärder mot markradon i planerade byggnaders konstruktioner. Planförslag För att möjliggöra byggnation på marken inom detaljplanen måste vissa delar av området fyllas upp, dvs. marken höjas. Detta för att undvika översvämningsrisker, men också för att möjliggöra god försörjning av vatten- och avlopp. Ytterligare geotekniska utredningar och belastningsberäkningar kan komma att krävas i samband med utfyllnad och byggnation. Mer information om utfyllnaden finns under Översvämningsrisker på sidan 12. Markföroreningar En Översiktlig miljöteknisk markundersökning gjordes för området av Sweco, daterad 2013-12-03. Av undersökningen framgår att det historiskt sett inte finns något som tyder på att miljöfarlig verksamhet har pågått i området. Vidare beskrivs resultatet av undersökningen på följande sätt. 11 SAMRÅDSHANDLING
I det norra undersökningsområdet påträffades fyllning innehållande tegel i fyra provpunkter. Undersökningen har dock inte visat på något sammanhängande utfyllnadsområde. Något förhöjda metallhalter (bly, kadmium och kvicksilver) har påvisats i två av tjugofyra provpunkter. Halterna ligger strax över riktvärdet för känslig markanvändning (bostäder och skolverksamhet). Halterna av oljeprodukter och bekämpningsmedel var låga. Det finns ingen förklaring till de förhöjda metallhalterna. Vår bedömning är att området är diffust förorenat utan någon påvisad föroreningskälla. Halterna kan inte kopplas till fyllningsjorden. Även om ställvis förhöjda halter av tungmetaller har påvisas tyder undersökningsresultatet på att mängden och volymen av föroreningarna inte är annat än mycket begränsade. Risken för exponering bedöms därför som liten. Översvämningsrisker Vänersborgs kommun har tagit fram ett Översvämningsprogram där man utreder hur kommunens kustremsa mot Vänern kan påverkas vid framtida översvämningar och klimatförändringar. Översvämningsprogrammet antogs av Kommunfullmäktige 2014-04-23. Detaljerad karta från Översvämningsprogrammet över hur stigande vattennivåer i Vänern påverkar det aktuella planområdet och dess omgivning. Plangränsen visas med blå linje. 12 SAMRÅDSHANDLING
De beräknade översvämningsnivåerna baseras på bland annat nederbördsmängder, snösmältning och vindpåverkan. Programmet utreder dimensionerande höjdnivåer på marken (zoner) för olika typer av verksamhet. Syftet är att säkerställa funktion av och tillgänglighet till viktiga samhällsfunktioner och bostäder vid höga vattennivåer i Vänern. Marknivåerna inom planområdet varierar. Gångvägen (Axel Erikssons Väg) vid vattnet ligger inom planområdet på mellan +45,0 meter och +46,3 meter. Östra vägen ligger på cirka +48,5 meter. Området mellan Östra vägen och vattnet ligger på mellan +45,0 meter vid stranden och +47,3 meter i genomsnitt, närmast Östra vägen. Nivåerna är angivna i höjdsystem RH 2000. Enligt Översvämningsprogrammet är den dimensionerande nivån i Vänersborg satt till +46,96 meter enligt RH2000. Detta betyder att marken inom vissa delar av planområdet i dagsläget ligger för lågt för att klara den dimensionerande översvämningsnivån och behöver fyllas ut för att kunna utnyttjas för bostäder. De befintliga byggnaderna på gårdarna Källshagen och Fredrikslund klarar höjda vattennivåer. Naturområdet närmast vattnet kommer att påverkas kraftigt på vissa platser och kan fungera som en buffertzon mot bostäder och verksamheter i området. Då naturområdet inte är av samhällsviktig karaktär tillåts det att svämma över i större utsträckning än bebyggelse. Utfyllnaden som behövs för att klara översvämningsrisker i området samt säkerställa ett välfungerande vatten- och avloppssystem på ett bra sätt behöver i projekteringsskede utredas vidare. Samverkansgruppen har dock genomfört en preliminär beräkning av kostnaderna för att fylla upp området till den dimensionerande nivån. Gruppen har bedömt att det är ekonomiskt rimligt att fylla upp de låga partierna. En 3D-modell över områdets utfyllnadsbehov har gjorts för att uppskatta mängden utfyllnadsmassor. Den uppskattade mängden utfyllnadsmassor är ungefär 34 000 m 3. Kartan visar den utfyllnad som behöver göras för att gatan ska hamna på rätt nivå. Kartan visar den utfyllnad som behöver göras för marken som ska bebyggas. Planförslag Gatans framtida höjdnivå markeras på plankartan med bestämmelser om plushöjd (ex. +48,0) i höjdsystemet RH 2000. Marknivå på kvartersmark får sedan anpassas efter gatunivån. Då utfyllnaden i området kan skapa en relativt markant nivåskillnad på ett par platser bör stor vikt läggas vid hur höjdskillnader som skapas integreras med omgivande marknivåer på ett bra sätt både för att säkerställa tillgängligheten och skapa en mer estetiskt tilltalande miljö. I vissa fall ger detaljplanen möjlighet att ta upp höjdskillnader t. ex. genom att bygga en suterrängvåning eller liknande. 13 SAMRÅDSHANDLING
Bebyggelse Här beskrivs den befintliga bebyggelsen i området samt hur den kommer att ändras i och med den här detaljplanen. Bostäder Inom planområdet finns i dagsläget de två gårdarna Fredrikslund och Källshagen. Ingen av dessa används längre för bostadsändamål. I nära anslutning till planområdet finns bostäder vid Björkholmsgatan i norr och på andra sidan av Östra vägen, vid den södra delen av planområdet. Planförslag Detaljplanen möjliggör för nybyggnation av ca 500 lägenheter och ca 100 radhus/atriumhus i området. Det kommer även att tillåtas boende på de bägge befintliga gårdarna. Områdena där bostäder tillåts markeras i plankartan med B. Beteckningen B1 möjliggör för byggnation av komplementbyggnader till bostad, t.ex. garage, och beteckningen B2 tillåter tillfälligt boende. Detaljplanen ger möjlighet för blandad bebyggelse med radhus och atriumhus i 1-2 våningar, flerbostadshus i längor och på vissa platser tillåts punkthus. De olika byggnadstyperna markeras på plankartan med beteckningarna radhus, flerb. och atrium i olika kombinationer. De olika byggnadstyperna blandas kring gårdar som kan liknas vid gårdstunen på de två gamla landerierna. Detta blir gemensamma ytor för de boende kring respektive gård. Där ges möjlighet för parkering, cykelparkering och servicebyggnader som t.ex. återvinningshus. Alla byggrätter är placerade för att ge så många som möjligt siktlinjer mot vattnet och upplevelser av den vackra miljö de är placerade i. Byggnaderna kring gårdstunet alldeles öster om den befintliga gården Fredrikslund strider mot planprogrammet där den anses komma för nära vattnet och inverka på Den gula ytan markerar det område i detaljplanen som strider emot planprogrammet. 14 SAMRÅDSHANDLING
karaktären av naturområdet. Samverkansgruppen har i senare skede kommit fram till att detta ändå kan vara en möjlig placering utav bostäder. Exploateringsgraden, dvs. hur mycket man får bygga på respektive fastighet, varierar över området och markeras i plankartan med ex. Beteckningen e4000 reglerar hur många kvadratmeter komplementbyggnader, t.ex. tvättstuga och återvinningshus, som får finnas på den gemensamma gården. Ytor som är markerade med prickmönster i plankartan visar mark där man inte får uppföra några byggnader och ytor markerade med korsmönster visar mark när man endast får bygga komplementbyggnader. Verksamheter Inom planområdet finns idag jordbruksverksamhet på Källshagens gård och ett hunddagis på Fredrikslunds gård. Det finns även en yta planlagd för handel på området mellan Östra vägen och Björkholmsgatans bostadsområde. Planförslag Detaljplanen möjliggör för ett antal olika verksamheter blandat med bostadsbebyggelsen. Ytor betecknade med C får innehålla olika typer av centrumverksamhet, t.ex. butiker och föreningslokaler. Beteckningen C1 betyder att man får ha förenings- och samlingslokaler i bottenvåning (entréplan) på byggnaderna. Beteckningen D medger olika typer av vårdbyggnader. Detaljplanen möjliggör för t.ex. ett seniorboende/äldreboende inom kvarteret precis till vänster om infarten. På ytor markerade med H i detaljplanen tillåts småskalig icke störande handel och hantverk i bottenvåningen på byggnaderna. Detta kan innefatta verksamheter som små servicebutiker, restauranger eller ateljéer. Områden betecknade med K ger möjlighet för kontorslokaler. Detta görs i första hand på de områden som ligger närmast Östra vägen. Närmast bostadsområdet vid Björkholmsgatan finns ett område som är markerat med S. Här ges plats för solkverksamhet, och i det här fallet begränsar ytans storlek den till mindre typer av skolverksamhet som förslagsvis förskola. På de befintliga gårdarna tillåts många typer av olika verksamheter utav de som nämnts ovan. Där finns också beteckningarna N som innebär friluftsverksamhet och L2 som tillåter odling och småskalig djurverksamhet, men inte hästar då de är mycket allergena och avståndet till närliggande bostäder är för kort. Tillgänglighet Området är i sin helhet plant, med endast ett par meters höjdskillnad från Östra vägen ner till gångvägen längs vattnet, och ur det perspektivet anses det vara relativt lättillgängligt. Markbeläggningen på befintliga vägar inom planområdet är hårt packat grus. 15 SAMRÅDSHANDLING
Planförslag I och med att ny exploatering inom området måste placeras över den nuvarande marknivån kommer det i vissa delar av området att uppstå slänter eller kanter som kan påverka tillgängligheten vid just den punkten. I sin helhet kommer dock hela området fortfarande att vara relativt platt och lättillgängligt både längs med gatustråken och vid promenadvägen i naturområdet vid vattnet. Byggnadskultur och gestaltning Området har idag en lantlig karaktär med sina två gårdar och betesmark där emellan. Närheten till vattnet och naturen är också viktiga aspekter i upplevelsen. De båda gårdarna är traditionellt byggda kring en gårdsplan på var sin kulle, omgivna av stora ekar. Själva byggnaderna på gårdarna är idag ganska förfallna och i sig själva inte direkt värdefulla. Gårdsmiljöerna de tillsammans bygger upp däremot, berättar historien om de gamla landerierna kring Vänersborg och är två utav de sista kvarvarande sådana. För mer information se Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer på sidan 9. I övrigt omges planområdet av det ännu ej utbyggda verksamhetsområdet i direkt anslutning på andra sidan Östra vägen. I norr ligger Björkholmsgatans bostadsområde med tätt placerade flerbostadshus i två våningar och till sydväst om planområdet finns villabebyggelse. I söder gränsar området till Kyrkängens koloniområde med små stugor i blandade färger. Den omgivande bebyggelsen är generellt sett låg. För detaljplanen finns ett gestaltningsprogram framtaget. Se ytterligare information om Gestaltningsprogrammet på sidan 7. Planförslag I de delar av planen som ligger närmast infarten till området vill man sträva efter att skapa en stadsgata och reglerar därför byggnadernas avstånd till gatumark genom beteckningen p1. Här regleras att byggnaderna ska placeras max 3 meter från gatan. Detta för att skapa ett gaturum som känns trivsamt och är kantat av bebyggelse. Våningsantal för byggrätterna varierar mellan 1 och 8 våningar. Detta markeras i plankartan med romerska siffror. 16 SAMRÅDSHANDLING
Service Gårdsmiljöerna kring de två befintliga gårdarna Fredrikslund och Källshagen bevaras. Detta markeras på plankartan med q. Skyddsbeteckningen innefattar själva gårdsmiljöerna med uppbyggnaden kring gårdstunen och karaktären av en gammal jordbruksfastighet, inte som ett skydd för respektive byggnads exakta utformning. Här beskrivs hur befintligt serviceutbud för området ser ut samt vilka nya möjligheter som ges i detaljplanen. Omsorg och utbildning I anslutning till planområdet ligger Nattugglans förskola, alldeles mellan Björkholmsgatans bostadskvarter och vattnet. Tärnan, som är en skola för år F-9, ligger ca 700 meter från planområdet på andra sidan järnvägen. Idag finns det inte någon planskild korsning vid järnvägen. Barnen som bor på Holmängen åker skolbuss till Norra skolan, som ligger ca 2 km nordväst om planområdet. Gymnasieskolan ligger ca 2,5 km bilväg väster om planområdet. I Hagaparken, ca 1 km nordväst om planområdet finns det friskolor: Fridaskolan för år F-9, Fridagymnasiet samt en förskola. Norra skolan år F-6 Fridaskolan, Fridagymnasiet samt förskola CENTRUM Tärnan, skolan för år F-9 Gymnasieskola Vårdcentral Busshållpl. Förskola Sportcentrum Närmaste vårdcentral ligger på andra sidan järnvägen, dit det är ca 1 km fågelvägen och 2,5 km bilvägen. 17 SAMRÅDSHANDLING
Planförslag Detaljplanen ger möjlighet för byggnation av skolverksamhet, förslagsvis en förskola, inom området. Detta är markerat i plankartan med S. Detaljplanen kopplar även an med gång- och cykelväg till en framtida tunnel under järnvägen, vilket skulle minska avstånden till skola och vårdcentral för boende i det nya området väsentligt samt skapa en säkrare skolväg för barnen. Handel Närmaste livsmedelsaffär ligger i korsningen Östra vägen och Regementsgatan. Där finns också flera sällanvarubutiker. Övrig service finns längre in mot centrum, ca 1,5 km nordväst om planområdet. Planförslag Småskalig handel och service medges inom planområdet. Se mer information under Verksamheter på sidan 15. Övrig service På andra sidan järnvägen ligger även sportcentrum, vilket är en stor mötesplats för barn och ungdomar. Rekreation Planförslag Även här medger planförslaget sammanlänkning med gång- och cykelväg mot en framtida tunnel under järnvägen, vilket skulle förkorta sträckan och göra vägen till Sportcentrum säkrare, framförallt för barn och unga. Nedan ges en bild av vilka rekreationsmöjligheter som finns tillgängliga i och omkring planområdet samt hur detaljplanen ge möjligheter för nya eller förbättrar tillgängligheten till befintliga rekreationsområden. Friytor och grönområden Naturområdet längsmed älven är ett viktigt strövområde för Vänersborgarna. Där finns promenadstråk kantat av vassruggar, skogsdungar och många stora gamla ekar. Nere vid vattnet finns några få bänkar där man kan slå sig ner. Alldeles intill planområdets södra gräns ligger Kyrkängens koloniområde. Planförslag Detaljplanen medger en utökning av koloniområdet i den södra delen. Kolonilotter och odlingslotter kan fungera som ett komplement för den som bor i lägenhet och ge en möjlighet till en egen liten trädgård eller täppa. Området är markerat med L1. Kolonilotterna får bebyggas med små stugor á 15 kvadratmeter per lott. Dagvattendiket genom området fungerar som ett litet grönt stråk som sträcker sig hela vägen ner till vattnet. 18 SAMRÅDSHANDLING
I den sydöstra delen av planområdet finns en begravningsplats för smådjur. Området är markerat med texten djur. Vattenområden Planområdet ligger i direkt anslutning till inloppet i Göta älv och vattnet ger många kvalitéer både som rekreationsområde och för de bostäder och verksamheter som medges genom detaljplanen. Vattnet är mycket strömt i området och en bit längre ner längs älven ligger en kraftstation. Det finns idag några små bryggor och fastsurrade båtar längsmed strandkanten, men ytterligare vattenverksamhet tillåts inte i anslutning till detaljplanen då det strömma vattnet ej är lämpligt för bad eller båtbryggor. Trafik och kommunikationer Här beskrivs trafiksituationen inom och i anslutning till detaljplanen. Kollektivtrafik Busshållsplatser finns utmed Östra vägen, vid Björkholmsgatan och vid Tygladan. Området har idag dålig standard på kollektivtrafiken med relativt få turer och oregelbundna tidtabeller. Planförslag Planförslaget föreslår inga nya busshållplatser eller nya linjedragningar, men i och med att planområdet blir fullt utbyggt kommer underlaget för en tätare och mer regelbunden kollektivtrafik på befintliga linjer att öka. Detaljplanen ger möjligheter till en förbättring av kollektivtrafiken på sikt. Gång- och cykelvägar Utmed Östra vägen löper huvudstråket för gång och cykel mellan Vänersborgs centrum och Vargön. Nere vid vattnet finns idag gång- och cykelvägar som används som promenadstråk för många boende i omgivningen. Mellan dessa två stråk kopplar de två alléerna som är infartsvägar till de befintliga gårdarna ihop vägarna för dem som rör sig till fots eller på cykel. Planförslag Detaljplanen kopplar samman gång- och cykelstråken med den tänkta möjligheten för en ny tunnel under järnvägen. Vidare läggs också ett nytt stråk inne i bostadsområdet, längsmed de nya gatorna. Gång- och cykelnätet har ett bättre sammankopplat nät än bilvägar och kommer kunna uppmuntra mer hållbara transportsätt. De bägge alléerna som idag används som infarter till gårdarna kommer att bli begränsade enbart för gång- och cykeltrafik. Alla gång- och cykelvägar är markerade med beteckningarna gc-väg eller GCMVÄG på plankartan. 19 SAMRÅDSHANDLING
Bilvägar Idag används de två befintliga alléerna som infart för bilar till gårdarna Fredrikslund och Källshagen samt begravningsplatsen för smådjur. Det finns också ett servitut på cykelvägen från allén strax innan viadukten till kolonilottsområdet och fastigheten innanför som ger dem rättighet att använda cykelvägen som infart för bilar. I övrigt finns inga bilvägar inom planområdet. Planförslag Detaljplanen medför två nya gator som ska fungera som huvudgator inom området. Dessa är markerade som LOKALGATA på plankartan och har kommunalt huvudmannaskap. Det ges möjlighet för en ny rondell vid infarten till det nya området från Östra vägen. I övrigt kommer ytterligare gator att behöva byggas inom bostadskvarteren för infarter till respektive gårdar och parkeringsplatser. Vid diket för dagvatten finns ett markområde som tillåter en tredimensionell fastighetsbildning där infartsväg tillåts att passera över diket. Detta område är markerat med NATUR(T) i plankartan. De två alléerna blir i detaljplanen gång- och cykelvägar och kommer alltså inte att användas för biltrafik då området är fullt utbyggt. Utfarter och parkering Idag finns ett fåtal parkeringar vid begravningsplatsen. Utfarter sker på Östra vägen vid två punkter, vid de bägge alléerna. Störningar Planförslag Parkeringsplatser kommer att finnas längs med gatan som blir områdets huvudstråk, samt i anslutning till begravningsplatsen för smådjur. I övrigt ska dessa anordnas inom kvartersmark enligt Vänersborgs kommuns parkeringsnormer. Buller Planområdet ligger alldeles intill Östra vägen och störs utav buller både från trafik längs den och från järnvägstrafiken strax väster om Östra vägen. En bullerutredning Trafikbullerutredning för detaljplan Holmängen, ÅF 2012-07-03 (uppdaterad 2012-11- 01) har tagits fram av samverkansgruppen där bullernivåer beräknats och ett översiktligt förslag till bullerskydd tagits fram. Vid bostadsområdet vid Björkholmsgatan finns redan bullervallar. Planförslag I en zon längs hela planområdets gräns vid Östra vägen ges utrymme för bullerskydd av olika karaktär. Zonen är markerad med SKYDD i plankartan. Inom detta område finns i den norra delen av detaljplanen krav på bullerskydd av valfri karaktär upp till en höjd av 3 meter. Detta kan innefatta befintliga bullervallar vid Björkholmsgatan samt nya plank eller en 20 SAMRÅDSHANDLING
ny bullervall på förskolans tomt. Denna vall skulle också kunna utnyttjas som pulkabacke. Utmed de nya bostadskvarteren finns bestämmelsen plank. Denna bestämmelse innebär att bullerplank med inslag av mur får uppföras som bullerskydd upp till en höjd av 2,5 meter över den intilliggande gång- och cykelbanan för att skydda bostäder närmast vägen. Planket behöver dock inte uppföras om bostäder inte byggs i bottenvåning närmast Östra vägen eller om godkända bullernivåer kan uppnås på annat sätt, t.ex. genom att byggnaderna närmast vägen byggs först och utan bostäder i bottenvåning. På så sätt skärmar dessa byggnader av bullernivåerna för byggnader som ligger innanför och bullerplank behövs inte. Farligt gods Planområdet ligger inom 100 meter från Östra vägen och Älvsborgsbanan. På båda trafiklederna kan förekomma transporter av farligt gods. Det är emellertid få transporter. På Östra vägen går bland annat tankbilar till centralt belägna bensinstationer. Älvsborgsbanan används för godstransporter vid de enstaka tillfällen då järnvägen mellan Öxnered och Göteborg är stängd. Teknisk försörjning Vatten- och avlopp Vatten och avlopp finns utbyggt i anslutning till området samt in till de bägge gårdarna Källshagen och Fredrikslund. Planförslag Vatten och avlopp byggs ut och kopplas på kommunens system som finns utbyggt i anslutning till området. Ledningar dras i huvudsak i gatumark. Inom planområdet finns plats för en pumpstation. Denna yta är markerad med E i plankartan. Dagvatten Kommunfullmäktige har den 2 februari 2011 6 antagit Policy för dagvattenhantering i Vänersborgs kommun. Dagvatten betecknar regnvatten som samlas eller rinner på markytan och i stora mängder kan ställa till problem med översvämningar och bidra med förgiftning av vattendrag. På grund av klimatförändringar förväntas fler perioder med långvarig och kraftig nederbörd, vilket ökar dagvattnet. När andelen mark ökar som är bebyggd eller hårdgjord (t.ex. vägar) innebär det dessutom att mindre vatten kan tränga ner i marken, vilket ytterligare ökar riskerna. Därför är det viktigt att inför planläggning söka hållbara lösningar på dagvattenhantering och i första hand förespråkas lokalt omhändertagande (LOD). Idag finns ett dagvattendike inom planområdet samt en nedgrävd dagvattenledning som avvattnar områden på andra sidan Östra vägen. Planförslag Planförslaget markerar (dagvatten) ett område för utökning av det befintliga dagvattendiket för att göra detta till en trevlig parkmiljö samt hantera 21 SAMRÅDSHANDLING
dagvatten både från det nya bostadsområdet och verksamhetsområdet på andra sidan Östra vägen. Diket mynnar sedan ut i Göta älv. Den befintliga dagvattenledning som löper över södra delen av planområdet måste flyttas för att möjliggöra byggnation av bostäder på den plats där ledningen ligger idag. Områden markerade med n3 på Plankartan ska i så stor utsträckning som möjligt ha markbeläggning som infiltrerar dagvatten. Undantag för detta är körvägar och gångvägar där asfaltering eller annan hårdgjord beläggning kan underlätta tillgängligheten. Energiförsörjning Fjärrvärme finns framdraget till bostadsområdet nordväst om planområdet, vid Björkholmsgatan, vilket ger möjlighet för utbyggnad även mot det nya området. Avfallshantering Det finns idag tre återvinningsstationer i närheten av planområdet. Den närmsta ligger i den norra spetsen av detaljplanen, där marken är planlagd för Huvudgata. De andra två stationerna ligger ganska nära, fågelvägen, men i praktiken ligger de bägge två på andra sidan av järnvägen och alltså egentligen ganska långt bort. Planförslag För att underlätta en hållbar livsstil måste möjligheterna till återvinning vara lättillgängliga och nära till hands. Eftersom marken där återvinningsstationen står idag är planlagd för gata kommer den stationen att behöva flyttas eller tas bort. Därför bör plats för minst en Kartbild som visar de tre återvinningsstationerna som finns i närheten idag. återvinningsstation finnas inom området, men specifik placering pekas inte ut i detaljplanen. KONSEKVENSER Konsekvenser rörande riksintressen och andra allmänna intressen Detaljplanen påverkar strandskyddet längs Vänern och Göta älv genom att minska det. Dock anses att detaljplanen säkerställer de värden som skyddas genom strandskyddet genom att ge allmänheten tillträde till naturområdet längs stranden och spara de områden som har höga värden för djur och natur. Genomförandet av detaljplanen tar jordbruksmark i anspråk. Jordbruksmarken är en viktig fråga i ett globalt sammanhang, då våra möjligheter att försörja hela världens 22 SAMRÅDSHANDLING
befolkning med mat blir allt mer ansträngda. Den lilla yta som här förvinner är inte del av den högproducerande odlingsmark som finns inom kommunen och anses därför inte ha någon väsentlig påverkan i sammanhanget. Ett ökat antal bostäder i Vänersborg och möjlighet till fler arbetsplatser anses överväga. Som ett komplement till bostäderna ges dock i detaljplanen möjligheter för att ha odlingslotter, vilket är en annan typ av jordbruk. Avstämning mot miljökvalitetsnormer Ändringen av detaljplanen medför inte att de gällande miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap Miljöbalken för halterna av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar, bensen och kolmonoxid i utomhusluft överskrids i planområdet. Vattnet i Vänern har måttlig ekologisk status. Dagvattnet inom planområdet ska så långt möjligt tas om hand lokalt och så att föroreningar inte når Vänern. Den nya detaljplanen anses inte medföra att Vänerns ekologiska status försämras. Avstämning mot lokala miljömål Kommunfullmäktige har den 13 maj 2009 62 antagit Lokala miljömål för Vänersborg år 2009-2011. I detta dokument lyfts en rad övergripande mål fram som är kopplade till de sexton nationella miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat om. Bland annat slås det fast att kommunen ska verka för begränsad klimatpåverkan genom att ständigt minska energianvändningen samtidigt som andelen förnyelsebar energi ska öka, av den totala energikonsumtionen. Vidare fastslås att kommunens planering ska leda till att den bebyggda miljön utgör en god och hälsosam livsmiljö där sociala värden liksom natur- och kulturvärden tas tillvara och utvecklas. Under detta mål om en god bebyggd miljö framhålls fyra nyckelfaktorer som alla bör ha betydelse för planområdet: - Bebyggelse ska utformas klimatanpassat och energieffektivt. - Sammanhängande stråk för gång- och cykeltrafik byggs ut. - Tillgängligheten till grönområden ska främjas. - Dagvatten ska tas om hand lokalt där så är möjligt. Detaljplanen medför en relativt stor förändring av området, men anses inte medföra någon betydande negativ inverkan på de lokala miljömålen i Vänersborg kommun. Detaljplanen anses istället ge förutsättningar för att uppfylla miljömålen då den ger möjlighet för nya bostäder i centrumnära läge med goda förbindelser för gång och cykel. Planen medför också att tillgängligheten till naturområdet inom detaljplanen säkerställs och att dagvattnet tas omhand i en lokal lösning med ett öppet dike. Sociala och ekonomiska konsekvenser Fler bostäder i centrala och semicentrala lägen i Vänersborg kan bidra till att minska bostadsbristen och ge fler människor möjlighet till en egen bostad. Områdets placering kan utnyttja mycket av befintlig infrastruktur och service samt knytas väl till gång- och cykelvägar vilket ger potential för en lägre resursanvändning. Blandade typer av bostäder kan ge en integrerande bostadsmiljö där olika grupper av människor rör sig. Ett bostadsområde som är blandat med mindre verksamheter ger också en trevlig miljö där människor kan träffas på olika sätt. 23 SAMRÅDSHANDLING
Natura 2000 Planområdet ligger inte i ett Natura 2000-område. Ställningstagande Byggnadsförvaltningen bedömer att genomförandet av planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte göras. Planens konsekvenser framgår av planhandlingarna. Samråd med Länsstyrelsen Har ännu inte skett. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Organisatoriska frågor Tidplan Planförslaget handläggs med normalt planförfarande och enligt följande tidplan: Samråd i augusti/september 2015. Samrådet gäller detta första förslag, och är ett tillfälle för olika sakägare att komma med synpunkter och ändringsförslag. Därefter finns möjlighet att omarbeta förslaget. Granskning i oktober 2015. Under granskningstiden kan ytterligare synpunkter lämnas av sakägare på det omarbetade förslaget innan det går till beslut. Byggnadsnämnden antar planen i december 2015. Planen vinner laga kraft i december 2015 om antagandebeslutet inte blir överklagat eller någonting oförutsett inträffar. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Detta är den tidsperiod under vilken planen är tänkt att genomföras. Som regel innebär det också att inga planförändringar får göras mot berörda fastighetsägares vilja under denna tid. Efter genomförandetidens slut gäller fortfarande planbestämmelserna till dess att de upphävs eller ändras. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen har huvudmannaskapet för de delar av planen som berör allmän plats. För förändringar på privatägd mark ansvarar enskilda fastighetsägare eller samfälligheter. Samverkansprojekt Kommunstyrelsen beslutade den 19 augusti 2009, 206, att starta ett samverkansprojekt för utformning av ett nytt bostadsområde på Holmängen. Sex exploatörer anmälde intresse, varav fem motsvarade kommunens krav, men en backade ur. Samverkansavtal har därefter upprättats med fyra exploatörer - Götenehus 25 SAMRÅDSHANDLING
Fler attraktiva boenden i staden och fler möjligheter till arbetsplatser ger fler invånare som kan vara med och stärka Vänersborgs kommun. Detaljplanen säkerställer ett vackert strövområde som kan fungera som mötesplats och rekreationsområde för hela staden. MILJÖBEDÖMNING Krav på miljöbedömning Om genomförandet av detaljplanen kan antas få en betydande miljöpåverkan ska enligt 4 kap 34 Plan- och bygglagen (2010:900) planbeskrivningen i fråga om miljökonsekvenser ha det innehåll som följer av 6 kap 12 och 13 Miljöbalken. Enligt 4 kap 34 andra stycket Plan- och bygglagen ska oavsett vad som följer av andra stycket en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet tas i anspråk för tio uppräknade verksamheter. Behovsbedömning Om genomförandet av detaljplanen kan antas få en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 12 och 13 Miljöbalken göras. I detta fall görs bedömningen att planen inte kommer att leda till en betydande miljöpåverkan. Planen medger ny bostadsbebyggelse, kontorsverksamhet och andra små verksamheter såsom hantverks-, restaurang- eller föreningsverksamhet. Vidare tillåts skol- och vårdverksamhet av mindre skala i området. Planen medger ingen av de verksamheter som räknas upp i 4 kap 34 andra stycket Plan- och bygglagen. För dessa verksamheter ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I bilaga 4 till Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar lyfts två bedömningskriterier fram som rör planens karaktäristiska egenskaper samt typen av påverkan och vilket område som kan antas bli påverkat. Karaktäristiska egenskaper: - Obebyggd mark vid östra infarten till centrum bebyggs. - Gång- och cykelstråk förbättras. - Förtätning innebär även planering för ett hållbart samhälle. - Förslaget har inte någon betydelse för miljöpåverkan från andra planer. Typen av påverkan och det område som kan antas bli påverkat: - Biltrafiken längs Östra vägen kommer att öka. Vägen tål ytterligare belastningar. Med de föreslagna cirkulationsplatserna kommer hastigheten längs Östra vägen troligen att minska. - Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, svaveldioxid, bly, kolmonoxid och partiklar i utomhusluft bedöms inte komma att överskridas i området. - De kulturhistoriska miljöerna med Holmängens koloniområde, gårdar och alléer till gårdar kommer att bevaras. 24 SAMRÅDSHANDLING
AB, HSB Nordvästra Götaland, PEAB Sverige AB och SKANSKA Sverige AB. Vänersborgs kommun deltar i samverkansprojektet som den femte exploatören och sedan 2014 är AB Vänersborgsbostäder med i projektet. Kommunstyrelsen godkände den 7 april 2010, 97, samverkansavtalet mellan parterna. Avtalet reglerar översiktligt hur exploateringsprocessen ska genomföras och gäller fram till 31 december 2016. Köpeavtal kommer att upprättas mellan kommunen och respektive part/exploatör i enlighet med upprättad detaljplan. Avtalen upprättas vid tilldelning av marken. Gruppen i samverkansprojektet ansvarar för tilldelningen av marken inom detaljplanen. Marken fördelas lika mellan parterna och vid oenighet skall tilldelningen i första hand avgöras genom lottning. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Den del av marken inom planområdet som idag inte ägs av kommunen (del av Sjöboda 1:7) och som i detaljplanen finns angiven som allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap ska överföras till kommunens fastighet. I första hand genomförs detta genom en frivillig överenskommelse om fastighetsreglering. För ytterligare info om nödvändig fastighetsbildning, se nedan under etapputbyggnad, gemensamma områden inom kvarteren och 3D-utrymme. Gemensamhetsanläggningar och ledningsrätt När flera fastigheter använder samma ledning för sin försörjning av vatten, avlopp, etc., bör en gemensamhetsanläggning bildas som delar upp ansvaret för skötsel och kostnader mellan de ingående fastigheterna. Detsamma gäller när samma infartsväg används. De områdena som i planen är markerade med g föreslås bli sådana gemensamhetsanläggningar. Fastighetsbildning och inrättande av gemensamhetsanläggningar sker på initiativ och bekostnad av berörda fastighetsägare. Bildandet av gemensamhetsanläggning prövas genom en ansökan till Lantmäterimyndigheten. Gemensamhetsanläggning kan bildas även på områden som inte har g angivet i planen. Upplåtelse av ledningsrätt sker på initiativ och bekostnad av ledningsägarna. Etapputbyggnad 26 SAMRÅDSHANDLING
Området är tänk att byggas ut etappvis. Etapperna beräknas initialt bli relativt små och omfatta ca 20-40 bostadsenheter vardera. Ordningen för områdets utbyggnad är inte bestämd, men föreslås påbörjas i den norra delen av området och fortsätta mot söder. Detta ger det nya området en anknytning till den redan befintliga bebyggda miljön på Björkholmsgatan och möjliggör att jordbruksverksamheten kan fortgå på vissa delar av området innan det är helt utbyggt. Områdets huvudgata byggs ut i två etapper. Först fram till dagvattendiket och sedan hela vägen bort till begravningsplatsen för smådjur. Då all kvartersmark är kommunägd idag är detaljplanen medvetet sparsam med u- och g- områden inom kvarteren för att inte låsa upp mark i onödan. Av denna anledning är det av stor vikt att man samtidigt som marken inom kvarteren delas upp i olika fastigheter även bildar de ledningsrätter och gemensamhetsanläggningar som behövs. Bland annat kommer Vänersborgs kommun behöva ledningsrätt för VA-ledningar om kvarteren delas upp i olika fastigheter. Enstaka fastighetsbildningsåtgärder inom kvarteren är alltså inte lämpliga. All fastighetsbildning inom ett kvarter bör göras på en gång för att hitta bästa helhetslösningen. Gemensamma områden inom kvarteren Då kvarteren kommer att delas upp i olika fastigheter med olika exploatörer som ägare är det viktigt att det ändå finns mötesplatser för de boende i kvarteret. I samband med ovan nämnda etapputbyggnad ska det därför även bildas gemensamhetsanläggningar av gemensamma ytor mellan bostadshusen. 3D-utrymme Inom detaljplanen finns det ett 3D-utrymme utlagt. Syftet med detta är att över ett dagvattendike som är utlagt som allmän plats, dvs. kommunens ansvar, skall en bro som skall fungera som gata byggas. Gatan ska serva de kvarter som ligger på båda sidor av dagvattendiket och således är det fastigheterna i dessa kvarter som skall bära ansvaret för denna bro. Detta genomförs lämpligast genom att bilda gemensamhetsanläggning av hela gatan, inklusive bron, där de blivande fastigheterna inom de båda kvarteren är delägare. Namn på gator och kvarter Byggnadsnämnden beslutar om namn på gator och kvarter, utifrån förslag som namnberedningen tar fram. Gatuadresser sätts av Byggnadsförvaltningen. Ekonomiska frågor Bilden visar ett förslag på utbyggnadsordning för etapperna. 27 SAMRÅDSHANDLING
Planekonomi Kostnader för att genomföra detaljplanen beräknas översiktligt bli 450 000 kr. Exploateringskostnader En översiktlig exploateringskalkyl har tagits fram i ett tidigt skede utav samverkansprojektet. Kalkylen innefattar de anläggningar som kommunen kommer att bygga och bli huvudman (ansvara) för, dvs. anläggningar på allmän platsmark såsom gata, gång- och cykelväg, grönytor och bullerskydd m.m. Summan är i ett översiktligt skede beräknad till ungefär 31,5 miljoner kronor, men kalkylen kommer att detaljeras och revideras innan detaljplanen antas. Exploateringskostnaderna tas ut av kommunen i markpriset vid försäljning. Tekniska frågor Dagvattenledningen som passerar över planområdet idag behöver plockas bort och innehållet ledas om till det nya diket eller annan lämplig ledning för att möjliggöra god användning av marken och en bra placering av byggnaderna. Detaljplanen innebär också att en nedgrävd elledning som idag går in till Fredrikslunds gård behöver flyttas eller tas bort. Då det nya området byggs ut finns möjligheten att istället koppla på gården på de nya ledningarna som ändå passerar. BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Frida Skarp tf Stadsarkitekt Jasmina Lilja Plan- och bygglovschef 28 SAMRÅDSHANDLING
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-09-24 14 (xx) Dnr SN 2015/184 Yttrande över samrådshandling angående planprogram för utveckling av Onsjö i Vänersborgs kommun Sammanfattning Socialnämnden har för samråd fått ett förslag till planprogram för utveckling av Onsjö. Syftet med planprogrammet är att planera för ett långsiktigt hållbart samhälle, och vara ett underlag för kommande planering av området och nya detaljplaner. Av yttrandet framgår bland annat att socialnämnden ser positivt på programförslaget som känns genomarbetat och detaljrikt. Socialförvaltningen bedriver i dag verksamhet i det befintliga området som kommer att kallas Onsjö norra. Omsorg om funktionshindrade har verksamheter på Slåttergatan, Tagelgatan, Enebacksgatan, Flottningsgatan och Forbondegatan. I yttrandet framgår att det är viktigt att barnperspektivet, tillgänglighetsperspektivet och miljöperspektivet, som utvecklas närmare i yttrandet, beaktas i planförslaget. Förslag till beslut Socialnämnden avger yttrande över planprogram för utveckling av Onsjö i enlighet med tjänsteutlåtande daterat 2015-09-03. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2015-09-03 - Samråd (mail) planprogram för utveckling av Onsjö - Samrådshandling - Planprogram för utveckling av Onsjö Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2015-09-03 Dnr:SN2015/184 1 (2) Socialnämnden Yttrande över samrådshandling angående Planprogram för utveckling av Onsjö, Vänersborgs kommun Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att som yttrande avge detta svar på samråd. Bakgrund Socialnämnden har tillsänts en samrådshandling från byggnadsnämnden angående förslag till planprogram för utveckling av Onsjö, Vänersborgs kommun. Synpunkter Socialförvaltningen ser positivt på programförslaget som känns genomarbetat och detaljrikt. Socialförvaltningen bedriver i dag verksamhet i det befintliga området som kommer att kallas Onsjö norra. Omsorg om funktionshindrade har verksamheter på Slåttergatan, Tagelgatan, Enebacksgatan, Flottningsgatan och Forbondegatan. Under rubriken Service på sidan 13 beskrivs vilken service som finns inom Onsjö Norra. Ingen av socialförvaltningens verksamheter nämns där Socialnämnden vill se en komplettering med ovanstående. Vidare ser nämnden positivt på att programförslaget på sidan 2 innehåller formuleringen: Förskolor och äldreboenden kan med fördel blandas... men för undvika en begränsning till äldreboenden vill socialnämnden ändra formuleringen till Förskolor och gruppboenden kan med fördel blandas... Barnperspektivet Nämnden ser mycket positivt på att det genomförts medborgardialog i frågan. Speciellt intressant ur detta perspektiv är den enkät som skickade ut till elever på Onsjöskolan. De synpunkter och förslag som kom in måste utgöra ett viktigt inslag från barnperspektivet i den fortsatta planeringen, anser socialnämnden.
2 Tillgänglighetsperspektivet Socialnämnden poängtera vikten av att området planeras med hänsyn tagen till behovet av tillgänglighet. Dels i form av ex. hårdgjorda ytor på gångoch cykelbanor för att underlätta för ex. rullstolsburna eller rollatoranvändare. Dels i form av tillgänglighet till, och i de bostäder som planeras. Nämnden saknar en beskrivning av hur tillgängligheten för synskadade ska säkerställas. Detta kan ske med hjälp av ledstråk, kontrastmarkeringar etc. En funktionell ljussättning av området är viktig ur flera aspekter inte bara för synskadade. Det inger även en känsla av trygghet och säkerhet för alla. En annan form av tillgänglighet är den sociala tillgängligheten. Socialnämnden betonar vikten av att bostäder med olika upplåtelseformer blandas för att göra området attraktivt för olika målgrupper. Socialnämnden vill att integration av gruppboenden för nämnden olika målgrupper beaktas vid exploatering av södra Onsjö. Miljöperspektivet Socialförvaltningen ser positivt på hur planprogrammet lyfter fram vikten av att bevara känslig natur och hur närheten till vatten och natur ska välkomna besökare till området. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Curt-Göran Krantz Utredare
Dnr KS 2014/406 Planprogram för utveckling av Onsjö Vänersborgs kommun SAMRÅDS- HANDLING PROGRAM Byggnadsförvaltningen Upprättad i juli 2015 Samrådstid: 1 september - 29 september
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision sida 2 Sammanfattning sida 3 Historia sida 4 Tidigare ställningstagande, underlag sida 4 Områdesförutsättningar sida 10 Nulägesbeskrivning sida 13 Medborgardialog sida 20 Elevenkät sida 22 Aqua Blå 2015 sida 24 Framtiden sida 25 Natur sida 25 Landskap sida 25 Bebyggelse och exploateringsgrad sida 28 Riktlinjer för bostadsbebyggelse i grova drag sida 28 Etapper sida 29 Möjliga förtätningsområden inom norra Onsjö sida 34 Skola/Service sida 35 Barnperspektiv sida 36 Hållbarhet sida 37 Kraftledningar sida 37 Vatten och avlopp sida 38 Trafik sida 38 Gatustruktur sida 39 Gång och cykelstråk sida 39 Kollektivtrafik sida 40 Kopplingar till omgivande områden sida 40 Behovsbedömning av Miljöbedömning sida 42 Konsekvenser av planens genomförande sida 43 Administrativa frågor sida 44 1
Vision - Livskvalitet, gemenskap, hälsa, natur Södra Onsjö kommer att bli en stadsdel där det är enkelt att leva ett hälsosamt liv med sunda vanor i en trivsam gemenskap. Onsjö ska vara en del av den täta och hållbara staden med infrastruktur som möjliggör skola, förskolor, äldreboende och en viss handel. Det nya Onsjö byggs utifrån mottot en stad som är bra för barnen också är bra för alla och är tänkt att vara en plats där olika generationer ska kunna mötas på ett naturligt sätt. Förskolor och äldreboenden kan med fördel blandas för att ge gamla och unga tillfällen att mötas naturligt i vardagen. Tillgängliga promenad stråk, platser för picknik, lekplatser med mera ska skapa en attraktiv utomhusmiljö för ett aktivt liv. Det är naturen och närheten till vattnet som ska välkomna besökare till området och som tas tillvara och framhävs för att på så sätt vara en tillgång för alla och skapa ett intressant och välbesökt område i Vänersborg. De nya detaljplanerna ska vara flexibla och tillåta aktiviteter så som skateboardbanor, odlingslotter och parker för både yngre och äldre generationer. För vuxna finns det redan idag vägar längs kanalen och skogens alla stigar, dessa ska tas till vara och utvecklas. Det ska vara lika enkelt att slå sig ned på picknickfilten som att ta en runda i motionsspåret. Möjligheterna till odling på kolonilotter och umgänge i trädgårdsmiljö nära bostaden bidrar till att göra området både prunkande vackert och socialt hållbart, kanske kan till och med här finnas djur? Väl utbyggda kommunikationer göra att det blir lätt för besökare att ta sig hit, likväl som det är för de boende här att nå den centrala staden, Trestadscentrum, Skaven, Restad m.m. Oavsett om man väljer att åka kollektivt, cykla eller ta bilen så ska kommunikationerna vara goda. Förhoppningsvis kommer fler av Onsjös invånare även kunna arbeta i närheten av sina bostäder i framtiden. På andra sidan Johannesbergsvägen finns det stora möjligheter att fler arbetstillfällen skapas inom området. Utgångspunkter för planering Planera för ett långsiktigt hållbart samhälle Nya attraktiva bostadsområden med blandade boendeformer skapas Nya kvarter för verksamheter skapas Rekreationsområdet längs vattnet utvecklas för att skapa en attraktiv plats Gång- och cykelstråk och säkra skolvägar utvecklas. 2
Sammanfattning Syfte Syftet med programmet är att planera för ett långsiktigt hållbart samhälle, samt vara ett underlag för kommande planering av området och nya detaljplaner. Programmet ska även identifiera och utreda strukturfrågorna för Onsjö: Hur kan området byggas ut? Vad innebär en lämplig markanvändning? Hur kan södra Onsjö integreras med det befintliga området och andra stadsdelar? Därefter kommer det att tas ställning till hur det kan byggas ut i mindre etapper. Handlingar Planprogrammet består av detta dokument. Underlagsmaterial finns hos byggnadsförvaltningen. Planområdets läge och markägoförhållanden Planområdet ligger ca 4 km söder om centrala Vänersborg. Området avgränsas i öster av Karls grav och i söder av golfbanor tillhörande Vänersborgs Golfklubb. I väster av Johannesbergsvägen. I norr gränsar området mot den redan utbyggda stadsdelen Onsjö (i fortsättningen kallad Norra Onsjö). Det finns ett fåtal privatägda fastigheter inom planområdet söder om kraftledningen (rödmarkerade på kartan). De flesta är belägna relativt nära Karls grav. Själva kanalen, Karls grav och närliggande mark ägs av Sjöfartsverket. I övrigt är marken söder om kraftledningen i kommunal ägo. Blåsut Centrum Vargön Onsjö Restad Ungefärligt programområde Uppdrag Kommunstyrelsen beslutade att ge uppdrag åt byggnadsförvaltningen att som ett första steg i planarbetet ta fram ett förslag till planprogram för Onsjö den 29 oktober 2014 Dnr. KS 2014/404. 3
Historia Onsjö har länge hållit viktig kommunikationsleder så som Karls grav som är en av landets första kanaler. Bygget påbörjades 1609 och avslutades 1752. Syftet var att underlätta för sjöfarten genom att komma förbi fallen i Göta älv och denna slussled är fortfarande i drift. Men redan under medeltiden nyttjades det som i dag är Edsvägen för godstransporter mellan den äldre staden Brätte och Vänerns kust. Vid mitten av 1700-talet passerade på denna sträcka cirka 600 hästlaster och än idag är det en viktig trafikled. Sedan Onsjö köptes av kommunen 1974 har området vuxit snabbt, från att ha bestått av ett 40-tal småhus, ett antal gårdar, torp och fritidshus, till att nu ha strax över 3000 invånare. I och med denna stora expansion transporteras nu cirka 18500 fordon/vardagsdygn längst Edsvägen. Tidigare ställningstaganden, underlag Översiktsplan Översiktsplan 2006, antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2006, rubricerar Onsjö som ett framtida område för bostäder. Dock poängteras att en utbyggnad av Onsjö inte är möjlig så länge området ingår i skyddsområdet för buller från flygplan som lyfter och landar på Malöga flygplats. (Det nuvarande skyddsområdet för buller täcker bara bitvis området, se vidare under flygbuller, sida 18) Vidare betonas områdets skogspartier som värdefulla främst på grund av sin ansenliga storlek. När Norra Onsjö exploaterades förbereddes gator och VA för ytterligare expansion söderut. För exploatering av södra Onsjö bedöms närheten till Onsjöskolan (ca 1 km) och centrala Vänersborg (ca 4 km) med dess butiker och arbetsplatser som positiva faktorer. I Översiktsplanen står det: Planering av nya bostadsområden ska också ske på strategiska ställen så man undviker stora toppar i elevantal. Onsjöskolan framhävs som en skola vars elevunderlag sjunker och med fördel skulle få ett tillskott på nya elever. Dock så vet vi nu att Onsjöskolan har överskridit sina lokalresurser och har bland annat klassrum inhysta i moduler för att klara trycket. Elevantalet förväntas dessutom att öka med ytterligare 25-30 elever fram till 2017 enligt en prognos framställd av Statistiska centralbyrån. Antalet kan antas öka än mer när Onsjö byggs ut. Översiktsplanen säger också att bussnätet kan byggas ut för att täcka de södra delarna av Onsjö. Översiktsplanens övergripande vision är att kommunen skall växa och för att det skall bli möjligt krävs bland annat att medvetna satsningar på bostäder i så pass attraktiva lägen att få kan konkurrera med Vänersborg. Målet för ny bebyggelse är enligt översiktsplanen: Ny bebyggelse byggs som en del av det långsiktigt hållbara samhället. Den byggs centrumnära, men också sjönära och grönnära för att ta vara på Vänersborgs naturvärden. Förändringar bidrar till upplevelsen av det vackra Vänersborg. Det finns ett utbud av former för boende i delar av kommunen. Boendet upplevs som tryggt. Planområdet i södra Onsjö stämmer väl med kommunens intentioner att bygga sjönära och grönnära. 4
Grönplan Grönplan Vänersborg 2008, godkänd av kommunfullmäktige den 15 april 2009, redovisar den gröna miljöns ekologiska, sociala och kulturella värden och tar avstamp i flera av de nationella miljömålen. Syftet med planen är att bereda möjligheter att skapa och bevara en sammanhållen grönstruktur och en långsiktigt god hushållning med grönområdena i tätorten. I Grönplan Vänersborg beskrivs de nuvarande förutsättningarna för grönstrukturen i kommunen både översiktligt och mer detaljerat. Vidare finns en övergripande analys av hur grönstrukturerna kan utvecklas samt strategier för bevarande av befintliga värden. Sammanfattningsvis konstateras att naturvärdena framförallt är knutna till lövskogsmiljöer och sumpskogar. Sumpskog med gran och björk återfinns främst i området söder om kraftledningen, medan lövskog med bl.a. ek och al finns i de södra delarna av området samt längs med Karls grav. Vegetationen mot älven fungerar som ett filter för avrinnande vatten. De strategier Grönplan Vänersborg anger för Onsjös grönområden innebär att: De gamla torpmiljöerna med grova ädellövträd och trädgårdsväxter bevaras och framhävs i ny bostadsbebyggelse. Sumpskogarna skyddas från utdikning och exploatering. Trädridån utmed Göta älv ska finnas kvar för landskapsbilden och som filter för avrinnande vatten. Lövskogarna och åkerholmarna sköts och skyddas mot exploatering och förändringar. Golfklubben ska vid sin skötsel av området även fortsättningsvis bevara och sköta de kulturhistoriska miljöerna med dess naturvärden knutna till odlingslandskapet. Vid en utbyggnad av golfbanan ska stor hänsyn tas till de naturvärden i form av ekar, lövskog, bäcken och de promenadstigar som finns i skogen. Utbyggnad och skötsel sker i samråd med kommunen. Dessutom nämns att även i nya bostadsområden bör lämpliga mindre naturområden lämnas mellan kvarteren så som skett i det befintliga bostadsområdet i Norra Onsjö. Strategierna för områdena i anslutning till Karls Grav innebär att: Vissa sträckor utmed Karls Grav bör hävdas som parkmiljö. Kanalen med omgivningar framhålls och utvecklas som närnatur för friluftslivet, båtlivet och turismen. Marken i anslutning till kanalen sköts så att pollare och andra historiska spår görs synliga. De gång- och cykelvägar som finns bevaras och utvecklas så att de kan utgöra vackra rekreationsstråk längs hela Karls Grav. Likaså bevaras fotbollsplaner och pulkabackar. De kulturhistoriska byggnaderna och murarna bevaras och skyddas från igenväxning. Lövskogarna, de grova ädelträden samt tallskogen bevaras samt sköts för sina naturvärden. En geoteknisk och geohydrologisk markundersökning kommer behövas för att klargöra hur marken kan och bör hanteras. 5
Lokala miljömål Kommunfullmäktige har den 13 maj 2009 62 antagit Lokala miljömål för Vänersborg år 2009-2011. Miljömålen följer den uppbyggnad som gäller för Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål. Det är även den indelning som Länsstyrelsen använder för Västra Götalands regionala mål. Exempel på miljömål är begränsad klimatpåverkan, frisk luft, myllrande våtmarker, ingen övergödning och levande skogar och ett rikt odlingslandskap. Gällande detaljplaner Inom området söder om kraftledningen finns inga detaljplaner. Området gränsar dock till ett flertal genomförda planer i Norra Onsjö som näst intill uteslutande är planlagt för bostäder. Planområdet och dess detaljplanerade omgivning. 6
Kommundelsplan för Onsjö och Båberg (1978) Contekton Arkitektkontor utförde på uppdrag av kommunstyrelsen och byggnadsnämnden år 1978 en översiktlig plan för området Onsjö och Båberg. Avsikten var att se på nya möjliga områden för bostäder och industri väster om Karls Grav. Grundförhållanden Man bedömde att grundförhållandena var goda för bebyggelse upp till två våningars höjd. Enligt dokumentet så råder risk för luftföroreningar i de södra delarna från industriutsläpp. Även buller från flygtrafiken tas upp som möjligt men ringa hinder. Kraftledningarna som korsar området ser man att det finns en möjlighet att flytta. Bostäder (orange markering i kartan) Onsjöområdet tänktes kunna rymma mellan 2000 och 3100 lägenheter, med en huvuddel förlagda i småhus. Uppdelningen av byggnadstyper var tänkt som följande: 25% Styckbyggda hus 25% Radhus 50% Grupphus Detta skulle ge en täthet på 13,4 lgh/ha. Med en boendetäthet av 3,3 boende/lgh kommer ca 7900 att bo i området. Arbete Man såg att arbetstillfällen borde skapas så nära bostadsområdet som möjligt ex. småindustri (mörkgrå markering i kartan). Service Man såg att en fullgod allmän service (blå markering i kartan) ska kunna erbjudas redan i första etappen och tänktes placeras intill handel (röd markering i kartan) inne i området. Trafik Man såg helst en separering av trafikslagen och en kollektivtrafik och ett GC-vägnät som var knutet till varandra och bostadskvarter och service. 7
Strandskydd Syftet med strandskyddet är att långsiktigt säkra allmänhetens tillträde till stränderna och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Landytorna längs med Karls grav och Göta älv omfattas av ett strandskydd på 100 meter upp på land och 100 meter ut på vattnet. Riksintressen Karls Grav är av riksintresse för kulturmiljövård, friluftsliv och sjöfart. Översiktsplan 2006 anger att området ligger i tätortsområdet där detaljplan skall föregå förändringar av markanvändningen. Vattenområdet ingår i rekommendation V03 vilket innebär att åtgärder som hotar områdets värden för kulturvård eller sjöfart eller som negativt påverkar vattenkvalitén medges inte. Kulturmiljövård Friluftsliv Sjöfart Policy för dagvattenhantering Kommunfullmäktige har den 2 februari 2011 6 antagit Policy för dagvattenhantering i Vänersborgs kommun. I policyn står följande: Dagvatten skall ses som en estetisk, biologisk och hydrologisk resurs och omhändertas på ett för platsen lämpligt sätt. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) skall genomföras där så är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Dagvatten skall hanteras på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt så att god bebyggelse- och naturmiljö kan uppnås. Dagvattnet skall användas som en resurs för närmiljön och synliggöras där så är möjligt och motiverat. Vid exploatering och planläggning av större områden skall en särskild dagvattenutredning utföras i tidigt skede. Den naturliga vattenbalansen skall eftersträvas, så att dagvattnet även efter bebyggelse kan tränga ner i marken istället för att rinna av på ytan och orsaka stora flöden. Förorening av dagvatten skall begränsas, främst vad gäller metalloch petroleumprodukter. Åtgärder för att minska föroreningar skall genomföras i första hand vid föroreningarnas källor där så är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Förorenat dagvatten skall där så är möjligt och motiverat separeras från rent dagvatten. Tillförseln av dagvatten i ledningssystem skall minska. 8
Trafikprognos 2008 Som stöd för arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Vänersborgs stad och Vargön har trafiksystemets uppbyggnad och trafiktålighet analyserats av Sweco på uppdrag av Vänersborg kommun. Trafikprognosen utgår från följande beräkningsgrund: Utgångsläget för analyserna är trafik ett vardagsdygn år 2006 samt den dag- och nattbefolkning som Vänersborg hade 31 december 2005. Trafiken på Johannesbergsvägen söder om kraftledningen var då ca 100 fordon. Prognosen för 2015, med utbyggnad enligt den FÖP vilket i Onsjö beräknades innebära 180 nya bostäder (ca 400 nya boende) och 21000 m² ny småindustri (ca 90 nya sysselsatta) så beräknades trafiken på Johannesbergsvägen söder om kraftledningen öka till ca 700 fordon/vardagsdygn Prognosen för 2030 så beräknades det ha byggts 340 nya bostäder på Onsjö (ca 750 nya boende) och 71000 m² ny småindustri (ca 290 nya sysselsatta) vilket beräknades resultera i en ökning till ca 2100 fordon/vardagsdygn på den aktuella delen av Johannesbergsvägen. Ökningen är baserad på antagandet att kollektivtrafikens andel av de totala antal resorna förblir den samma som i dagsläget. Enligt Swecos utredningar behöver Johannesbergsvägen breddas ifall man ska bygga fler bostäder som nås via denna väg. 9
Områdesförutsättningar Skog Större delen av Onsjö utgörs av skog. I den norra delen av området breder en kuperad barrskog ut sig där kala berghällar och sumpskogar varvas med tall- och granmarker. Längs med Karls grav i den västra delen av området finns en mindre alsumpskog som övergår i en alridå mot Göta älv. De södra delarna av Onsjö utgörs främst av lövskog men även en del åkermark. I närheten av golfklubben finns en mindre ekskog med grova och vidgreniga träd. Ekar av samma typ återfinns även i kanten av åkrar och åkerholmar. Norra delen Västra delen Södra delen Sumpskog: Sumpmarkerna har förmåga att samla vatten, fördröja det och även naturligt rena det. Enligt Grönplanen så bör sumpskogarna skyddas från utdikning och exploatering. Ett försiktigt tillvägagångsätt bör därav tas då exploatering sker i dessa områden. Översvämning I Vänersborgs översvämningsprogram från 2014 redovisas hur sårbara olika delar av kommunen är vid stigande vattennivåer. I rapporten framgår att risken för att Onsjö drabbas av översvämning är relativt liten. Inom planområdet skulle endast en befintlig bostadsbyggnad översvämmas vid zon 2 vilket innebär 46.51 46.96 m. över havet (medelvattenståndet är 10
44,64 m. över havet). Vattenfall har en avstängningsramp för Karls grav vilken skulle kunna fungera som skydd för Brinkebergskulle sluss vid höga nivåer. Geotekniska förhållanden Enligt jordartskartan från en översiktlig geoteknisk kartering utförd av Viak AB 1974 så utgör större delen av planområdet av berggrund samt betydande inslag av glacial lera. Dessutom finns mindre partier med sandig morän, postglacial finsand, kärrtorv samt mosstorv utspridda över området. Berg i dagen eller täckt av max 1m jord. Obegränsad markhöjd, inga sättningar. Ledningar höga exploateringskostnader Morän, grus, sand, silt eller fast lera. högst 4vån. Ledningar normala exploaterings kostnader Lera eller silt med fast ytlager, större mäktighet än 3. Högst 3vån. Lera eller silt med fast ytlager, mindre mäktighet än 3. Högst 3vån. Ledningar normala exploaterings (samma ovan). Torv, dy eller gyttja. Måste bearbetas innan exploatering. Mätningar har inte heller uppvisat någon risk för radon eller skredrisk inom planområdet söder om kraftledningen. Radonmätning Lerområden och skredrisk 11
Fornlämningar Riksantikvarieämbetet redovisar ett flertal fornlämningar i området, bl.a. torplämningar, röjningsrösen, en backstuga samt stendamm. 1. Hermanstorp torplämning, ca 100x50m. Grunder från bostadshus, ladugård och jordkällare. Torpet kan beläggas från 1600- talet. 2. Backstuga, ca 45x35m. Grunder från ett hus och ett förmodat uthus. Daterat till 1500-talet. 3. Röjningsröse, ca 6x4m. 4. Torplämning, ca 60x45-5. 60m. Grunder från bostadshus, jordkällare plus stensamlingar av möjliga husgrunder. På platsen finns även kulturväxter så som apel, körsbär, syren och hagtorn. Daterat till 1800-talet. 6. Bebyggelselämningar, ca 58x40-50m. Grunder av hus på terrass och jordkällare. Daterat till 1700-talet. Geografisk spridning av fornlämningar (källa RAÄ) 1 Torplämningen Hermanstorp. 12
Nulägesbeskrivning Markanvändning Området söder om kraftledningen används idag främst som rekreations- och strövområde, vilket lockar både närboende och övriga invånare. Längs med Karls grav finns en populär vandringsstig med fina utblickar mot vattnet. Den södra delen av Onsjö upptas av golfbanor samt ytor för jordbruk. I områdets västra del finns ett mindre kärr (ca 0,5 ha). Grusad stig längs med Karls grav. Onsjö golfklubb Ett mindre kärr i områdets västra del Markägoförhållanden Vänersborgs kommun äger i stort sett all mark inom planområdet. Endast ett fåtal mindre fastigheter är privatägda. Dessa är bebyggda med enbostadshus och ligger ut med Karls grav. Karls grav är inte heller i kommunalt ägo utan ägs av Sjöfartsverket. Service Ut markerade icke kommunala fastigheter. Området söder om kraftledningen är till största del obebyggt och saknar i stort sett all form av service. Servicen på andra sidan kraftledningen, i norra Onsjö, är centrerad framförallt runt Onsjöskolan vilken ligger centralt belägen i det bebyggda Onsjö. Här finns förutom skolan, en kyrka, en förskola, en lekplats och en kiosk. Dock så står det skrivet i det planprogram som utfördes i samband med Onsjös tidiga framväxt under 70-talet att området borde planeras med en fullständig service redan i det tidiga skedet där bland annat en butiksanläggning då skulle ingå. Nu är istället den närmaste 13
kommersiella service Överby köpcentrum beläget ca 3 km sydväst om Onsjö. Avståndet med bil till Överby är dock ca 7 km. Till Torpahallen i Tengrenstorp är det ca 4 km med bil. Det finns tre förskolor i området, en grundskola (Onsjöskolan) men för att nå högstadium och gymnasium måste man ta sig över till andra sidan Karls grav, där finner man de närmast belägna. I anslutning till golfbanorna finns en restaurang/café. Vid slussen i Brinkebergskulle finns också ett café. Trafik Biltrafik Biltrafiken söder om kraftledningen är idag mycket liten. Sweco s trafikutredning visar ca 100 fordon per vardagsdygn. Golfklubben alstrar sannolikt den mesta trafiken medan boende står för en liten del. Flygtrafik Varje dag startar och landar i genomsnitt 3 flygplan per dag på Malöga flygplats. Då flygplanen flyger in lågt och startar lågt så finns det restriktioner för hur höga alla tänkbara hinder i närheten av flygplatsen får vara. Nästan hela Onsjö ligger inom en zon som anger en restriktion på 87 meter över havet som den maximala hinder höjden. Detta betyder att där exempelvis landskapet ligger på en höjd av 60 meter så får en byggnadskonstruktion max vara 27 meter hög. Båttrafik Båttrafik från Vänern ner genom Göta älv sker genom Karls grav och här passerar småfritidsbåtar som stora lastfartyg. Gatunät Johannesbergsvägen sammanbinder Norra Onsjö med övriga Vänersborg och i sin tur också södra Onsjö då vägen smalnar av på sin sträckning ner mot golfklubben som finns belägen längst ner i söder. Denna sträcka av vägen går genom skogen och här finns ingen filindelning. Möte mellan två fordon fungerar men kräver ökad uppmärksamhet och helst en nedsatt hastighet. Efter golfklubben svänger vägen av mot öster och fortsätter sedan till Brinkebergskulles slussområde. Vägen omgärdar alltså på så sätt nästan hela den södra delen av Onsjö. Ytterligare en väg för biltrafik, men som dock är ej asfalterad, slingrar sig genom skogen i den norra delen av området och används främst som infartsväg för de fåtal fastigheter som är belägna längs med Karls grav. Inga gång- eller cykelbanor finns i området med undantag av gångstigen som sträcker sig ut med Karls grav. Cyklister får därmed samsas med biltrafiken på Johannebergsvägen och skogsvägen i den norra delen. Det redan utbyggda Norra Onsjö har dock flera gc-vägar och skulle enkelt kunna förlängas till det aktuella planområdet. Gatunätet söder om kraftledningen. Blå asfalterad, brun grusväg. 14
Kollektivtrafik Norra Onsjö försörjs idag av busslinje 64 som vardagar går med 30-minutersintervall och det tar ca 12-13 minuter att åka från Onsjö till centrala Vänersborg. Dessutom trafikerar linje 38 området med ett fåtal turer per dag. Busshållplatserna är fördelade utmed Johannesbergsvägen och Agnesborgsvägen. Ute på Edsvägen går det busslinjer mot både Trollhättan, Uddevalla, Överby, Trestad Center, NÄL m.m. Busslinje 64 Busslinje 38 Brinkebergskulle sluss Trafikverket har i en utredning studerat förutsättningarna för fortsatt sjöfart i Göta Älv. Bakgrunden är att dagens slussar, som snart är 100 år, beräknas ha en livstid för handelssjöfart till ca 2030. Detta beror framför allt på den naturliga och oundvikliga urlakningsprocess som sker i betong. Utredningen visar på två scenarion, antingen en utvecklad Vänersjöfart där nya slussar byggs i Trollhättekanal eller en nedlagd Vänersjöfart år 2030 då slussarna tjänat ut. Trafikverket prognosticerar att en nedlagd sjöfart skulle innebära att mängden gods som skulle behöva lyftas över till landtransporter skulle uppgå till ca 140 000 lastbilar och 1500 tåg årligen. En satsning på Vänersjöfarten skulle innebära att samtliga slussar Slussning i Brinkebergskulle skulle bytas ut. Att bygga dessa där de befintliga finns är uteslutet eftersom sjöfarten måste kunna fungera kontinuerligt under byggtiden. För Brinkebergskulle sluss innebär detta att en lämplig yta måste reserveras i Karls grav. Slussreservatet kommer troligen att göra intrång på en del av marken i närmast anslutning till vattnet. Enligt Trafikverkets studier är det mest troligt att en ny sluss anläggs väster om den befintliga. Slussen bör vara anpassade för 110 m långa och 17 m breda fartyg och dessutom ha ca 1 m marginal åt alla håll. Bygget av en ny sluss kommer sannolikt generera tung byggtrafik vilken kan pågå i upp till två år. Eventuellt måste befintliga vägar i området förberedas för detta. Ett beslut om Vänersjöfartens framtid väntas komma 2018. Illustration över ev. ny sluss. 15
Buller I Boverkets allmänna råd kring buller i planeringen (2008:1) anges flera riktvärden för hur högt buller (genererat av väg- och spårtrafik) som är acceptabelt för bostäder. Huvudregeln för dygnsekvivalent (medelljudnivå under en given tidsperiod) bör inte överskrida 55 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För ljudnivå inomhus dagtid är 30 dba och max ljudnivå nattetid (22.00 06.00) är 45 dba. Vänersborgs översiktsplan hänvisar också till dessa värden. Huvudregel vid planering av nya bostäder Vid planering av nya bostäder gäller som huvudregel att följande krav bör kunna uppfyllas genom bebyggelsens placering och utformning samt med hjälp av skyddsåtgärder som bullervallar, trafikomläggningar, tyst asfalt etc. Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att i bostadsbyggnader om högst 35 kvadratmeter så bör inte bullernivån inte överskrida 60 dba ekvivalent ljudnivå kombinerat med uteplats om högst 50 dba och 70 dba maximal ljudnivå. Vägbuller Inom området söder om kraftledningen är trafiken i dagsläget väldigt låg och det är framförallt i norra Onsjö som drabbas av buller från trafik inom området. Även här är buller nivåerna från den lokala trafiken relativt små och sporadiska. Kraftigare buller alstras då från bilarna som kör förbi Onsjö ute på den betydligt tyngre trafikerade södra infarten till Vänersborg (landsväg 2026). Denna tyngre trafikerade väg ligger dock förhållandevis långt bort från planområdet (cirka 600 meter som närmast) så dess buller inverkan är tämligen begränsad. Agnesborgsvägen Illustration hur buller från väg tränger in i området. 16
Flygbuller Onsjö berörs av buller från flygplatsen Malöga. Flygbullerkurvan från inflygningsrutten går in i Onsjös västra delar, vilket påverkar framtida exploatering. Nuvarande tillstånd för flygrörelser uppgår till 10200 per år. En rörelse är antingen en start eller landning. Regeringen har tagit fram en förordning (2015:216) till miljöbalken med bestämmelser om riktvärden för trafikbuller utomhus vid bostadsbyggnader. Förordningen träder i kraft 1 juni 2015 och ska tillämpas vid bedömningen om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa vid planläggning. Förordningen säger att Buller från flygplatser inte bör överskrida 55 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. Om den maximala ljudnivån på 70 dba ändå överskrids, bör nivån inte överskridas mer än sexton gånger mellan kl. 06.00 och 22.00, och tre gånger mellan kl. 22.00 och 06.00. ONSJÖ Flygbullerkurvan är satt efter tre överskridningar per dygn där området innanför markeringen överskrider 70dB. Nuvarande flygbullerkurva är satt efter Naturvårdsverkets tidigare rekommendationer på tre överskridningar per dygn och skiljer sig därför avsevärt från regeringens nya förordning. En lättnad i synen på flygbuller skulle sannolikt innebära att bullerkurvan skulle krympa med resultatet att Onsjö kan exploateras även i den västra delen. Sjöfartsbuller Transportstyrelsen har tillsyn över svenska fartyg men har inga möjligheter att vidta åtgärder när det gäller sjöfartens bullerstörning. Fartyg som är internationellt godkända har rätt att anlöpa allmänna hamnar och passera i allmänna farleder och kanaler trots att de kan vara störande för boende (buller, vibrationer, lukt m.m.). 17
Kraftledningar Överallt runt omkring oss har vi elektromagnetiska fält och vi utsätts för strålning hela tiden. Dock så vill bland andra Strålsäkerhetsmyndigheten att man beaktar större försiktighet när det kommer till starkare strålningskällor så som högspänningsledningar. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att dokumentet myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält beaktas vid samhällsplanering. Enligt dokumentet så bör man sträva efter att människors exponering för magnetfält ska begränsas och att en särskild vikt bör läggas på platser där barn vistas under längre tid. En högspänningsledning på 132 kv skär genom i områdets nordligaste del i öst-västlig riktning. Ytterligare en kraftledning sträcker sig diagonalt i nord-sydlig riktning genom området och den har en spänning på 10 kv. En ledning med så låg spänning är inte belagd med säkerhetsavstånd enligt kontakt med områdesansvarig för distribution på Vattenfall. Dock så står det skrivet i översiktsplanen att ett byggnadsfritt avstånd på 50 meter ska gälla från bostadsbebyggelse eller därmed jämförlig bebyggelse och kraftledningen med en spänning på 130kV (mätt från närmaste faslina). Byggnader som placeras för nära en högspänningsledning kan innebära risk för att person, byggnad eller ledningen skadas. Bebyggelse Inom den östra delen av området finns ett fåtal enbostadshus. Dessa är friliggande med varierande avstånd mellan varandra. I anslutning till golfklubben finns ett två kulturhistoriskt värdefulla byggnader, Onsjö stenhus och slaktbod. Stenhuset var köksflygel till Onsjö säteri och uppfördes 1788. Slaktboden är sannolikt byggd samma tid. Huvudbyggnaden brann ner 1982. Byggnaderna är uppförda i tegel från tegelbruket vid Brinkebergskulle som anlades i sambandet med byggandet av Gustafs slussar 1777-1778, en av föregångarna till Brinkebergskulle sluss. Hus vid Karls grav (norr) Hus vid Karls grav (söder) Onsjö Stenhus och slaktboden. 18
Vatten och avlopp Det finns inget kommunalt vatten och avlopp inom planområdet söder om kraftledningen. Närmaste kommunal installation finns i bostadsbebyggelsen norr om kraftledningen. Denna är relativt modern (ca 20-30 år gammal) och förberedd för expansion söderut. Vattenledningar och spillvattenledningar i angränsande norra Onsjö. 19
Medborgardialog Den 3 mars år 2015 hölls en medborgardialogträff i Onsjöskolan med boende och verksamma i området. Uppslutningen blev stor, cirka 60 personer deltog. Mötet började med att tjänstemän från kommunen tillsammans med boende gemensamt tog en promenad i området. Där efter samlades vi i Onsjöskolans matsal och samtalade kring planprogramsarbetet. 20
Deltagarna fick därefter arbeta med kartor och placerade ut färgade klistermärkes-pluttar som skulle symbolisera olika användningsområden. Vad som tydligt framkom av detta var att de närliggande skogsområdena som ligger insprängda i bostadsområdena till stor del används av barnen i området. De skogsområdena som ligger strax utanför bostadsområdena på lite längre avstånd används eventuellt mer av de vuxna och pensionärer. Deltagarna fick även i uppgift att cirkla in områden de tyckte skulle fungera bra för en fortsatt exploatering. Här var det tydligt att man främst såg området söder om kraftledningen som ett potentiellt vidareutbyggnadsområde för bostäder. För handel och centrumverksamhet såg vissa en potential i skogskorridoren som överlappar mellan den norra och södra delen av Onsjö. Handel var även något man kunde tänka sig placeras ut med Johannesbergsvägen upp mot Volvo Brandt. Några deltagare ritade också ut nya vägar som man tyckte skulle kunna livnära området. Ett exempel är en ny bilväg som skulle koppla ihop Agnesborgsvägen längst i öster med Johannesbergsvägen i väster och på så sätt skapa en vägring som skulle korsa både de befintliga bostadsområdena i norra Onsjö och de tänkta nya söder om kraftledningen. Idén var att här skulle gå bussar som på så sätt skulle nå större delen av Onsjö. Representanter för golfklubben påpekade vikten av att förbättra vägen ner mot golfklubben då många människor enligt dem åker, cyklar och går längst denna väg. En väg förbindelse direkt väster ut mot Öxnered för att förbättra för pendlare efterfrågades också. Många nämnde även behovet av att kunna röra sig med cykel i och till området. Därutöver efterfrågade några också fina promenad stråk i skogsområdet söder om kraftledningen. En del mer specifika byggprojekt nämndes också, exempelvis önskemål om en ny förskola på det öppna fältet norr om Agnesborgsvägen och i sin tur ersätta den gamla förskolan strax norr om Onsjöskolan med lokaler ämnade för skolans verksamhet. Andra önskemål som nämndes var utomhusgym och skidspår. Gemensam promenad En promenad genomfördes i samband med dialogträffen. Vi gick då tillsammans med boende och verksamma i området i en slinga från kiosken intill Onsjöskolan söder ut och sedan tillbaks till skolan. På vägen gjorde vi strategiska stopp där vi bad deltagarna att reflektera kring sin omgivning. Nedan följer lite av vad som sas vid de olika stoppen. Plats 1 Här leker barn. Här finns en pulkabacke på vintern. Positivt med naturen. Plats 2 Platsen används av skolan och förskolan. Här har det gallrats bland träden vilket ger kvällssol åt villorna. Skulle kännas konstigt att dra in bilvägar hit in. Plats 3 Skogen här måste tas ner eller utglesas då den är gammal. Området söder ut, söder om kraftledningen är ingen fara att exploatera. Nej området söder ut är en pärla, det bästa stället i Onsjö Plats 4 Här är sankt på gräsplanen. En outnyttjad plats. Platsen används på midsommar. 21
Enkät till skolelever En Enkät skickades ut till skolelever på Onsjöskolan med frågor rörande Onsjö. Enkäten skickades ut till skolans rektor som sedan såg till att den delades ut bland eleverna. Frågorna i enkäten löd: 1. Vad är det bästa med Onsjö? 2. Vad gillar du att göra på fritiden? 3. Vad är mindre bra med Onsjö? 4. Vad saknar du i Onsjö? Dessutom fanns en karta över Onsjö där eleverna uppmanades att marker ut: Platser du gillar? Platser du ogillar? Otrygga platser? Vägar/stigar/genvägar du brukar gå. Här nedan är en sammanställning av resultatet från enkäten med de vanligast förekommande svaren: 1. Vad är det bästa med Onsjö? 2. Vad gillar du att göra på fritiden? Mycket barn (4st) Natur (4st) Lugnt (3st) Multiarenan (2st) Bra cykelvägar (2st) Skolan (2st) Vara med kompisar (10st) Åka skateboard (6st) Spela fotboll (6st) Ute och springa (4st) Rida/stall (4st) Cykla (3st) Bada (3st) Besöka fåren (2st) Inlines/rullskridskor (2st) Sporta (2st) 3. Vad är mindre bra med Onsjö? 4. Vad saknar du i Onsjö? Ingen mataffär (5st) Det finns inte mycket att göra (4st) Det finns inget här (3st) Mörkt/läskigt i skogen (3st) Finns ingen skatepark/ramp (2st) Skatepark/ramper (11st) Fritidsgård (6st) Mataffär (6st) Affärer (4st) Restaurang (3st) Mer gatubelysning (3st) Stall (3st) Stor/bra fotbollsplan (2st) Skridskobana (2st) 22
Delen där eleverna markerade ut på kartan så märktes tydligt att tankar kring trygghet/otrygghet spelade en stor roll när eleverna tänkte på sin närmiljö. Platser man däremot gillade var ofta knutna till den byggda miljön, antingen som byggnader (antagligen kompisars bostad) eller uppbyggda aktivitetsområden som fotbollsplaner och multiarenan strax norr om skolan. Även skolan var en uppskattad plats bland många elever. Vägarna (ej utmarkerade här nedan) följde ofta de största huvudstråken och in i områdena till den specifike elevens bostad. Enbart 4 av 24 elever markerade ut att de tog sig söder om kraftledningen. 23
AQUA BLÅ 2015 Under Aqua blå så fanns två planscher uppsatta om Onsjös planprogram. Den ena planschen gav information om arbetets process och den andra, som syns här nedan, var en plansch som gav invånarna tillfälle att uttrycka sina tankar och förhoppningar. 24
Framtiden En första etapp bör koppla an till Agnesborgsvägen då denna väg väl kopplar an till det befintliga norra Onsjö med dess infrastruktur och service snarare än Johannesbergsvägen som ligger mer i periferin. Dessutom så ligger Johannebergsvägens södra del inom den nuvarande flygbullerkurvans skyddsområde och skulle som kurvan ser ut nu påtvinga ett fysiskt glapp mellan det nu befintliga bostadsområdet och det tilltänkta nya. Natur I kommande detaljplanering bör lämpliga mindre naturområden lämnas mellan kvarteren likt bostadsområdena i norra Onsjö och möjligheten till ett grönt sammanhängande stråk bör studeras. Med ett sammanhängande grönt stråk skulle det bli möjligt för både djur och människor att röra sig fritt och kontinuerligt i naturen utan att den avbryts av bebyggelse. Värdefulla naturområden som skulle kunna ingå i dessa gröna stråk är bland annat skogshöjder dels på grund av sin roll som geografisk avskärmning. Även lövskogen utmed Karls grav då detta område faller under strandskydd och därför ska fredas för att säkra tillgängligheten för allmänheten. Men skogen bevaras likväl för den vackra landskapsbilden och som filter för avrinnande vatten. De gång- och cykelvägar som finns här bevaras och utvecklas så att de kan utgöra vackra rekreationsstråk längs hela Karls Grav. Landskap Utformningen av såväl byggnader som kringliggande miljöer är viktiga komponenter i den framtida planeringen av området. Onsjö används i hög utsträckning som rekreationsområde och tillkommande 25
bebyggelse bör därför gestaltas på ett sådant sätt att allmänheten ej känner att de gör intrång på privat zon. Utformningen av området studeras vidare i detaljplanskedet. För att bevara så mycket som möjligt av den ursprungliga orörda skogen bör man på så vis ha en relativt hög exploateringsgrad där man bebygger och landskapsanpassa bebyggelsen för att skapa ett mindre avtryck. Det sist nämnda kan göras exempelvis genom att bygga suterräng eller upphöjda hus på pålar istället för att spräng och genom att bevara träd och växtlighet på kvartersmark. Landskapsanpassad bebyggelse Bygger anpassat efter landskapets former genom att bygga på höjderna och behålla sänkor som naturliga dagvattens reservoarer. Spångar kan skapa vackra kopplingar inom sumpmarkerna. Bebyggelse anpassat landskap Här anpassas istället landskapet efter bebyggelsen genom att spränga och jämna ut det befintliga landskapet. Inte mycket finns då kvar av den ursprungliga landskaps karaktären. + Naturlig dagvattenhantering + Större ytor möjliga att bebygga + Utrymme för en större biologisk mångfald + Lättare att dra infrastruktur + Spännande landskap - Ett mer monotont landskap - Gles bebyggelse inemellan - Svårare att hantera dagvatten - Svårare med grundsättning av byggnader - Naturvärden och biologisk mångfald - Större kostnad för vägdragning degraderas - Kostnad för att spränga Spångar i den vilda naturen ger möjlighet även för rullstolar, rullatorer och barnvagnar att lätt ta sig fram samtidigt som dagvattnet tas omhand lokalt. Detta alternativ går i linje med kommunens dagvatten policy i och med att ett lokalt omhändertagande av dagvatten tillämpas och att vattnet används som en resurs och synliggörs i landskapet. Vägar av asfalt eller grus gör miljön tillgänglig men kanske inte lika spännande? Dagvattnet förs vidare genom diken. 26
Bebyggelse och exploateringsgrad (etapper) 1 Ungefärligt strandskydds område 2 Ungefärligt flygbuller område Bevarad skog Ev. ny sluss med utökat strandskydd Programmet redovisar (schematiskt) tänkbara bebyggelseområden. Gator och kvartersgränser är inte exakta utan kommer att succesivt justeras i samband med detaljplaneringen. Onsjö är ett mycket populärt rekreations- och strövområde och varje form av exploatering är ett intrång i grönområdet. En småskalig bebyggelse men med hög exploateringsgrad bör därför eftersträvas samtidigt som goda och attraktiva boendekvaliteter uppnås, vilket innebär att tomter och övrig mark kopplad till bebyggelse skall dimensioneras och utformas yteffektivt. Öppna ytor kan vara passande till villatomter medan mer kuperad terräng passar bättre till tätare bebyggelse, t.ex. parhus, radhus eller flerbostadshus i suterrängutförande. Den totala bebyggelse ytan för alla tre etapper är ca 535000 m² (53,5 ha) då är inte ytor som går till vägnät eller mindre naturområden inom bebyggelseområdena bort räknade. Söder om utbyggnadsetapperna bör en större sammanhållen skog bevaras, från kärret i väster till de lövskogsområde som omnämnts i Grönplanen som bevarandevärde. 27
Riktlinjer för bostadsbebyggelse i grova drag På grund av sin utformning med mycket sumpskog, närheten till vattnet, forntidslämningar, lövskog med höga naturvärden och fina bergknallar är södra Onsjö en mycket speciell plats. Utöver dess naturresurser har Onsjö även restriktioner i sina möjligheter till exploatering och utformning av byggandet på grund av det stora området präglat av flygbuller och kraven på säkerhetsavstånd från kraftledningen. Detta gör att området måste exploateras med stor hänsyn till olika gränser, såväl naturliga som skapade av människor. För att ta till vara och bevara dessa naturresurser bör högre exploatering eftersträvas i den södra delen av Onsjö, jämfört med den lägre exploateringen i norra Onsjö. Boendet ska upplevas stimulerande och tryggt med närhet till service och rekreation. Det ska finnas olika boendealternativ: Hyresrätter, bostadsrätter och ägande, i flerbostadshus, i småhus och i radhus. Nya bostäder och bostadsområden byggs centrumnära men också sjönära och grönnära för att vara på Vänersborgs naturvärden. Alla förändringar ska bidra till upplevelsen av Vänersborg som en vacker stad och kommun. Villor Radhus / Parhus Blåsut smitvägar, organiskutformning, topografianpassade, vindlande. Villaområdena bör utformas med den täthet som finns i exempelvis Blåsut. Trädgårdsmästaren i Onsjö pittoreskt, intimt, tillgängligt. Ett fint och pittoreskt exempel att ta efter för framtida radhus- och parhusområden finns i själva Onsjö. Området intill Volvo Brandt, med Stallgatan, Hovslagargatan och Husargatan är både tät, pittoresk och främjas av tillgänglighet med smala springvägar. Flerbostadshus - lägenheter Nysäter i Mölnlycke tät, topografianpassade, ta vara på naturen. Områdena med tätare bebyggelse som flerbostadshus med 3 till 5 våningar bör placeras i områden som allmänheten ska ha tillgång till så att även dessa blir en allmän tillgång. Därför bör även parker, kolonilotter och lekplatser uppföras inom dessa områden. 28
Etapper Etapp 1 1 A B C D En tät villa- eller parhusbebyggelse inom områdena A och B och en ännu tätare bebyggelse av bostadshus i form av enbart radhus eller parhus inom områdena C och D är eftersträvansvärd. Delområdena C och D är lätt kuperade med mycket granskog. Torp Delområde E som ligger närmast Karls Grav är begränsad av vattnet i öster och av kraftledningarna i norr. En privat fastighet finns intill området i form av ett torp med ett par små byggnader. Strax söder om kraftledningarna och närmast vattnet är området präglat av lövträd på samma sätt som längs med Karls Grav. Området är mjukt kuperat och en grusväg som börjar på Johannesbergsvägen leder hela vägen fram till torpet. Precis intill kanalen går det en fin promenadstig ända ner till slussområdet. E F Torplämningar Inom delområdena E och F är det tänkt att kontakten med vattnet och de fina öarna med lövträden ska upplevas av fler. Området ska kännas tillgängligt. För att skapa förutsättningar för att området längs kanalen blir ett levande stråk med tillgänglighet för fler så bör området ha en hög exploateringsgrad med till exempel flervåningshus. Ett kvarter med privata villor här skulle riskera att låsa upp naturen i privata tomter och göra kanalen otillgänglig för besökare. Energieffektiva hus är eftersträvansvärd. Byggnader ska uppföras i 3 till 5 våningar och inrymma lägenheter i olika storlekar med en blandning av boendeformer. I anslutning till byggnaderna inom området, mellan det befintliga torpet och resterna av den gamla 29
torpgrunden, samt även mellan delområdena E och F finns det möjlighet att odla för boende i lägenheterna. En lekfulla utemiljöer eftersträvas. I enlighet med strandskydd och grönplan ska kanalen och omgivningen bevaras med avsikt att friluftslivet ska kunna utvecklas. En stor del av etappen 1 är präglad av sumpskogen och dessa ska i enlighet med grönplanen skyddas från utdikning och exploatering. Den naturliga dagvattenuppsamlingen anläggs som en dagvattenpark med spångar och broar som gör det möjligt att röra sig runt i parken. Områdets höga miljöprofil synliggörs samt ges positiv tillskott till gestaltningen. Möjligheten för anläggning av dagvattenpark ska även utredas i föregående etapper. En hydrogeologisk markundersökning bör tas fram under planarbetet för etapp 1. Bebyggelsen bör anpassas till topografin för att på så sätt kunna nyttja den för en effektiv dagvattenhantering inom området. Detaljplanen ska möjliggöra uppförandet av en förskola i området inom etapp 1. Icke störande verksamheter ska vara tillåtet inom stora delar av området. Exempel på villabebyggelse från Enbacken i Onsjö. Exempel på villabebyggelse i Blåsut. 30
Exempel på en tät parhusbebyggelse från Hästängen i Onsjö. Exempel på en tät villabebyggelse från Trädgårdsmästaren i Onsjö. Här nedan syns ett exempel av en ännu tätare bostadsbebyggelse från Lerum där man försökt anpassa flerbostadshusområdet så att skogsmiljöns karaktär inte gått förlorad. Flerbostadshus i suterräng i Halssmycket, Lerum. Ca 25 lägenheter per huskropp. Nedan illustreras hur ett flerbostadsområde skulle kunna se ut längst med Karls grav. 31
Etapp 2 2 A I delområdet A mitt inne i etapp 2 är det tänkt att man under detaljplanarbetet ska undersöka möjligheten och behov för anläggande av skola, mataffär, vårdcentral och andra serviceverksamheter. En tät villa- eller parhusbebyggelse inom området B ska eftersträvas. Villaområdena ska anpassas så att det ska finnas allmän tillgång till skogen. B C C Området C ska bebyggas med tät bebyggelse med varierande form och skala, nära till rekreation och naturen. Blandade boendeformer, hyres- och bostadsrätter ska finnas och även möjlighet för anläggande av seniorbostäder. Energieffektiva hus är eftersträvansvärd. Område för kolonilotter kan vara en del av de framtida kvarteren i närhet till flerbostadshus. Inom kvarteren bör naturnära bostäder anpassas till topografin och vegetation, dominerande bergsknallar bevaras för att stärka områdets karaktär. Liksom i etapp 1 så bör en hydrogeologisk markundersökning tas fram under planarbetet för etapp 2. Bebyggelsen bör anpassas till topografin för att på så sätt kunna nyttja den för en effektiv dagvattenhantering inom området. 32
Exempel på en blandad bebyggelse av både villor och kedjehus från Hede II i Onsjö. Exempel på en blandad tät och flerbostadsbebyggelse (kollage). Etapp 3 3 Ungefärligt flygbuller område Villor i öster, parhus/radhus i väster och kvarter för handel, kontor och lätt industri söder ut (lila markerat område) som bitvis faller innanför nuvarande flygbullerzonen. Bebyggelsen ska placeras med stor hänsyn till naturen och topografin. Inför planering av etapp 3 bör möjligen både en 33
hydrogeologisk markundersökning samt en MKB utföras. Området kan lätt anslutas till befintliga kommunikationer och kollektivtrafik då redan etapp 1 och 2 byggts ut. Exploateringsgrad Grov uppskattning av ett maximalt nyttjande av markarealen. Villor (gult) - 135 bostäder (3,5 per/bostad = ca 472 personer) Parhus/radhus (blått) - 325 bostäder (3 per/bostad = ca 975 personer) Flerbostadshus, 4vån (rött) - 305 bostäder (2 per/bostad = ca 610 personer) Totalt - 770 bostäder (ca 2057 personer) Möjliga förtätningsområden inom norra Onsjö 1. Området strax nordost om Onsjöskolan och Skördegatans förskola är ett bra alternativ för förtätning. Det bedöms kunna inrymma ca 35 villor inom området. Infrastruktur så som väg och vatten ligger nära men området har dock en viss benägenhet att översvämmas. Området är ca 30 000 m 2 stort med viss vegetation och en liten bäck på sydöstra gränsen. Mot nordost, längs med GC-vägen finns en vall som kan användas mot översvämning. 5 1 2 3 4 34
Lämpligt översvämningsskydd bör övervägas mot den lilla bäcken. Enligt utredningen bör ingen ny bebyggelse planeras under marknivån +47,2 meter. Detta område ligger mellan +46,51 meter och + 47,16 meter. Möjliga åtgärder för att skydda bebyggelse mot eventuella översvämningar kan vara invallning av område, murar eller höjning av marknivå. Nordväst om området (prickinringat) finns en fotbollsplan och en pulkabacke. Marken i detta område bedöms inte vara i riskzonen för översvämning. Så om det blir aktuellt med en detaljplan nordost om skolan bör möjligheten att anlägga bebyggelse här istället och omplacera fotbollsplanen och pulkabacken till det mer utsatta området (område 1) övervägas. Pulkabacken utgjordes dock av massor och dessa kan vara förorenad. För att kunna ta ställning i fråga om eventuella markföroreningar behöver således markbeskrivningen fördjupas. Eventuellt kan det finnas behov av att verifiera marken med provtagningar. 2. Grönområde mellan bostadsområdena längst Agnesbergsvägen har pekats ut av ett flertal boende i Onsjö som ett outnyttjat område och som skulle kunna exploateras. Möjligheten att planera för förtätning av området 1 och 2 samtidigt bör övervägas. 3. Grönområde mellan Kv. Bikupan och Kv. Loftet. Grönområdet har dock angetts som ett lekområde för Åkaregatansförskola, här finns även en liten fotbollsplan. 4. Området mellan Agnesborgsvägen och bostadsområdet Hästängen. Möjligen för smalt för att få till en bra struktur. 5. Området vid kraftledningen. Blockerar då kanske en grönkorridor mellan norra och södra Onsjö. Dessutom ligger området bitvis inom radonhaltigt område. Även detta område pekades ut av boende som ett möjligt exploateringsområde. Skola/service Onsjöskolan har de senaste tiden haft ett stigande elevantal och nyttjas redan idag över sin kapacitet. En exploatering i Onsjö kommer därför sannolikt innebära att skolans kapacitet måste öka alternativt planera för en ny skola. Alternativ lösning, att skolan tar över Skördegatans förskolas lokaler och en ny förskola byggs på gräsmattan väster ut längst Agnesborgsvägen. ONSJÖ SKOLAN I norra Onsjö har det tidigare funnits en matbutik, men lades ned p.g.a. bristande kundunderlag. En tillräckligt hög exploatering i Onsjö kan möjligtvis skapa förutsättningar för viss grad av handel i området, vilket är önskvärt både ur ett socialt som ekologiskt perspektiv. En mataffär i området skulle sannolikt minska bilanvändningen bland de boende. Möjlig plats för handel eller ny förskola ifall Onsjöskolan skulle ta över dess befintliga lokaler. Lämplig lokalisering skulle kunna vara i den norra delen av planområdet då boende i Norra Onsjö då också skulle ha närhet till en mataffär. Detta får studeras närmare i kommande detaljplanering. 35
Barnperspektiv Det är viktigt att belysa barnens perspektiv och se till hur närmiljön påverkar trygghet, lek och integrering. Närmiljön är en stor och viktig del av barnens värld men också kollektivtrafiken som är viktig i hänseende av barnens mobilitet i förhållande till den övriga staden. Biltrafik kan för barn ofta innebära ett hinder när man ser till säkerhetsaspekter. Trygghet Att barnen kan vistas säkert i sin närmiljö är viktigt för att inte begränsa deras fysiska miljö. Detta kan göras genom exempelvis bilfriagårdar inom bostadskvarteren och säkra och sammanhängande gång och cykelvägar till skola/barnomsorg, kollektivtrafik och även vidare koppling till övriga staden. Integrering Genom att barnen ges en trygg och säker tillgång till sin närmiljö genererar det till en större rörelsefrihet hos barnen och på så sätt integreras de då i sitt område. Därmed blir barn en del av ett större socialt samspel vilket är en betydelsefull del i barnens lärande och utveckling. Täta områden med många gemensamma ytor har potential att frambringa möten, sammanhållning och gemenskap. Lek Närhet mellan bostad, lekplats, idrottsplats och natur skapar en rik och lustfylld närmiljö. Dessa platser ska också utformas så att de är tillgängliga för och kan användas av personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. I Onsjö i dag är det aldrig längre än ca 400m till närmsta lekplats för de som bor i villa (vilka har tillgång till egen trädgård) ca 500m max till lite större lekplats med exempelvis klätterställning. För de som bor i lägenhet aldrig mer än ca 150m till mindre lekplats och ca 200m till större. Riktlinjer som stakats ut i den pågående översiktsplanen vad gäller närhet från bostad till lekplats och närgrönska redovisar följande: Kvartersgrönska med lekplats för småbarn inom 100m. Närpark med större lekplats och naturupplevelse för skolbarn inom 300m. Även en större stadspark förespråkas ligga inom 1,5km med temalekplats, motionsredskap, promenadstråk med vackra lugna sittplatser och samlingsyta för mindre evenemang. Lekplatser, kommunala stor bruna, kvarters lekplatser små bruna. Fotbollsplaner, stora beigea. 36
Hållbarhet Ekologiskt Genom att bo tätare minskar vi vår resursanvändning i flera steg bland annat genom: Ett mindre i anspråkstagande av naturområden. Gemensam energihushållning vid sambyggda hus (parhus, kedjehus, radhus eller flerbostadshus). En högre befolkningstäthet kan bidra till ett ökat underlag av exempelvis kollektivtrafik och service, vilket kan bidra till en minskning av bilberoende. Kolonilotter bidrar både till den ekologiska och sociala hållbarheten. Möjliga kolonilottsområden Socialt Social hållbarhet kan åstadkommas bland annat genom välfungerande gemensamhetsytor med en blandning av funktioner och gestaltnings uttryck. En blandning av boendeformer, verksamheter och goda kopplingar till övriga delar av staden är viktiga komponenter för att motverka segregerade stadsdelar. Kommunen kan exempelvis genom ägardirektiv använda sitt allmännyttiga bostadsbolag för att främja en socialt hållbar stadsutveckling. Viktigt är även att få redan boende i området att känna sig involverade i planerna och att man känner en identifiering med sitt område. Ekonomiskt Att bygga tätare hushåller med resurser (material och byggnation, gemensam infrastruktur och restriktivt anspråkstagande av mark) och kan vid god planering främja en social sammanhållning. Kraftledningar Säkerhetsavstånd till 130 kv-kraftledningen på 50m beaktas och exploatering sker på väl tilltaget avstånd. Vid kontakt med vattenfall så avråds alla tankar på att nyttja marken under kraftledningen till annat än vägar och stigar på grund av att kraftledningsgatan ska hållas fri för underhåll av ledningarna. 10kV-ledningen har inget säkerhetsavstånd och föreslås kunna läggas under mark eller flyttas. 37
Vatten och avlopp Det befintliga VA-nätet i Norra Onsjö är förberett för förlängning söderut. Den primära VA-ledningen skulle kunna dras från Enebacksgatan och en möjlig sekundär via Agnesborgsvägen. Eftersom området består av delvis kuperad terräng krävs större pumpstationer vid låga punkter, vilket måste beaktas vid kommande planering. Ifall en rundgång på vattnet eftersträvas så kunde VA-ledningen kopplas till befintligt nät via Fuxgatan. Möjlig VA-koppling för rundgång Ny primär VA-ledning Ny sekundär VA-ledning Trafik Bilväg (röda pilar) Det finns tre naturliga bilvägskopplingar som lätt går att dra vidare söder ut - Johannesbergsvägen, Klipparegatan och Agnesborgsvägen. Klipparegatan (den mitterst röda) är dock en stickgata och kan möjligen vara tveksam att förlänga på grund utav att det skulle bidra till en ökad genomfartstrafik inom bostadsområdet. Då en förlängning av befintliga gator görs måste man också räkna med att ett större antal bilar kommer att färdas på dessa i framtiden. Då behövs eventuellt även de befintliga delarna ytterligare analyseras och möjligen utökas i samband med att de förlängs. Sweco har ju tidigare i Trafikprognos 2008 påpekat att vägen behöver breddas ifall den ska förlängas till nya bostadsområden. Agnesborgsvägen har exempelvis två partier intill skolan där vägen smalnar av, detta för att höja säkerheten för gående och cyklister (se bild till höger). Kommer dessa bli flaskhalsar i framtiden? GC-väg (blå pilar) För gång och cykel finns tre naturliga kopplingar som lätt kan dras, en centralt i Onsjö och en belägen längre väster ut. Dessutom har Agnesborgsvägen en separat GC-väg som också går att förlänga vidare söder ut. 38
Gatustruktur En förlängning av Agnesborgsvägen söder ut, under kraftledningarna in i det nya tänkta området som sedan svänger av väster ut och kopplar an med befintliga Johannesbergsvägen. Denna genomgående väg skulle delvis kunna utgöras av en breddning av befintlig körbana i skogsområdet. Vägen får därmed en fin anpassning till befintlig terräng. Vägen utgör huvudstråk i den nya bebyggelsen från vilken stickgator leds in till kvarteren. Anslutning till Agnesborgsvägen Anslutning till Johannesbergsvägen Gång- och cykelstråk Förutom att förlägga GC-väg intill de nya tänkta bilvägs förbindelserna (orangea pilar) in i området så finns det också tre stycken möjliga GC-förbindelser där emellan anknutna som förlängningar av Fuxgatan och Klipparegatan och GC-vägen mellan Ponnygatan och Travgatan. Längst i öster leds en gångväg in i området som dessutom fortsätter utmed Karls grav. GC-vägar bör inom området anslutas till kollektivtrafikenshållplatser, husentréer, lekplatser och service. 39
Kollektivtrafik Vid en vidare bebyggelse söder om kraftledningen skulle man kunna dra Agnesborgsvägen vidare förbi kraftledningen och därmed också låta befintliga busslinjer (64 och 38) köra vidare söder ut. Största avstånd mellan hållplatser bör inte vara mer än 400 meter. Kollektivtrafiken bör dras med god koppling till de tätare bebyggda områdena och med god koppling till GC-vägnätet.. I kommande planarbete bör dessutom en ev. vändplan studeras eller möjligen en sammankoppling med Johannesbergsvägen i väster och på så sätt slippa återvändsgränd. I den tidiga utbyggnadsfasen söder ut (se etapp 1 och 2) så kanske vändplanen är att föredra istället för att kollektivtrafiken dras igenom obebyggd skogsmark upp till Johannesbergsvägen. Ändhållplats idag Ändhållplats idag Kopplingar till omgivande områden Exempel på nya kopplingar (vita). Tjock linje bilväg, tunn prickad linje GC väg. 40
En bilvägskoppling (Alt. 1) skulle med fördel kunna dras mellan Onsjö och Öxnered för att exempelvis underlätta möjligheterna för tågpendling från Öxnered. En direkt koppling som dras under gamla Brätte ger också en möjlig genväg ut på riksväg 44 via Landsväg 2026. För att inte med sin närhet störa det fornminnes klassade Brätte har här en alternativ dragning (Alt. 2) visats som håller ett större avstånd till fornplatsen. Där den nya vägen korsar Landsväg 2026 skulle en rondell kunna placeras. En ny GC-trafikled borde dras mellan Onsjö och Öxnered och även här finns två alternativa dragningar. Alternativ A är en upprustning av den befintliga GC-vägen mellan Landsväg 2026 och Öxnered. Alternativ B dras istället vid den norra infarten till Johannesbergsvägen och över Vassbotten på en GC-bro och vidare mot Öxnered. De blå cirklarna visar tänkta nya korsningskopplingar för cyklar att antingen ta sig vidare ut mot Öxnered eller ut på banvallens cykelväg. Alt. nutida scenario Alt. framtida scenario Alt. till nutida scenario Förstoring av område närmast planområdet. I ett tidigt skede, innan utbyggnad av bil- och cykelväg upp mot Öxnered så kan man nyttja dagens befintliga cykelväg (nutida scenariot) strax norr om den tänkta nya vägen (framtida scenariot), för att koppling till banvallscykelvägen. Alternativt kan man dra en ny cykelväg strax söder om den nya tänkta vägen istället (alt. Till nutida scenariot). Vägen mot golfklubben borde också ges en breddning för GC-trafik och dra en koppling för GC-trafik och biltrafik från det nya området ner mot Brinkebergs slussområde. 41