Sammanträde med Socialnämnden, torsdag 30 mars 2017

Transkript

1 Socialnämnden KALLELSE Kallelse/Ärendelista Sammanträde med Socialnämnden, torsdag 30 mars 2017 Tid: Kl 08:30 Plats: Quality Hotell, Vänersborg Peter Trollgärde Ordförande Anne Elfving Sekreterare Förhinder för ordinarie ledamot att delta vid sammanträdet anmäls till Anne Elfving, , Ledamöter Peter Trollgärde (S) Marie-Louise Bäckman (KD) Ann-Britth Fröjd (C) Reidar Eriksson (S) Kenneth Persson (S) Johanna Olsson (S) Abdullahia Hassan Moalin (MP) Jeanette Dahlbom (M) Irma Fredriksson (M) Tove af Geijerstam (L) Lutz Rininsland (V) Marianne Ramm (V) Ola Wesley (SD) Ersättare Kenneth Borgmalm (S) Lisbeth Brodin (M) Doris Rudén (C) Elisabeth Bohlin (S) Jakob Ceder (S) Anna-Karin Sandberg (MP) Laila Haglund (MP) Tommy Christensson (M) Henrik Harlitz (M) Sofia Jakobsson (M) Morgan Larsson (VFP) Monica Andersson (V) Carina Jällbrink (SD) Övriga närvarande Karin Hallberg, socialchef Christer Sundsmyr, administrativ chef Maria Tapper Andersson, avdelningschef individ- och familjeomsorg Kristina Wallstedt, avdelningschef vård, stöd och utredning Jan-Olof Andrén, avdelningschef äldreomsorg Peter Martinsson, avdelningschef omsorg om funktionshindrade Ewa Ferm Björklund, avdelningschef arbetsmarknadsavdelningen Per Ekman, utredare Anders Lundberg, ekonom Anne Elfving, förvaltningssekreterare 1

2 Socialnämnden KALLELSE Ärendelista Dnr Sida 1 Månadsuppföljning för socialnämnden februari / Plan för granskning av den interna kontrollen / Information om brukarundersökning inom individ- 2017/ och familjeomsorgen Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg 2016/ gällande inspektion vid Lindgården 5 Konsekvensbeskrivning fortsatt ansvar för 2017/ ensamkommande barn i samband med asylavslag/åldersuppskrivning 6 Yttrande över bostadsförsörjningsprogram med 2017/ riktlinjer för bostadsförsörjning 7 Yttrande över förslag till detaljplan för Del av Torpa 2016/ :2 Kretsloppspark m.m. Vänersborgs kommun 8 Yttrande över förslag till detaljplan för Niklasberg 14, Hagaparken, Vänersborg 2017/ Uppföljning av socialnämndens beslut andra halvåret 2017/ Anmälan av delegeringsbeslut 2017/ Meddelanden/postlista nämnden 2017/ Ansökan om att flytta över vårdnaden enligt 6 kap / Föräldrabalken - Sekretess 13 Anmälan om behov av särskilt förordnad 2017/ vårdnadshavare enligt 6 kap. 8 a Föräldrabalken - Sekretess 14 Anmälan om behov av särskilt förordnad 2017/ vårdnadshavare enligt 6 kap. 8 a Föräldrabalken - Sekretess 15 Anmälan om behov av särskilt förordnad 2017/ vårdnadshavare enligt 6 kap. 8 a Föräldrabalken - Sekretess 16 Anmälan om behov av särskilt förordnad 2017/ vårdnadshavare enligt 6 kap. 8 a Föräldrabalken - Sekretess 17 Mål- och resursplan 2018 avstämning och diskussion om mål och förväntade resultat enligt särskilt program 2

3 Socialnämnden Handläggare Anders Lundberg TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Dnr: SN 2017/36. Mottagare Socialnämnden Månadsuppföljning per februari 2017 Förslag till beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Månadsuppföljning för socialnämnden per februari 2017 redovisas i enlighet med socialnämndens tidigare beslut. Redovisningen omfattar årsprognos och månadsuppföljning per oktober samt statistik och olika nyckeltal för respektive avdelning. Karin Hallberg Socialchef Bilaga Statistik och nyckeltal Årsprognos och månadsuppföljning per februari

4 Vård och Omsorg Nyckeltal 2017 Snitt Snitt Snitt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt antal platser Beläggning genomsnitt per hel månad i % (fys) Beläggning genomsnitt per hel månad i % (demens) saknas Beläggning genomsnitt per hel månad i % (servicehus) saknas Beläggning genomsnitt per hel månad i % (korttidsboende) saknas Antal dagar från beslut till möjlig inflytt per plats. (fys) 6,3 17, saknas Antal dagar från beslut till möjlig inflytt per plats. (demens) 16, saknas Antal dagar från beslut till möjlig inflytt per plats. (servicehus) saknas Antal personer med hemtjänstbeslut hela kommunen Antal utförda timmar hemtjänsten Antal personer med dubbelbemanning saknas Antal inskrivna HSL (ssk/at/ft), (eget boende/säbo)1) Antal genomförda läkemedelsgenomgångar/årsvis Utskrivningsklara brukare Betaldagar ) 2015 rapporterades endast inskrivna i eget boende 2) fr o m oktober mäts endast utförd tid 4

5 Utskrivningsklara brukare jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Betaldagar Juni Budget/mån 29 dagar jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

6 Anledning till betaldagar Feb. 15 dagar Kvinna inom NU-sjukvården. Ansöker om korttidsplats. Ingen plats tillgänglig. Går hem istället för till Solängen. 4 dagar Kvinna inom NU-sjukvården. Sedan tidigare beviljade medboende. Boendet ej inflyttningsklart.kom till Lunddala. 3 dagar Man inom NU-sjukvården. Ansöker om korttidsplats i väntan på särskilt boende. Ingen plats tillgänglig. Går direkt till Sörbygården. 1 dag Man inom NU-sjukvården. Ansöker om hemtjänst. Hemtjänst och hemsjukvård ej tagit hem i tid. 6

7 Omsorg om funktionshindrade Nyckeltal 2017 Snitt Snitt Snitt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal beslut, personer med personlig assistans därav pers ass SFB (FK) /LSS (Kommunen) 53/18 53/18 53/18 56/17 59/16 Antal beslut, personer med personlig assistans, Privat utförare varav SFB/LSS 39/6 39/6 39/6 40/6 41/6 Antal beslut, personer med personlig assistans, Kommunen som utförare varav SFB/LSS 14/12 14/12 14/12 17/11 18/10 Antal utförda timmar personlig assistans i kommunal regi* varav SFB varav LSS Antal boendebeslut SoL/LSS 37/161 38/161 37/161 35/160 31/149 Antal verkställda boendebeslut (inflyttade) SoL/LSS 34/148 34/148 34/148 33/149 30/144 Varav antal köpta platser SoL/LSS (exkl. Nytida) 6/3 5/3 6/3 5/3 4/5 Antal beslut daglig verksamhet Antal verkställda beslut daglig verksamhet (i sysselsättning) Antal personer med boendestödsbeslut Antal planerade besök saknas Antal utförda besök Kortidsvistelse, antal dygn saknas Antal beslut om bostad med särsk. service, barn/unga där inflyttning skett Färdtjänst Total kostnad, tkr (tusen kronor) Totalt antal resor Kostnad per resa

8 3 500 Färdtjänst, antal resor Juni jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

9 Färdtjänst, kostnad tkr Budget/mån 558 tkr Man inom NU-sjukvården. Vårplanering skulle ske i hemmet enligt samordnad plan. Sjukhuset valde dock att vårdplanera på sjukhuset varpå ärendet blev fördröjt jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

10 250 Färdtjänst, kostnad per resa jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

11 Arbetsmarkandsavdelningen Nyckeltal 2017 Snitt Snitt Snitt Personer i anställning Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal personer med OSA, Trygghetsanställningar, Utvecklingsan Antal personer med lönebidrag, Särskilt anställningsstöd, Nystart Antal extratjänster saknas Antal personer i yrkesklivet Uppdrag Vuxen Antal personer anvisade enligt SoL 11: saknas saknas Antal personer anvisade enligt SoL 4: Antal personer anvisade från AF JOB saknas saknas Antal personer ansvisade från AF Etablering saknas saknas Antal personer anvisade från AF, med kompletterande försörjnin saknas saknas Antal personer med arbetprövning saknas saknas Antal personeretablering/samhällsorientering (Kommuninnevåna saknas Antal personer Etablering/Samhällsorientering (Totalt) Uppdrag Ungdom Antal personer med kommunalt aktivitetsansvar saknas Antal Ungdomsanställningar Antal utbildningskontrakt saknas Antal traineeplatser saknas Praktikplatser Praktikplatser Kommunen tillgängliga enligt verksamheterna tillsatta internt AMA (förstärkt stöd)

12 Individ- och familjeomsorgen Nyckeltal 2017 Snitt Snitt Snitt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Barn och unga - Vård utom hemmet - barn under 13 år Antal familjehem saknas Antal barn i familjehem saknas Antal barn i HVB saknas Barn och unga - Vård utom hemmet - ungdomar år Antal familjehem saknas Antal barn i familjehem saknas Antal barn i HVB saknas Barn och unga - Insatser på hemmaplan Antal familjer i familjebehandling ,2 Antal ungdomar med individuellt stöd från Plantaget ,8 Antalet grupper med stöd från Plantaget ,5 Barn och unga - Anmälningar och utredningar 0-20 år Antal inkomna anmälningar ,4 Antal inkomna ansökningar saknas Antal inledda utredningar enl 11 kap 1 SoL ,5 Våldsutsatta flickor/pojkar 0-20 år Antal våldsutsatta flickor/pojkar som erhållit stöd och/eller bistånd ,17 Ekonomiskt bistånd Antal hushåll Antal hushåll aktuella längre än 10 månader saknas Totalt utbetalt försörjningsstöd (i tusental kronor) Vuxna Våldsutsatta kvinnor/män Antal våldsutsatta kvinnor/män som erhållit stöd och/eller bistånd ,42 Vuxna - missbruk Antal vuxna i vård på HVB saknas Vuxna - Boende Antal nätter på akutboende Antal boende i träningsboende (Marierovägen) ,75 12

13 Vuxna - Insatser på hemmaplan Antal vuxna i behandling på Språngbrädan ,7 Nyanlända Antal personer kommunmottagna saknas Antal hushåll som erhållit tillfälligt försörjningsstöd (glappet) saknas Antal personer som har mindre än 25% prestationsförmåga saknas Ensamkommande barn och unga Antal inkomna anmälningar saknas Antal inkomna ansökningar saknas Antal ensamkommande barn och unga saknas Antal barn i familjehem saknas Antal barn i HVB-hem saknas Antal barn i Stödboende saknas 13

14 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

15 3500 Budget/mån 3060 TKR Utbetalt ekonomiskt bistånd (TKR) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

16 Sjukfrånvaro i procent 2017 Förvaltningsledning 1,3 302 Adm avdelningen 0,3 Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Vård och Omsorg Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 313 Chef avd Vård och Omsorg 6,0 320 Ringhem och hemtjänst Frändefors 19,4 321 Demensteam och hemv Mariedal 8,8 322 Hemvård centrum grp 2 och Blåsut 27,5 324 Runnarebo o Lunddala 19,1 325 Vargöns hemvård 11,6 326 Ekeliden och Lindbackens gruppboende 20,8 327 Solängens demensboende och Tärnan 8,0 329 Hemvård centrum grp 4 och 5 23,5 330 Hemvård centr grp 1 15,3 331 Solängens allvårdboende 9,6 333 Solbacken 16,8 335 Björken 12,6 336 Linden 10,2 339 Hemvård södra 15,7 340 Kastanjens och Pionens servicehus 17,8 342 Eken 14,6 343 Sörbygården o natt Brålanda 344 Solhaga Brålanda 345 Hemtjänst o Prästkragen Brålanda 16

17 Vård, Stöd och Utredning Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 310 Chef Vård, stöd och utredning 1,6 314 Biståndsenhet 16,6 315 Bemanningspool 4,2 323 Hemsjukvård Vargön,Frändefors, Centrum 2, Brålanda 8,6 328 Nyhaga och Regnbågen 12,7 332 Larmmott, Dagv, Anhörigsstöd, nattpatr usk 4,7 337 Kommunrehab 10,9 338 HSL centrum, Solängen, Niklasberg, nattpatrull ssk 7,9 385 Bemanningspool och adm 4,4 Arbetsmarknadsavdelning Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 350 Chef avd Arbetsmarknadsavdelning 3,2 351 Knutpunkten 7,8 352 Jobbtorg 4,4 Omsorg om funktionshindrade Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 360 Chef avd Omsorg om funktionshindrade 1,8 363 LSS b. Tegelbruksv, Edsg 12,5 364 Rapsvägen, Tagelgatorna 23,4 365 LSS b. Karlslsg, Bang. Niklasberg 9,9 366 LSS b. Brinkebo. Ankarg 1,2, Kastanjevägen 7,6 367 LSS b. Snödroppsv, Bladv, Nordkroksv 9,2 368 LSS b. Forbondeg, Flottng, Enebacksg 9,8 371 Stöd LSS Barn och ungd, ledsagarserv 11,0 374 Stöd LSS Vuxna 9,0 375 Stöd LSS Vuxna 13,0 380 Daglig verksamhet 7,6 381 Daglig verksamhet 10,7 382 Psykiatri (boende) 7,1 383 Psykiatri (stödteam, aktivitetshus, boende) 10,2 384 Psykiatri kontaktpers) 12,0 17

18 IFO Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 390 Chef avd IFO 1,5 391 Familjehem och familjerätt 5,8 392 Familjestöd 8,4 393 Råd och stöd 5,7 394 Missbruksstöd 10,9 395 Försörjningsstöd 9,3 396 Nyanlända vuxna 2,5 397 Nyanlända ensamkommande barn/ungdomar 14,5 398 Nyanlända boende ensamk barn/ungd Lindg 8,0 399 Nyanlända boende ensamk Gläntan o Sandelhg 4,0 18

19 Övertid 2017 Socialförvaltningen Ansvar Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Ant anst Tim/anst Förvaltningsledning 302 Adm avdelningen ,0 Vård och Omsorg 313 Chef avd Vård och Omsorg ,0 320 Ringhem och hemtjänst Frändefors ,1 321 Demensteam och hemv Mariedal ,6 322 Hemvård centrum grp 2 och Blåsut ,3 324 Runnarebo o Lunddala ,4 325 Vargöns hemvård ,3 326 Ekeliden och Lindbackens gruppboende ,0 327 Solängens demensboende och Tärnan ,0 329 Hemvård centrum grp 4 och ,4 330 Hemvård centr grp ,3 331 Solängens allvårdboende ,0 333 Solbacken ,0 335 Björken ,3 336 Linden ,0 339 Hemvård södra ,0 340 Kastanjens och Pionens servicehus ,2 342 Eken ,0 343 Sörbygården o natt Brålanda ,0 344 Solhaga Brålanda ,0 345 Hemtjänst o Prästkragen Brålanda ,0 19

20 Vård, Stöd och Utredning Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Ant anst Tim/anst 310 Chef Vård, stöd och utredning ,0 314 Biståndsenhet ,0 315 Bemanningspool ,0 323 Hemsjukvård Vargön,Frändefors, Centrum ,5 328 Nyhaga och Regnbågen ,4 332 Larmmott, Dagv, Anhörigsstöd, nattpatr us ,0 337 Kommunrehab ,0 338 HSL centrum, Solängen, Niklasberg, nattpat ,1 385 Bemanningspool och adm ,9 Arbetsmarknadsavdelning 350 Chef avd Arbetsmarknadsavdelning ,0 351 Knutpunkten ,0 352 Jobbtorg ,0 Omsorg om funktionshindrade 360 Chef avd Omsorg om funktionshindrade ,0 363 LSS b. Tegelbruksv, Edsg ,6 364 Rapsvägen, Tagelgatorna ,0 365 LSS b. Karlslsg, Bang. Niklasberg ,1 366 LSS b. Brinkebo. Ankarg 1,2, Kastanjevägen ,2 367 LSS b. Snödroppsv, Bladv, Nordkroksv ,3 368 LSS b. Forbondeg, Flottng, Enebacksg ,0 371 Stöd LSS Barn och ungd, ledsagarserv ,8 374 Stöd LSS Vuxna ,0 375 Stöd LSS Vuxna ,3 380 Daglig verksamhet ,0 381 Daglig verksamhet ,2 382 Psykiatri (boende) ,0 383 Psykiatri (stödteam, aktivitetshus, boende) ,5 384 Psykiatri kontaktpers) ,0 20

21 IFO Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Ant anst Tim/anst 390 Chef avd IFO ,0 391 Familjehem och familjerätt ,0 392 Familjestöd ,0 393 Råd och stöd ,0 394 Missbruksstöd ,0 395 Försörjningsstöd ,0 396 Nyanlända vuxna ,0 397 Nyanlända ensamkommande barn/ungdom ,0 398 Nyanlända boende ensamk barn/ungd Lind ,8 399 Nyanlända boende ensamk Gläntan o Sand ,5 Snitt/mån Totalt Totalt Totalt Totalt

22 Mertid 2017 Socialförvaltningen Ansvar Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Ant anst Tim/anst Förvaltningsledning 302 Adm avdelningen Vård och Omsorg 313 Chef Vård och omsorg ,0 320 Ringhem och hemtjänst Frändefors ,0 321 Demensteam och hemv Mariedal ,9 322 Hemvård centrum grp 2 och Blåsut ,3 324 Runnarebo o Lunddala ,8 325 Vargöns hemvård ,1 326 Ekeliden och Lindbackens gruppboend ,5 327 Solängens demensboende och Tärnan ,7 329 Hemvård centrum grp 4 och ,2 330 Hemvård centr grp ,0 331 Solängens allvårdboende ,9 333 Solbacken ,2 335 Björken ,4 336 Linden ,4 339 Hemvård södra ,3 340 Kastanjens och Pionens servicehus ,9 341 Eken ,0 342 Sörbygården o natt Brålanda ,0 343 Solhaga Brålanda ,0 344 Hemtjänst o Prästkragen Brålanda ,0 345 SÄBO Brålanda ,0 22

23 AnsvaVård, Stöd och Utredning Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Ant anst Tim/anst 310 Chef avd vård, stöd och utredning ,0 314 Biståndsenhet ,0 315 Bemanningspool ,3 323 Hemsjukvård Vargön,Frändefors, Cent ,1 328 Nyhaga och Regnbågen ,1 332 Larmmott, Dagv, Anhörigsstöd, nattpa ,6 337 Kommunrehab ,2 338 HSL centrum, Solängen, Niklasberg, na ,9 385 Bemanningspool och adm ,7 Arbetsmarknadsavdelning 350 Chef avd Arbetsmarknadsavdelning ,0 351 Knutpunkten ,0 352 Jobbtorg ,0 Omsorg om funktionshindrade 360 Chef avd Omsorg om funktionshindrad ,0 363 LSS b. Tegelbruksv, Edsg ,6 364 Rapsvägen, Tagelgatorna ,3 365 LSS b. Karlslsg, Bang. Niklasberg ,6 366 LSS b. Brinkebo. Ankarg 1,2, Kastanjevä ,6 367 LSS b. Snödroppsv, Bladv, Nordkroksv ,6 368 LSS b. Forbondeg, Flottng, Enebacksg ,0 371 Stöd LSS Barn och ungd, ledsagarserv ,5 374 Stöd LSS Vuxna ,0 375 Stöd LSS Vuxna ,1 380 Daglig verksamhet ,0 381 Daglig verksamhet ,0 382 Psykiatri (boende) ,3 383 Psykiatri (stödteam, aktivitetshus, boe ,4 384 Psykiatri kontaktpers) ,0 23

24 Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Ant anst Tim/anst IFO 390 Chef avd IFO ,0 391 Familjehem och familjerätt Familjestöd ,0 393 Råd och stöd ,0 394 Missbruksstöd ,5 395 Försörjningsstöd ,0 396 Nyanlända vuxna ,0 397 Nyanlända ensamkommande barn/ung ,0 398 Nyanlända boende ensamk barn/ungd ,9 399 Nyanlända boende ensamk Gläntan o S ,6 Snitt/mån Totalt Totalt Totalt Totalt

25 Socialnämnden - Årsprognos och månadsuppföljning feb 2017 Totalt socialnämnden Prognos Nämnd och förvaltningsgemensamt Vård och omsorg 0 Vård stöd och utredning 0 Individ- och familjeomsorg Omsorg om funktionshindrade Arbetsmarknadsavdelningen 0 Summa Överskott (mkr): ADM: Förfogandemedel 3,8, vakanser 0,2, färdtjänst 0,2 VoO: Servicehus, 3,0 IFO : IFO gemensamt 1,9, Ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd 3,9 OoF: Gem OoF 1,3, korttids 0,5, boende LSS 3,9 Underskott (mkr): VoO: Hemtjänsten, 3,0 IFO: Familjehem 2,5, Institutionsplaceringar barn 3,2, Institutionsplaceringar vuxna 1,9 OoF: Köpta pl LSS 5,0, köpta pl SoL 3,6, pers ass LSS 3,2, kontaktpersoner LSS 0,5 Prognos per avdelning Nämnd och förvaltningsgemensamt Prognos 301 Socialnämnd Gem adm Syssselsättningsåtgärder Myndighetsutövning 0 Summa Vård och omsorg Prognos 321 Gemensam Vård och omsorg Särskilt boende Stöd i ordinärt boende Brålanda 0 Summa 0 Vård stöd och utredning Prognos 321 Gemensamt Vård, stöd och utredning Stöd i ordinärt boende Utskrivningsklara Förebyggande verksamhet 0 Summa 0 Individ och familjeomsorg Prognos 331 IFO gem Barn och ungdomsvård Familjerätt Vuxenvård Ekonomiskt bistånd Övrig verksamhet Flyktingmottagande 0 Summa Omsorg om funktionshindrade Prognos 341 Gemensamt Insatser enl. LSS Psykiatri Utskrivningsklara Personlig ass. FK (SFB) -400 Summa Arbetsmarknadsavdelningen Prognos 350 AMA EU-projekt 0 Summa 0 25

26 Socialnämnden Handläggare Christer Sundsmyr TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Mottagare Socialnämnden Dnr: SN 2017/69 Plan för granskning av den interna kontrollen 2017 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna upprättat förslag till internkontrollplan för 2017 och att skicka den till Kommunstyrelsen samt kommunens revisorer. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden ska fastställa en plan för granskning av den interna kontrollen för Kommunstyrelsen har beslutat att fastställa kommunövergripande kontrollområden. Dessa är förläggning av semester, fakturahantering indata i ekonomisystemet och att särskilt följa upp genomförandet av investering och exploateringsbudgeten. Socialförvaltningen föreslår att särskilt granska utbetalning av försörjningsstöd och att kontrollera biståndsenheten inom vård, stöd och utredning som nämndspecifika internkontrollområden för Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunfullmäktige antog , 147 ett nytt reglemente för internkontroll. Förändringen innebär att reglementet inte bara omfattar ekonomiska rutiner utan även övergripande system för styrningen av verksamheten. Enligt reglementet 8 ska nämnderna varje år anta en plan för granskning och uppföljning. I kommunallagens 6 kap 7 definieras nämndernas ansvar för den interna kontrollen. Inledning Intern kontroll är ett verktyg som ska användas för att säkerhetsställa att kommunfullmäktiges verksamhetsmässiga och ekonomiska mål uppfylls. Internkontroll ingår som en del i verksamheten på alla nivåer och ska vara en naturlig del i alla processer och rutiner. Det innebär att bygga in kontroller i handläggningsrutinerna för att säkerställa att lagar och förordningar, anvisningar och liknande följs. En bra internkontroll kännetecknas av följande: ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner för styrning en rättvisande och tillförlitlig redovisning och information om verksamheten 26

27 Socialnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) Dnr: SN 2017/69 säkerställande av att lagar, policyer, reglementen tillämpas Skydd mot förluster och/eller förstörelse av kommunens tillgångar Eliminering och/eller upptäckt av allvarliga fel och brister Riskbedömning I syfte att upprätta en kvalitativ internkontrollplan genomförs en risk- och väsentlighetsanalys. Riskbedömningen innebär att identifiera de risker som kommunen utsätts för. Väsentlighetsbedömningen innebär att bedöma vilka konsekvenser eventuella brister kan medföra. Kommunstyrelsen har fastställt de kommungemensamma kontrollområdena utifrån denna riskbedömning. Uppföljning av mål görs i delårsrapporter och i årsredovisning. När det gäller Socialförvaltningens urval så har de beslutats i förvaltningsledningsgruppen av socialchef och avdelningschefer. Kommungemensamma kontrollområden 1. Förläggning av semester Enligt semesterlagen ska, om inget annat har avtalats, den anställda ha minst fyra veckors sammanhängande semester, sparade dagar måste tas ut senast det femte året efter semesteråret. Kommunen regleras av allmänna bestämmelse (AB) 27 mom. 18, antal sparade dagar får inte överstiga 40 dagar. De senaste åren har semesterlöneskulden ökat i många kommuner, timmarnas värde stiger för varje år. Granskningens syfte är att se över kommunens hantering av semesterdagar. Aktuella kontrollområden är: att rutiner för kontroll och uppföljning av semesteruttag är kända och efterlevs att rutiner och inbyggda kontroller finns, som säkerställer inrapportering av semester i avsatt lönesystem. 2. Fakturahantering - Indata i ekonomisystemet En mycket stor del av kommunenens utbetalningar sker utifrån inkommande fakturor som underlag. Syftet med granskningen är att bedöma om bokföring och underlag avseende leverantörsfakturor ger en rättvisande redovisning. Aktuella kontrollområden är: Att fakturaunderlagen är kompletta Att fakturorna är bokförda på rätt konto och i rätt period Att fakturorna hanteras i rätt tid. 3. Investerings- och exploateringsplan Tillagt kontrollområde enligt KS beslut Varje år genomförs en investering och exploateringsplan i mål och resursplanen. För planperioden har kommunen väldigt hög investeringsnivå. Syftet med granskningen är att säkerställa att verksamheterna genomför de investeringsprojekt som kommunfullmäktige fastställer i samband med budget. 27

28 Socialnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) Dnr: SN 2017/69 Aktuellt kontrollområde är: Att det finns en tydlig uppföljning av genomföranden av investering- och exploateringsplan i MRP Uppföljning av föregående års granskning Förra året granskades: direktupphandling, jäv, timlön samt behörigheter i ekonomisystemet. Uppföljning av dessa kontrollområden görs i årets granskningar. Nämndspecifika kontrollområden 1. Kontroll av utbetalt försörjningsstöd Syfte o risk: Utbetalningar av ekonomiskt bistånd är en betydande del av nämndens kostnader. Det sker till stor del i ett eget IT system av sekretesskäl. Socialnämnden har därför sedan 2006/2007 gett förvaltningen i uppdrag att genomföra kontroll av utbetalningar gällande ekonomiskt bistånd. I år har denna internkontroll arbetats in i förvaltningens internkontrollprogram istället för att utgöra ett eget program. Förvaltningen behåller dock samma kontrollupplägg som tidigare år men redovisningen av resultatet kommer att arbetas in i förvaltningens årliga internkontrollredovisning. Aktuella kontrollmål är: 1. Finns klientens ansökan, innehåller den vad den avser samt att den är underskriven av klienten? 2. Kontroll av att ekonomisk beräkning och dess riktighet/rimlighet mot framställan och akt har skett. 3. Kontroll av att aktanteckning finns. 4. Kontroll av att framställan i journalanteckning stämmer med framställan i ansökan har gjorts. 5. Kontroll av att utredning finns har gjorts. 6. Kontroll av att korrekt beslutsdokumentation finns har gjorts. Beslutdokumentation ska minst innehålla belopp och ändamål. 7. Kontroll av att beslutsfattare har vederbörlig delegation har gjorts. 8. Kontroll av att beslutat belopp stämmer med utbetalt belopp har gjorts. 9. Kontroll av att verifikationsunderlag finns har gjorts. 10. Om Ja på 9, kontroll av att verifikationsunderlag styrker/stämmer mot utbetalt belopp har gjorts. 2. Internkontroll av biståndsenheten inom vård, stöd och utredning Syfte o risk: Beslut om insatser i form av hemtjänst enligt socialtjänstlagen omfattar en stor del av nämndens kostnader. Under 2016 har en genomlysning av hemtjänstens organisation samt dess myndighetsutövning skett. Genomlysningen visade bland annat att det inte gjorts uppföljningar av biståndsbesluten i den utsträckning som behövs samt att 28

29 Socialnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 4(4) Dnr: SN 2017/69 målformuleringar för insatserna behöver förtydligas. Förvaltningen väljer därför att lägga in följande kontrollområden i den årliga internkontrollplanen. Enhetschef för biståndsenheten ansvarar för att genomföra internkontroll enligt plan. Aktuella kontrollområden är: Är ansökan utformad av enskild eller legal företrädare? Att fattat beslut överensstämmer mot ansökan? Att insatserna i beslutet har en tydlig målformulering Att datum för uppföljning av beslutet är inskriven samt överensstämmer med rutin för uppföljning? Beredning Förslaget på interkontrollplan för socialförvaltningen 2017 baseras på de diskussioner som en kommunövergripande arbetsgrupp föreslagit. Sedan har förslaget till kommunövergripande interkontrollpunkter beretts av kommunstyrelseförvaltningen och fastställts av Kommunstyrelsen. Socialförvaltningens ledningsgrupp med socialchef och avdelningschefer har fastställt förslagen om förvaltningens interkontrollpunkter som presenteras socialnämnden i denna tjänsteskrivelse. Karin Hallberg Socialchef Sändlista Kommunstyrelsen Kommunrevisorerna Kommunstyrelseförvaltningen och ekonomikontorets controller 29

30 Rapport Dnr SN 2017/34 1 (4) Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen 2016 Bakgrund Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) genomförde tillsammans med ca 30 kommuner en pilotundersökning inom Individ- och familjeomsorgen som ligger till grund för årets nationella brukarundersökning. Resultatet för 2016 års undersökning publicerades under januari 2016 i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Varför genomför vi brukarundersökning Brukarundersökningen är en temperaturmätning som signalerar hur våra brukare värderar oss och upplever kvalitén av insatserna som ges vid mättillfället. Verksamheter som ingick i undersökningen Social barn- och ungdomsvård - Vårdnadshavare - Ungdomar 13 år eller äldre (exklusive ensamkommande) - Ungdomar 13 år eller äldre (ensamkommande) Missbruks- och beroendevård Ekonomiskt bistånd Enkätfrågor Årets enkät bestod av sju frågor, utöver könsfrågan, inom fem kvalitetsområden; information, delaktighet, bemötande, förändring och tillgänglighet. Kommunerna hade möjlighet att lägga till frågor i enkäten vilket vi i Vänersborg valde att inte göra. Färgade enkäter på flera språk Målgrupperna tilldelades enkäter i olika färger. Detta för att vid analysen kunna särskilja enkätresultatet målgrupperna emellan. All berörd personal fick inför brukarundersökningen information och genomgång av enkäten. 30

31 SKL s rekommendationer var att enkäten skulle delas ut tills samtliga brukare som besöker Individ- och familjeomsorgen under 30 dagar. Vi valde perioden Enkäterna fanns tillgängliga i anslutning till besöksrummen och distribuerades till sektionerna för ensamkommande barn och nyanlända. Enkäterna fanns upptryckta på åtta olika språk: svenska, engelska, finska, pashto, tigrinja, arabiska, somaliska och dari. Enkät och svarskuvert delades ut i samband med att socialsekreteraren avslutade mötet med brukaren. Svarskuvertet kunde lämnas till handläggare eller i den för ändamålet uppsatta brevlådan vid receptionen. När enkäten fylldes i lämnade socialsekreteraren rummet. Besökte samma person fler än en sektion under mätperioden kunde denne välja att fylla i en enkät per sektion. Enkäten Samtliga personer som besökte berörda sektioner under mätperioden skulle erbjudas att besvara enkäten. Socialsekreterarna fick information om att de skulle notera, på tilldelad blankett, antalet besök samt antal enkäter som delades ut. Enkäten innehöll sju frågor. Med 5-6 svarsalternativ per fråga. Det sista svarsalternativet i varje fråga var vet inte/ingen åsikt se bilaga 1. I redovisade svar ingår de personer som besvarat minst 1 fråga utöver könsfrågan. Enligt direktiv från SKL ska enbart de positiva svaren i frågorna redovisas, det vill säga: mycket lätt ganska lätt mycket stor ganska stor ja, mycket, ganska mycket förbättrats mycket förbättrats lite mycket nöjd ganska nöjd Hur gick det Sverige Totalt inkom svar från 78 kommuner. Deltagandet var störst inom ekonomiskt bistånd med svar och minst för ungdomar 13 år eller äldre (exklusive ensamkommande) med 556 svar. 31

32 Några resultat i korthet Enkäterna för ekonomiskt bistånd och vårdnadshavare inom den sociala barn- och ungdomsvården har flest antal svarande. 85 % av de svarande är sammantaget nöjda med det stöd de får från socialtjänsten i kommunen (hela IFO) 75 % anser att deras situation har förbättrats sedan de fick kontakt med socialtjänsten Det är nästan dubbelt så många ensamkommande ungdomar som svarat på undersökningen jämfört med andra ungdomar (1 002 svarande respektive 556 svarande) Missbruks- och beroendevården har genomgående ett bättre resultat jämfört med de andra verksamhetsområdena i undersökningen. Vänersborg Sammanlagt erbjöds 347 besökare att besvara enkäten. Totalt inkom 229 fullständiga enkäter. Detta gav en svarsfrekvens på 66 %. Av de enkäter som inkommit var 2 besvarade på engelska, 6 på tigrinja, 29 på somaliska, 1 på pashto, 4 på dari, 48 på arabiska och 139 på svenska. Antalet utdelade och besvarade enkäter varierar i hög grad mellan de olika sektionerna/grupperna, vilket innebär stora variationer vad gäller tillförlitlighet av resultat. En brukarundersökning genomfördes även Men resultatet från denna undersökning sammanställdes inte då svarsfrekvensen endast var 50 %. Verksamhet Antal besvarade enkäter Svarsfrekvens i % * * Mottagare Plantaget m.fl Familjerätten Familjestöd Barn och unga vh Försörjningsstöd inkl nyanlända Missbruksstöd Administration Ensamkommande 83 barn 15 Totalt *För mer information om det sammanställda resultatet av utdelade/insamlade enkäter samt svarsfrekvens per sektion se bilaga 2 Under rubrik verksamhet familjestöd och barn och unga- vårdnadshavare ingår även enkäter utdelade av socialsekreterare i mottagningsgruppen. 32

33 Om antal svar på en fråga är färre än fem så redovisas inte resultatet för den frågan. I ett par av enkäterna framkom övriga synpunkter. Nedan citeras några av åsikterna. Vill poängtera att jag har Catharina Bergkvist (missbruksenheten) å Stina Persson (ekonomi) 2 st Änglar! Mitt helhetsintryck av socialtjänsten i Vänersborgs kommun är bra. Jag tycket att man får gehör för sina synpunkter å sin situation i övrigt. På dom saker som man inte får gehör för finns möjligheten att överklaga till domstol vilket jag tycker är bra! Dock, kan man väl säga det att socialsekreterarna är väl insatta i lagen och dess tolkning så att ett överklagande ibland kan ses som onödigt. Info: att jag svarat vet inte på en del frågor beror på att besöket gällde min fru å var det första. Jämförelsekommuner I resultatet går bland annat att utläsa att IFO totalt i Vänersborg har goda resultat i jämförelse med de övriga 11 svarande kommuner i Västra Götaland Län. (Endast Lidköping har ett högre resultatvärde) I bilaga tre redovisas, i spindeldiagram, Vänersborg i jämförelse med övriga svarande kommuner i Sverige och i stapeldiagrammen redovisas Vänersborg i jämförelse med övriga svarande kommuner i Västra Götalands Län. Kommentarer Årets brukarundersökning visar generellt ett positivt resultat för de flesta sektionerna. Totalt har det vid denna genomförda brukarundersökning inkommit 229 enkäter vilket är en ökning från tidigare genomförda brukarundersökningar (2007, 2009 och 2011). Underlaget beträffande barn och ungdomar är för litet för att vi ska veta vad de anser om kontakten med socialtjänsten. Det hade varit intressant att i större utsträckning få ta del av ungdomarnas åsikter. För att fånga ungdomarnas intresse behöver enkäten kanske kunna besvaras i digital form. Inför fortsatt brukarundersökning måste formen ses över. Socialförvaltningen Carina Augustsson Utvecklingsledare Eva Grindén Nolblad Utredare 33

34 Nämnd Handläggare Carina Augustsson TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Mottagare Socialnämnden Dnr: SN 2017/34 Eva Grindén Nolblad Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen 2016 Förslag till beslut Socialnämnden lägger rapporten till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Individ- och familjeomsorgen (IFO) i Vänersborg har under perioden genomfört en nationell brukarundersökning. Enkäten bestod av sju frågor som var översatt till sju olika språk. Brukare som besökte, barn- och ungdomsvård, missbruk och beroendevård samt ekonomiskt bistånd på IFO under ovanstående period erbjöds att besvara enkäten. Totalt inkom 229 enkäter vilket gav en svarsfrekvens på 66 %. Brukarundersökningen 2016 visar generellt ett positivt resultat i jämförelse med övriga deltagande kommuner. Karin Hallberg Socialchef Maria Tapper Andersson Avdelningschef individ- och familjeomsorg Bilagor 1. Enkäten 2. Sammanställning av enkätsvar Vänersborg 3. Jämförelse av resultat inom Västra Götaland och riket Sändlista Avdelningschef IFO - Maria Tapper Andersson 34

35 Redovisningstabell för brukarenkät: Individ- och familjeomsorg - Totalt Antal personer som erbjudits att svara på enkäten: 347 Bortfallsredovisning: Antal personer som svarat på minst en fråga (utöver könsfrågan): 229 Svarsfrekvens (auto): 66 Fråga nr: Resultatredovisning 2. Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med socialsekreteraren (till exempel via telefon, sms eller e-post)? Kön: Antal positiva svar Totalt + +? Kvinnor/flickor Män/pojkar Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Antal positiva svar Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Antal positiva svar Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren? Hur stor förståelse visar socialsekreteraren för din situation? Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situation skulle kunna förändras? 6. Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? 7. Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du får från socialtjänsten i kommunen? 8. Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten i kommunen?

36 Redovisningstabell för brukarenkät: Social barn- och ungdomsvård - Vårdnadshavare Bortfallsredovisning: Antal personer som erbjudits att svara på enkäten: 55 Svarsfrekvens (auto): Antal personer som svarat på minst en fråga (utöver könsfrågan): Fråga nr: Resultatredovisning 2. Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med socialsekreteraren (till exempel via telefon, sms eller e-post)? Kön: Antal positiva svar Totalt + +? Kvinnor Män Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Antal positiva svar Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Antal positiva svar Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren? Hur stor förståelse visar socialsekreteraren för din situation? Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situation skulle kunna förändras? 6. Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? 7. Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du får från socialtjänsten i kommunen? 8. Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten i kommunen?

37 Redovisningstabell för brukarenkät: Social barn- och ungdomsvård (exkl. ensamkommande) Bortfallsredovisning: Antal personer som erbjudits att svara på enkäten: 7 Svarsfrekvens (auto): Antal personer som svarat på minst en fråga (utöver könsfrågan): 5 71 Fråga nr: Resultatredovisning 2. Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med socialsekreteraren (till exempel via telefon, sms eller e-post)? 3. Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren? Kön: Antal positiva svar Totalt + +? Flickor Pojkar Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Antal positiva svar Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Antal positiva svar Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) 4. Hur stor förståelse visar socialsekreteraren för din situation? 5. Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situation skulle kunna förändras? Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? 7. Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du får från socialtjänsten i kommunen? 8. Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten i kommunen? 37

38 Redovisningstabell för brukarenkät: Sociala barn- och ungdomsvården - Ungdomar (ensamkommande) Bortfallsredovning: Antal personer som erbjudits att svara på enkäten: 18 Svarsfrekvens (auto): Antal personer som svarat på minst en fråga (utöver könsfrågan): Fråga nr: Resultatredovisning 2. Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med socialsekreteraren (till exempel via telefon, sms eller e-post)? Kön: Antal positiva svar Totalt + +? Flickor Pojkar Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Antal positiva svar Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Antal positiva svar Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren? Hur stor förståelse visar socialsekreteraren för din situation? Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situation skulle kunna förändras? 6. Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? 7. Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du får från socialtjänsten i kommunen? 8. Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten i kommunen?

39 Redovisningstabell för brukarenkät: Ekonomiskt bistånd Bortfallsredovisning: Antal personer som erbjudits att svara på enkäten: 231 Svarsfrekvens (auto): Antal personer som svarat på minst en fråga (utöver könsfrågan): Fråga nr: Resultatredovisning 2. Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med socialsekreteraren (till exempel via telefon, sms eller e-post)? Kön: Antal positiva svar Totalt + +? Kvinnor Män Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Antal positiva svar Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Antal positiva svar Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren? Hur stor förståelse visar socialsekreteraren för din situation? Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situation skulle kunna förändras? 6. Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? 7. Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du får från socialtjänsten i kommunen? 8. Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten i kommunen?

40 Redovisningstabell för brukarenkät: Missbruks- och beroendevård Bortfallsredovisning: Antal personer som erbjudits att svara på enkäten: 36 Svarsfrekvens (auto): Antal personer som svarat på minst en fråga (utöver könsfrågan): Fråga nr: Resultatredovisning 2. Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med socialsekreteraren (till exempel via telefon, sms eller e-post)? Kön: Antal positiva svar Totalt + +? Kvinnor Män Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Antal positiva svar Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Antal positiva svar Totalt antal svar (exkl. vet ej) Andel positiva svar (auto) Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren? Hur stor förståelse visar socialsekreteraren för din situation? Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situation skulle kunna förändras? 6. Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? 7. Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du får från socialtjänsten i kommunen? 8. Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten i kommunen?

41 Brukarundersökning IFO

42 IFO totalt alla 78 kommuner Trosa 67 %, Vänersborg 93 %, Åsele 100 % 42

43 IFO totalt Partille, Bengtsfors, Alingsås, Stenungssund, Mölndal, Skara, Mark, Härryda, Uddevalla, Strömstad, Vänersborg, Lidköping 43

44 Vårdnadshavare, barn- och ungdomsvård Antal besvarade enkäter: 28 st, inklusive mottagningsgruppen Svarsfrekvens: 51 % 44

45 Ensamkommande barn från 13 år Antal besvarade enkäter: 15 st, inklusive mottagningsgruppen Svarsfrekvens: 83 % 45

46 Ekonomiskt bistånd Antal besvarade enkäter: 155 st, inklusive nyanlända Svarsfrekvens: 67 % 46

47 Ekonomiskt bistånd Partille, Bengtsfors, Mölndal, Alingsås, Stenungssund, Strömstad, mark, Uddevalla, Skara, Vänersborg, Härryda 47

48 Missbruks- och beroendevård Antal besvarade enkäter: 26 st, Svarsfrekvens: 72 % 48

49 Missbruksvård Bengtsfors, Mölndal, Alingsås, Skara, Uddevalla, Härryda, Lidköping, Mark, Strömstad; Vänersborg 49

50 Socialnämnden Handläggare Susanne Aronsson Sara Cimiano. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Mottagare Socialnämnden Dnr: SN 2016/193 Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gällande inspektion vid Lindgården Förslag till beslut 1. Socialnämnden avger yttrande enligt tjänsteutlåtande daterat till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde en föranmäld inspektion vid Lindgården, hem för vård och boende (HVB) i Vänersborg den 3 november IVO har därefter öppnat ett tillsynsärende. IVO vill att socialnämnden yttrar sig över följande: Personal får påbörja anställning innan kontroll av polismyndighetens misstankeoch belastningsregister har gjorts Information som framkom vid inspektionen om att ungdomarna inte får låna busskort om de inte städar sina rum De två föreståndarnas utbildning, erfarenhet av liknande verksamhet och personlig lämplighet. Förslag till yttrande, som svar på frågor ovan, daterat föreligger. Karin Hallberg Socialchef Bilagor Yttrande till IVO Sändlista Inspektionen för vård och omsorg 50

51 Socialnämnden YTTRANDE 1(3) Dnr: SN 2016/193 Handläggare Susanne Aronsson Sara Cimiano Mottagare IVO Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gällande inspektion vid Lindgården Dnr / Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde en föranmäld inspektion vid Lindgården, hem för vård och boende (HVB) i Vänersborg den 3 november IVO har därefter öppnat ett tillsynsärende. IVO har gett socialnämnden tillfälle att yttra sig över de tjänsteanteckningar som upprättats i samband med inspektionen. Några synpunkter på dessa tjänsteanteckningar inkom inte från socialnämnden till IVO. IVO vill att socialnämnden yttrar sig över följande: Personal får påbörja anställning innan kontroll av polismyndighetens misstankeoch belastningsregister har gjorts Information som framkom vid inspektionen om att ungdomarna inte får låna busskort om de inte städar sina rum De två föreståndarnas utbildning, erfarenhet av liknande verksamhet och personlig lämplighet. Yttrande Personal får påbörja anställning innan kontroll av polismyndighetens misstankeoch belastningsregister har gjorts Fem avdelningar startades på Lindgården under en väldigt kort tidsperiod. Rekryteringsarbetet var intensivt för att kunna säkerhetsställa en trygg personaltäthet för att tillgodose säkerhet och ungdomarnas behov enligt 6 kap. 1 HSLF-FS 2016:55. Kommunens HR-enhet var styrande i detta arbete. Inom socialtjänsten ska registerutdrag från polisens misstanke- och belastningsregister finnas vid anställning. Vid denna tidpunkt kontrollerades med IVO om samlingsutdrag var godkänt för ett stort Postadress: Vänersborgs kommun Vänersborg Besöksadress: Sundsgatan 29 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: social@vanersborg.se 51

52 SOCIALNÄMNDEN YTTRANDE 2 (3) Dnr: SN 2016/193 antal personer samtidigt vilket det var. Till största del finns dessa samlingsutdrag hos nuvarande föreståndare samt även individuella utdrag. Tre av fyrtioåtta utdrag saknades. Vid tidpunkt för dessa anställningar framgår att dessa gjorts av tidigare föreståndare som inte längre arbetar kvar i kommunen. Efter granskning den 3 november 2016 ombads den personal där registerutdrag saknades att på nytt lämna in ett registerutdrag, vilket har skett och inkommit till förvaltningen. Information som framkom vid inspektionen om att ungdomarna inte får låna busskort om de inte städar sina rum Arbetssätt och metoder som används i ett HVB ska enligt 4 kap. 1 HSLF-FS 2016:55 vara relevanta i förhållande till målgruppen. Alla ungdomar mår gott av att ha en tydlighet och struktur runt sig vilket Lindgårdens HVB arbetar utifrån. Arbetssätt och metoder utgår ifrån allas lika värde, att alla ska hjälpas åt, rutiner och regler syftar till en trygg och förutsägbar vardag samt stort fokus läggs på att motivera ungdomarna till skolgång. Om en ungdom inte vill gå till skolan eller är för sjuk för att gå till skolan är en rimlig följd att ungdomen inte heller kan göra andra former av aktiviteter. Det har hänt att någon ungdom upprepat vägrat följa de flesta rutiner och regler kring skolgång, städning och hemkomst på kvällar vilket har lett till att denne just för stunden inte har fått låna ett busskort. Detta har skett vid ett fåtal tillfällen och är egentligen den enda konsekvens av att inte följa de regler/rutiner som boendet har. Att inte vara tydlig och aldrig få en konsekvens som följd stöds inte heller av grundläggande psykologi och uppfostran. Vid dessa tillfällen har samtal hållits med ungdomen och i samtliga fall har ungdomen förstått konsekvensen av sitt handlande. De två föreståndarnas utbildning, erfarenhet av liknande verksamhet och personlig lämplighet Vid tillsynen den 3 november var det två föreståndare för Lindgårdens HVB. I dagsläget finns det endast en föreståndare på Lindgården, vilkens kompetens beskrivs nedan. Enligt 5 kap. 1 HSLF-FS 2016:55 framgår vilken sammantagen kompetens en föreståndare ska ha på ett HVB. Punkt ett i paragrafen avser utbildning. Föreståndaren har relevant högskoleutbildning som omfattar 180 högskolepoäng. Arbets- och organisationspsykologi med inriktning på förändring och förändringsprocesser vilket gett en kandidatexamen i psykologi. Programmet innehöll även bland annat psykologi, beteendevetenskap, juridik och ledarskap. 52

53 SOCIALNÄMNDEN YTTRANDE 3 (3) Dnr: SN 2016/193 Enligt punkt två i paragrafen ska föreståndaren ha erfarenhet av liknande verksamhet vilket undertecknad föreståndare har. Föreståndaren har tidigare arbetat på två HVBhem i annan kommun samt startat två avdelningar på nytt HVB-hem. Punkt tre i paragrafen, personlig lämplighet, har kontrollerats genom intervjuer och referenser. Vidare har föreståndaren erfarenhet av arbete med barn och ungdomar i över tio år inom andra verksamhetsområden. De allmänna råden i 5 kap. 1 HSLF-FS 2016:55 anses som uppfyllda. Sara Cimiano Sektionschef HVB Lindgården Susanne Aronsson Biträdande IFO-chef 53

54 54

55 Socialnämnden Handläggare Per Ekman TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Mottagare Socialnämnden Dnr: SN 2017/15 Svar på återremiss i ärendet angående konsekvensbeskrivning av fortsatt kommunalt ansvar för ensamkommande barn i samband med Migrationsverkets asylavslag/åldersuppskrivningar Förslag till beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Ärendet kommer av en konsekvensbeskrivning gällande ett fortsatt kommunalt ansvar vid Migrationsverkets asylavslag/åldersuppskrivningar. Socialnämnden ställde en återremiss till socialförvaltningen med två frågeställningar. Dels en fråga rörande omvärldsbevakning och dels en fråga rörande intern påverkan på våra nämnder och förvaltningar. I korthet är förutsättningarna å ena sidan ett beslut om ett fortsatt kvarboende i kommunen, den s.k. JO-linjen. Å andra sidan att Migrationsverkets beslut om åldersuppskrivningar i asylprocessen inte är överklagbara och leder till att statlig ersättning till kommunerna för kostnader inte utbetalas. Trollhättan Stad, Lysekil och Uddevalla kommuners socialförvaltningar går på den s.k. JO-linjen om fortsatt kvarboende. Dalslands kommuner, utom Ed, inväntar Kammarrätten (KamR) Göteborgs avgörande angående ersättning för kostnader för god man, under mars månad. Överförmyndarenheten i Vänersborg avslutar god manskap vid åldersuppskrivningar. Framöver avser man dock att göra en samlad bedömning tillsammans med Migrationsverket och boendena. För Kunskapsförbundet Väst innebär åldersuppskrivningarna att de ensamkommande går kvar tills de är 20 år. Migrationsverket har tillfälligt stoppat alla åldersuppskrivningar. Sveriges kommuner och landsting (SKL) menar att kommunerna gör en självständig bedömning. Delar kommunerna Migrationsverkets bedömningar fattar kommunen beslut om överförande till anläggningsboende. Socialförvaltningen i Vänersborgs kommun prövar alltid självständigt Migrationsverkets beslut om ålderuppskrivningar. Av tio beslut om åldersuppskrivning har förvaltningen delat Migrationsverkets bedömning i nio beslut och haft en annan bedömning i ett beslut och där den enskilde bor kvar i hem för vård och boende (HVB). Förvaltningen följer därmed SKL:s och regeringens linje samt den s.k. JO-linjen. 55

56 Socialnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2 (7) Dnr: SN 2017/15 Fördjupad beskrivning av ärendet Återremissen från socialnämnden ställde två frågor till socialförvaltningen för besvarande. Den första frågan rörde en omvärldsbevakning av hur våra grannkommuner hanterar frågan om fortsatt kvarboende vid Migrationsverkets asylavslag/åldersuppskrivningar. Den andra frågan rörde hur ett fortsatt kvarboende påverkar andra nämnder och förvaltningar i Vänersborgs kommun. 1. Omvärldsbevakning Socialförvaltningen har kontaktat andra kommuner i Fyrbodal för att höra hur de hanterar asylavslag/ålderuppskrivningar. Svaren följer nedan: Uddevalla Uddevalla kommuns socialnämnd tar den 15 mars 2017 ställning till frågan om kvarboende för ensamkommande barn som fått avslagsbeslut/åldersuppskrivning. Uddevalla kommuns socialförvaltning avvaktar utgången av KamR Göteborgs prövning av mål och avseende ersättning för kostnader för god man Hittills har man från socialförvaltningen låtit ensamkommande barn med avslagsbeslut/ åldersuppskrivning bo kvar på boendet. Förvaltningen har i detta ställningstagande stött sig mot linjen i JO:s praxis. Uddevalla kommuns socialförvaltning formulerar sig som Uddevalla kommun avvaktar avslagsbeslutet/ ålderuppskrivningens lagakraftvinnande och hänvisar till JO:s praxis i frågan. De ensamkommande barnen bor kvar hela perioden till beslutets lagakraftvinnande. Uddevalla kommun kommer att återsöka sina kostnader för kvarboendet. Eventuella avslag kommer man att överklaga. Trollhättan I Trollhättans Stad beslöt socialnämnden den 28 februari 2017, att godta ett tjänstedirektiv om ålderuppskrivningar av ensamkommande barn. I tjänstedirektivet går man på den s.k. JO-linjen och tjänstedirektivet rekommenderar fortsatt kvarboende för ensamkommande barn, vid ålderuppskrivningar. I de fall det är uppenbart att det ensamkommande barnet är över 18 år, följer Trollhättans Stads socialförvaltning Migrationsverkets beslut, och det ensamkommande barnet förs då över till Migrationsverkets anläggningsboende. Råder det osäkerhet om åldersuppskrivningen och barnets ålder, fattar Trollhättans Stads socialförvaltning tidsbegränsade vårdbeslut enligt socialtjänstlagen kap 4:1. Trollhättans Stad socialförvaltning avvaktar utgången av KamR Göteborgs prövning av mål och avseende ersättning för kostnader för god man. 56

57 Socialnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 3 (7) Dnr: SN 2017/15 Kommunerna i Dalsland Enheten för ensamkommande barn i Dalsland hanterar frågor som rör anvisade ensamkommande barn i Melleruds, Åmåls, Eds och Bengtsfors kommun. I nuläget har enheten ännu inte lyft frågan politiskt utan inväntar KamR Göteborgs avgörande av mål samt avseende ersättning för kostnader för god man. Målet beräknas avgöras under mars månad Eds kommun har däremot fattat politiskt beslut om kvarboende för de ensamkommande barn som fått avslag på sin asylansökan. Kvarboende gäller fram tills avslaget i asylärendet slutligen avgjorts i instansvägen för asylfrågor och därmed vunnit laga kraft. Som längts gäller kvarboendet till den ensamkommande fyller 18 år, enligt det personnummer som uppgivits i anvisningen. För ensamkommande barn som beviljas uppehållstillstånd med åldersuppskrivning godtar enheten ålderuppskrivningen. Den ensamkommande betraktas då som ung vuxen alternativt vuxen kommunmedborgare och överförs till individ- och familjeomsorgens ansvar. Den sista tiden har enheten haft tre ärenden där barnen överklagat sitt asylbeslut och samtidigt bestridit åldersuppskrivningen. Överklagan har resulterat i uppehållstillstånd och åldersnedskrivning. Enheten säger att man vid åldersuppskrivning får frågan från Migrationsverket om behov av fortsatt vård föreligger. Enheten svara rutinmässigt att man inte gör någon åldersbedömning och därmed inte heller någon bedömning av om fortsatt behov av vård föreligger. Detta eftersom det inte finns något beslut som vunnit laga kraft. Enligt enheten verkar Migrationsverket utåt sett, funnit sig i enhetens bedömning. Det verkliga svaret får kommunen först när de eftersöker ersättning för kostnader hos Migrationsverket. Lysekil Lysekils kommuns socialnämnd går på den s.k. JO-linjen. som innebär att man bortser från Migrationsverkets åldersuppskrivningar. Socialnämnden har beslutat om kvarboende för ensamkommande barn vid avslag på asylansökan med åldersuppskrivning. Socialnämnden har tagit beslut att NN beviljas fortsatt vård enligt 4:1 socialtjänstlagen i form av hem för vård av barn, stödboende eller familjehem.. Socialnämnden följer den av Trollhättans utredningsgrupp för ensamkommande barn föreslagna skrivningen. Lysekil har hittills haft fem åldersuppskrivningar. Lysekil uppger också att man haft kontakt med Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har kontaktat Migrationsverket angående ersättningar och garanterar att Lysekil får ersättning fram till 1 juli med kr/dygn Efter 1 juli gäller krav enligt lagen om vård av unga. 57

58 Socialnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 4 (7) Dnr: SN 2017/15 2. Påverkan på andra nämnder och förvaltningar Socialförvaltningen har kontaktat överförmyndarenheten i Vänersborgs kommun för att se hur de hanterar Migrationsverkets beslut om åldersuppskrivningar och frågan om ensamkommande barns eventuella fortsatta kvarboende. Kunskapsförbundet Väst har tillfrågats om hur ensamkommande barns skolgång påverkas av Migrationsverkets beslut om åldersuppskrivningar. Svaren följer nedan: Överförmyndarnämnden Vänersborgs överförmyndarnämnd avslutar god manskapet vid åldersuppskrivning av ensamkommande barn. Överförmyndarnämnden har 17 stycken ensamkommande barn som är åldersuppskrivna. Framåt avser överförmyndarnämnden att tillsammans med Migrationsverket, boendena och den gode mannen göra en samlad bedömning inför ett eventuellt beslut att entlediga den gode mannen. Orsaken till detta är att tingsrätten går på den s.k. JO-linjen och hävdar att överförmyndarnämnden inte får entlediga en god man enbart baserat på Migrationsverkets beslut innan detta vunnit laga kraft. Detta kommer att tas upp till diskussion med nämnden. Från överförmyndarenheten i Vänersborg tror man att fler och fler kommuner kommer att entlediga vid uppskrivning i ålder. Olika praxis råder i kommunerna. I Trollhättans Stad där socialtjänsten uppger att man överför uppenbart riktiga åldersuppskrivningar till Migrationsverkets anläggningsboende emedan Trollhättans överförmyndarnämnd uppges bortse från åldersuppskrivningar och låter de ensamkommande behålla god man. Flyttar den ensamkommande till Vänersborgs kommun råder en annan praxis där den gode mannen ska entledigas. Överförmyndarenheten i Vänersborg anser att flyttning av ärenden mellan överförmyndarnämnderna i kommunerna kan bli abrupt för de ensamkommande. Enheten efterlyser enhetligare regler för alla inblandade vid asylavslag/ åldersuppskrivningar av ensamkommande barn. Kunskapsförbundet Väst Från Kunskapsförbundet Väst uppger man, att ensamkommande barn vid åldersuppskrivningar som inte innebär att de är över 20 år, går kvar tills de når denna ålder. Kunskapsförbundet arbetar preventivt genom sin elevhälsa. Elevhälsan har nu bemannats upp. Orsaken är ökad suicidrisk och ökad psykisk ohälsa som Kunskapsförbundet ser hos de ensamkommande. 58

59 Socialnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 5 (7) Dnr: SN 2017/15 Övrigt Migrationsverket förnyad ställning i frågan under februari 2017 Migrationsverket har fattat beslut om att fr.o.m. lördagen den 18 februari 2017, vänta med beslut i ärenden där det finns behov av medicinsk åldersbedömning, fram till dess att Rättsmedicinalverkets nya ordning finns på plats. I ärenden där Migrationsverket bedömer att den sökande inte har gjort sin uppgivna minderårighet sannolik, kommer de sökande att få frågan om de vill genomgå en medicinsk åldersbedömning enligt den nya processen. Migrationsverket ser två scenarier där 3000 upp till personer kan bli aktuella för medicinsk åldersbedömning. Enligt generaldirektör Mikael Ribbenvik kan det breda spannet bl.a. förklaras av att en del sökande redan har tillräckligt med bevisning för att göra sin identitet sannolik. Exempelvis genom pass eller andra id-handlingar. I de fallen blir det inte aktuellt med medicinska åldersbedömningar. Lite drygt ensamkommande barn väntar fortfarande på ett beslut. Gruppen består av personer som sökt asyl från och med 2015 och senare. Detta innebär inte att alla dessa blir aktuella för medicinska ålderbedömningar, uppger Migrationsverket. Samtycke kommer att inhämtas skriftligt och ska även undertecknas av den sökandes ställföreträdare. Precis som tidigare är det alltså frivilligt att genomgå en medicinsk åldersbedömning. Rättsmedicinalverket fick våren 2016 uppdraget att genomföra medicinska åldersbedömningar från regeringen och kommer att starta verksamheten det första kvartalet SKL förnyad information i februari 2017 SKL kom den 7 februari 2017, med ett förtydligande PM kring ändrade åldersbedömningar av ensamkommande barn. När det rör åldersuppskrivningens verkan för kommunen anför SKL bl.a. att kommunens egna beslut rörande den asylsökande inte upphör automatiskt i och med att Migrationsverket ändrar sin bedömning i frågan om ålder. Om och hur bundna kommuner och andra myndigheter är av Migrationsverkets bedömningar har prövats av domstolar. Utfallen av dessa har varierat. SKL hänvisar till att regeringen i sin lagrådsremiss, Ålderbedömning tidigare i asylprocessen, 2 februari 2017, anfört följande. Utgångspunkten måste vara att varje myndighet som kommer i kontakt med ensamkommande asylsökande barn självständigt har att ta ställning till den asylsökandes ålder inom ramen för sin verksamhet och utifrån det regelverk som styr den. I praktiken har dock Migrationsverkets beslut om ålder 59

60 Socialnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 6 (7) Dnr: SN 2017/15 många gånger stor betydelse vid den åldersbedömning som den andra myndigheten ska göra. Migrationsverkets beslut blir i princip styrande även för den andra myndigheten. SKL menar att kommunen beslutar självständigt om dess åtaganden gentemot den asylsökande ska bestå. Som SKL ser det innebär det att en förutsättning för att kommunen ska ändra sitt beslut är att kommunen delar Migrationsverkets bedömning i fråga om åldern. Ersättning till kommunen SKL anför vidare att om kommunen väljer att göra en annan bedömning än Migrationsverket, exempelvis genom att låta god manskapet kvarstå, kan det påverka möjligheten till ersättning från Migrationsverket. Frågan har prövats av Kammarrätten i Göteborg, som i dom , mål nr och , upphävde förvaltningsrättens dom och fastställde Migrationsverkets beslut, innebärande att Lidköpings kommuns ansökan om ersättning som avser tid efter Migrationsverkets beslut avslås. Vidare ansåg Kammarrätten att det inte krävs att beslutet vunnit laga kraft. SKL avslutar med att konstatera att i avvaktan på kommande lagstiftning och eventuellt klargörande rättspraxis, har man inga närmare rekommendationer. Bedömning Omvärldsbevakningen visar att Trollhättan Stad och Lysekils kommun går på den s.k. JO-linjen med fortsatta kvarboende. Uddevalla kommuns socialförvaltning gör detsamma men deras socialnämnd ska pröva ställningstagandet den 15 mars. Uddevalla avvaktar också utgången av ovannämnda prövning av KamR Göteborgs angående ersättning för god manskostnader. Enheten för ensamkommande barn i Dalsland hanterar frågor som rör flyktingbarnen i Melleruds, Åmåls, Eds och Bengtsfors kommun. Enheten säger att man inte behandlat frågan politiskt än utan att man inväntar nämnda KamR Göteborgs dom. Eds kommun har tagit politiskt beslut om kvarboende. Överförmyndarnämnden avslutar god manskap vid ålderuppskrivning av ensamkommande barn men avser att framgent göra en samlad bedömning av eventuellt entledigande tillsammans med Migrationsverket och boenden. Detta pga. att tingsrätten inte tillåter entledigande enbart baserat på Migrationsverkets beslut. För Kunskapsförbundet Väst innebär åldersuppskrivning av ensamkommande barn att de går kvar till är 20 år gamla. Kunskapsförbundet arbetar förebyggande mot psykisk ohälsa genom förstärkt elevhälsa. Migrationsverket har stoppat åldersuppskrivningar i avvaktan på resultatet av Rättsmedicinalverkets medicinska åldersbedömningar. SKL:s förtydligande innebär att kommunens egna beslut rörande den asylsökande inte upphör automatiskt för att Migrationsverket ändrar sin bedömning. Man menar i likhet 60

61 Socialnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 7 (7) Dnr: SN 2017/15 med regeringen att utgångspunkten är en självständig bedömning men också att Migrationsverkets beslut om ålder i praktiken blir styrande för andra myndigheter. SKL menar vidare att kommunen beslutar självständigt om åtagandet gentemot den asylsökande ska bestå. En förutsättning för att kommunen ska ändra sitt beslut är att kommunen delar Migrationsverkets bedömning. Sammanfattningsvis prövar alltid socialförvaltningen i Vänersborgs kommun självständigt Migrationsverkets beslut om åldersuppskrivning. Av tio beslut om ålderuppskrivning har förvaltningen delat Migrationsverkets bedömning i nio beslut och haft en annan bedömning i ett beslut. Förvaltningen följer därmed de ställningstaganden som framförs av SKL i sitt förtydligande och regeringen i lagrådsremissen, Ålderbedömning tidigare i asylprocessen, 2 februari 2017 samt klargörande praxis från Kammarrätten i Göteborg angående ersättning av kostnader för god man. Karin Hallberg Socialchef Per Ekman Utredare Bilagor Handläggningsrutin Åldersuppskrivning i samband med avslagsbeslut 61

62 Handläggningsrutin Åldersuppskrivning i samband med avslagsbeslut. 1. När det asylsökande barnet/ den unge får besked om åldersuppskrivning i samband med avslagsbeslut informeras god man samt ungdom om att ansökan om fortsatt vård kan göras. Socialnämnden tar själv ställning till Migrationsverkets beslut om åldersuppskrivning i samband med avslagsbeslutet. Om den unge bedöms vara minderårig fattas beslut utifrån ålder och vårdbehov. 2. Om ungdomen ansöker om fortsatt vård inleds utredning och beslut fattas utifrån en individuell bedömning i varje enskilt fall. 3. Om ansökan leder till ett avslagsbeslut informeras god man och ungdom om möjligheten att överklaga beslutet hos Förvaltningsrätt. 4. Inkommer överklagan till socialtjänsten tas ställning till om beslutet ska ändras. Om beslutet inte ändras skickas överklagan vidare till Förvaltningsrätten. 5. Förvaltningsrätten kommer att göra förfrågan om socialtjänsten vill yttra sig på nytt i frågan. Avvakta Förvaltningsrättens dom. Vänersborgs kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida Vänersborg Sundsgatan kommun@vanersborg.se 62

63 Socialnämnden Handläggare Curt-Göran Krantz TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr: SN 2017/65 Mottagare Socialnämnden Remiss av bostadsförsörjningsprogram med riktlinjer för bostadsförsörjning Förslag till beslut 1. Socialnämnden avger yttrande enligt tjänsteskrivelse daterad Socialnämnden ser generellt positivt på bostadsförsörjningsprogrammet. Sammanfattning av ärendet En arbetsgrupp från berörda förvaltningar har nu tagit fram ett utkast till bostadsförsörjningsprogram. Socialnämnden ser generellt positivt på bostadsförsörjningsprogrammet då just bostadsförsörjning och möjlighet att få bostad, är en av grundförutsättningarna för att kunna känna sig delaktig i samhället. Socialnämndens specifika behov av boende behandlas i den boendeplan som socialnämnden beslutade om , 5. I bostadsförsörjningsprogrammet hänvisas till denna plan. Därför är boende för speciellt behov mer allmänt beskrivet i programmet. Karin Hallberg Socialchef 63

64 From: Kommunstyrelseförvaltningen, Vänersborgs kommun Sent: 8 Mar :33: To: Byggnadsförvaltningen Vänersborg;MAIL_MHF1 Extern post;mail_sbf1 Extern post;mail_sf1 Extern post;kultur-fritid;mail_uf1 Extern post;vänersborgs Överförmyndarnämnd;FnBrv-Val;vastragotaland@lansstyrelsen.se Cc: Lars Rudström Subject: Remiss - Bostadsförsörjningsprogram Attachments: BFP Slutversion pdf, Följebrev Berörda nämnder.pdf Hej Översänder följebrev och Remiss för Bostadsförsörjningsprogram för Vänersborgs kommun för yttrande. Tacksam för svar senast den 20 april Med vänliga hälsningar VÄNERSBORGS KOMMUN Kommunkansliet 64

65 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Vänersborgs kommun 65

66 2 Styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott Ann- Britt Svedberg Sophia Vikström Arbetsgrupp Lars Rudström Jasmina Lilja Emma Bönnestig Curt-Göran Krantz Maria Wagerland Gunnar Johansson Anna Högmark Utvecklingschef på Kommunstyrelseförvaltningen Förvaltningschef på Byggnads- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Utvecklingskontoret Byggnadsförvaltningen Byggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Fastighetsenheten AB Vänersborgsbostäder Barn och utbildningsförvaltningen 66

67 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 4 Mål för programmet 5 Syfte med programmet 5 1. BAKGRUND OCH UNDERLAG 1.1 Lag om bostadsförsörjning Nationella mål Regionala mål Vänersborgs kommuns mål Så når vi målen Strategiska dokument NULÄGESBESKRIVINING 2.1 Bostadsbestånd Lediga tomter för småhus Planlagd mark för bostäder Tillgängliga bostäder Befolkningsprognos In och utpendling Flyttnetto Vad har byggts? Hushållsbildning Migration Slutsatser BEHOV 3.1 Beräkning av behovet Analys av bostadsbehov Flyttkedjor Slutsatser PÅGÅENDE OCH PLANERADE BOSTÄDER 4.1 Pågående byggnation och bygglov Pågående detaljplaner för bostäder Framtida bostäder Karta över kollektivtrafikstråken Redovisning per år HUR NÅR VI MÅLEN? 5.1 kommunens riktlinjer och verktyg för genomförande 34 67

68 4 SAMMANFATTNING Bostadsförsörjningsprogrammet ska svara mot kommunens inriktningsmål för boende. Bostadsplaneringen bör inriktas på att så långt det är möjligt förutse och tillgodose de behov av bostäder som uppstår inom kommunens olika delar. Programmet ska i första hand omfatta sådana projekt som med stor sannolikhet kan komma till genomförande. Programmet är ett av kommunens strategiska dokument och är kopplat till kommunens översiktsplan, fördjupade översiktsplaner m.m. samt utgör ett av underlagen för beslut i Mål och Resursplanen. Kommunen bör bygga minst 160 bostäder per år för att nå balans på bostadsmarknaden. Den senaste femårsperioden har det byggts för få bostäder i kommunen. Det råder brist på alla typer av bostäder. De geografiska områden som vi bör satsa på är där vi har stationssamhällen samt att förtäta i tätorterna inom de befintliga kollektivtrafikstråken. INLEDNING Vi vill att Vänersborg ska växa. För ett bra liv, oavsett var i livet vi befinner oss, är det viktigt att kommunen arbetar aktivt med bostadsfrågor. Tillväxten måste ske hållbart och bostadsbyggandet ska medverka till en attraktiv ort och ta tillvara på den infrastruktur som finns. Förtätning bör eftersträvas då det ger goda förutsättningar för centrumutveckling, attraktivt stadsmässigt byggande och lägre investeringskostnader i infrastruktur. Nya bostadsområden och förtätningar ska möjliggöra god social hållbarhet där trygghet, inflytande och möten mellan människor och generationer är viktiga delar. Målet är att bygga en blandad stad med varierande upplåtelseformer och variation av byggnadstyper i såväl befintliga områden som i nyproduktion. Genom en låg tidigare byggnation saknar vi idag cirka 500 bostäder vilket avspeglar sig i den kö som vårt kommunala bostadsbolag har. Väntetiden till en bostad uppgår för närvarande till ca 2-2,5 år. När det gäller kommunala småhustomter har vi idag inga att erbjuda i tätorten Vänersborg. Effektiva processer, god dialog och bra samverkan med byggare ska locka fler aktörer med varierande storlek och inriktning till Vänersborg. 68

69 5 Kommunen ska erbjuda ett varierat utbud av bostäder vilket ger balans på bostadsmarknaden då rätt utbud möter efterfrågan. Bostadsbeståndet ska möjliggöra för hushåll att flytta till en bostad som bättre passar deras behov och önskemål. Varje nyproducerad bostad medför oftast via flyttkedjor att det ges bättre förutsättningar att flytta till en efter behov mer anpassad bostad. Alla invånare ska därmed ges förutsättningar att leva i goda bostäder och uppleva att de kan förverkliga sina bostadsdrömmar. Utbyggnad sker främst i och runt kommunens resecentrum samt följer de kollektiva busstråken. Detta är av grundläggande vikt för att nå vår vision om det hållbara samhället. För att vara hållbar i alla delar hela livet ska kommunen vara hållbar även i sociala sammanhang vilket innebär inkluderande och mångfacetterade bostadsområden och goda boendemiljöer för alla. Kommunen blandar upplåtelseformer och skapar trygga stadsrum genom gemenskap och delaktighet. Vi vill i alla våra processer verka för ett ekologiskt och varierat byggande med en minimerad förbrukning av vatten och energi. Mål för programmet Programmets mål är att kommande byggande skapar en balans mellan tillgång och efterfrågan av hyresrätter, bostadsrätter och tomter för småhus. Programmet skall också redovisa planerade expansionsområden, antal planerade bostäder under perioden samt upplåtelseform. Bostadsförsörjningsprogrammet ska omfatta hela Vänersborgs kommun. Programmet ska ge information och tydliggöra kommunens planer för den egna organisationen, allmänheten och aktörer på bostadsmarknaden. Syfte med programmet Fördjupa och komplettera översiktsplanens riktlinjer för bostadsförsörjning Utifrån en aktuell analys av bostadsmarknad och befolkningsutveckling redovisa riktlinjer som ska bidra till att vi når kommunens vision och målbild Skapa en samsyn hos bostadsmarknadens aktörer om vilka insatser som behövs för att tillgodose efterfrågan på bostäder i kommunen Redogöra för kommunens bostadspolitik 69

70 6 Visa prioriteringar och särskilda åtgärder som behövs för att förbättra bostadsförsörjningen i kommunen Detta bostadsförsörjningsprogram är det första som tas fram för kommunen utifrån den nya lagstiftningen. Detta innebär att kommunen ännu inte har någon systematisk uppföljning av hur bostadsmarknaden har förändrats över tid. Ett av syftena är att skapa en bättre bild av bostadsmarknaden och att se vad effekterna blir av olika åtgärder. De framtagna målen och riktlinjerna ska vara mätbara och uppföljningsbara. Målen följs upp årligen. Det övergripande målet är att färdigställa 160 bostäder per år. 70

71 7 1. BAKGRUND OCH UNDERLAG 1.1 Lag om bostadsförsörjningsprogram Varje kommun ska genom att upprätta riktlinjer planera för bostadsförsörjningen enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2013:866). Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen ge länsstyrelsen som har ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod och ska innehålla: Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Kommunens planerade riktlinjer och verktyg för att nå uppsatta mål. Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. 1.2 Nationella mål Plattformen för det svenska miljöarbetet är de 16 nationella miljömålen som antogs av riksdagen Det miljömål som är mest aktuellt för bostadsförsörjning är God bebyggd miljö. För miljömålet God bebyggd miljö har regeringen fastställt 10 preciseringar där de första är hållbar bebyggelsestruktur, hållbar samhällsplanering, infrastruktur samt kollektivtrafik, gång och cykel. Övergripande nationellt mål för samhällsbyggnad, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en, ur social synpunkt, god livsmiljö där en långsiktig god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Det nationella målet för jämställdhetspoltiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. 71

72 8 Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det inkluderar ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända och en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap. Målet för bostadspolitiken är att alla skall ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Med detta menas att målet skall vara att alla människor- även de som har det svårare än andra att skaffa sig en bostad som motsvarar behovet skall ha möjlighet. Det kan vara barnfamiljer med låga inkomster, personer med funktionshinder, vissa grupper av äldre människor, ungdomar, asylsökande och hushåll med flyktingbakgrund samt hemlösa. Målet med goda bostäder kan sammanfattas med god inomhusmiljö samt god tillgänglighet. Rimliga boendekostnader kan beskrivas som att en normal inkomst skall räcka till ett fullgott boende. Tolkningen av vad som menas med stimulerade och trygg miljö beskrivs som god arkitektur och stadsbyggnadskonst samt varsamhet mot kulturmiljöns värden. 1.3 Regionala mål Ett av perspektiven som ska genomsyra utvecklingsarbetet i Västra Götalandsregionen (Vision Västra Götaland) är ett gemensamt Västra Götaland, vilket bland annat innebär att regiondelarna samspelar och förstärker varandra för högre tillväxt, välfärd och ett rikt kulturliv. Befolkningsutvecklingen är positiv i samtliga fyra regiondelar; Göteborgsregionen, Sjuhärad, Skaraborg och Fyrbodal. I länsstyrelsens rapport (Bostadsmarknadsanalys 2015) gällande bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Västra Götaland beskrivs att befolkningen i länet prognosticeras att öka med ca invånare Trollhättan-Vänersborg FA-region (funktionella analysregioner) beräknas öka med ca invånare och byggbehovet bedöms i rapporten till ca 6300 nya bostäder under perioden. En FA-region är en grupp av kommuner som på sikt kan antas vara självförsörjande vad gäller arbetstillfällen och arbetskraft. En annan viktig del enligt rapporten är att motverka att hyresnivån i nyproduktion blir för dyr för många bostadssökande. Därför anges det att ytterligare insatser behöver ske för att sänka produktionskostnader och därmed boendekostnaden. Det framkommer även i rapporten (Bostadsmarkandsanalys 2015) att de allmännyttiga bostadsbolagen i hela länet bör användas för att öka byggnationen framöver samt som drivkraft för utvecklingen av bostadsbyggandet. 72

73 9 1.4 Vänersborg kommuns mål Kommunens vision VÄNERSBORGS KOMMUN - ATTRAKTIV OCH HÅLLBAR I ALLA DELAR, HELA LIVET. Hållbar återspeglas i kommunens inriktningsmål för boende, fler attraktiva och energieffektiva boenden i hela kommunen. 1.5 Så når vi målen Genom programmet och övrig planering arbetar kommunen för en god livsmiljö ur social synpunkt. Prioritering av nybyggnation i anslutning till kollektivtrafikstråk och gång- och cykelvägar är en del i detta, liksom att medborgardeltagande är en viktig del i planering av nya bostäder samt förändringar i det befintliga bostadsbeståndet. Vänersborgs kommun har goda förutsättningar att erbjuda bostäder i attraktiva lägen, bland annat genom att nyttja vårt sjönära läge vid Vänern. Vänersborgs kommun strävar efter att bostäder ska skapas med olika upplåtelseformer för att främja allas rätt till boende samt i planarbetet arbeta för att allas åsikter ska tas i beaktning. Vid planering av nya bostadsområden samt förbättring av befintliga områden behöver frågor som trygghet samt tillgång till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar beaktas. Vid planering av nya områden och ombyggnation i det befintliga bostadsbeståndet strävar kommunen efter att ge samma möjligheter för alla att bli fullt 73

74 10 delaktiga i samhällslivet och att skapa en god socialt hållbar och jämställd livsmiljö. Det handlar om att skapa goda bostäder med god tillgänglighet men även att det skall finnas förutsättningar för service. Miljöerna i samhället ska uppfattas som trygga och inbjudande. Samarbete mellan kommunens förvaltningar och fastighetsägare kan bidra till ett mer effektivt system för att lösa bostadsfrågan och ett bra boende. Förhoppningen är att alla områden i kommunen ska upplevas som attraktiva och trygga för dess invånare och utgöra hälsosamma och goda miljöer. 1.6 Strategiska dokument med koppling till bostadsförsörjningsprogrammet Mål och resursplan Mål och resursplan ska bland annat från bostadsförsörjningsprogrammets analyser vid anvisning av medel för exploatering, framtagande av planer, markinköp under förutsättning att prognoser eller analyseras inte förändras. Omvärldsanalys Varje år revideras omvärldsanalysen som sedan ligger till grund för det politiska arbetet med Mål och resursplan. I detta dokument ses trender inom olika områden baserade på forskning, rapporter m.m. från olika myndigheter, verk, forskningsinstitut m.m. Dokumentet belyser de stora trenderna samt hur det påverkar den kommunala verksamhetens olika nämnder. Som exempel kan nämnas kommunikationernas betydelse för tillväxt. Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner I översiktsplanerna redovisas, efter analyser och avvägningar mellan olika intressen, vilka områden som är lämpliga för bostadsändamål. Det är utifrån dessa planer som Bostadsförsörjningsprogrammet föreslår i vilken ordning olika områden byggs. Boendeplan för Socialnämnden I Socialnämndens boendeplan redovisas kommande behov av bostäder för äldre och andra grupper i både ett kortare och ett längre perspektiv. Skolutredning I förskole- och skolutredningen redovisas befintliga och kommande lokalbehov för verksamheterna. I analysen är det planerade bostadsbyggandet en viktig faktor som påverkar både vart ett ökat behov förväntas uppstå och hur stort det förväntas bli. 74

75 11 Översvämningsprogram Översvämningsprogrammet visar tydligt var det är lämpligt, respektive inte lämpligt att bygga utifrån ett översvämningsperspektiv. Dess analys är en naturlig del i hantering av detaljplaner samt bygglov. Ska områden inom översvämningszoner bebyggas ska det redovisas hur området ska skyddas. Blåplan Blåplanen redovisar i vilken ordning vatten och avlopp kan byggas ut. Denna plan ska gå i takt med planer för bostäder. 75

76 12 2. NULÄGESBESKRIVNING 2.1 Bostadsbestånd Vänersborgs bostadsbestånd kan enkelt uttryckas bestå av hälften bostäder i flerfamiljshus och hälften i småhus. Kommunens bostadsbolag, AB Vänersborgsbostäder (ABVB) äger totalt drygt bostäder. Från att ha haft svårigheter med uthyrning för ett tiotal år sedan har man nu en intressekö på personer, (alla över 16 år kan stå i kö liksom alla vuxna i ett hushåll). Bilden visar färdigställda bostäder 2015 i relation till behovet. Bilden är hämtad från Länsstyrelsens Bostadsmarknadsanalys Vänersborgs kommun har inte nått behovet för

77 Lediga tomter för småhus Nedan redovisa lediga tomter för småhus som kommunen har till försäljning. I tätorten Vänersborg finns inga lediga kommunala tomter för småhus. Nedan redovisas lediga tomter för småhus i Vargön, Brålanda och Frändefors. Omarbetning av detaljplan för Elgärde i Frändefors är klar. Den nya detaljplanen kommer att erbjuda möjligheter att bygga småhus, radhus och flerbostadshus. För småhus föreslås stora byggrätter, upp till 350 kvm per tomt. TÄTORT OMRÅDE ANTAL Notering Frändefors Elgärde 13 idag Ny detaljplan klar som möjliggör fler tomter Brålanda Höga 10 Vargön Urberget 7 Väne-Ryr Hedetorpet 5 Urberget 77

78 Planlagd mark för bostäder Nedan redovisas områden som är redan planlagda och möjliggör byggande av bostäder. TÄTORT OMRÅDE MARKÄGARE Vänersborg Östra skolan Riksbyggen Vänersborg Södra skolan Riksbyggen Vänersborg Holmängen Vänersborgs kommun Vänersborg Korseberg Riksbyggen Vänersborg Mariedal Vänersborg kommun Vänersborg Restad Restad gård AB Södra skolan Östra skolan Korse- Holmängen- Mariedal Restad 2.4 Tillgängliga bostäder Tillgänglighetsinventering har genomförts i tätorterna Vänersborg och Vargön. Varje flerbostadshus har inventerats med avseende på yttre och inre tillgänglighet samt tillgången på hiss. God tillgänglighet innebär att lägenheten går att nå med rullstol Begränsad tillgänglighet innebär en trappa till lägenhet eller hiss Dålig tillgänglighet innebär flera trappor till lägenhet. Nedanstående tabell visar tillgängligheten i några stadsdelar. God tillgänglighet är av vikt för många olika målgrupper. Att som äldre ha en lägenhet med dålig tillgänglighet kan innebära hemtjänstinsatser i ett tidigare skede och ibland även behov av serviceboende. 78

79 15 Att installera hiss i befintligt bostadsbestånd kan vara ekonomiskt krävande, dock kan en hissinstallation innebära stora fördelar för många grupper till exempel barnfamiljer, äldre och personer med funktionsnedsättning. Fastighetsägarna bör i kontakter med kommunen uppmärksammas på problemet och vilka åtgärder som är genomförbara ur ett tillgänglighetsperspektiv (nedsatt orientering- och rörelseförmåga). God tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd uppgår till 27 % enligt inventeringen medan 73 % har begränsad eller dålig tillgänglighet. Skillnaden mellan undersökta områden är stor. Tillgänglighet per område i flerfamiljshus. Område Antal lägenheter God tillgänglighet Begränsad tillgänglighet Dålig tillgänglighet Ej bedömningsbara Centrum % 22 % 45 % 3 % Reutersköldska % 23 % 62 % Torpa % 2 % 71 % Mariero % 30 % 70 % Fredriksberg % 4 % 20 % Lyckhem % 38 % 46 % Vargön % 14 % 31 % Totalt % 20 % 52 % 1 % 2.5 Befolkningsprognos Vänersborgs kommun tar varje år fram en prognos. Med tanke på migrationen är osäkerheten i prognosen stor. Prognosen grundar sig på olika delar, bland annat: Födelsetal per kvinna enligt SCB Dödsrisker enligt SCB Tidigare in och utflyttning Känd bostadsbyggnation Kommunens befolkningsprognos visar på en ökning mot invånare år Tredje kvartalet 2016 uppgick befolkningen till invånare. Prognosen pekar således på en ökning av befolkningen med invånare fram till Prognosen visar på en stor befolkningsökning de kommande åren. En del i detta är att en hög immigration under 2014 samt 2015 sannolikt leder till en ökad anhörighetsinvandring. Att förutse vad som sker framöver med migrat- 79

80 16 ionen är svårt då det påverkas av ett flertal faktorer som till exempel ny lagstiftning. Detta kan innebära att behovet av bostäder kan behöva räknas om när nya befolkningsprognoser kommer. BEFOLKNINGSPROGNOS Källa: Prognos Demos baserad på data från bland annat SCB. Att delen män dominerar i vissa intervall kan kopplas till immigration. Bland asylsökande så är ca 60 % ensamma män enligt Migrationsverket. Med en anhörighetsinvandring kommer sannolikt olikheterna att jämnas ut Befolkningen w Män Kvinnor Källa SCB 80

81 In och utpendling Pendlingen har förändrats under senare år. Kommunens utpendling till Trollhättan har minskat samtidigt som inpendlingen från Trollhättan till Vänersborg har ökat. Mycket kan kopplas till att antalet arbetstillfällen förändrats genom SAAB:s nedläggning. Grundförutsättningen för pendling är goda kommunikationer. Det är idag lätt att pendla inom Tvåstad. Däremot är det mer tidskrävande att pendla från våra norra kommundelar Inpendling Utpendling Trollhättan Uddevalla Göteborg Mellerud OBS Skalorna varierar då inpendlingen är avsevärt mindre än utpendlingen, (arbetspendling) OBS 2.7 Flyttnetto Idag väljer fler än tidigare att bo kvar i kommunen vid studier och arbete på annan ort. Orsaken är att Det idag är enkelt och snabbt att dagpendla. Ökning har kommunen i intervallen år vilket är positivt då den arbetsföra befolkningen ökar. En del i tillskottet under 2015 kan kopplas till en ökad immigration. 100 Förändring av flyttnetto sedan Källa SCB 81

82 Vad har byggts Under de senaste fem åren har det byggts i genomsnitt drygt 40 bostäder per år enligt Länsstyrelsens statistik. Det mesta som byggts är småhus. Takten i bostadsbyggandet har inte motsvarat efterfrågan. Nybyggda/ombyggda bostäder Antal lägenheter I nybyggda småhus I nybyggda flerfamiljshus Nettoförändringen i ombyggda flerbostadshus 2.9 Hushållsbildning Tabellen nedan visar tydligt på att de flesta hushåll består av en eller två personer vilket ska spegla vilken typ av bostäder som produceras. Nedan redovisas behov av olika typer av bostäder men redan här kan det konstateras att en stor andel mindre lägenheter för en och tvåpersonshushåll bör beaktas. Antal hushåll 2015 Hushållstyp Källa SCB Antal hushåll Utan barn Med barn 0-24 år Med barn 25+ år Totalt Ensamstående Sammanboende Övriga hushåll Totalt Personer som saknar lägenhetsuppgift ingår inte i hushållsstatistiken. I kommunen saknar 2,82 procent av befolkningen uppgift om lägenhet Migration Immigrationen har en stor påverkan på efterfrågan av bostäder. Kommunens befolkning har ökat kraftigt under senare år där immigranter står för en stor andel av ökningen. Detta kräver en särskild analys. Kommunen har varit i liknade situation under Balkankrisen. Kommunen hade en kraftig befolkningsökning som stagnerade när krisen gick mot sin lösning och några år senare hade befolkningen i kommunen sjunkit och stagnerat på en högre nivå än innan immigrationen men lägre än under maxperioden. Många flyttade till andra städer, flera återvände vilket innebar förändringar. Idag är möjligheten att flytta till andra städer till skillnad från tidigare kraftigt begränsad vilket minskar rörligheten bland immigranter. Orsaken är bostadsbrist i hela landet. Under 2016 bedöms totalt nyanlända med uppehållstillstånd behöva hjälp med bosättning i landet. Länsstyrelsen har utifrån detta gjort en kommunfördelning av ansvaret för mottagande av nyanlända på anvisning, vilken formellt fastslås av Regeringskansliet ett år i taget. 82

83 19 Under 2016 kommer flera avvisningar att ske. Både bland ensamkommande ungdomar och andra. Risken är stor att flera väljer att lämna boendet innan avvisning sker (enligt Migrationsverket). Detta kan sannolikt leda till en ökad hemlöshet. I Vänersborg med många boende på olika mottagningar är risken särskilt stor för att hemlösheten kan komma att öka. Utrikes födda 2015 Andel (%) av de boende i M Kv Tot Kommunen Riket Tabellen ovan visar att trots kraftig befolkningsökning genom immigration ligger kommunen fortfarande under genomsnittet för utrikes födda invånare. Situationen kan snabbt förändras på grund av politiska beslut eller händelser i omvärlden. Under de senaste tre åren är kommunens flyttnetto gentemot utlandet ca personer Slutsatser Befolkningen har ökat och prognosen pekar på en fortsatt ökning. Utifrån den demografiska förändringen i kommunen under de senaste åren har det byggts för få bostäder i relation till behovet. Bristande tillgänglighet påverkar individens möjlighet till kvarboende. Immigrationen har en stor påverkan på efterfrågan av bostäder. 83

84 20 3. BEHOV Kommunen har idag ett uppdämt behov av bostäder då det under en tid inte byggts i den omfattning som behovet visar. I Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys skulle ca 140 bostäder ha byggts årligen den senaste femårsperioden medan endast 40 i snitt har byggts. I den bedömning av hur stort behovet av bostäder är har hänsyn tagits till en tidigare för låg produktion samt en ökad andel invånare som fått permanent uppehållstillstånd. 3.1 Beräkning av behovet Vänersborgs kommuns totala behov av bostäder för perioden Som grund för beräkningen används Länsstyrelsen i Västra Götalands modell. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING (prognos) invånare DIVIDERAT MED ANTAL PERSONER PER HUSHÅLL 2014 (SCB) 2,19) ÄR LIKA MED HUSHÅLLSFÖRÄNDRING PLUS RIVNING AV BEFINTLIGT BESTÅND 0 MINUS LEDIGA LÄGENHETER 0 PLUS BOSTADSRESERV 0,6 % 1 600*1,06 ÄR LIKA MED BEHOV AV NYA BOSTÄDER eller ca 160 nya bostäder/år 84

85 21 Utifrån dessa beräkningar uppgår behovet till ca 160 bostäder per år. Det totala bostadsbehovet uppgår till bostäder fram till 2026 vilket motsvarar 160 bostäder per år. Programperioden löper endast till 2022 men det är av värde att se helheten då kommunens totalprognos som sträcker sig till Länsstyrelsen i Västra Götaland gör en likartad bedömning i sin rapport Bostadsmarknadsanalys Västra Götalands län Deras bedömning är de att det behöver byggas i genomsnitt 140 bostäder per år i Vänersborgs kommun vilket är i stort sett samma som kommunens beräkning. (Skillnaden beror på att kommunen har senare uppdaterade befolkningstal). 3.2 Analys av bostadsbehov Nedan följer det bostadsbehov som har identifierats. I analysen är hänsyn inte tagen till upplåtelseformen vilken kan vara exempelvis hyresrätt, bostadsrätt, kooperativ hyresrätt, och äganderätt. Uppdelningen är gjord på flerbostadshus, småhus och boende för speciella behov. Exempel på konsekvenser av att inte tillgodose behovet av bostäder beskrivs i punktform nedan: Underskottet drabbar de som är nya på bostadsmarknaden hårdast Ungas start i vuxenlivet fördröjs Trångboddheten förvärras Nyanländas etablering försenas Behovet av bostäder för äldre ökar Hemlösheten ökar Boendesegregationen ökar Genom att det tillkommit färre bostäder än vad behovet varit har en skuld uppstått. Denna uppgår till differensen vad som byggts de senaste fem åren i jämförelse med det framräknade behovet. Differensen uppgår till ca 500 bostäder. Flerbostadshus Boende i flerbostadshus sker oftast i upplåtelseformen hyresrätt och bostadsrätt men på senare år har även ägarlägenheter tillkommit som en ny upplåtelseform. Små lägenheter på 1-2 rok tilltalar en bred grupp med både yngre och äldre samt en stor del av ensamhushållen i övriga åldersgrupper. Även ensamkommande immigranter efterfrågar denna storlek på lägenheter. 85

86 22 Stora lägenheter på 3-5 rok tilltalar dels familjer med barn men även äldre par som tidigare bott i villa och är vana vid större boendeytor. Många barnfamiljer väljer denna boendeform innan man skaffar småhus. Det är oftast men inte alltid som de ekonomiska förutsättningarna avgör valet av upplåtelseform. Många med svagare ekonomi är utestängda från bostadsrättsmarknaden då man har svårt att få lån till bostaden och tvingas därför välja hyresrätten trots att den totala boendekostnaden mellan upplåtelseformerna ofta är likvärdig. I gruppen äldre som säljer villan så fungerar både hyresrätten och bostadsrätten som alternativ. Här är det snarare kriterier som läge, service, tillgänglighet och social status som fäller avgörandet. Hyran i en nyproducerad lägenhet är ca 50 % dyrare än i en befintlig. Genom att bygga yteffektiva lägenheter i storleken 2-4 rum och kök så kan man få en variation av lägenheter som passar många olika målgrupper och ekonomier vilket leder till ett blandat boende. Yteffektiva lägenheter gör att man kan hålla nere hyran som ändå kommer upplevas som hög. Ca 7500 kr för 2 rok. Behovet av fler flerbostadshus bedöms som stort. Småhus Småhus är en byggnadstyp som är avsett som bostad för en eller två familjer. Vanliga former av småhus är friliggande villor, radhus, kedjehus och fritidshus. Boende i småhus sker oftast som äganderätt men kan även förekomma både som hyresrätt och bostadsrätt. Småhus tilltalar en bred målgrupp och är önskeboendet för många barnfamiljer. Det finns ett stort utbud av olika varianter och storlekar på småhus allt ifrån små fritidshus till stora villor. Många småhusägare har köpt en kommunal tomt där man uppfört sitt hus precis som man vill ha det. Man är sin egen byggherre och får därmed en storlek som passar det egna hushållets behov. Radhus och kedjehus uppförs oftast som bostadsrätt även om det förekommer som hyresrätt. Denna hustyp passar barnfamiljer men även äldre som fortfarande vill ha en egen täppa. Behovet av fler småhus bedöms som stort. (Se ovan) Boende för speciella behov För de personer som genom biståndsbeslut av socialförvaltningen har bedömts ha behov av boende finns olika alternativ beroende på behov. Särskilt boende, med olika inriktningar, korttidsboende och boende i livets slutskede finns inom Vård och omsorg. Gruppboende är den vanligaste boendeformen 86

87 23 inom Omsorg och funktionshindrade. Individ- och familjeomsorgen har akutboende, träningsboende samt boende för ensamkommande barn och ungdomar. Även speciallösningar förekommer. Hur behoven ser ut i framtiden är olika svårt att bedöma beroende på verksamhet. Se därför socialförvaltningens boendeplan för mer detaljerad information om planer och behov. I detta programs antaganden om utbyggnadsbehov inräknas dock uppskattade behov för socialnämnden för kommande år. Trygghetsboende är en boendeform som ligger utanför socialförvaltningens verksamhet och drivs av det kommunala bostadsbolaget. För att bo här kan vissa villkor finnas, ex. en viss minimi ålder. Socialnämnden har tagit beslut ( ) på sikt låta vissa serviceboenden övergå till att bli trygghetsboenden. Boendesituationen för hemlösa är en allmänkommunal angelägenhet och bör lösas inom det utbud av bostäder som finns i kommunen. Resurser bör avsättas på central nivå för detta uppdrag. Bostadsbolagen, både AB Vänersborgsbostäder och privata hyresvärdar, bör inkluderas i detta arbete. Det finns ett stort behov av bostäder till nyanlända flyktingar och ensamkommande ungdomar. Som prognosen ser ut idag behövs inte fler platser i boendeformen HVB. Däremot finns det behov av att få till stånd en boendekedja med olika nivåer. För de ungdomar med uppehållstillstånd i åldern år som bedöms redo att flytta från HVB finns behov av träningslägenheter med personalstöd för att på sikt kunna slussas ut till individuellt boende med eget kontrakt. 3.3 Flyttkedjor Flyttkedjor fungerar så att när någon flyttar från ett boende till ett annat uppstår en vakans. Någon annan flyttar då in och lämnar ytterligare en vakans efter sig och så vidare. I slutändan ska det bli en ledig lägenhet till en debutant på bostadsmarknaden. I Sverige har flyttkedjorna förekommit i diskussioner om vilka typer av bostäder som är lämpliga att bygga på orter med bostadsbrist, och hur bostadsbristen för unga och ekonomiskt svaga grupper kan åtgärdas. Nyproducerade bostäder har en hyra som i genomsnitt är 50 % högre än en redan befintlig lägenhet i motsvarande storlek och läge, så därför är efterfrågan på nyproduce- 87

88 24 rade bostäder inte så hög bland låginkomsttagare och unga. Men dessa grupper sägs i alla fall gynnas av flyttkedjan när dyrare bostäder byggs, eftersom det längre ner i kedjan frigörs billigare bostäder. Sett till en viss orts eller kommuns bostadsmarknad, bryts flyttkedjan ifall de som flyttar in kommer från en annan ort eller kommun. 3.4 Slutsatser För att nå balans på bostadsmarknaden finns ett behov att producera ca 1650 nya bostäder fram till Efterfrågan finns på både flerbostadshus och småhus samt med olika upplåtelseform. Möjligheten att förtäta den befintliga stadsbilden finns och bör underlättas. Nya bostadsområden bör tas fram och detaljplaneras. Förutsättningarna ska finnas för olika former av bostadsbyggande och för olika upplåtelseformer. Grunden ska vara ett långsiktigt, blandat och hållbart boende. Möjligheter behöver skapas för den som vill bygga ett eget småhus. Behovet av boende för särskilda behov bör löpande ses över för att hitta samordningseffekter inom befintliga boenden. 88

89 25 4. PÅGÅENDE OCH PLANERADE BOSTÄDER 4.1 Pågående byggnation och bygglov Nedan redovisas bostäder som redan hanteras i bygglov eller håller på att byggas. OMRÅDE UPPLÅTELSE- BOSTADSTYP ANTAL BO- PLANERAD PLANERAD NOTERING FORM STÄDER BYGGSTART KLARA Cypressen Hyresrätt Flerbostadshus Holmängen Bostadsrätt Flerbostadshus Holmängen Bostadsrätter Flerbostadshus/radhus /19 Korseberg bostadsrätter Flerbostadshus Kaplanen Äganderätt Småhus /18 Hägnaden Äganderätt Småhus /18 Brinketorp, Etapp II Äganderätt Småhus Cypressen Holmängen Kaplanen Korseberg Brinketorp etapp II Hägnaden 89

90 Pågående detaljplaner för bostäder Inom centrala Vänersborg pågår flera projekt som möjliggör förtätning. De flesta av dessa planer sker på initiativ av privata fastighetsägare. Kommunen har påbörjat arbete med detaljplaner för två stora områden: Onsjö och Skaven/ Öxnered. Dessa planer kommer att möjliggöra blandad bebyggelse och upplåtelseformer. Inom dessa två områden kommer det att finnas möjlighet till kommunala villatomter. I Frändefors finns ett planlagt område, Elgärde som inte är exploaterat. En ny detaljplan håller på att tas fram för detta område i syfte med att tillåta större byggnader än de som finns i vanliga detaljplaner för villabebyggelse. Här kommer det att finnas möjlighet att bygga stora hus, upp till 350 kvadratmeter. Avsikten är att ta till vara närheten till landsbygden kombinerat med fördelar som finns genom närheten till tätorten. Förhoppningen är att området ska vara unikt och locka nya invånare till Frändefors. Inom planen kommer det att finnas möjlighet att bygga även flerbostadshus och radhus. Utmed Vänerkusten pågår utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. I samband med detta arbetar kommunen med att ersätta gamla detaljplaner utmed kusten med nya detaljplaner som möjliggör större byggrätter och året runt boende. Sammanlagt berörs ca 200 tomter av planläggning/omvandlingen. TÄTORT OMRÅDE Kvarter UPPLÅTELSE- FORM, planerat BOSTADSTYP ANTAL BOSTÄ- DER DETALJPLAN KLAR, planerat Vänersborg Misteln bostadsrätt flerbostadshus Vänersborg Haren bostadsrätter flerbostadshus hyresrätter Vänersborg Furan bostadsrätter flerbostadshus 30 hyresrätter Vänersborg Timjan bostadsrätter flerbostadshus Vänersborg Niklasberg bostadsrätter flerbostadshus Vänersborg Nabbensber norra bostadsrätter flerbostadshus Vänersborg Lasarettet bostadsrätter flerbostadshus Vänersborg Fjällskivlingen hyresrätter flerbostadshus Vänersborg Pilen och Poppeln flerbostadshus Vänersborg Nordkroken äganderätt småhus Vänersborg Onsjö, etapp I äganderätt småhus Onsjö, etapp I radhus 80 Onsjö, etapp I flerbostadshus 20 Vänersborg Skaven/Öxnered småhus mm etapp I Vänersborg Sanden, etapp I flerbostadshus 2017 Frändefors Elgärde Äganderätt småhus Vänerkusten Sikhall södra Äganderätt småhus

91 27 Fjällskivlingen Sanden Lasarettet Pilen och Poppeln Misteln Furan Timjan Niklasberg Kv Haren Holmängen Nordkroken Skaven/ Öxnered Nabbensberg norra Korse- Mariedal Östra Onsjö Restad Kartor över pågående planer och projekt 91

92 Framtida bostäder Nedan redovisas geografiskt var i kommunen/tätorten det sker ny exploatering, omvandling, förtätning samt var behovet för tillgänglighetsanpassning av bostäder är som störst. Med omvandling menas, till exempel, områden med fritidsbebyggelse som genom exempelvis detaljplanering görs möjliga för åretruntboende. Med förtätning menas att befintlig bebyggelse kompletteras med ny bebyggelse alternativt ersätts befintlig bebyggelse med ny. Med tillgänglighetsanpassning menas att inom det på kartan markerade området finns stort behov att göra bostäder tillgängliga genom t e x installation av hiss. De grå punkterna illustrerar grundskolor. Ny exploatering Omvandling Förtätning Omvandling Tillgänglighetsanpassning Ny exploatering Ny exploatering Omvandling Ny exploatering Ny exploatering Förtätning 92

93 Karta över kollektivtrafikstråken De planerade bostadsområdena sker utefter kollektivtrafikstråken. I kommande planering och exploatering beaktas att Onsjö förbinds med Öxnered. 4.5 Redovisning per år I kommande tabeller följer en redovisning per år med uppskattat antal tillkommande bostäder. För småhus redovisas antal villor, för radhus/flerbostadshus antal lägenheter och för särskilt boende antal platser. Uppskattning av antal bostäder bygger på pågående detaljplaner samt information från berörda exploatörer/fastighetsägare. För kommunens del redovisas till exempel på Skaven/Öxnered och Onsjö önskvärd fördelning på upplåtelseform och hustyp per område och år. På det viset konkurreras inte pågående projekt ut varandra och kommunen kan aktivt efterfråga önskvärd exploatering. Särskilt boende bedrivs av socialförvaltningen och är boende för äldre, funktionsnedsatta, nyanlända, hemlösa och personer med missbruk och beroendeproblematik. Med Blandat Inom detaljplan menas enstaka villor som byggs inom redan planlagda områden. 93

94 30 Med Blandat Omvandling menas exempelvis enstaka fritidsbebyggelse som omvandlas till året runt boende. Med Inom hela kommunen och Utanför detaljplanen menas bostadsbebyggelse (huvudsakligen småhus) som tillkommer på landsbygden. Med Ej beslutat och Särskilt boende menas att antal platser är klart men placeringen är inte bestämd. Med År bedöms tiden då bostäderna kan vara inflyttningsklara. Modell som användes för flerbostadshus/radhus är att efter att detaljplan är klar sker en försäljningsprocess på ca 6 månader och därefter en byggtid på 1,5-2 år. För småhus är tiden från färdig detaljplan till inflyttningsklar något kortare. Under Kommentar redovisas om målet att bygga minst 160 bostäder, fördelade på olika hustyper och i olika upplåtelseformer är uppfyllt. TÄTORT OMRÅDE, Kvarteret UPPLÅTELSEFORM, planerat Bostadsrätt Hyres- Äganderätt rätt Antal enheter/platser för särskilt boende Små Radhus Flerbostadshus -hus ÅR Vänersborg Cypressen 48 Vänersborg Holmängen Övrigt Vänersborg Korseberg 52 Vänersborg Niklasberg 15 (nya platser) Särskilt boende Frändefors Elgärde 1 Särskilt boende Vänersborg Tegelbruksväg. 2 Särskilt boende Vänersborg Blandat 16 Inom detaljplan Vänerkusten Blandat 5 Omvandling Inom hela kommunen Kommentar 10 Utanför detaljplan SUMMA Önskad blandning med olika upplåtelseformer har uppnåtts. Under 2017 uppfylls målet att bygga minst 160 bostäder per år. Under 2017 planeras inga radhus vara inflyttningsklara. Om det under året dyker upp förfrågningar för radhusbebyggelse bör det prioriteras. 94

95 31 TÄTORT OMRÅDE, Kvarteret UPPLÅTELSEFORM, planerat Bostadsrätt Hyres- Äganderätt rätt Småhus Radhus Flerbostadshus ÅR Vänersborg Holmängen Vänersborg Onsjö, 10 Vänersborg Skaven/Öxnered 10 Frändefors Elgärde 2 Vargön Nordkroken 10 Vänersborg Blandat 7 Inom detaljplan Vänerkusten Blandat 5 Omvandling Inom hela 10 Utanför detaljplan kommunen SUMM A Vänersborg 6 Särskilt boende Kommentar Önskad blandning med olika upplåtelseformer har uppnåtts. Under 2018 uppfylls målet att bygga minst 160 bostäder per år. Övrigt TÄTORT OMRÅDE, Kvarteret UPPLÅTELSEFORM, planerat Bostadsrätt Hyres- Äganderätt rätt Småhus Radhus Flerbostadshus ÅR Vänersborg Holmängen Vänersborg Misteln 35 Vänersborg Nabbensberg norra, hus 1 35 Vänersborg Nabbensberg 15 norra, radhus Vänersborg Niklasberg, 30 Vänersborg Niklasberg 44 Särskilt boende Vänersborg Onsjö Vänersborg Skaven/Öxnered Vänersborg Öxnered små enheter 8 Vänerkusten Blandat 5 Omvandling Frändefors Elgärde 5 Brålanda Nytt område 10 Ny detaljplan behövs Vänersborg Blandat 7 Inom detaljplan Inom hela kommunen Kommentar Övrigt 5 Utanför detaljplan Ej beslutat 6 Särskilt boende SUMM A Önskad blandning med olika upplåtelseformer har uppnåtts. Under 2019 uppfylls målet att bygga minst 160 bostäder per år. 95

96 32 TÄTORT OMRÅDE, Kvarteret UPPLÅTELSEFORM, planerat Bostadsrätt Hyres- Äganderätt rätt Småhus Radhus Flerbostadshus ÅR Vänersborg Holmängen Vänersborg Haren 50 Vänersborg Haren 35 Vänersborg Nabbensberg 35 norra hus 2 Vänersborg Niklasberg 30 Vänersborg Onsjö Vänersborg Furan 20 Vänersborg Skaven/Öxnered Vänersborg Katrinedal norra Vänersborg Dalbobergen 40 Vänerkusten Blandat 5 Omvandling Vänerkusten Sikhall 10 Frändefors Elgärde 10 Brålanda Nytt område Inom hela kommunen Kommentar Övrigt 5 Utanför detaljplan Ej beslutat 6 Särskilt boende SUMM A Önskad blandning med olika upplåtelseformer har uppnåtts. Under 2020 uppfylls målet att bygga minst 160 bostäder per år. TÄTORT OMRÅDE, Kvarteret UPPLÅTELSEFORM, planerat Bostadsrätt Hyres- Äganderätt rätt Småhus Radhus Flerbostadshus ÅR Vänersborg Holmängen Vänersborg Mariedal östra 10 Vänersborg Onsjö Vänersborg Skaven/Öxnered Vänersborg Lasarettet Frändefors Elgärde 5 Brålanda Nytt område 5 15 Inom hela kommunen Kommentar Övrigt 5 Utanför detaljplan Ej beslutat 6 Särskilt boende SUMM A Önskad blandning med olika upplåtelseformer har uppnåtts. Under 2021 uppfylls målet att bygga minst 160 bostäder per år. 96

97 33 TÄTORT OMRÅDE, Kvarteret UPPLÅTELSEFORM, planerat Bostadsrätt Hyres- Äganderätt rätt Småhus Radhus Flerbostadshus ÅR Vänersborg Holmängen Vänersborg Onsjö Vänersborg Skaven/Öxnered Vänersborg Fjällskivlingen 30 Vänersborg Timjan 20 Vänersborg Lasarettet 30 Vänersborg Sanden 30 Frändefors Elgärde 5 Brålanda Nytt område 5 Inom hela kommunen 5 Utanför detaljplan Övrigt SUMM A Kommentar Önskad blandning med olika upplåtelseformer har uppnåtts. Under 2022 uppfylls målet att bygga minst 160 bostäder per år. För att kunna erbjuda bostäder i Brålanda och i Vargön (Halleskogen IV) bör påbörjas detaljplaner inom dessa områden. 97

98 34 5. HUR NÅR VI MÅLEN? De tidigare redovisade målen för bostadsproduktionen kan nås genom nedanstående riktlinjer för bostadsförsörjning. 5.1 KOMMUNENS RIKTLINJER OCH VERKTYG FÖR GENOMFÖ- RANDE För att lösa rådande bostadsbrist och möta den förväntade befolkningsökningen ska förutsättningarna finnas för att bygga minst 160 bostäder per år under planperioden. - I det långsiktiga strategiska arbetet med översiktlig planering och detaljplaner, markköp m.m. ska en bostadsproduktion om 160 bostäder om året kunna hanteras. En produktion i denna storleksordning är nödvändig för att täcka dagens efterfrågan men också att möta kommande efterfrågan. Kommunen ska ha en god planberedskap med lagakraftvunna detaljplaner för både småhusområden och flerfamiljshusområden i olika delar av kommunen. Planberedskapen ska uppgå till det dubbla bostadsbehovet. - Vi har för närvarande en god planberedskap för flerfamiljshus. För småhus i tätorten Vänersborg har vi förutom Östra Mariedal inga planlagda områden. Planberedskap för småhus uppnås under programperioden genom detaljplanering av bland annat Onsjö och Skaven/Öxnered. - Vänersborg kommuns inriktning ska vara att gå från planberedskap mot beredskap att genomföra en plan hela vägen till att området färdigställs för att bebyggas. I Mål- och resursplan ska medel avsättas för exploatering av planlagda områden. - För att genomföra en plan behövs i de allra flesta fall kommunala investeringar. Det kan till exempel vara inköp av mark, sanering av mark, projektering, utbyggnad av gata, VA och grönområden. De medel som behövs ska avsättas i den kommunala budgeten för det år i processen som det är aktuellt. Med en god beredskap för planering och investeringar kan arbetet effektiviseras och mer bostadsbyggande möjliggörs. 98

99 35 - Vänersborgs kommun ska aktivt arbeta med att skapa förutsättningar för effektiva interna processer kring bostads- och samhällsbyggnadsfrågor där ansvarsfördelningen är tydlig. De förvaltningar som är involverade i arbetet med bostadsförsörjning behöver därför tillsammans ta fram en rutinbeskrivning för processen och arbetsgången för att få en effektiv process inom kommunen. Vänersborgs kommun ska tillvarata Vänersborgs värden med Vänern, staden och landsbygden för att skapa attraktiva boendemiljöer. - Vi har mark för bostäder i sjönära lägen, i centrum, på landsbygd samt i mindre tätorter. Det är översiktsplanen roll att väga olika mål och intressen mot varandra och ta avgörande ställning till vad mark och vattenområden slutligen ska användas till. Översiktsplanen utgör därmed ett underlag för fortsatt detaljplaneläggning. Vänersborgs kommun ska genom nyproduktion främja ökad rörlighet i det befintliga bostadsbeståndet. För att stärka social hållbarhet behöver det byggas bostäder med olika upplåtelseformer inom samma områden på olika håll i kommunen. - Nyproduktion av bostäder frigör bostäder i det befintliga beståndet vilket kan gynna debutanter och ekonomiskt resurssvaga grupper på bostadsmarknaden genom att flyttkedjor kan skapas. Kommunen ska sträva efter ett varierat bostadsutbud för att stärka social hållbarhet och möjliggöra flytt mellan bostäder vid förändrade behov och önskemål. Vänersborgs kommun ska värna strategiska serviceorter med grundläggande kommunal service för att öka attraktionskraften för landsbygden och dess tätorter som bostadsort. - Värden som kollektivtrafik, service och infrastruktur ska alltid kombineras med närmiljöer av hög kvalitet för att förbättra förutsättningarna för boende. För att ta tillvara och förstärka de värden som Vänersborgs bostadsområden och tätorter har behövs analyser. Analyserna bör vara baserade på både kvalitativa och kvantitativa värden. Ett kvalitativ värde kan vara att det finns närhet till en sjö och kvantitativt värde är hur lång sträckan är till sjön. 99

100 36 - En analys av en ort kan ge svar på varför det är attraktivt att bo på vissa orter men inte andra, vad det är som saknas och vilka åtgärder som behövs för att göra en ort mer attraktiv. Ofta lyfts svaga allmänna kommunikationer fram som en orsak till att en ort inte anses vara attraktiv att bosätta sig i. Samtidigt finns det orter och bostadsområden som i stort sett saknar allmänna kommunikationer men ändå anses attraktiva. Genom att analysera respektive ort eller bostadsområde kan t.ex. ovanstående problematik få en förklaring. Vid val av område att exploatera beaktas behovet av utökad kommunal service. - Vid planering av nya bostadsområden analyseras befintliga och framtida behov av kommunal service exempelvis förskola, skola, äldrevård, VA m.m. Vänersborgs kommun ska ha ett markinnehav som möjliggör en god bostadsplanering - Ett markinnehav på strategiska platser ger större utrymme till att råda över kommunens utveckling och ger bättre möjligheter att skapa planeringsberedskap för bostäder. Kommunen ska förvärva sådan mark som behövs för samhällsbyggande och samhällsutveckling (dvs. exploatering). - Det är viktigt att kommunen är en aktiv markförvärvare och att mark förvärvas i tidiga skeden. AB Vänersborgsbostäder ska vara en aktiv aktör på bostadsmarknaden och vara garanten för att säkerställa behovet av hyresrätter i kommunen. - Det kommunala bostadsbolaget är en viktig aktör på bostadsmarknaden och ska bidra till bostadsförsörjningen genom god förvaltning, men också nyproduktion med god ekonomi och kvalitet. AB Vänersborgsbostäder har en central roll i Vänersborgs kommuns bostadsförsörjning då de kan driva bostadsbyggandet. Att bygga bra bostäder till rimliga priser för alla, oavsett inkomstgrupp eller samhällsklass är allmännyttans ursprungliga och mest grundläggande uppgift. 100

101 37 - För att öka rörligheten och nyproduktionen på bostadsmarknaden ska Vänersborgs kommun samverka med AB Vänersborgsbostäder, som har fördelar genom sin kunskap om marknaden. AB Vänersborgsbostäder har i uppdrag att utforma en plan för nyproduktion av 250 bostäder under en femårsperiod. Vänersborgs kommun ska ha en aktiv samverkan med bostadsmarknadens aktörer som vi har idag. - Kommunen styr inte ensidigt över utvecklingen på bostadsmarknaden. Den behöver ske i samverkan med andra aktörer, som fastighetsägare och byggherrar. Kommunens roll är bland annat att kontinuerligt analysera läget på bostadsmarknaden och skapa förutsättningar för den önskade utvecklingen. En väl förankrad bostadspolitisk strategi är viktig för att kunna fatta snabba beslut när det behövs. Den dagen någon visar intresse för att bygga bostäder bör kommunen vara beredd och ha en klar uppfattning om vilken inriktning som är lämplig för kommunens utveckling. - Vänersborgs kommun har kontinuerliga träffar med flera av bostadsmarknadens aktörer i olika sammanhang t.ex. Bodialog. Nätverken ska bibehållas och utvecklas för att få en bred samverkan i bostadsbyggandet och öka sannolikheten för lyckosamma projekt och effektiva processer. Försäljning av kommunal mark ska stimulera fler och nya aktörer att komma till kommunen. - Kommunen bör bli tydligare med vilka typer av bostäder som kommunen önskar i samband med försäljning av mark. Detaljplaner visar typ av fastighet, flerfamiljshus, småhus radhus m.m. och kommunen bör aktivt arbeta för att söka exploatörer som vill bygga i enlighet med kommunens intentioner. Arbetet med att tillgänglighetsanpassa bostäder och bostadsmiljön runt omkring ska uppmuntras via rådgivning från kommunen. - Kommunens ska kunna ge tydlig information och råd som ökar motivationen till ökad tillgänglighetsanpassning. 101

102 KS 2017/145 1 (1) Lars Rudström Kommunstyrelseförvaltningen Samtliga nämnder inom Vänersborgs kommun Länsstyrelsen i Västra Götaland Remiss av Bostadsförsörjningsprogram med riktlinjer för bostadsförsörjning INLEDNING En arbetsgrupp från berörda förvaltningar har nu tagit fram ett utkast till Bostadsförsörjningsprogram. Gruppens avsikt är att kunna behandla detta senast i augusti i Kommunfullmäktige. När ni läser dokumentet är det vissa delar som kanske är viktigare än andra i vår kommun. Vi vill uppmärksamma er på följande: Det beräknade årliga behovet av nya bostäder Föreslagna principer för bostadsförsörjning samt De föreslagna planerna år för år i programmet. REMISSTID Vi önskar synpunkter från er senast den 20 april Svaren sänds till Kommunkansliet, Kommunstyrelseförvaltningen i Vänersborgs kommun. För arbetsgruppen Lars Rudström Planeringssekreterare Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida Vänersborg Sundsgatan kommun@vanersborg.se 102

103 Socialnämnden Handläggare Curt-Göran Krantz TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr: SN 2016/198 Mottagare Socialnämnden Yttrande över granskning av detaljplan för del av Torpa 1:2 Kretsloppspark m.m. Vänersborgs kommun Förslag till beslut Socialnämnden avger yttrande enligt tjänsteskrivelse daterad , där nämnden konstaterar att tidigare yttrande i ärendet har beaktats. Sammanfattning av ärendet Förslag till detaljplan för fastigheterna Frode 8, Höder 3 samt del av Torpa 1:2 och Karls grav 1:1 har reviderats efter samråd i oktober Planområdet ligger söder om Tenggrenstorps industriområde i Vänersborg. Syftet med planen är att möjliggöra en etablering av en kretsloppspark. Arbetet följer normalt förfarande enligt PBL före 1 januari 2015, då planen påbörjades I samrådsredogörelsen framgår att socialnämnden har uttalat sig positivt om förslaget, bl.a. utifrån att tillgängligheten har beaktats. Vidare föreslog socialnämnden att möjligheten beaktas att skapa en daglig verksamhet inom ramen för omsorg om funktionshindrade. Samverkan med de två gruppboendena på Ankargatan skulle kunna utvecklas. Underlag GRANSKNING, normalt förfarande Detaljplan för del av Torpa 1:2 Kretsloppspark mm, Vänersborgs kommun Karin Hallberg Socialchef Curt-Göran Krantz Utredare 103

104 Diarienummer BN 2013/60 1(1) Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Trafikverket Sjöfartsverket Statens geotekniska institut Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Skanova Trollhättans Energi AB Vattenfall Eldistribution AB Villaägarna Vänersborg-Trollhättan Kommunala lantmäterimyndigheten Kommunstyrelsen Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden GRANSKNING, normalt förfarande Detaljplan för del av Torpa 1:2 Kretsloppspark mm, Vänersborgs kommun Förslag till detaljplan för fastigheterna Frode 8, Höder 3 samt del av Torpa 1:2 och Karls grav 1:1 har reviderats efter samråd i oktober Planområdet ligger söder om Tenggrenstorps industriområde i Vänersborg. Syftet med planen är att möjliggöra en etablering av en kretsloppspark. Arbetet följer normalt förfarande enligt PBL före 1 januari 2015, då planen påbörjades Förslaget till detaljplanen står inte i konflikt med översiktsplanens rekommendationer. Planområdet berörs även av riksintressen och strandskydd och förslaget har betydelse för allmänheten genom att befintlig allmänplatsmark föreslås omvandlas till industrimark. Samråd har genomförts med Länsstyrelsen om behovsbedömning av miljöbedömning. Detaljplanen antas inte medföra betydande miljöpåverkan. För kännedom och granskning enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen (2010:900) översänds härmed planhandlingarna. Synpunkter ska vara inlämnade till byggnadsnämnden senast den 10 april Vid frågor angående planförslaget är ni välkomna att kontakta handläggaren per epost pal.castell@vanersborg.se eller på telefon Handlingarna finns även tillgängliga på kommunens hemsida BYGGNADSNÄMNDEN Pål Castell Planarkitekt Byggnadsförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon E-post Hemsida Vänersborg Sundsgatan byggnad@vanersborg.se 104

105 Dnr BN 2013/ SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för del av Torpa 1:2 Kretsloppspark mm, Vänersborgs kommun Hur samrådet har bedrivits Samråd har skett 26 september till 30 oktober 2016 med normalt förfarande enligt 5 kap 11 plan- och bygglagen (före 1 januari 2015). Planhandlingar har sänts till Länsstyrelsen, Trafikverket, Sjöfartsverket, Kommunstyrelsen, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Barn- och utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Lantmäterimyndigheten, PostNord, Västtrafik, Trollhättan Energi, Skanova, Statens geotekniska institut, Västarvet, Vattenfall Heat, Vattenfall Eldistribution, Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, Naturskyddsföreningen, Villaägarna Vänersborg-Trollhättan, Hyresgästföreningen Vänersborg, samt sakägare och rättighetshavare enligt fastighetsförteckningen. Kungörelsen annonserades i Ttela 26 september Handlingarna har funnits utställda på biblioteken i Vänersborg, Vargön och Brålanda. De har även funnits tillgängliga via kommunens hemsida. Längre ner redovisas referat från de skriftliga yttranden som inkom under samrådet, vilket var från följande organisationer och personer: MYNDIGHETER OCH FÖRETAG Länsstyrelsen Trafikverket Sjöfartsverket Sveriges geotekniska institut Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Skanova Västtrafik Lantmäterimyndigheten KOMMUNENS NÄMNDER Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden ÖVRIGA Villaägarna Vänersborg Trollhättan Lilla Edet Samråd om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen har i samband med samrådet framfört att man delar kommunens uppfattning att planen inte innebär betydande påverkan på miljön

106 Referat av yttranden och kommentarer MYNDIGHETER OCH FÖRETAG Länsstyrelsen Länsstyrelsen framhåller att det är positivt att kommunen anlägger en kretsloppspark för att öka återbruket. Dock ställer de sig tveksamma till om ianspråktagandet av strandskyddat område är förenligt med miljöbalken. För att planen ska kunna godkännas kräver Länsstyrelsen bättre motivering vad gäller val av plats och behov av yta för anläggningen. En kretsloppspark skulle kunna ses som ett angeläget allmänt intresse så som kommunen framhåller i motiveringen. Men enligt Länsstyrelsen ställer Mark- och miljööverdomstolen ganska höga krav på att det ska visas att det inte finns andra platser utanför strandskyddsområde som kan fungera. Länsstyrelsen menar att de argument för valet av plats som kommunen framför är alltför svepande. Om kommunen väljer det aktuella området bör även det även visas tydligare varför inte anläggningen kan läggas helt utanför strandskyddet. Länsstyrelsen är bland annat tveksam till att kommunens ambition att ta höjd för framtida utbyggnad av en ganska opreciserad utveckling kan godtas som skäl för intrång i strandskyddet. Vidare tycker Länsstyrelsen att förslaget till brygga bör förklaras bättre. Kommentar: I planbeskrivningen har motiven för val av plats förtydligats, liksom behov av ytor för anläggningen. Vidare har kretsloppsparkens utformning bearbetats för att minimera ytkraven. I det reviderade planförslaget har gränsen för kvartersmarken flyttats för att minska intrånget i strandskydd så långt detta är möjligt utan att hindra viktiga funktioner för kretsloppsparken. När det gäller riksintressen för kulturmiljövård, friluftsliv och sjöfart delar Länsstyrelsen kommunens uppfattning att förslaget inte hotar att skada dessa. När det gäller trafiksituationen menar Länsstyrelsen, med hänvisning till Trafikverkets yttrande, att det är mycket viktigt att kommunen beskriver hur de planerar att gå vidare med frågorna och ansvaret för dem. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen avser göra en dagvattenutredning och vidta åtgärder för att minimera föroreningar till Karls grav. Dock påpekas att det är viktigt att Sjöfartsverkets synpunkter kring dagvattenhanteringen beaktas. Kommentar: En dagvattenutredning har genomförts på uppdrag av kommunen. Utredningen redovisar principlösningar för hur dagvattnet kan hanteras. En utgångspunkt är att den kemiska statusen för Karls grav inte ska försämras. Allt dagvatten från anläggningen kommer att ledas samlas upp via oljeavskiljare i en damm innan det når Karls grav via ett biflöde. Rutiner och tekniska lösningar för att samla upp brandvatten kommer att skapas. Risken för ökade sedimenteringsproblem är därmed låg. När det gäller geoteknik och markföroreningar har Länsstyrelsen inget att erinra mot förslaget

107 Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen vill underlätta för besökare som går eller cyklar. Dock måste konsekvenserna när det gäller biltrafik beskrivas bättre. Det måste framgå av planen om bullret från den eventuella trafikökningen förväntas påverka de närboende. Kommentar: En bullerutredning har genomförts på uppdrag av kommunen. Beräkningarna visar att det i första hand är anläggningens maskiner och hantering av containrar som avgör bullernivåerna. Beräkningarna visar även att Naturvårdsverkets riktlinjer inte kommer att överskridas under vardagar kl 6-18 vid fullt nyttjande av anläggningens arbetsfordon. För att klara riktvärdena även de kvällar och lördagar som kretsloppsparken har öppet krävs att endast ett av fordonen i taget är i drift. Trafikverket Trafikverket hänvisar i sitt yttrande till Sjöfartsverket och framför i övrigt inga synpunkter. Sjöfartsverket Sjöfartsverket framför inga synpunkter på planförslaget och anser inte att det påverkar riksintresset för sjöfart påtagligt. Dock framförs några synpunkter som inte innebär förändringar av planförslaget: Förhandlingar pågår med Vänersborgs kommun kring skötsel av strandområdena. Sjöfartsverket vill inte att dagvatten förs direkt ut i Karls grav på grund av problem med sedimentering som kan uppstå. Om slussleden byggs om för större fartyg kan eventuellt andra åtgärder längs kanalen behövas, vilket dock inte anses påverkas av den aktuella detaljplanen. Det bör tydligt framgå vad vattenområdet ska användas till om det planläggs. Sveriges geotekniska institut (SGI) SGI har ingen erinran mot planförslaget så länge det inte utförs några större uppfyllningar. Kommentar: Enligt planbestämmelse ska ytterligare beräkningar göras inför markarbeten och byggnation för att säkra att anläggningen inte skapar sättningar. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund anser att vidare utredning behövs kring de transporter av farligt gods som detaljplanens genomförande ger upphov till. Kommentar: Planbeskrivningen har kompletterats med uppgifter om det farliga avfall som behöver fraktas från anläggningen

108 Skanova Skanova påpekar att de har ledningar i planområdet och att dessa bör hamna inom u- område. Västtrafik Västtrafik har inget att erinra mot förslaget utan ser positivt på att utveckling sker i nära anslutning till befintlig kollektivtrafik. Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndigheten framför följande synpunkter på handlingarna: - Utfartsförbud bör vara med bland bestämmelserna. - Beteckningarna x och p1 är inte med i kartan om de ska gälla som bestämmelser. - Gatunamnet är fel för Svetsargatan. - Rubrik saknas i planbestämmelserna för dagvattendamm och återvinning. - Bestämmelsen p1 skulle innebära att en byggnad på Frode 8 blir planstridig (den ligger ca 3 m från fastighetsgräns). - En gc-väg saknas i illustrationen. - Om passagen mellan Svetsargatan och kanalvägen säkert ska genomföras bör beteckningen gc-väg eller gångväg läggas in i plankartan. - I genomförandebeskrivningen bör en text om kvartersförändringarna läggas in. - Under rubrik om fastighetsrättsliga frågor bör förtydliganden kring ändringarna för Frode 8 mm. läggas in, samt kring genomförande av ledningsrätter på kvartersmark. Kommentar: Planförslaget har reviderats utifrån Lantmäteriets synpunkter. När det gäller gc-väg mellan Svetsargatan och Kanalvägen finns den beteckningen med sedan tidigare, men den står på mitten av Kanalvägen. KOMMUNENS NÄMNDER Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ser positivt på planförslaget och har inget att erinra. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden har inget att erinra mot förslaget. Kulur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden har inget att erinra mot planförslaget

109 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden ser positivt på att en kretsloppspark planeras. Dock ställer de krav på vidare utredningar när det gäller buller och dagvatten för att bättre redovisa förslagets konsekvenser. Bullerutredningen bör även visa hur eventuella bullerskydd bör utformas. Planbestämmelser kan behövas för hantering av dagvatten och släckvatten. Kommentar: En bullerutredning har genomförts på uppdrag av kommunen. Beräkningarna visar att Naturvårdsverkets riktlinjer inte överskrids under vardagar kl 6-18 vid fullt nyttjande av anläggningens arbetsfordon. För att klara riktvärdena även de kvällar och lördagar som kretsloppsparken har öppet krävs att endast ett av fordonen i taget är i drift. Möjlighet att anlägga bullerskydd finns, till exempel öster om Tegelbruksvägen, men det finns inget behov att lägga in planbestämmelser kring det. Även en dagvattenutredning har genomförts på uppdrag av kommunen. Den redovisar bland annat förslag på hur dagvattnet kan samlas upp för infiltration i grönområdet väster om anläggningen, samt i en damm i söder. Planen möjliggör detta. Plankartan behöver kompletteras med bestämmelse kring förorenad mark. Kommentar: Istället för hänvisning till planbeskrivningen har kraven specificerats direkt i planbestämmelserna. Planbeskrivningen bör kompletteras med information kring anmälningsplikt för verksamheten. Tillståndsprocessen bör ske parallellt med planprocessen. Kommentar: Informationen har förts in i den reviderade planbeskrivningen. Kommunen har initierat arbete med tillståndsansökan. Miljö- och hälsoskyddsnämnden antyder att en annan beteckning än NATUR kunde vara lämplig för området längs Karls grav, som ger större möjligheter att utveckla det som rekreationsområde. Kommentar: Beteckningen är ändrad till PARK för att ge bättre möjligheter att utveckla området som rekreationsstråk. Miljö- och hälsoskyddsnämnden trycker på att utformningen av kretsloppsparken är viktig och att en hög andel grönyta bör eftersträvas. Kommentar: Detaljplanen är ett klumpigt instrument för att styra detaljutformningen av kretsloppsparken. Det ligger i kommunens intresse att anlägga kretsloppsparken på ett attraktivt sätt. Diskussion om detaljutformning kan föras i samband med projektering och bygglovsprövning. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att infarten från Svarvargatan anges som gata på allmän plats istället som y-område på kvartersmark. Kommentar: Denna ändring har gjorts i det reviderade förslaget

110 Samhällsbyggnadsnämnden noterar även att skissen över kretsloppsparken inte överensstämmer med texten. Kommentar: Skisser har uppdaterats i det reviderade förslaget. Socialnämnden Socialnämnden uttalar sig positivt om förslaget, bl.a. utifrån att tillgängligheten har beaktats. Socialnämnden föreslår att möjligheten beaktas att skapa en daglig verksamhet inom ramen för omsorg om funktionshindrade. Samverkan med de två gruppboendena på Ankargatan skulle kunna utvecklas. Villaägarna Vänersborg Trollhättan Lilla Edet Föreningen uttalar sig positivt om planförslaget och nämner bland annat långsiktigheten, kapacitetsökningen, utveckling av strandpromenaden och ambitioner med pedagogisk verksamhet. BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Pål Castell planarkitekt 6 110

111 Dnr BN 2013/60 Dnr KS 2013/288 Detaljplan för Del av Torpa 1:2 Kretsloppspark mm Vänersborgs kommun PLANBESKRIVNING Byggnadsförvaltningen Upprättad i augusti 2016 Reviderad i februari 2017 Granskningstid: 13 mars 10 april 2017 Normalt förfarande, PBL 2010:

112 Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser och är rättsligt bindande. Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa planens syfte, förutsättningar, genomförande och konsekvenser. Den har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att den ska vara vägledande vid tolkningen av planen. Planprocessen regleras i plan- och bygglagen (PBL). Figuren nedan illustrerar planprocessen och visar hur långt detaljplanen har kommit. Planeringsarbetet sker med öppenhet och insyn. Det ger ett bra beslutsunderlag, besluten får en god förankring och det ger möjlighet till att påverka den egna närmiljön. Följande tjänstemän har medverkat i arbetet med planen: Handläggande planarkitekt Pål Castell, Byggnadsförvaltningen/Plan- och bygglovsenheten Medverkande tjänstemän Daniel Larsson, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Kretslopp och vatten Lars Jenssen, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Kretslopp och vatten Niclas Janflod, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Kretslopp och vatten Björn Magnusson, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Gatuenheten Maria Wagerland, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Fastighetsenheten Elin Isaksson, Miljö- och hälsoskyddskontoret Irén Larsson, Miljö- och hälsoskyddskontoret Eddie Sandin, Byggnadsförvaltningen/Lantmäterienheten Planen finns tillgänglig på kommunens hemsida: Under granskningstiden kan synpunkter på planförslaget lämnas till: Plan- och bygglovsenheten Byggnadsförvaltningen Sundsgatan Vänersborg byggnad@vanersborg.se GRANSKNINGSHANDLING 2 112

113 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANBESKRIVNING... 4 Handlingar... 4 Planens syfte och huvuddrag... 4 Plandata... 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 6 RIKSINTRESSEN OCH ALLMÄNNA INTRESSEN... 9 KORTFATTAD BESKRIVNING AV KRETSLOPPSPARKEN ENLIGT FÖRSLAGET Förändrad syn på avfallshantering Vad är en kretsloppspark Vänersborgs kretsloppspark FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur, mark- och vattenförhållanden Bebyggelse Rekreation Trafik och kommunikationer Störningar Teknisk försörjning KONSEKVENSER MILJÖBEDÖMNING GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Ekonomiska frågor Tekniska frågor GRANSKNINGSHANDLING 3 113

114 PLANBESKRIVNING Handlingar Följande handlingar ingår: Plankarta med illustration och bestämmelser, skala 1:1000 Planbeskrivning (detta dokument) Fastighetsförteckning (finns på Byggnadsförvaltningen) Övriga handlingar: Geoteknisk och miljöteknisk utredning, utförd av Sweco, (finns på Byggnadsförvaltningen) Bullerutredning, utförd av ÅF, (finns på Byggnadsförvaltningen) Dagvattenutredning och brandvattenutredning, utförd av Ramböll, (finns på Byggnadsförvaltningen) Planens syfte och huvuddrag Samhällsbyggnadsförvaltningen har den 16 juli 2013 kommit in med en beställning av en ny detaljplan för området Torpa 1:2. Uppdraget att ta fram planen gavs till Byggnadsförvaltningen av Kommunstyrelsen 22 augusti Syftet är att möjliggöra anläggning av en kretsloppspark. Samhällsbyggnadsförvaltningens återvinningsstation på Holmängen har inte möjlighet att växa inom Holmängen. Verksamheten behöver utökas och Samhällsbyggnadsförvaltningen vill anordna en modern kretsloppspark på det nu sökta området som är en del av den kommunägda fastigheten Torpa 1:2. Platsen där kretsloppsparken är tänkt att ligga är naturmark enligt stadsplan 303 och där finns ingen byggnation. Marken har blandad vegetation och används bland annat för kommunens julgransplantering. Kretsloppsparken innebär att en stor del av ytan hårdgörs för trafik, upplag och uppställning av magasin/containers, att en plattform med ramper anläggs, samt att byggnader för återvinning och personal uppförs. I den norra delen av planen blir markanvändningen i huvudsak oförändrad som verksamhetsområde, förutom att en korridor för väg flyttas. Plandata Planområdets läge Området ligger i direkt anslutning till Tenggrenstorps verksamhetsområde, i den sydöstra kanten, intill Tegelbruksvägen. Avgränsning åt öster utgörs av Tegelbruksvägen. I norr följer plangränsen fastigheterna Höder 3 och Frode 8. I väster följer den befintlig plangräns i vattnet. Planens utbredning söderut utgår från att ge en lagom stor yta för verksamheten, vilket innebär att avgränsningen hamnar intill ett befintligt dike. GRANSKNINGSHANDLING 4 114

115 Flygbild över området. Detaljplanens ungefärliga läge markerat med rött. Karta med fastighetsgränser. Detaljplanens ungefärliga läge markerat med rött. GRANSKNINGSHANDLING 5 115

116 Areal Planområdets areal är ca m², av vilket ca m² utgörs av vattenområde. Markägoförhållanden Vänersborgs kommun äger merparten av den obebyggda markarealen. De två verksamhetstomterna i norra delen ägs av ett privat företag medan vattenområdet i huvudsak ägs av Sjöfartsverket. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Här redovisas vad tidigare kommunala planer och styrdokument har att säga om det aktuella planområdet. Översiktsplan I kommunens översiktsplan från 2006 sägs inget direkt om denna plats. Den igår i tätortsområdet för Vänersborg och Vargön där en fördjupad översiktsplan håller på att tas fram. Grönplan Kommunfullmäktige har den 15 april 2009 godkänt Grönplan Vänersborg Grönplanen redovisar den gröna miljöns ekologiska, sociala och kulturella värden. I dokumentet beskrivs de nuvarande förutsättningarna för grönstrukturen i kommunen, en övergripande analys av hur grönstrukturerna kan utvecklas, samt strategier för bevarande av befintliga värden. I grönplanen lyfts strandområdena kring Karls grav som viktiga ur flera aspekter. Bland naturvärden nämns att våtmarkerna sydöst om det aktuella planområdet utgör viktiga miljöer för insekter, groddjur och fåglar. Stråket som helhet pekas också ut som värdefullt som kulturmiljö. Grönplanen rekommenderar att omgivningarna kring Karls Grav utvecklas som närnatur för friluftsliv, båtliv och turism; att gång- och cykelvägar utvecklas till vackra rekreationsstråk; samt att en tät trädrad planteras för att avskilja kanalområdet från Tenggrenstorps industriområde. Gällande detaljplan Planområdets norra del ligger inom Tenggrenstorps industriområde. Den gällande stadsplanen, plan 275, antogs 22 juli I den del som berör aktuellt planområde är markanvändningen satt till industriändamål, samt småindustri och hantverksändamål. Handel knuten till verksamheten tillåts och byggnation är begränsad till högst 60% av fastighetsytan med en byggnadshöjd på högst 7,6 m. Industriområdet avgränsas söderut med parkmark och en tio meter bred remsa av allmänplatsmark skiljer kvarteret Frode från Höder. GRANSKNINGSHANDLING 6 116

117 Utsnitt från plankarta, stadsplan 275, gällande för norra delen av området För resterande delen av planområdet gäller stadsplan 303, antagen 30 augusti Platsen där återvinningscentralen föreslås är enligt planen avsedd för parkmark. GRANSKNINGSHANDLING 7 117

118 Utsnitt från plankarta, stadsplan 303, gällande för södra delen av området Motion om kretsloppspark Marika Isetorp och Anders Wiklund (MP) lämnade 14 november 2011 in en motion om att kommunen skulle inrätta en kretsloppspark (diarienummer 2011/460). Två alternativa förslag formulerades: Vänersborgs kommun inrättar en kretsloppspark för vänersborgarna. Ett centrum för återbruk i samarbete med återvinningscentral och med reparationsverkstad, kunnig personal och secondhand-butik. alternativt: Inrätta en kretsloppspark vid återvinningscentralen där man kan ställa saker man vill bli av med. Antingen kan de som vill ta vara på sakerna på plats eller också samarbetar man med hjälporganisationer som säljer vidare via egen butik. Motionen fick positivt gensvar i Samhällsbyggnadsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslöt 12 december 2012 att bifalla motionens intentioner och gav Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda frågan vidare. GRANSKNINGSHANDLING 8 118

119 Lokalisering av kretsloppsparken En viktig fråga för utredningsarbetet under våren 2013 var lokaliseringen av en kretsloppspark. En grupp tjänstemän från Samhällsbyggnadsförvaltningen ledde arbetet. Följande aspekter var viktiga: - Ytan: Önskemålet var m 2 kommunalägd mark för exploatering. Marken ska vara lämplig för bebyggelse ur geoteknisk synpunkt. - Tillgängligheten: Platsen ska lätt kunna nås av både arbetsfordon och besökare, även fotgängare och cyklister. - Störningsrisken: Anläggningen kan ge upphov till buller, vilket innebär att den bör ligga på visst avstånd från bostadsbebyggelse. Andra alternativ som utreddes var nya verksamhetsområdet i Holmängen söder om Östra vägen, Vargöns industriområde där pappersbruket tidigare legat, samt befintliga läget för återvinningscentralen i (gamla) Holmängens industriområde. Utifrån aspekterna ovan bedömdes läget söder om Tenggrenstorps industriområde vara det mest strategiska. Ytan är tillfredsställande: Efter studier av utformningen landade förslaget på ca m2, vilket ryms på platsen med ett begränsat intrång i strandskyddet. Befintligt läge på Holmängen ger inte tillräckliga förutsättningar att utveckla verksamheten. Tillgängligheten är god: Det finns goda möjlighet att nå platsen via bil från olika håll i tätorten. Det finns även goda förutsättningar för gång- och cykel, samt kollektivtrafik (för besök). En mycket stor fördel är möjligheten att ha helt separata körvägar för arbetstrafik och privatfordon, och där dessutom transporter kan gå direkt via industriområdet ut till sekundärled för farligt gods. Tillgängligheten är bättre på Tenggrenstorp än de andra alternativen. Störningsrisken är tillfredsställande: Det är 250 m till närmsta bostadsområde och det finns goda förutsättningar att skärma av med till exempel bullervall om det skulle behövas. Verksamhetens typ passar in i det befintliga verksamhetsområdet. Planuppdrag Kommunstyrelsen beslutade att ge Byggnadsförvaltningen uppdrag att ta fram förslag på detaljplan för det aktuella området den 9 oktober (se Tjänsteutlåtande diarienummer 2013/288) med syfte att möjliggöra etablering av en kretsloppspark. RIKSINTRESSEN OCH ALLMÄNNA INTRESSEN Här redovisas olika allmänna intressen, aktuella för området, som pekats ut av länsstyrelsen och andra statliga organ. Riksintressen Karls grav har pekats ut som riksintresse för kulturmiljövård och friluftsliv, i båda fallen med hänvisning till 3 kap 6 miljöbalken, samt för sjöfart med hänvisning till 3 kap 8 miljöbalken (se kartutdrag nedan). Riksintresset för kulturmiljövård har pekats ut av Riksantikvarieämbetet. Motivet är att kanalmiljön är av stor transporthistorisk betydelse. Det som lyfts fram i värdebeskrivningen är slussarna, minnessten och kanalkontor. GRANSKNINGSHANDLING 9 119

120 Riksintresset för friluftsliv har pekats ut av Naturvårdsverket. Området sträcker sig från Dalbobron, via nordöstra delen av Vassbotten och Karls grav, ned till slussområdet i Trollhättan. I motiveringen lyfts såväl båtliv som promenadstråk längs vattnet fram. Viktigt för att bevara och utveckla värdena är att värna kulturarv och naturupplevelser inom området, tillgängligheten till och längs med stränder och visuell kontakt med vattnet från land. Riksintresset för sjöfart pekats ut av Trafikverket. Det rör den allmänna farleden från Göteborg till Vänern via Göta Älv, Karls grav och Vassbotten. För att tillgodose riksintresset ska ingen anläggning eller bebyggelse uppföras som kan hindra sjöfarten. Karta som visar gränser för riksintresset för kulturmiljövård (lila), riksintresset för friluftsliv (grönt), riksintresset för sjöfart (brunt), samt en linje ca 100 meter från strandkanten (där strandskydd kan gälla vid planändring). Bedömning Anläggandet av kretsloppsparken ska ske med hänsyn till dessa riksintressen så att inga viktiga värden skadas eller hotas. En bred korridor med naturmark och gång-/cykelstråk bör lämnas längs med stranden. Trädplantering mellan gång-/cykelväg och anläggningens stängsel bör anläggas och stängslet bör utformas på ett sätt som inte stör kanalmiljön. De väsentliga kärnvärdena, såsom dessa är uttryckta i respektive värdebeskrivning för riksintresse för kulturmiljövård och friluftsliv, påverkas därmed inte av planförslaget i GRANSKNINGSHANDLING

121 någon nämnvärd utsträckning. Någon skada på dessa riksintressen uppstår således inte av den föreslagna verksamheten. När det gäller sjöfarten är bedömningen att den inte påverkas av att kretsloppsparken anläggs eftersom den planerade markanvändningen inte är störningskänslig och kan inte anses utgöra sådan markanvändning som bör riskbedömas i förhållande till transporter av farligt av farligt gods. Strandskydd I Miljöbalkens kapitel 7 behandlas bland annat frågan om strandskydd, det vill säga att nya byggnationer och förändrad markanvändning inte tillåts i strandnära läge om detta försämrar allmänhetens tillgång till vattnet eller livsvillkor för djur- och växtlivet där. Strandskyddsområdet för Karls grav är generellt 100 m från strandlinjen inåt land och lika långt utåt vattnet. Dock är strandskyddet upphävt för merparten av det aktuella planområdet (den del som ingår i stadsplan 303). När en ny detaljplan ska upprättas görs en ny prövning av strandskyddet. Särskilda skäl, som beskrivs i Miljöbalken 7 kap 18, krävs då för att den nya planen ska kunna tillåta ökad bebyggelse närmare än 100 meter från stranden. Bedömning En utredning om alternativa lokaliseringar av en kretsloppspark genomfördes av Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutsatsen var att det aktuella området är bäst lämpat för denna verksamhet. Andra förslag hade nackdelar bland annat när det gäller tillgänglighet, logistik, plats för expansion och närhet till bostäder. Dessa nackdelar sågs som avgörande för att välja Tenggrenstorp. I utformningen av förslaget har ambitionen varit att så långt som möjligt undvika intrång i strandskyddet. Det har dock varit viktigt att kretsloppsparken ska ha tillräckliga ytor för att kunna fungera bra och täcka de behov som finns. I öster begränsas området av Tegelbruksvägen och i söder av ett utflöde och dåliga markförhållanden. Att förlägga delar av verksamheten på andra sidan Tegelbruksvägen har inte ansetts lämpligt, bland annat på grund av att vägen skulle utgöra en problematisk barriär, att anläggningen skulle komma närmare bostäder samt att utvecklingsmöjligheterna området öster om vägen är begränsade av kraftledningar. Kretsloppsparken bedöms vara ett angeläget allmänt intresse, vilken kan utgöra ett särskilt skäl för upphävande av strandskydd enligt Miljöbalken 7 kap 18 c p.5. Den planerade verksamheten ger långsiktiga fördelar för samhället genom en strategiskt och lättillgänglig anläggning för en långsiktigt hållbar avfallshantering. En annan placering med de funktionskrav, krav på ytor, arbetsmiljö, angöringsmöjligheter, tillgänglighet med mera har inte kunnat hittas inom kommunen. Det är endast en mindre del av området inom 100 m från strandlinjen där strandskyddet behöver upphävas, och en del av denna yta är sedan tidigare ianspråktagen. I övrigt behåller planförslaget strandkanten och Kanalvägen som allmän plats. Därmed kommer strandskydd att inträda på dessa ytor, där det sedan tidigare varit upphävt. Även på en bit av befintlig kvartersmark GRANSKNINGSHANDLING

122 kommer strandskydd att inträda, där gång- och cykelväg samt infart ligger. Detaljplanen skapar dessutom möjlighet för en ny gång- och cykelväg ner till kanalen, vilket ökar tillgängligheten till stranden. Stråket utefter Karls Grav kommer även fortsatt att bibehållas som ett strategiskt viktigt allemansrättsligt gång- och cykelstråk. Se vidare under rubriken Rekreation. Bedömningen är att det trots intrånget går att tillgodose strandskyddets syften om allmänhetens tillgänglighet till stranden samt skydd av växt- och djurlivet. Bedömningen är också att det angelägna allmänna intresse som ligger i kretsloppsparkens placering på denna plats motiverar intrånget. Skiss som visar vilket område inom 100 m från vattnet som strandskydd inte kommer att gälla enligt planförslaget (skrafferat med rött). Delen inom befintlig kvartersmark är redan ianspråkstagen sedan tidigare. Fornlämningar Enligt Riksantikvarieämbetets register Fornsök finns inga fornlämningar inom planområdet och inte heller inom närområdet finns sådana fynd som gör att planområdet skulle vara särskilt intressant utifrån arkeologisk synvinkel. Bedömning Bedömningen är att inga arkeologiska utredningar behöver göras. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer Inom planområdet finns inga byggnader eller miljöer med identifierat kulturhistoriskt värde, utöver det som nämns ovan under riksintressen. Kanalens kulturhistoriska värde på denna plats rör dess funktion som slussled och inte markutformningen. GRANSKNINGSHANDLING

123 Bedömning Bedömningen är att inga kulturhistoriska hänsyn behöver tas utöver det som nämns ovan under riksintressen. KORTFATTAD BESKRIVNING AV KRETSLOPPSPARKEN ENLIGT FÖRSLAGET Förändrad syn på avfallshantering Avfallshantering handlade ursprungligen främst om att få undan sopor från stadens gator. Sedan och 70-talen uppmärksammades bland annat spridning av miljöfarliga ämnen från soptippar. Diskussionen påbörjades också om att det i längden är ohållbart att hela tiden tillverka nya saker som hamnar på växande soptippar. Kretslopp blev ett viktigt ledord och lagstiftningen har utvecklats både för att minska miljöfarliga utsläpp och för att ta vara på de resurser som finns i vårt avfall. I EU:s avfallsdirektiv från 2008 läggs den så kallade avfallstrappan fram som en viktig princip. Enligt den ska man i första hand försöka minska tillkomsten av nytt avfall, bland annat genom att minska onödig konsumtion, göra produkter mer långlivade och undvika onödiga förpackningar. I andra hand ska man försöka återanvända saker som är funktionsdugliga eller kan repareras. I tredje hand ska man återvinna material. I fjärde hand ska man ta vara på energi. Som en sista åtgärd finns deponi, det vill säga att man samlar ihop avfallet utan att använda det. EU:s avfallsdirektiv fördes in i svensk lagstiftning Idag läggs väldigt lite avfall på deponi, det vill säga soptipp, i Sverige. Ungefär hälften bränns för energiåtervinning och en liknande mängd samlas in för materialåtervinning eller biologisk behandling. Många framhåller nu ökat återbruk som en viktig väg framåt. Vad är en kretsloppspark Redan idag sker mycket återbruk genom den växande marknaden för andrahandsförsäljning. Men för vissa typer av varor är möjligheterna för återbruk inte fullt utnyttjade utan mycket slängs istället som grovavfall. Detta gäller till exempel byggmaterial och saker som behöver repareras. De senaste åren har många kommuner satsat på att underlätta återbruk i anslutning till återvinningscentraler. Ofta används då ordet kretsloppspark för att trycka på att vi vill skapa bättre förutsättningar att använda befintliga resurser, minska avfallet och klättra högre på avfallstrappan. Vänersborgs kretsloppspark Tjänstemän på Kretslopp och vatten, Samhällsbyggnadsförvaltningen i Vänersborgs kommun, arbetade under hösten 2015 fram ett förslag på hur en kretsloppspark skulle kunna se ut. Studieresor genomfördes där anläggningar i Malmö, Halmstad och Ängelholm besöktes. Konsultföretaget Sweco bidrog i arbetet. En viktig princip för förslaget är att besökare och arbetstrafik rör sig på helt separata ytor. Därför behövs olika infarter för besökare och arbetsfordon. Vidare måste alla upp- GRANSKNINGSHANDLING

124 samlingsplatser ha en avlämningssida och en hämtningssida. Viktigt är också att besökstrafiken ska kunna röra sig ohindrat i en slinga, medan arbetsfordon måste ha tillräckligt med plats för att kunna vända i båda ändar. För att undvika köer ute på Tegelbruksvägen eller inne på området rymmer förslaget gott om ytor för besöksfordon. Det ska också gå att vända efter att ha lämnat miljöfarligt avfall eller till återbruk utan att behöva köra upp på rampen. Inlämning av miljöfarligt avfall och återbruksvaror ska komma först, och det är viktigt att det är tydligt vad som ska lämnas in där. Eftersom det är svårt att veta hur mycket plats som i framtiden kommer att behövas för återbruk ska planen ta höjd för utbyggnad. Försäljningen av återbruksprodukter ligger enligt förslaget inte på själva kretsloppsparken. Ett motiv till uppdelningen är att kommunen inte räknar med att vara huvudman för försäljning utan att det i huvudsak kommer att utföras av frivilligorganisationer som kan ha andra platser de säljer på. Ett annat skäl är att det är svårt att få ihop det på ett smidigt sätt rent logistiskt. Ett tredje skäl är att det sällan finns en tydlig koppling för besökande mellan avlämning och försäljning, det vill säga att man gör dessa ärenden vid olika tillfällen. För att ta höjd för framtida behov av ytterligare fraktionsindelning beslutades att anläggningen ska ha plats för 30 containrar. Minst två containrar behövs för varje fraktion för att kunna byta utan att det blir avbrott. Skiss på utformning av kretsloppsparken (grundritning av Sweco, reviderad av kommunen mars 2017). Se även perspektivbilden inlagd på plankartan som illustration. GRANSKNINGSHANDLING

125 Möjlighet behövs att utveckla området. Det är viktigt att verksamheten ska kunna utökas när det gäller återbruket i takt med framtida regeländringar och ändrade vanor och attityder. Kommunen ser det även som viktigt att ha möjlighet i framtiden att utveckla pedagogiskt arbete kring frågor om avfallshantering och kretsloppstänkande. Den del som i förslaget rymmer hantering av ris och kompost är en yta som kan få en viktig roll för till exempel utökning av återbruk, besöksverksamhet eller liknande. Dagvattenhateringen är en viktig del och den föreslagna lösningen innebär att dagvattnet ska hanteras helt inom anläggningens tomtmark. Enligt dagvattenutredningen behövs en damm som kan ta hand om 200 m 3. Läs vidare nedan under rubriken dagvatten. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur, mark- och vattenförhållanden Mark och vegetation Marken där kretsloppsparken ska anläggas är ganska flack och svagt sluttande från nästan +48 m i nordöst till ner mot +46 m i sydväst. Växtligheten är blandad med öppna gräsytor, sly och en del större träd. Ett tydligt inslag är de stora granarna som planterats och fått breda ut sig för att kunna bli julgranar på torget. Västra delen av planområdet, som sluttar ner mot kanalen, är i huvudsak sankt och med låg vegetation. Planförslag Enligt förslaget kommer vegetationen att tas bort på ytan där kretsloppsparken anläggs. Till viss del kommer nya träd och planteringar anläggas. Bedömningen är att inga viktiga naturvärden går förlorade. Ett område med grönyta sparas dock längs kanalen och gång-/cykelstråket och i detta möjliggörs utveckling av så kallade multifunktionella ytor som ska ge höjda naturvärden, höjda rekreationsvärden och samtidigt kunna ta hand om dagvatten. Rekommendationen i grönplanen är att en tät trädrad planteras längs tomtgränsen mot kanalen. Denna rekommendation gäller. Ingen planbestämmelse läggs dock in kring det för att lämna frågan om utformning öppen. Det finns bland annat trygghetsaspekter som även bör uppmärksammas i förhållande till hur vegetationen planeras och möjlighet till utblick från kretsloppsparken kan också vägas in. Geotekniska markförhållanden och radon Inför planeringen av en kretsloppspark beställdes en geoteknisk utredning av Sweco 2013 (se PM Geoteknik, Kretsloppspark i Vänersborgs kommun, Geoteknisk utredning för detaljplan, Sweco uppdragsnummer ). Denna utredning beaktade även resultat från tidigare utredningar 1967, 1971 och Borrprover visar att jordlagerföljden överst utgörs av ca 2-3 m fyllning, främst bestående av friktionsmaterial, sten, tegel och betong. Fyllningen överlagrar ca 1-3 m torrskorpelera på en lös till halvfast lera. Fyllningen är åtminstone i delar av området svår GRANSKNINGSHANDLING

126 att ta sig igenom på grund av betongfundament med armeringsjärn. Djupet till fast botten varierar inom området. Längst upp i nordost, det vill säga relativt nära fastmarkspartiet, är lerdjupet minst, ca m. Lerdjupet ökar åt sydväst till ca m eller ännu mer. I den sydvästra delen finns, enligt tidigare undersökningar, inslag av gyttja och torv i den översta delen av jordprofilen. Stabilitetsförhållandena inom det aktuella området är enligt utredningen tillfredsställande goda och uppfyller gällande rekommendationer. Stabilitetsförhållandena i undergrunden anses inte påverka eller begränsa utformningen av detaljplanen och framtida exploatering. Det erfordras därmed inga åtgärder, restriktioner och/eller planbestämmelser med avseende på stabiliteten. Dock bedöms leran som ligger under planområdet vara benägen att ge sättningar, vilket innebär att alla belastningar måste beaktas. Grundläggningsförhållandena och val av grundläggningsmetod måste studeras i detalj i samband med projekteringen av området. Byggnader i ett plan bedöms kunna grundläggas med platta på mark. Schaktslänter skall utföras med lutning anpassad efter jordlagrens uppbyggnad och hållfasthet, samt med beaktande av förekommande belastningar och pågående trafik intill schakt. Grundläggningsbädd och eventuella markuppfyllnader för grundläggningen av byggnaden ska packas enligt AMA-Anläggning. All eventuell förekomst av organisk jord ska bortschaktas innan grundläggningsbädd påförs. Planförslag Planbestämmelse för ytan där kretsloppsparken ska anläggas: b 2 Särskild utredning kring påverkan av belastningar och grundläggningsmetoder ska göras inför bygglov och markarbete, så att byggnader och anläggningar inom och utanför området säkras från sättningar. Markföroreningar I samband med den geotekniska utredningen utförd av Sweco 2013 gjordes även en miljöteknisk markundersökning med två skruvprovtagningar och fyra laboratorieanalyser. Inga halter över de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning 1 påträffades. Det har således inte framkommit något behov av sanering av marken för att anlägga en kretsloppspark. I tre av de fyra jordprover som analyserats har dock lätt förhöjda halter av metaller, i nivå med eller något över riktvärdena för känslig markanvändning 2, konstaterats. I ett av dessa prov påträffas även PAH (polycykliska aromatiska kolväten) i halter något över riktvärdena för känslig markanvändning. Detta medför att eventuella överskottsmassor från kommande markarbeten inte kan hanteras fritt. Det innebär också att markarbeten inom området betraktas som anmälningspliktig verksamhet enligt SFS 1998: Naturvårdsverket använder begreppen mindre känslig markanvändning och känslig markanvändning när de anger olika riktvärden för markföroreningar. Se Naturvårdsverkets rapport Se tidigare fotnot. GRANSKNINGSHANDLING

127 I utredningsrapporten påpekas att området är stort och att de stickprover som tagits inte nödvändigtvis gäller för hela området. Planförslag Planbestämmelse för ytan där kretsloppsparken ska anläggas: b 3 Markarbeten ska anmälas till tillsynsmyndighet och schaktmassor får inte hanteras fritt. Inför markarbete ska kompletterande miljöteknisk markundersökning göras för att bedöma eventuellt behov av ytterligare åtgärder. Översvämningsrisker Större delen av planområdet ligger under nivån +46,96 m i systemet RH2000 som är den så kallade dimensionerande nivån enligt kommunens Översvämningsprogram (se karta nedan). Utgångspunkten är att det enligt prognosen är 60% risk att vattennivån inom en period på 1000 år kommer att nå denna höjd och därför ska ny bebyggelse endast medges som kan klara en sådan vattennivå. Utdrag ur kommunens kartystem med nivåerna från översvämningsprogrammet inritade. Den blågröna nyansen markerar mark upp till den dimensionerande nivån +46,96 m. Planförslag Kretsloppsparken är en viktig samhällsfunktion som ska klara den dimensionerande nivån. För att kretsloppsparken ska kunna anläggas behöver marken under den därför höjas så kör- och upplagsytor hamnar över +46,76 m. GRANSKNINGSHANDLING

128 Bebyggelse Medräknat fall för dagvattenavrinning kan stora delar av den nya kvartersmarken behöva höjas, som mest upp emot 80 cm. Detta bedöms rimligt ur teknisk och estetisk synpunkt. Bestämmelse om lägsta marknivå läggs in i plankartan för att synliggöra behovet av markhöjning. Frågan kommer även att bevakas i samband med bygglovsprövning. Befintliga industrifastigheter Fastigheterna Frode 8 och Höder 3 är enligt gällande detaljplan delade av en remsa med allmänplatsmark. Men fastigheterna rymmer en gemensam verksamhet i form av ett billackeringsföretag. Det finns fördelar både för företaget och kommunen att lägga infarten för arbetsfordon till kretsloppsparken i västra kanten av nuvarande Frode 8 istället för i den sedan tidigare planlagda remsan av allmänplatsmark. Befintlig plan anger som markanvändning på kvarteret Frode industriverksamhet och på kvarteret Höder småindustri och hantverk. På båda kvarteren tillåts byggnation upp till 7,6 m byggnadshöjd och upp till 3/5 av tomtens yta. Nuvarande byggnader uppgår till ca 2700 m 2, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av den yta som fastigheterna skulle få efter genomförande av planförslaget. Planförslag Enligt planförslaget läggs infarten för arbetstrafik till kretsloppsparken i västra kanten av nuvarande fastigheten Frode 8. Då den tidigare remsan av allmänplatsmark mellan kvarteren Frode och Höder inte kommer att ha någon funktion när kretsloppsparken anlagts omvandlas den till kvartersmark. Ändamålet för kvartersmarken sätts till industri eller handel vilket ger fastigheterna möjlighet att utvecklas som verksamhetsområde. Bestämmelserna kring byggvolymer ligger kvar oförändrade, vilket bör vara fullt tillräckligt för de behov som kan ses idag: e 60% 8 8,0 Högst 60% av fastighetens yta får bebyggas. Högsta tillåtna byggnadshöjd är 8,0 m. Byggnader ska placeras minst 4,5 m från fastighetsgräns. Kretsloppsparken Förslaget till utformning av kretsloppsparken rymmer följande byggnader: Byggnad för miljöfarligt avfall och återbruk, 1200 m 2 Personal- och utbildningsbyggnad i två våningar, 300 m 2 Garagebyggnad för arbetsfordon, 300 m 2 Eventuell framtida byggnader för t.ex. återbruk, försäljning, utställning och café, 1000 m 2 Utöver dessa byggnader behöver kretsloppsparken även en upphöjd plattform och ramper omfattande ungefär 4200 m 2. GRANSKNINGSHANDLING

129 Planförslag Enligt förslaget läggs en yta om ca m 2 till som kvartersmark för industri, återvinning, hantverk, handel och kontor för att möjliggöra anläggandet av en kretsloppspark. Ändamålet ger olika möjligheter för framtida utveckling, till exempel när det kommer till eventuella reparationer och försäljning av återbruksvaror. Ingen byggnad får uppföras längs ett cirka 10 meter brett område i söder och väster, för att undvika att det byggs alltför nära rekreationsstråket. e 60% 8 8,0 Högst 60% av fastighetens yta får bebyggas. Högsta tillåtna byggnadshöjd är 8,0 m. Byggnader ska placeras minst 4,5 m från fastighetsgräns. Möjlighet att anlägga upphöjd plattform och ramper skrivs också in i planen: b 1 Ramp och upphöjd plattform, upp till 2,5 m hög, får anläggas på en yta av högst m 2. Rekreation Möjligheten att gå eller cykla längs med kanalen är mycket viktig. Det är också av stor vikt att i detta stråk lyfta fram natur- och rekreationsvärden. Gång- och cykelvägen leder från Gropbron till slussen vid Brinkebergs kulle och Restad gård. Den utgör samtidigt en länk i flera olika cyklings-/löp- eller promenadslingor i Vänersborg. Stråkets betydelse lyfts fram i kommunens grönplan (se sid 6) och i riksintressen för kulturmiljövård och friluftsliv (se sid 9). Kontakt med vatten är något som efterfrågas i många sammanhang. Möjligheten att komma intill vattnet är begränsad trots att kanalvägen går längs med Karls grav. Planförslag En zon med grönområde sparas längs med kanalen som även skapar en buffert på mellan 10 och 30 meter mellan gång-/cykelvägen och kretsloppsparken. Rekommendationen är att träd planteras för att skydda rekreationsstråket från störningar. Planen pekar ut en plats som är lämplig för att anlägga en brygga eller liknande på kommunens mark vid vattnet. Detta kunde anläggas som en sittplats för allmänheten som rör sig längs Karls grav. Anläggningen ska inte användas för småbåtar eller uppmuntra till bad eftersom det kan utgöra risker i samband med kanalens båttransporter: WB 1 Vattenområde, brygga får anläggas för allmänt ändamål, ej för båtar. GRANSKNINGSHANDLING

130 Trafik och kommunikationer Kollektivtrafik Det är inte troligt att besökare tar bussen när de ska lämna avfall till kretsloppsparken, men tillgängligheten med kollektivtrafik kan ha stor betydelse för anställda och för vissa besöksgrupper, till exempel skolklasser. Närmaste busshållplats är Vinschgatan, ca 250 meter söder om den tänkta entrén till området. Här passerar buss 67 med ca en halvtimmes intervall och i rusningstider även buss 38. Gång- och cykelvägar Även om flertalet besökare som ska lämna avfall på kretsloppsparken kan väntas ta sig dit med bil är det viktigt att tillgängligheten är god även för fotgängare och cyklister. Det är inte ovanligt att folk fraktas gods till återvinningscentralen med till exempel skottkärror eller cykelvagn och det är något som kommunen gärna vill uppmuntra till. I anslutning till kretsloppsparken planeras även en återvinningsstation med underjordiska behållare som många kan tänkas vilja nå utan bil. Tillgängligheten till fots och med cykel är även viktig för anställda och för studiebesök. I dagsläget saknas bra cykelvägar i Tegelbruksvägens sträckning, men arbete pågår med att successivt lägga till delar för att förbättra cykelnätet i framtiden. Det finns relativt få punkter där man kan ta sig ner till rekreationsstråket längs kanalen. Äldre detaljplaner har en remsa allmänplatsmark mellan kvarteren Frode och Höder som dock inte fungerar som passage i praktiken (se sid 18). Planförslag En ny passage för gång- och cykeltrafik skapas i västra delen av planområdet mellan Svetsargatan och Kanalvägen. I plankartan illustreras även sträckning för nya cykel- och gångvägar längs med Tegelbruksvägen med passage vid kretsloppsparken, samt en länk mellan Tegelbruksvägen och Kanalvägen öster om kretsloppsparken. GRANSKNINGSHANDLING

131 Karta som visar befintliga vägar för gång- och cykeltrafik (gult) samt föreslagna vägar och kopplingar (rött). Vägar, angöring och parkering för privatbilar De flesta besökare till kretsloppsparken väntas komma med bil. Fler väntas anlända norrifrån än söderifrån. Det är viktigt att köbildning på Tegelbruksvägen undviks. Planförslag Utrymme finns för att anlägga en svängfil längs med större delen av kretsloppsparken. Uppskattningsvis skulle ett tiotal bilar med släp kunna köa upp utanför grindarna utan att trafikflödet längs Tegelbruksvägen hindras, vilket kan vara en fördel om många skulle anlända innan kretsloppsparkens öppningstid. Längs återvinningsstationen utanför kretsloppsparken finns yta markerad i planen som rymmer angöring för ca sju personbilar. Innanför grindarna finns plats för dubbla filer och gott om plats för angöring vid de olika inlämningsplatserna. Utformningen planeras för att klara ett stort antal bilar samtidigt inne på området. Se illustration nedan samt större plan på sidan 14. GRANSKNINGSHANDLING

132 Skiss som redovisar förslag på in- och utfarter från Tegelbruksvägen, samt återvinningsstation (FTI). Källa: Sweco, reviderat av Vänersborgs kommun. Vägar, angöring och parkering för arbetsfordon Sjöfartsled Planförslag Enligt förslaget är besökande trafik helt skild från arbetsfordon. Arbetsfordon har infart i nordvästra delen av planområdet. Det finns utrymme i planen för rangering av containrar, parkering och vändplatser för lastbilar. Planförslag Sjöfartsleden skyddas i planen med särskild planbestämmelse för Trafikverkets vattenområde: W 1 Öppet vattenområde med sjöfartsled. Störningar Buller Förutom buller från bilar och lastbilar kan oljud också uppstå när containers flyttas samt vid lastning av glas. Den trafik som väntas till kretsloppsparken är årligen ca personbilar och ca 3000 lastbilar. Den närmsta bostadsbebyggelsen ligger på Pollaregatan ca 250 m öster om platsen för kretsloppsparken. Åt väster är det ca 450 m till husen på Hovslagaregatan. En bullerutredning har utförts på beställning av kommunen av konsultföretaget ÅF ( Kretsloppspark inom Torpa 1:2 i Vänersborgs kommun Bedömning av förväntad bullerspridning till omgivningen, ). Utredningen har beräknat bullerspridningen och tagit fram kartor som visar en förväntad ekvivalent ljudnivå (sammanvägd under hela verksamhetsdagen) samt maximal ljudnivå (tillfälliga ljudnivåer när det bullrar som allra mest). Beräkningarna visar att det i huvudsak är Kretsloppsparkens egen lastmaskin och truck tillsammans med container- och materialhantering som bestämmer ljudnivåerna. Antaget att Kretsloppsparkens maskiner (lastmaskin och truck) är i drift högst ca 50 % av verksamhetstiden så beräknas den ekvivalenta ljudnivån för hela verksamhetsdagen GRANSKNINGSHANDLING

133 till maximalt ca 45 dba vid närmast belägna bostäder (Pollaregatan). Under den tid då maskinerna är i full drift samtidigt (maxtimma) beräknas motsvarande nivå till högst ca 48 dba. Maximala ljudnivåer från hantering av containrar och material beräknas som högst till ca 60 dba vid närmaste bostäder. Under vardagar kl 6-18 ligger dessa värden inom ramen för de riktvärden Naturvårdsverket tagit fram ( Vägledning om industrioch annat verksamhetsbuller, april 2015). Däremot riskerar riktvärdena överskridas efter klockan 18 eller dagtid på lördagar om båda arbetsmaskinerna är i bruk samtidigt. Efter klockan 22 är riktvärdena än lägre och då vore det inte lämpligt att verksamheten är igång alls. Planförslag Bedömningen är att risken för bullerstörningar inte är stor nog för att utökningen av industriområdet enligt planförslaget skulle vara olämpligt. Verksamheten kan anpassas så att Naturvårdsverkets riktlinjer följs, även utan att åtgärder i form av till exempel bullervallar genomförs. Till skillnad från många andra verksamheter i området behöver kretsloppsparken kunna användas vissa vardagar efter klockan 18 och lördagar. Enligt bullerutredningens beräkningar kan riktvärdena hållas om endast en av anläggningens två arbetsfordon är i drift. Farligt gods Transporter av farligt avfall från kretsloppsparken sker i regel två gånger i veckan, enligt avtal med transportföretag med ADR-utbildade förare. Farligt avfall uppgick år 2016 till 121 ton och utgjordes till 85% av målarfärg, batterier och spillolja. Stora mängder och större koncentrationer av brandfarligt eller explosivt avfall förekommer inte. Från anläggningen nås en sekundärled för transport av farlig gods via Svetsargatan, Tegelslagargatan och Tenggrenstorpsvägen som går genom industriområdet, se kartbild på nästa sida. Transportväg för farligt gods, genom Tenggrenstorps industriområde och ut på sekundärled för farligt gods. Teknisk försörjning Vatten- och avlopp Kommunalt vatten och avlopp finns i anslutning till området. GRANSKNINGSHANDLING

134 Planförslag En överföringsledning som tidigare legat mellan fastigheterna Frode 8 och Höder 3 hamnar genom det nya planförslaget på kvartersmark som ska kunna bebyggas. Denna ledning kommer då att flyttas och förläggas på annan plats. Dagvatten Kommunfullmäktige har den 2 februari antagit Policy för dagvattenhantering i Vänersborgs kommun. Dagvatten betecknar regnvatten som samlas eller rinner på markytan och i stora mängder kan ställa till problem med översvämningar och bidra med förgiftning av vattendrag. På grund av klimatförändringar förväntas fler perioder med långvarig och kraftig nederbörd, vilket ökar dagvattnet. När andelen mark ökar som är bebyggd eller hårdgjord (t.ex. vägar) innebär det dessutom att mindre vatten kan tränga ner i marken, vilket ytterligare ökar riskerna. Därför är det viktigt att inför planläggning söka hållbara lösningar på dagvattenhantering och i första hand förespråkas lokalt omhändertagande (LOD). En utbyggnad av kretsloppsparken innebär att stora ytor kommer att hårdgöras, vilket ger stora mängder dagvatten som ska ta vägen någonstans. Viss förorening av detta vatten kan väntas från bland annat fordon och avfall. Miljöfarligt avfall ska hanteras så att inget läckage sker, men regnvattnet kan eventuellt samla på sig förorening från bland annat insamling av grovsopor och metall. Vattnet i Karls grav uppnår ej god kemisk status och har måttlig ekologisk status enligt Vattenmyndighetens klassificering (se t.ex. Länsstyrelsens webbtjänst Vatteninformationssystem i Sverige viss.lansstyrelsen.se). Detta innebär att åtgärder bör vidtas för att inte föroreningar ska nå vattnet. I Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram ingår att Karls grav får ekologiskt funktionella kantzoner: Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon innefattande strandzonen samt det fastmarksområde som direkt påverkar ytvattnet. Zonen bör inkludera utströmmningsområden och våtmarker. Inom zonen gynnas etablering av en naturlig vegetation och närmast vattnet bör träd och buskar dominera (med undantag för betesmarker). Storleken på zonen bör minst omfatta 15 meter men också anpassas till den omgivande marken (tex lutning) samt att den bör vara bredare (20-30 m) vid vatten med höga naturvärden En dagvattenutredning har genomförts av Ramböll (PM Dagvattenutredning för Kretsloppsparken, med bilagor). Den visar med hjälp av beräknade volymer och principskisser hur dagvattensystemet kan utformas. Utredningen omfattade även frågan om förorenat vatten från släckning av eventuella bränder. Förslaget bygger på att allt vatten samlas upp i en damm innan det går ut i befintligt dike öster om anläggningen. Före dammen passerar vattnet oljeavskiljare. Så mycket som möjligt förs dagvattenet genom området via infiltrationsbäddar, svackdiken och regnträdgårdar. Dessutom föreslås gröna tak som en del av lösningen. Anläggningen ska även utformas så att vatten från eventuell släckning av bränder ska kunna samlas in och fraktas bort istället för att hamna Karls grav. Detta kan göras med hjälp av pumpbrunnar med avstängningsventil. GRANSKNINGSHANDLING

135 Enligt dagvattenutredningen kommer de föreslagna åtgärderna kraftigt minska utsläpp av olika skadliga ämnen till Karls grav. En utgångspunkt är att den kemiska eller ekologiska statusen för Karls grav eller Göta Älv inte ska försämras. Kommunen har begärt revidering av dagvattenutredningen med precisering av en rad frågor. I det fortsatta arbetet är utgångspunkten också att alla anläggningar för dagvattenhantering, inklusive damm, ska ligga inom kvartersmarken. Energiförsörjning Elnät finns i området. Planförslag Planförslaget möjliggör en lösning i linje med kommunens dagvattenpolicy, där dagvattnet förs i öppna system, via oljeavskiljare, till en uppsamlingsdamm innan vattnet når Karls grav. Kvartersmarken är utökad sedan samrådsförslaget för att kunna rymma dagvattendamm. Detaljutformningen sker i samband med projekteringen av anläggningen då dagvattenpolicyn ska tillämpas och dagvattenutredningen är ett viktigt underlag. Krav på oljeavskiljare läggs in som planbestämmelse. Tele- och datakommunikationer Tele- och fibernät finns i området. KONSEKVENSER Konsekvenser rörande riksintressen och andra allmänna intressen Såväl kommunens Grönplan, Naturvårdsverkets riksintresse för Friluftsliv och Riksantikvarieämbetes riksintresse för Kulturarv talar för att grönstråket längs med Karls grav med Kanalvägen är viktigt att bevara och utveckla. Även strandskyddslagstiftningen har betydelse i detta sammanhang. Anläggande av kretsloppsparken innebär att tidigare park-/naturmark i stråkets absoluta närhet tas i anspråk för industriändamål, samt att nya störningar tillförs i form av bland annat buller. För att ändå värna stråkets viktiga roll sparas en bred zon av grönområde längs med vattnet. Vidare innebär planens genomförande vissa åtgärder för att stärka stråkets betydelse: - En ny viktig passage öppnas mellan Svarvargatan och Kanalvägen - Koppling förbättras även för cyklister/fotgängare som kommer via Tegelbruksvägen, genom nya gång-/cykelvägar och en länk mellan dessa och kanalvägen. - Åtgärder föreslås för att öka natur- och rekreationsvärden längs stråket. För mer detaljerade bedömningar, se avsnittet om riksintressen och allmänna intressen från sid 9. GRANSKNINGSHANDLING

136 Avstämning mot miljökvalitetsnormer Regeringen har, i enlighet med 5 kap. Miljöbalken, infört miljökvalitetsnormer för buller, utomhusluft och vatten. En kretsloppspark kommer att påverka miljön men bedömningen är att detaljplanen inte medför att de gällande miljökvalitetsnormerna överskrids. Kretsloppsparken kommer att innebära ökad fordonstrafik i området. Detta leder till såväl buller som luftföroreningar. Ökningen av buller och luftföroreningar väntas inte leda till att miljökvalitetsnormerna överskrids, se avsnittet om störningar från sid 22. När det gäller miljökvalitetsnormer för vatten är det av stor vikt att dagvattnet från planområdet tas omhand på rätt sätt. Dagvattnet från kretsloppsparkens hårdgjorda ytor samlas upp i oljeavskiljare och leds därefter ut i en dagvattenanläggning för rening och infiltrering, se sid 24. Vidare innebär planförslaget att dagvatten även från delar av det existerande industriområdet ska ledas via oljeavskiljare till dagvattenanläggningen istället för att ledas orenat ut i kanalen. Därmed bör planens genomförande inte hota att försämra vattenkvaliteten i Karls grav, utan snarare vara en del i förbättringsarbetet. Avstämning mot lokala miljömål Kommunfullmäktige har den 24 februari 2016 antagit Miljöprogram 2030 som utgör Lokala miljömål för Vänersborgs kommun. Dokumentet är uppdelat i fyra fokusområden som var och ett rymmer ett antal delmål. Texterna för respektive område beskriver det önskade resultatet av kommunens miljöarbete år De bör därför läsas som framtidsbilder och inte som beskrivningar av nuläget. I tabellen på nästa sida kommenteras detaljplanens konsekvenser för fokusområdena och delmål. Exploatering av grönområden är alltid negativt ur miljösynpunkt, men det måste vägas mot fördelar med förslaget. Kommunen behöver en återvinningscentral. Den valda platsen har hittills inte fyllt någon väsentlig funktion för rekreation och rymmer inga stora naturvärden. Den ligger också i anslutning till ett existerande industriområde. Förhoppningsvis kommer kretsloppsparken att innebära ökat återbruk samt förbättrad återvinning och hantering av miljöfarligt avfall. En våtmarksanläggning skulle kunna bidra positivt till den biologiska mångfalden. GRANSKNINGSHANDLING

137 Fokusområde Delmål Grönskande stad och land Vatten i världsklass Trygg miljö för stora och små Klimatsmart i alla led Levande skogar Bedömning av detaljplanens konsekvenser Grönyta som skulle kunna utvecklas som skogsmark exploateras Närodlat och artrikt 0 Planen rör inte odlingsmark Hälsofrämjande miljöer +/ Naturen runt knuten Grönyta exploateras Vatten och näringsämnen i balans Hushållning med naturresurser +/ Vatten att lita på ( ) Tryggad vattenförsörjning 0 Strandmiljöer för fåglar, kreatur och turister Möjligheten att nå vattnet, gå och cykla förbättras, men grönyta exploateras Ny mark tas i anspråk för utrymmeskrävande verksamhet, men verksamheten syftar bl.a. till återbruk och återvinning ( ) Åtgärder vidtas för att inte skapa ökad belastning +/ Dagvatten renas lokalt + Leka och lära + Genom åtgärderna väntas ökningen av utsläpp bli marginella Anläggningen kan försörjas med kommunalt vatten Strandnära grönområde exploateras, men förutsättningar för utveckling av stråket längs vattnet förbättras. Inom planområdet sker fördröjning och rening av dagvattnet innan det når recipient Tanken är att kretsloppsparken får ett pedagogiskt uppdrag Kunskapskommun 0 Frågan hanteras inte i detaljplanen Användningen av farliga ämnen minskar Hållbara inköp 0 Minskat avfall + 0 Frågan hanteras inte i detaljplanen (även om ett syfte är att förbättra hanteringen av miljöfarligt avfall) Frågan hanteras inte i detaljplanen (även om återbruk kan leda till minskad konsumtion) Ett syfte med kretsloppsparken är att minska avfallsmängden genom återbruk Renare, tystare och säkrare Ny verksamhet kan skapa störningar, bl.a. buller Ozon och strålning 0 Frågan är inte relevant för denna plan Renare och smartare energi 0 Frågan är inte relevant för denna plan Lokalproducerad el 0 Frågan är inte relevant för denna plan Hållbar konsumtion och livsstil Omställning av transporter och resvanor Hänsyn till ett förändrat klimat + Kretsloppsparken syftar bl.a. till att ge bättre möjligheter för en mer hållbar livsstil + Cykelmöjligheterna förbättras + Frågan hanteras bl.a. genom krav på markhöjning och förbättrad dagvattenhantering GRANSKNINGSHANDLING

138 Sociala och ekonomiska konsekvenser Anläggande av en ny återvinningscentral innebär kostnader för kommunen. Befintlig infrastruktur finns lättillgänglig på den valda platsen men i gengäld krävs att mer resurser läggs på markuppfyllnad och grundläggning. Flyttning av vattenledning är också en mindre kostnad i sammanhanget. Förhoppningar finns om att verksamheten ska kunna utvecklas för att ge fler arbetstillfällen för återbruk. Bland annat finns ett påbörjat samarbete med kommunens arbetsmarknadsavdelning. Planförslaget ger även bättre förutsättningar för företaget i norra delen av planområdet att utvecklas. Nya gång- och cykelvägar samt upprustning av stråket längs kanalen, eventuell anläggande av brygga mm., kan förbättra rekreationsmöjligheterna för boende och verksamma i närområdet. MILJÖBEDÖMNING Krav på miljöbedömning Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska enligt 4 kap 34 i Plan- och bygglagen (2010:900) planbeskrivningen i fråga om miljökonsekvenser ha det innehåll som följer av 6 kap 12 och 13 i Miljöbalken. I och med att detaljplanen föreslår mark för industriändamål ska även 6 kap. 7 styckena i Miljöbalken beaktas, ifall industriverksamheterna bedöms innebära betydande miljöpåverkan. I bilaga 4 till Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar lyfts två bedömningskriterier fram: 1. Planens eller programmets karaktäristiska egenskaper I bedömningen skall särskilt beaktas i vilken utsträckning planen eller programmet a) anger förutsättningarna för verksamheter eller åtgärder när det gäller plats, art, storlek och driftsförhållanden eller genom att fördela resurser, b) har betydelse för andra planers eller programs miljöpåverkan, c) har betydelse för integreringen av miljöaspekter särskilt för att främja en hållbar utveckling, d) innebär miljöproblem som är relevanta för planen eller programmet, eller e) har betydelse för genomförandet av gemenskapens miljölagstiftning. 2. Typen av påverkan och det område som kan antas bli påverkat I bedömningen skall särskilt beaktas a) sannolikheten, varaktigheten och frekvensen av påverkan och möjligheten att avhjälpa den, b) påverkans totaleffekt, c) påverkans gränsöverskridande art, d) riskerna för människors hälsa eller för miljön, e) påverkans storlek och fysiska omfattning, f) vilken betydelse och sårbarhet som det påverkade området har på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, kulturarvet eller speciella särdrag i naturen, och g) påverkan på områden eller natur som har erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Förordning (2005:356). ] När det gäller första kriteriet är bedömningen att planen endast medger en mindre utökning av ett befintligt industriområde samt att det inte innebär betydande konflikter med GRANSKNINGSHANDLING

139 andra intressen. Bland annat saknas viktiga natur-/kulturvärden på platsen för ny industrimark och området redan är stört av trafik och intilliggande verksamheter samt ligger på relativt långt avstånd till bostäder. När det gäller det andra kriteriet är bedömningen att verksamhetens karaktär inte innebär en betydande påverkan, samt att planen innehåller åtgärder för att hantera delar av den påverkan verksamheten kan medföra (framför allt rörande dagvatten). Natura 2000 Planförslaget påverkar inte något Natura 2000-område. Ställningstagande Byggnadsförvaltningen bedömer att genomförandet av planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En särskild miljökonsekvensbedömning enligt Miljöbalkens riktlinjer behöver därför inte genomföras. Planens konsekvenser framgår av planhandlingarna. Samråd med Länsstyrelsen Samråd med Länsstyrelsen har skett i samband med samrådet om planförslaget. Länsstyrelsen har meddelat att de delat kommunens bedömning att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön och att miljökonsekvensbeskrivning inte behöver tas fram. GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Tidplan och planförfarande Planförslaget handläggs med normalt planförfarande och enligt följande tidplan (utifrån att planen inte överklagas eller något oförutsett inträffar): Byggnadsnämnden beslutar om granskning, som pågår under mars/april Under granskningstiden kan ytterligare synpunkter lämnas av sakägare på det omarbetade förslaget innan det går till beslut. Byggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att anta planen, vilket tidigast kan ske i juni 2017, varefter den kan vinna laga kraft. Parallellt med planarbetet sker arbete med tillståndsansökan för verksamheten. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Detta innebär att inga planförändringar får göras under denna tid. Efter genomförandetidens slut gäller fortfarande planbestämmelserna till dess att de upphävs eller ändras. Huvudmannaskap för allmän plats Kommunen har huvudmannaskapet för allmän plats i planen. GRANSKNINGSHANDLING

140 Fastighetsrättsliga frågor Förändringar i kvartersindelning och gatunät Planen innebär inte att nya kvarter skapas, men gränserna för kvarteren Frode och Höder ändras, där Frode får en mindre yta och Höder får en större yta. Större delen av tidigare Frode 8 kommer att tillföras kvarteret Höder tillsammans med den nya kvartersmarken för kretsloppsparken. Fastigheten Frode 8 kommer att omregistreras till Höder 5 av lantmäterimyndigheten i samband med registrering av detaljplanen. Nya gång- och cykelvägar, samt en infart tillkommer men dessa behöver inte namnges. Fastighetsbildning och ledningsrätt Mark som är utlagd som allmän plats på Frode 8 skall genom fastighetsreglering föras över till kommunens fastighet Torpa 1:2. Vänersborgs kommun ansvarar för att ansökan lämnas in till lantmäterimyndigheten. Den passage mellan Frode 8 och Höder 3 som i tidigare plan var allmän plats blir nu kvartersmark och bör, genom fastighetsreglering, föras över till en av de intilliggande industrifastigheterna. En ny fastighet behöver avstyckas för kretsloppsparken. Fastighetsbildning sker på initiativ och bekostnad av berörda fastighetsägare/verksamhetsidkare. De allmänna ledningar som ligger inom u-området bör säkerställas med ledningsrätt nu när marken blir kvartersmark. Ledningshavare ansvarar för att ansökan lämnas in hos lantmäterimyndigheten. Ekonomiska frågor Planekonomi Kostnader för att ta fram detaljplanen beräknas översiktligt bli kr, vilket bekostas av fastighetsägare. Avtal finns med två fastighetsägare. Tekniska frågor Tekniska utredningar Geoteknisk utredning genomfördes av Sweco 2013 (se ovan under rubriken Geotekniska markförhållanden och radon). Bullerutredning genomfördes av ÅF Dagvattenutredning och brandvattenutredning genomfördes av Ramböll Ytterligare utredningsbehov Inför bygglov och markarbete ska grundläggningsmetoder och påverkan av belastningar utredas. Byggnader och anläggningar inom och utanför området ska säkras från sättningar. Ytterligare utredning av markföroreningar behöver göras i samband med projektering. GRANSKNINGSHANDLING

141 141

142 Socialnämnden Handläggare Curt-Göran Krantz TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Dnr: SN 2016/199 Mottagare Socialnämnden Yttrande över detaljplan för Niklasberg 14, Hagaparken Vänersborgs kommun Förslag till beslut Socialnämnden avger yttrande enligt tjänsteskrivelse daterad , där nämnden ser positivt på planförslaget men poängterar vissa aspekter som bör beaktas ut barn-, miljö- och tillgänglighetsperspektivet. Sammanfattning av ärendet Byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till detaljplan för fastigheten Niklasberg 14. Planområdet ligger i södra delen av Hagaparken, strax norr om järnvägen. Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att inom området uppföra byggnader för bostäder, småskalig centrumverksamhet samt vård. Socialnämnden ser positivt på planförslaget men poängterar vissa aspekter som bör beaktas ut barn-, miljö- och tillgänglighetsperspektivet. Fördjupad ärendebeskrivning Ändringarna i den nya detaljplanen är förenliga med översiktsplanen, har ringa betydelse för allmänheten och kan inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Därför bedöms att planförslaget kan handläggas med standard planförfarande. Detta projekt är den sista etappen i Hagaparken och färdigställer parken som ett komplett bostadsområde. Planområdet är idag obebyggt och ligger i södra delen av Hagaparken, strax norr om järnvägen, Älvsborgsbanan. Området gränsar till de före detta regementsbyggnaderna som numera rymmer lägenheter, kontor och skola samt till Niklasberg 11 och 12, som är helt nyligen färdigbyggda med radhus. Två hus planeras att utföras som punkthus i åtta våningar och resterande hus planeras som flerbostadshus i två till fyra våningar. Området skulle kunna innehålla drygt 100 lägenheter. Socialnämnden är i stort positiv till planförslaget men vill göra några kommentarer. 142

143 Socialnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Dnr: SN 2016/199 Barnperspektivet Planområdet gränsar till en järnväg med relativt mycket trafik. I planen finns beskrivet att det finns stängsel på båda sidor järnvägen och att en GC-tunnel under järnvägen ska iordningställas. Socialnämnden vill ändå poängtera vikten av att barriärer (t.ex.växter) och stängsel utformas på så sätt att passage omöjliggörs på annat ställe än i gång- och cykeltunneln. Många är uppfinningsrika när det gäller att hitta genvägar, inte minst barn. Miljöperspektivet Nämnden ser positivt på att befintlig värdefull flora och fauna bevaras inom området. Det är också positivt att inte spåren av tidigare verksamhet i form av regementes- och sjukhuspark försvinner. Tillgänglighetsperspektivet Nämnden ser positivt på att det skulle kunna skapas drygt 100 lägenheter inom planområdet, men poängterar vikten av olika upplåtelseformer för att möjliggöra för människor i olika socioekonomiska situationer att bo här. Att hänsyn tas till tillgänglighet för personer med olika typer av funktionsnedsättning ser nämnden som självklart. Övrigt Socialnämnden har ingen verksamhet inom planområdet. Underlag Samrådshandling Detaljplan för Niklasberg 14, Hagaparken Karin Hallberg Socialchef Curt-Göran Krantz Utredare 143

144 From: Marie Karlsson Sent: 1 Mar :35: To: vastragotaland@lansstyrelsen.se;lars.hellstrom@vattenfall.com;planer_syd@vattenfall.com;henrik.jerk hag@trollhattanenergi.se;skanova-remissergoteborg@skanova.se;trafikverket@trafikverket.se;vasttrafik@vasttrafik.se;patrick.dimporzano@brand1 12.se;vastarvet@vgregion.se;Kommunstyrelseförvaltningen, Vänersborgs kommun;mail_sbf1 Extern post;mail_mhf1 Extern post;kultur-fritid;mail_sf1 Extern post;mail_uf1 Extern post;anna Larsson Subject: Samråd om detaljplan för Niklasberg 14, Hagaparken Attachments: kungörelse myndigheter.pdf, Planbeskrivning Niklasberg samråd.pdf, Plankarta Niklasberg samråd.pdf, R2 Trafikbuller Detaljplan för Niklasberg 14, Hagaparken.pdf, Hagaparken riskbedömning pdf, Hagaparken Naturinventering.pdf Hej, Samråd om rubricerad detaljplan pågår 3 mars -24 mars 2017, se bifogad kungörelse, planhandlingar och utredningar. Planhandlingarna finns även att hämta på kommunens hemsida: Med vänliga hälsningar Marie Karlsson Planeringsingenjör Byggnadsförvaltningen Vänersborgs kommun Tel: E-post: marie.karlsson03@vanersborg.se Hemsida: 144

145 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Posten Västtrafik Skanova AB Räddningstjänsten Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Kommunala lantmäterimyndigheten Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Trollhättans Energi AB Vattenfall Eldistribution AB Västarvet SAMRÅD, standard planförfarande Detaljplan för Niklasberg 14, Hagaparken Vänersborgs kommun Byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till detaljplan för fastigheten Niklasberg 14. Planområdet ligger i södra delen av Hagaparken, strax norr om järnvägen. Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att inom området uppföra byggnader för bostäder, småskalig centrumverksamhet samt vård. Ändringarna i den nya detaljplanen är förenliga med översiktsplanen, har ringa betydelse för allmänheten och kan inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Därför bedöms att planförslaget kan handläggas med standard planförfarande. Byggnadsförvaltningen har nu upprättat ett förslag till detaljplan samt gjort en behovsbedömning av miljöbedömning, som är en del av planbeskrivningen. För kännedom/samråd enligt 5 kap 11 plan- och bygglagen (2010:900) översänds härmed planhandlingarna. Synpunkter ska vara inlämnade till byggnadsnämnden senast den 24 mars Vid frågor angående planförslaget är ni välkomna att kontakta handläggaren per mail marie.karlsson@vanersborg.se eller på telefon Vid begäran kan handlingar skickas digitalt. BYGGNADSNÄMNDEN Marie Karlsson Planeringsingenjör Byggnadsförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon E-post Hemsida Vänersborg Sundsgatan byggnad@vanersborg.se 145

146 Dnr BN 2015/64 Detaljplan för Niklasberg 14, Hagaparken Vänersborgs kommun SAMRÅDS- HANDLING PLANBESKRIVNING Byggnadsförvaltningen Upprättad i mars 2017 Samrådstid: 3 mars 24 mars 146

147 Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser och är rättsligt bindande. Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa planens syfte, förutsättningar, genomförande och konsekvenser. Den har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att den ska vara vägledande vid tolkningen av planen. Planprocessen regleras i plan- och bygglagen (PBL). Figuren nedan illustrerar planprocessen och visar hur långt detaljplanen har kommit. Planeringsarbetet sker med öppenhet och insyn. Det ger ett bra beslutsunderlag, besluten får en god förankring och det ger möjlighet till att påverka den egna närmiljön. Följande tjänstemän har medverkat i arbetet med planen: Handläggande planarkitekter Jasmina Lilja, Byggnadsförvaltningen/Plan- och bygglovsenheten Marie Karlsson, Byggnadsförvaltningen/ Plan- och bygglovsenheten Matti Lagerblad, Byggnadsförvaltningen/ Plan- och bygglovsenheten Expertgrupp Berörda tjänstemän inom Samhällsbyggnadsförvaltingen, Byggnadsförvaltningen och Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Planen finns tillgänglig på kommunens hemsida: Under samrådstiden kan synpunkter på planförslaget lämnas till: Plan- och bygglovsenheten, Byggnadsförvaltningen, Sundsgatan 29, Vänersborg eller byggnad@vanersborg.se 2 147

148 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANBESKRIVNING... 4 Handlingar... 4 Planens syfte och huvuddrag... 4 Plandata... 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 5 RIKSINTRESSEN OCH ALLMÄNNA INTRESSEN... 6 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... 6 Natur, mark- och vattenförhållanden... 6 Bebyggelse... 9 Service Rekreation Trafik och kommunikationer Störningar Teknisk försörjning KONSEKVENSER MILJÖBEDÖMNING GENOMFÖRANDE Allmänt Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Tekniska frågor, utredningar Ekonomiska frågor

149 PLANBESKRIVNING Handlingar Följande handlingar ingår: Plankarta (skala 1:1 000) med bestämmelser och illustration Planbeskrivning (detta dokument) Övriga handlingar (finns på Byggnadsförvaltningen): Riskbedömning, Brandkonsulten Malmquist AB, Bullerutredning Trafikbuller detaljplan för Niklasberg 14, Hagaparken i Vänersborgs kommun, rapport R2, Akustikverkstan, Naturvårdsutlåtande, Naturcentrum AB, Fastighetsförteckning Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att inom området uppföra byggnader för bostäder, småskalig centrumverksamhet samt vård. Detta projekt är den sista etappen i Hagaparken och färdigställer parken som ett komplett bostadsområde. Två hus planeras att utföras som punkthus i åtta våningar och resterande hus planeras som flerbostadshus i två till fyra våningar. Området skulle kunna innehålla drygt 100 lägenheter. Plandata Planområdets läge Planområdet är idag obebyggt och ligger i södra delen av Hagaparken, strax norr om järnvägen, Älvsborgsbanan. Området gränsar till de före detta regementsbyggnaderna som numera rymmer lägenheter, kontor och skola samt till Niklasberg 11 och 12, som är helt nyligen färdigbyggda med radhus. Hagaparken Areal Planområdets areal är ca m 2. Markägoförhållanden Kvartersmarken ägs av Regementsgatan Bostäder AB

150 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Här redovisas vad tidigare kommunala planer och styrdokument har att säga om det aktuella planområdet. Översiktsplan Översiktsplan 2006, antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2006, anger att planområdet ligger inom tätortsområde T1 Vänersborg/Vargön. När det gäller bebyggelseutvecklingen eftersträvas generellt bl.a. att nya bostäder lokaliseras centrumnära och med närhet till service, kollektivtrafik och GC-vägar. Den aktuella detaljplanen kan anses vara i enlighet med den gällande översiktsplanen. Översiktsplan är under omarbetning och ny översiktsplan håller på att tas fram. Grönplan Kommunfullmäktige har den 15 april 2009 godkänt Grönplan Vänersborg Grönplanen redovisar den gröna miljöns ekologiska, sociala och kulturella värden. I dokumentet beskrivs de nuvarande förutsättningarna för grönstrukturen i kommunen, en övergripande analys av hur grönstrukturerna kan utvecklas, samt strategier för bevarande av befintliga värden. För det aktuella planområdet finns inga speciella uttalanden. För Hagaparken står bland annat följande: Kring Niklasberg finns resterna av en institutionspark med alléer, äldre grova lövträd och cembratallar som lockar till sig nötkråkor. Under rubriken Strategier för grönområden står följande: Vid exploatering i Hagaparken/Niklasberg är det viktigt att den forna regements-/sjukhusparken får lämna spår i stadsbilden. Gällande detaljplan För område gäller detaljplan nr 480 som vann laga kraft Detaljplanen möjliggör byggande av kontor med en byggnadshöjd på 11 meter

151 Planuppdrag Byggnadsnämnden har , 167 beslutat att meddela positivt planbesked för att upprätta en ny detaljplan för Niklasberg 14. RIKSINTRESSEN OCH ALLMÄNNA INTRESSEN Riksintressen Älvsborgsbanan, järnvägen som leder mellan Uddevalla och Borås gränsar i söder till planområdet. Älvsborgsbanan är av riksintresse för kommunikationer. Strandskydd Planområdet berör inte av strandskydd. Fornlämningar Enligt fornlämningsregistret finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer Inom området finns inga byggnader. Hagaparken består av kulturhistorisk miljö. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur, mark- och vattenförhållanden Platsen Planområdet är privatägt och får bebyggas med kontor enligt gällande detaljplan från Platsen domineras av gräsytor med delvis större träd och buskar. Nivåskillnaderna inom planområdet är relativt små. Älvsborgsbanan järnvägen mellan Uddevalla och Borås gränsar till område i söder. Mark och vegetation Planområdet är flackt utan några stora kuperingar i terrängen. Områdets västra del innehåller en med höga avenbokshäckar avskild och nedsänkt platå av gräs. Mot öster följer ett trädbestånd med stundtals tät blandvegetation och mark med bitvis synliga berghällar och en mindre damm. Planområdets mellersta/östra del domineras av en stor öppen gräsyta med stora solitära träd i kanten. Områdets östliga del består till stor del av dungar med blandad träd- och slyvegetation. Marken är här bitvis sank och bevuxen med fuktgynnade växter som bladvass och svärdslilja. I närheten av fastighetens gräns mot öster finns ett dike vilken delvis avvattnar det låglänta området. Mot järnvägsspåren i söder är området avskärmat med en ridå av företrädesvis barrträd och sly. Denna vegetationsridå löper längs hela områdets södra gräns och är stundtals relativt tät

152 Marken inom planområdet lutar svagt från nordväst mot sydost. De högsta nivåerna tycks vara i det mellersta täta skogs- och berg-i-dagenområdet, medan de lägsta partierna finns längst åt öster. Vid en översiktlig trädinventering, utförd av Broussard Arborist AB 2015, bedömdes merparten av träden inte innehålla något högre naturvärde eller vara livskraftiga nog att spara. Två större solitära ekar i planområdets mellersta del samt en grupp av träd strax väster om dammen har bedömts vara i bra skick och ha sådant naturvärde att de bör bevaras vid en exploatering. Dessa träd ingår så långt det är möjligt i de sparade träddungarna mellan husen. I dammen i planområdets västra del finns mindre vattensalamander. Dammen och dess närområde inventerades av Naturcentrum i augusti Ur Naturvårdsutlåtande Hagaparken Svante Hultengren : Området bedöms ha påtagliga (klass III) till höga naturvärden (klass II) knutna dammen och dess närmaste omgivningar. Naturvärdesbedömningen utförs med hjälp av en 4-gradig värdeskala som till väsentlig del bygger på naturvärdesinventering enligt NVI (SS :214) motsvarande NVI fält. Höga naturvärden (klass II) motsvarar nyckelbiotopklass/ekologiskt särskilt känsliga områden enligt PBL och MB. I sådana högt värderade områden finns ovanliga naturtyper och ofta förekommer rödlistade arter. Vi bedömer att dammen är ett gränsfall till ha sådana naturvärden; och miljön kan efter åtgärder sannolikt uppnå sådana värden. De näraliggande lövmarkerna kring dammen bedöms ha vissa eller påtagliga värden och de ingår i det habitat för groddjur (speciellt mindre vattensalamander) som ritats in på kartan. För att skydda dammen och det kringliggande grönområdet under byggtiden kan detta stängslas in. Planförslag En relativt omfattande fällning av träd och borttagande av sly- och buskvegetationen utförs inom bebyggelseområdet. En mindre andel träd kan möjligen behållas i den ridå som avskärmar mot söder men detta får avvägas mot plats för anläggandet av vall mot järnvägen och behovet av sol och ljus till byggnader och uteplatser. Gröna områden med ordnade träddungar mellan husgrupperna bör eftersträvas så att en utformning med hus i park skapas. De träd som i inventeringen utpekades som värdefulla har på så sätt inplacerats i den principskiss som ligger till grund för bostadsbebyggelsen. Därtill är en komplettering av 7 152

153 träd, i grupp eller som radplacering (ensidig allé), nödvändig för att möjliggöra idén med hus i park. Runt grupperna av hus föreslås gräsytor där tomterna avskärmas med buskage, dock inte mot gatusidan/entrésidan där tomternas markbeläggning möter gatubeläggningen. Den befintliga dammen sparas tillsammans med ett mindre grönområde och ett bestånd av träd strax väster om dammen. För att skapa förutsättningar för groddjuren att fortleva bör området närmast dammen utformas på ett sätt som gynnar groddjur. Förslag på utformning och lämpliga åtgärder finns i Naturvårdsutlåtande Hagaparken (Naturcentrum AB, ). Området och groddjuren bör under byggtiden skyddas enligt förslag i Bilaga till Naturvårdsutlåtande Hagaparken - Vandringshinder för groddjur. Befintliga träd som har bedömts ha naturvärde får planbestämmelsen n2-träd markerade med ifylld cirkel får inte fällas. Ringarna visar rekommenderad skyddszon kring respektive träd. Tomten med punkthusen planeras i ett läge där den nedsänkta platån finns. Delar av befintlig vegetation, både en björkridå i områdets västra gräns och några av de utpekade träden, bör kunna behållas och inordnas med bebyggelsen, dock inte den omslutande avenbokhäcken. En jordvall med plank planeras längs planområdets södra gräns, huvudsakligen som en skärm mot buller från järnvägen. Vallens höjd beräknades i bullerutredningen till ca 3 meter över omgivande mark. Vallen är tänkt att anläggas från fastighetens gräns i söder och i princip möta hustomterna. Utbredning på marken kan då variera något i förhållande till planerad bebyggelse, vilket återspeglas i slänternas lutning. På vallen bör viss buskvegetation och mindre träd kunna planteras. Längst i öster är skisserat ett halvcirkulärt bostadkvarter med fem hus och som kan ges ett relativt uniformt uttryck med trädalléer, vattenspegel och gångbana kring en tänkt mötesplats/torg för området. Geotekniska markförhållanden och radon En geoteknisk utredning har gjorts för området av Markteknik AB, Den visar att marken till stor del består av ytligt liggande berg och berg i dagen. Områdets jordlager består av silt, lerig silt och siltig torrskorpelera under ett lager av vegetationsjord. Största djup till fast botten har uppmätts till 3,5 meter. Grundvattennivån varierar avsevärt inom området och sannolikt finns här ett flertal grundvattenmagasin som avskiljes av partier med berg i dagen eller partier med ett litet jorddjup. En översiktlig utredning om markradonrisker anger planområdet som normalriskområde. Radonskydd för byggnader utreds vid framtida bygglovsprövningar. Vibrationer Utifrån de geotekniska förhållandena bedöms risken för vibrationer från järnvägstrafik som liten. Det finns inga dokumenterade klagomål på vibrationer på denna del av järnvägen

154 Översvämningsrisker Det finns inga sjöar eller vattendrag inom eller i närheten till planområdet. Planområdet är inte utsatt för risk för översvämningar. Risken för översvämning i samband med häftiga regn och skyfall beaktas vid utformningen och dimensioneringen av dagvattenhanteringen. Bebyggelse Verksamheter Det finns inga verksamheter inom området. Enligt den gällande detaljplanen kan området bebyggas med kontor med en byggnadshöjd på 11 meter. Bostäder Planförslag Förutom bostäder möjliggör planen småskalig centrumverksamheter och vård. Det finns inga bostäder inom planområdet. Planförslag Planförslaget medger bostadsbebyggelse i varierande höjder. Enligt förslaget skulle området kunna bebyggas med exempelvis 70 lägenheter i 2-planshus och 2 punkthus innehållande 32 lägenheter, se illustration nedan

155 Tillgänglighet Nivåskillnaderna i planområdet är små. Det är möjligt att tillgodose kravet på tillgänglighet för funktionshindrade till byggnader och utemiljö. Planförslag Byggnadskultur och gestaltning Området är obebyggt. Kulturhistorisk bebyggelse finns i Hagaparken. Planförslag Inom norra delen av planområdet finns möjlighet att uppföra punkthus i åtta våningar och inom resterande område finns möjlighet att uppföra byggnader i två våningar (8 meter byggnadshöjd) respektive fyra våningar (16 meter byggnadshöjd)

156 Service Bostäder Busshållplatser PLANOMRÅDE Cirkulationsplats Resecentrum CENTRUM tåg, buss Bostäder Huvudcykelstråk Framtida bostäder Gc-tunnel under järnvägen Skolor Sportcentrum Omsorg och utbildning Hagaparken har relativt nära till kommunal service med simhall och kommunala skolor och förskolor inom 1,5 kilometer. Som ett alternativ till de kommunala skolorna ligger en privatskola för såväl förskole-, grundskole- och gymnasienivå inom regementsområdet. I nära anslutning till planområdet finns även ett äldreboende. Handel Strax norr om planområdet ligger två större livsmedelsbutiker: Lidl och Willys. Inom två kilometer finns serviceutbud med banker, dagligvaruhandel, postservice och butiker. Ett handelsområde planeras inom Trenova område öster om Regementsgatan. Rekreation Friytor och grönområden Bostadsområdet präglas av en öppen och relativt gles grönstruktur mellan husen, vilket möjliggör att man kan vistas och röra sig förhållandevis fritt i det långsträckta parklandskapet. I dagsläget används grönytorna t.ex. av närliggande skolor och för spontanidrott

157 Planförslag Inom planområdet föreslås en mindre lekplats i anslutning till något av grönområdena mellan husgrupperna. Även vid punkthusen kan en mindre lekplats anläggas. Som en träffpunkt för bostadsområdet föreslås, i området närmast Frida förskola i norr, en mindre gemensamhetslokal, vilket ryms inom föreslagets byggrätt. I anslutning till lokalen kan även en lekplats för något äldre barn finnas. Trafik och kommunikationer Kollektivtrafik Strax norr om planområdet finns en busshållplats som trafikeras av pendlarlinjerna 61 och 65, vilka går mellan Trollhättan och Vänersborgs centrum/ Restad. Övriga busslinjer från Vänersborg avgår från Resecentrum, cirka en kilometer från planområdet. Där ligger också Vänersborgs järnvägsstation. Gång- och cykelvägar På Regementsgatans västra del finns det kommunal gång- och cykelbana. Karl Ericsons Allé och Repslagarvägen trafikeras av gående och cyklister som är boende och verksamma i Hagaparkens område. En tunnel för gång- och cykeltrafik planeras under järnvägen öster om planområdet. Bilvägar Planförslag Planförslaget möjliggör bra gång- och cykelmöjlighet inom och genom planområdet. Planområdet nås genom Repslagarvägen som avslutar med en vändplan. Vägen ansluter till det allmänna vägnätet i en korsning med Regementsgatan och fortsätter med namnet Södergatan in mot Vänersborgs centrum. En cirkulationsplats är nyligen byggd i korsningen. Repslagarvägen är inte kommunal gata utan gemensamhetsanläggning. Järnväg Planförslag Detaljplanen styr inte var bilvägar inom området ska anläggas. Strax söder om planområdet ligger Älvsborgsbanan, järnvägen som leder mellan Uddevalla och Borås. Älvsborgsbanan är av riksintresse för kommunikationer. Älvsborgsbanan skapar en barriär mellan stadsdelar norr och söder om järnvägen. Stängsel finns på båda sidor om järnvägen. Vid Torpavägen finns en plankorsning med bommar. Det planeras en gång- och cykeltunnel under järnvägen vid Holmängen, söder om kulturlagret. Med gång- och cykeltunnel kommer barriäreffekten som järnvägen skapar att minska och kontakt kommer att skapas mellan stadsdelar på ömse sidor av järnvägen. De boende i bland annat Hagaparken kommer enklare och säkrare att nå Torpaområdet med skolor och sportcentrum

158 Störningar Buller Förutsättningar Från och med den 1 juni 2015 gäller förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (SFS 2015:216). Enligt förordningen bör buller från spårtrafik och vägar inte överskrida 55 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Samma värden gäller för bostadsbyggnader om högst 35 kvadratmeter men ekvivalentnivån vid fasad är istället 60 dba. Förordningen föreskriver vidare att om riktvärdet för den ekvivalenta ljudnivån utomhus (55dB(A)) ändå överskrids bör: 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl och vid fasaden. Om riktvärdet gällande maximal ljudnivå på uteplats (70 db(a)) ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dba maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06:00 och 22:00. Utomhusnivåerna är frifältsvärden, d v s utan inverkan av eventuella egna reflekterande ytor. BBR:s krav på ljudnivåer inomhus ska alltid kunna uppfyllas, vilket hanteras inom ramen för bygglovsprövningen. Dessa riktvärden tillsammans med kraven för buller inomhus hämtade från Boverkets Byggregler (BBR22) redovisas i tabell 1. I plan- och bygglagen regleras att planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnadens fasad och vid uteplats om sådan anordnas (4 kap 33 a ). Vidare anges som ett generellt allmänt intresse att bostadsbyggnader ska lokaliseras till mark samt utformas och placeras med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller

159 Planområdet är beläget strax norr om Älvsborgsbanan som är av riksintresse för kommunikationer. Detta innebär att åtgärder som påtagligt kan försvåra dess användning och funktion eller möjligheter till framtida utveckling inte får vidtas. Man ska även beakta järnvägens influensområde, d.v.s. det område som påverkas av järnvägen när det gäller till exempel buller och risker med transporter av farligt gods. Med tanke på att avståndet mellan järnvägen och den planerade bebyggelsen är så litet har en bullerutredning och beräkningar av förväntade trafikbullernivåer från järnväg för planerade bostäder genomförts av Akustikverkstan (rapport R2, ). Hagaparken Trafiksituation vid Hagaparken Prognostiserad järnvägstrafik på Älvsborgsbanan som ligger till grund för beräkningarna har hämtats från bullerutredning utförd av ÅF för Detaljplan Holmängen, Vänersborgs kommun Dessa trafikmängder är enligt Trafikverket relevanta för hela sträckan Vänersborg Håkantorp. Trafikmängder som ligger till grund för beräkningarna redovisas i tabellen nedan. Tågtyp Antal tågpassager/dygn Hastighet Medellängd Maxlängd prognos km/h m m Godståg Snabbtåg (X2000) Motorvagnståg (X51/52) Motorvagnståg (X11-X14) Trafikmängder på Älvsborgsbanan för sträckan Vänersborg Håkantorp. Bullerskydd Ett bullerskydd med en höjd mellan 3 och 3,5 m över järnvägsbank har placerats sydväst om bostadsområdet. Bullerskyddet kan utformas som skärm, vall eller kombinerad skärm och vall. Det är viktigt att bullerskyddets högsta punkt placeras på samma plats som i beräkningarna. Bullerskyddets utformning redovisas i figur 1. Bullerskyddet kan utföras med reflekterande ytor då ett reflekterande bullerskydd som till exempel en skärm bedöms att inte påverka ljudnivån vid motstående byggnader nämnvärt från dagens nivåer

160 Utformning av bullerskydd med höjd, röd: 3 m och blå: 3,5 m. Även lokala skärmar intill de sydvästliga uteplatserna har undersökts vid både punkthus och lägenhetsbyggnaderna med två våningsplan. Skärmarna vetter mot järnvägen och täcker tre fjärdedelar av balkongen med öppning mot nordväst, se principskiss i figur 2. För att skärmarna skall ha samma effekt som i beräkningarna skall de ansluta tätt mellan balkong och ovanliggande balkong. Den balkong som är belägen på översta planet skall ha en höjd likvärdig övriga plan. Principskiss för utförande av ¾ skärmar vid de sydvästliga balkongerna, skärmarna är markerade med rosa färg. Resultat Resultat av bullerberäkningen avseende ekvivalent ljudnivå vid fasad visas i figuren nedan och visar den av alla våningsplan högsta beräknade ljudnivån på fasad per fasadsida

161 Beräkningarna visar att, med det 3 3,5 m höga bullerskydd som löper längs med järnvägen, är det möjligt att nå riktvärde för högsta ekvivalenta ljudnivå vid fasad, LAeq = 55 db, vid alla bostäder. Resultat av bullerberäkningen avseende ekvivalent ljudnivå vid uteplats visas i figuren nedan. Bullerkartan visar ljudnivån vid uteplats på markplan vid radhusen och den av alla våningsplan högsta beräknade ljudnivån vid punkthusen. Resultaten visar att riktvärde för högsta ekvivalenta LAeq = 50 db vid minst en uteplats per bostad uppfylls med bullerskydd

162 Resultat av bullerberäkningen avseende maximal ljudnivå vid uteplats visas i figuren nedan. Bullerkartan visar den maximala ljudnivån vid uteplats på markplan och den av alla våningsplan högsta beräknade ljudnivån vid punkthusen. Maximal ljudnivå är beräknad från godståg som är den mest bullrande tågtypen. Enligt 5 i Förordning (2015:216) tillåts det att riktvärdet för maximal ljudnivå vid uteplats (LAFmax = 70 db) överskridas fem gånger per timme per årsmedeldag och årsmedelkväll, dock ej mer än 10 db. Den mest bullrande tågtypen är godståg men det sker endast åtta passager per årsmedeldygn och det är inte sannolikt fler än fem av dessa passager sker under en tidsperiod på en timme mellan klockan 06:00 22:00. Därför har tågtypen X11 14 som är den näst mest bullrande tågtypen ansatts som dimensionerande, förutsatt att godstågen inte överskrider LAFmax = 80 db. Vid punkthusen visar resultaten att riktvärde för högsta ekvivalenta LAeq = 50 db och maximala ljudnivå LAFmax = 70 db vid uteplats uppfylls vid de nordöstra uteplatserna både vid passager av godståg och tågtyp X Eftersom de boende har tillgång till både de sydvästra och nordöstra uteplatserna uppfylls riktvärde för högsta ljudnivå på uteplats. Med ¾ skärmar mot järnvägen vid punkthusens sydvästliga uteplatser är det även där möjligt att uppfylla riktvärden för högsta ljudnivåer vid uteplats. Dock visar tågtyp X11 14 på överskridande på 1 db av riktvärdet för maximalnivå vid de sydvästliga uteplatserna vid respektive punkthus. För att uppfylla kravet LAFmax = 70 db vid dessa uteplatser skall taken förses med ett heltäckande ljudabsorberande undertak. För lägenhetsbyggnaderna med två våningsplan närmast järnvägen visar resultaten att riktvärde för högsta ekvivalenta LAeq = 50 db och maximala ljudnivå LAFmax = 70 db

163 (passage av godståg LAFmax < 80 db) vid uteplats uppfylls vid de nordöstra uteplatserna vid passager av godståg och tågtyp X Eftersom de boende har tillgång till både de sydvästra och nordöstra uteplatserna uppfylls riktvärde för högsta ljudnivå på uteplats. Med ¾ skärmar mot järnvägen vid lägenhetsbyggnadernas sydvästliga uteplatser är det även där möjligt att uppfylla riktvärden för högsta ljudnivåer vid uteplats. Dock visar tågtyp X11 14 på överskridande upp till 2 db av riktvärdet för maximalnivå vid de sydvästliga uteplatserna. För att uppfylla kravet LAFmax = 70 db vid dessa uteplatser skall taken förses med ett heltäckande ljudabsorberande undertak. Resultaten för lägenhetsbyggnaderna med två våningsplan kring dammen visar att riktvärde för högsta ekvivalenta LAeq = 50 db och maximala ljudnivå LAFmax = 70 db (passage av godståg LAFmax < 80 db) vid uteplats uppfylls vid alla beräknade uteplatser. Beräkningarna visar också att det i området är möjligt att anlägga gemensamma uteplatser på markplan som uppfyller riktvärde för högsta ekvivalenta LAeq = 50 db och maximala ljudnivå LAFmax = 70 db (passage av godståg LAFmax < 80 db): Sammanvägd bedömning Kommunen gör den sammanvägda bedömningen att kravet på lämplig lokalisering med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller är tillgodosett samt att bebyggelsen har placerats och utformats med utgångspunkt från att en god bebyggd miljö ska uppnås för de boende. Kommunen konstaterar också att med nödvändiga skyddsåtgärder uppnås de riktvärden som anges i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (SFS 2015:216). Planförslag Följande planbestämmelser införs på plankartan för att säkerställa skydd mot buller: plank/vall ska anordnas med en höjd av 3-3,5 meter. Vägbuller idag och i framtiden Den norra delen av planområdet gränsar till Repslagarvägen

164 2 34 3: : : : : : Torpavägen : Utifrån den översiktliga bullerkartläggningen från 2009 är området inte utsatt KRASSEN för vägbuller. Trafikmängder har dock LINNÉAN ökat och beräknas öka med den framtida exploateringen. Bedömningen LJUNGEN är dock att trafikmängderna på Repslagarevägen HUVUDNÄS inte kommer upp till den omfattning att 6 7 BJÖRNEN riktvärdena för ekvivalent ljudnivå skulle överskridas inom planområdet. ELEFANTEN BÄVERN Transporter av farligt gods EKORREN FUXIAN HYACINTEN KLÖVERN KLÖVERN BLÅKLINTEN SPARVEN HÄGERN HUNDEN GETEN För att bedöma risknivån har riskbedömning tagits fram av Brandkonsulten STAREN LYCKHEM TORPA HÄGERN Malmquist AB, daterad Byggrätter inom planområdet ligger endast mellan meter från järnvägen. Järnvägen används för både person- och godstransporter. Godstransporter förekommer vid enstaka tillfällen. Även farligt gods förekommer i mycket ringa omfattning. Enligt Trafikverkets basprognos för år 2040 ska inga godståg förekomma på sträckan öster om Vänersborgs resecentrum. Regementsgatan används inte för transport av farligt gods. ASTERN HÖNAN ASTERN HUVUDNÄS BEGONIAN CALLAN TUPPEN Basprognos år 2040 för sträcka öster om Vänersborg C; Sandelhielmsgatan Vallgatan Södra Storgatan Basprognos Norra Hadars Gång Järnvägsgatan Järnvägsgatan Belfragegatan Östergatan Torstenssonsgatan Korsgatan Sparregatan A F Carlssons Gata Fabriksgatan Fabriksgatan Södergatan Änggatan Regementsgatan Niklas- Adolf- Regementsgatan Karl Ericsons Allé Andersohnsgatan Repslagarvägen Belfragegatan Hedmansgatan HOLMÄNGEN NIKLASBERG Bangatan Parallellgatan NIKLASBERG FABRIKÖREN Östra Vägen HOLMÄNGEN Lv 2050 NIKLASBERG Niklasbergsvägen Skyttegatan Niklasbergsvägen NIKLASBERG HANTVERKAREN Bergsvägen INGENJÖREN Hol mängsgatan Vänersborg-Håkantorp Antal (st/vmd) Medellängd (m) Maxlängd (m) Hastighet (km/h) Gods Snabbtåg IR En skyddsvall tillika bullervall med plank som når en höjd av 3-3,5 meter planeras byggas utefter järnvägen. Den största risken för oskyddade människor som vistas utomhus, utgör en olycka på järnvägen med farligt gods. Det är kondenserade gaser som svaveldioxid, klor mm. som utgör förgiftningsrisk redan i små mängder om det inandas. För brandfarlig vara utgör brand och strålningsvärme den största risken, särskilt för oskyddade personer. Den sammanfattande sannolikhetsbedömningen för att olika olycksscenarios ska inträffa har bedömts som mycket liten och bedöms således inte som samhällsekonomiskt rimligt att ta hänsyn till, varför ett konsekvensbaserat synsätt har tillämpats. Vissa konsekvenslindrande åtgärder föreslås för att minska konsekvenserna vid gasutströmning och/eller brand i ett scenario med en olycka där tågsättet fortfarande befinner sig inom järnvägsområdet. En vall och på densamma ett plank utfört i obrännbart materia upp till

165 en höjd av 3 meter, medför att eventuella personskador till följd av en farligt godsolycka minimeras. Mellan planket och bostadshusen föreslås att buskar med rikligt lövverk planteras som i sin tur utgör skydd framförallt mot utströmmande gas och även inledningsvis även ett visst strålskydd vid en uppkommen brand på järnvägen. Det viktiga är att skyddet ger tid för människor att sätta sig i säkerhet innan farligt läge uppstår. Planförslag Plankartan förses med en bestämmelse om att en vall och på densamma ett plank i obrännbart material ska uppföras till en höjd av 3-3,5 meter. Risk för spårspring (obehörigt spårbeträdande) Älvsborgsbanan skapar en barriär mellan stadsdelar norr och söder om järnvägen. Stängsel finns på båda sidor om järnvägen. Risk för spring över spåren bedöms som liten. På andra sidan järnvägen finns bostäder. Viktiga målpunkter på andra sidan järnvägen är bland annat skolområde på Torpa och sportcentrum. Dit leder en gång- och cykelväg utmed Torpavägen. Vid Torpavägen finns en plankorsning med bommar. Det planeras en gång- och cykeltunnel under järnvägen på Holmängen, söder om kulturlagret. Gc-tunneln kommer att anslutas även till Hagaparkens område. Förbindelse till Torpaområdet kommer att förbättras. Teknisk försörjning Vatten- och avlopp Fastigheten ligger inom kommunalt verksamhetsområde för VA. VA-huvudmannen har skyldighet att förse varje fastighet med en förbindelsepunkt i dess omedelbara närhet. Ledningar av tillräcklig kapacitet finns i anslutning till planområdet. Dagvatten Kommunfullmäktige har den 2 februari antagit Policy för dagvattenhantering i Vänersborgs kommun. Dagvatten betecknar regnvatten som samlas eller rinner på markytan och i stora mängder kan ställa till problem med översvämningar och bidra med förgiftning av vattendrag. På grund av klimatförändringar förväntas fler perioder med långvarig och kraftig nederbörd, vilket ökar dagvattnet. När andelen mark ökar som är bebyggd eller hårdgjord (t.ex. vägar) innebär det dessutom att mindre vatten kan tränga ner i marken, vilket ytterligare ökar riskerna. Därför är det viktigt att inför planläggning söka hållbara lösningar på dagvattenhantering och i första hand förespråkas lokalt omhändertagande (LOD). Planförslag Dagvattenservis kommer att sättas av för fastigheten. Utflödet kommer att begränsas utav servisens dimension och fastighetsägaren kan komma att behöva göra åtgärder för att fördröja dagvattnet inne på fastigheten. Huvudledningen mynnar ut i Vassbotten. Vattnet i Vassbotten uppnår ej god kemisk status och har måttlig ekologisk status enligt Vattenmyndighetens klassificering (se t.ex. Länsstyrelsens webtjänst Vatteninformation i Sverige

166 El, tele, fjärrvärme viss.lansstyrelsen.se). Detta innebär att åtgärder bör vidtas för att inte föroreningar ska nå vattnet. Ledningar för el finns inom planområdet. Utanför planområdet finns ledningar för tele och fjärrvärme. Planförslag Mark för allmänna underjordiska ledningar (u-områden) säkerställs inom planområdet. KONSEKVENSER Centralt läge med bra gång- och cykelförbindelse, närheten till rekreation, vatten och kollektivtrafik gör platsen attraktiv för bostäder. Det aktuella området är obebyggt idag. Exploatering av området främjar att fler ska kunna bo nära centrum samtidigt som befintlig infrastruktur utnyttjas. En kombination av bullervall och bullerplank föreslås utmed järnvägen för att säkerställa säkerhet samt så att bullernivåerna inte inverkar negativt på den framtida boendemiljön. Befintlig damm med liten salamander sparas. I anslutning till dammen sparas träd och vegetation samt ett större grönt område. Detta bedöms vara en tillgång för boende i området och omgivningen. En del av befintliga träd och vegetation tas bort och ersätts med byggnader. Ekosystemtjänster kopplade till trädens och vegetationens fördröjande och vattenrenande förmåga försvinner. Områdets sociala ekosystemtjänster i form av plats för rekreation och tillgängligt naturområde minskar. Kan till viss del kompenseras med kvalitetshöjande åtgärder i bevarade och nyskapade grönområden. Barnperspektivet Boendemiljön, utifrån ett barnperspektiv, inom planområdet och i den närmaste omgivningen är god med gott om friytor och grönområden. Väster om punkthusen sparas ett grönområde där lekplats ska uppföras. Den befintliga dammen som sparas kan utgöra en risk för de minsta barnen. Området ligger centralt med goda gång- och cykelförbindelser till aktiviteter i övriga delar av centrala Vänersborg. Konsekvenser rörande riksintressen och andra allmänna intressen Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset kommunikationer på ett sådant sätt att det skulle försvåra utnyttjandet av anläggningen

167 Avstämning mot miljökvalitetsnormer Ändringen av detaljplanen medför inte att de gällande miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap miljöbalken för halterna av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar, bensen och kolmonoxid i utomhusluft överskrids i planområdet. Vattnet i Vänern har god ekologisk status, men föreslås till nästa förvaltningsperiod att sänkas till måttlig status. Dagvattnet inom planområdet ska så långt möjligt tas om hand lokalt så att föroreningar inte når Vänern. Den nya detaljplanen medför inte att Vänerns ekologiska status försämras. Avstämning mot lokala miljömål Kommunfullmäktige har den 24 februari 2016 antagit Miljöprogram 2030 som utgör Lokala miljömål för Vänersborgs kommun. Dokumentet är uppdelat i fyra fokusområden som var och ett rymmer ett antal delmål. Texterna för respektive område beskriver det önskade resultatet av kommunens miljöarbete år De bör därför läsas som framtidsbilder och inte som beskrivningar av nuläget. I tabellen nedan kommenteras detaljplanens konsekvenser för fokusområdena och delmål. Fokusområde Delmål Bedömning av detaljplanens konsekvenser Levande skogar 0 Frågan är inte relevant för denna plan. Grönskande stad och land Närodlat och artrikt - Hälsofrämjande miljöer 0 Naturen runt knuten + Hushållning med naturresurser + Exploatering i området minskar utrymmet för arter. Exploateringen minskar vissa värden och tillför andra. Fler invånare kan bo vattennära, utan att tillgängligheten för andra minskar. Exploateringen är samlad kring befintlig infrastruktur. Vatten i världsklass Trygg miljö för stora och små Vatten och näringsämnen i balans Vatten att lita på 0 0 Åtgärder vidtas för att inte skapa ökad belastning. Åtgärder vidtas för att inte skapa ökad belastning. Tryggad vattenförsörjning 0 Området kan försörjas med kommunalt vatten. Strandmiljöer för fåglar, kreatur och turister 0 Frågan är inte relevant för denna plan. Dagvatten renas lokalt 0 Kommunens dagvattenpolicy ska följas. Leka och lära + Ytor för lek och rekreation säkerställs inom planområdet. Salamander damm sparas. Kunskapskommun 0 Frågan hanteras inte i detaljplan. Användningen av farliga ämnen minskar 0 Frågan hanteras inte i detaljplan. Hållbara inköp 0 Frågan hanteras inte i detaljplan. Minskat avfall 0 Inga särskilda åtgärder för detta i planen

168 Renare, tystare och säkrare 0 Läget är bullerutsatt, men å andra sidan gångoch cykelvänligt och nära till kollektivtrafik. Ozon och strålning 0 Frågan är inte relevant för denna plan. Renare och smartare energi 0 Frågan är inte relevant för denna plan. Klimatsmart i alla led Lokalproducerad el 0 Frågan är inte relevant för denna plan. Hållbar konsumtion och livsstil 0 Frågan hanteras inte i detaljplan. Omställning av transporter och resvanor + Bostäderna ligger nära kollektivtrafik och på gång- och cykelavstånd från centrum. Hänsyn till ett förändrat klimat + Bostäder byggs i läge utan översvämningsrisk. MILJÖBEDÖMNING Krav på miljöbedömning Detaljplaneprocessen har bedömts kunna ske med standardförfarande, vilket bland annat innebär att planen inte har bedömts medföra en betydande miljöpåverkan. Om genomförandet av detaljplanen kan antas få en betydande miljöpåverkan ska enligt 4 kap 34 plan- och bygglagen (2010:900) planbeskrivningen i fråga om miljökonsekvenser ha det innehåll som följer av 6 kap 12 och 13 miljöbalken. Enligt 4 kap 34 andra stycket plan- och bygglagen ska oavsett vad som följer av andra stycket en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet tas i anspråk för tio uppräknade verksamheter. Behovsbedömning Om genomförandet av detaljplanen kan antas få en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 12 och 13 Miljöbalken göras. Här görs bedömningen att planen inte kommer att leda till en betydande miljöpåverkan. Planen medger inte någon av de verksamheter som räknas upp i 4 kap 34 andra stycket Plan- och bygglagen. För dessa verksamheter ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Natura 2000 Planområdet ligger inte i ett Natura 2000-område. Nuvarande markanvändning Platsen domineras av gräsytor med delvis större träd och buskar. Området får bebyggas med kontor enligt gällande detaljplan från Föreslagen markanvändning Området bebyggs med flerbostadshus i 2-8 våningar. Grönyta sparas mellan husen samt flera skyddsvärda träd och en damm där mindre salamander finns

169 Ställningstagande Byggnadsförvaltningen bedömer att genomförandet av planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planen behöver därför inte miljöbedömas. Planens konsekvenser framgår av planhandlingarna. Samråd med Länsstyrelsen Samråd med Länsstyrelsen angående betydande påverkan på miljön och miljöbedömning sker samtidigt som samråd om detaljplanen. GENOMFÖRANDE Allmänt Planbeskrivningen ska redovisa genomförandefrågor när det gäller de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Planbeskrivningen ska också redovisa vilka konsekvenser genomförandet får för fastighetsägare och andra berörda. Planbeskrivningen har ingen bindande rättsverkan utan är en vägledning för att uppnå detaljplanens syfte. Plankartan och planbestämmelserna utgör detaljplanens juridiskt bindande föreskrifter. Organisatoriska frågor Planförfarande Detaljplanen har påbörjats efter den 1 januari 2015, vilket innebär att detaljplanen handläggs enligt den nyare lagstiftningen (PBL 2010:900, SFS 2014:900) och planen tas fram med ett standardförfarande. Antagande av detaljplanen föreslås ske i Byggnadsnämnden. Tidplan Planförslaget bedöms kunna tas fram enligt följande tidplan: Samråd i mars Samrådet gäller detta första förslag, och är ett tillfälle för olika sakägare att komma med synpunkter och ändringsförslag. Därefter finns möjlighet att omarbeta förslaget. Granskning maj/juni Under granskningstiden kan ytterligare synpunkter lämnas av sakägare på det omarbetade förslaget innan det går till beslut. Byggnadsnämnden antar planen i augusti/september Planen vinner laga kraft drygt 3 veckor efter antagande om antagandebeslutet inte blir överklagat eller någonting oförutsett inträffar. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Detta innebär att inga planförändringar får göras under denna tid mot berörda fastighetsägares vilja. Efter genomförandetidens slut gäller fortfarande planbestämmelserna till dess att de upphävs

170 eller ändras. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt att bygga i enlighet med detaljplanen men efter genomförandetiden kan planen ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning. Markägoförhållanden Fastighetsägare och rättighetshavare framgår av fastighetsförteckningen som hör till detaljplanen. Fastigheten Niklasberg 16 är i privat ägo. Ansvarsfördelning, huvudmannaskap För förändringar på privatägd mark ansvarar enskilda fastighetsägare. Kommunen äger ingen mark inom planområdet och det finns ingen allmän plats-mark utlagd i planförslaget. Markreservat för allmännyttiga gång- och cykelvägar (x-område) på kvartersmark ger i sig ingen allmän tillgänglighet utan en rättighet måste skapas genom avtal eller lantmäteriförrättning, t ex nyttjanderätt eller servitut. Den som är huvudman för anläggningen är enligt 14 kap 18 PBL skyldig att förvärva sådan rättighet om fastighetsägaren så begär. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Planområdet kommer troligtvis genomgå fastighetsbildning i syfte att avstycka området i två eller flera fastigheter. Fastighetsbildning sker på initiativ och bekostnad av berörda fastighetsägare. Gemensamhetsanläggningar och ledningsrätt När flera fastigheter använder samma infartsväg eller ledning för sin försörjning av vatten, avlopp, etc., bör en gemensamhetsanläggning bildas som delar upp ansvaret för skötsel och kostnader mellan de ingående fastigheterna. Inrättande av gemensamhetsanläggningar sker på initiativ och bekostnad av berörda fastighetsägare. Bildandet av gemensamhetsanläggning prövas genom en ansökan till Lantmäterimyndigheten. Gemensamhetsanläggning kan bildas även på områden som inte har g angivet i planen. I denna plan kan bland annat gemensam infartsväg, friytor och komplementbyggnader bli föremål för bildande av gemensamhetsanläggning. Den del av Repslagarvägen som ligger inom planområdet ingår en redan befintlig gemensamhetsanläggning, vars delägarkrets kan behöva justeras vid genomförandet av planen. Namn på gator och kvarter Byggnadsnämnden beslutar om namn på gator och kvarter, utifrån förslag som Lantmäteriets namnberedning tar fram. Gatuadresser sätts av Byggnadsförvaltningen

171 Tekniska frågor, utredningar Parkering Parkering anordnas inom planområdet på kvartersmark. Vatten- och avlopp Planområdet ingår i kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp och kommer att anslutas till kommunens ledningar via servis som anvisas av Kretslopp- och Vatten. Inför byggnation ska exploatör kontakta Kretslopp- och Vatten för information om de tekniska förutsättningarna avseende VA-anslutningen. Dagvatten Omhändertagande av dagvatten ska i möjligaste mån ske lokalt inom kvartersmark. Kommunala dagvattenledningar kommer också att finnas för avledning av dagvatten. Värme Planområdet kan eventuellt anslutas till Vattenfalls fjärrvärmenät. El För elledningar och elanläggningar ansvarar Vattenfall Eldistribution AB. Lämplig anslutningspunkt för den nya bebyggelsen anvisas av nätägaren. Nätägaren ansvarar för att nödvändiga ledningsrätter/servitut m.m. säkerställs. Avfall Utrymme för hushållsavfall ordnas inom fastigheten i samråd med kommunen. Närmaste återvinningsstation för förpackningar finns längs Belfragegatan ca 600 meter från planområdet. Grovavfall och farligt avfall lämnas på återvinningscentralen Holmängen. Ekonomiska frågor Planekonomi Kostnader för att ta fram detaljplanen beräknas översiktligt bli kr. BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Jasmina Lilja Plan- och bygglovschef Marie Karlsson Planeringsingenjör

172 172

173 Rapport R sidor, 7 Bilagor Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, Lidköping, tel henrik.lundgren@akustikverkstan.se Direkt: +46(0) TRAFIKBULLER DETALJPLAN FÖR NIKLASBERG 14, HAGAPARKEN I VÄNERSBORGS KOMMUN SAMMANFATTNING Beräkningar av trafikbuller från järnväg har utförts enligt Nordisk beräkningsmodell för planerade bostäder inom detaljplanen för Niklasberg 14, Hagaparken i Vänersborgs kommun. Resultaten redovisas i sju separata bilagor R2-B1 B7. Beräkningarna visar att det med rätt utformade bullerskydd är möjligt att nå riktvärde för högsta ekvivalenta ljudnivå vid fasad, LAeq = 55 db, vid alla bostäder. Resultaten visar också att riktvärde för högsta ekvivalenta LAeq = 50 db och maximala ljudnivå LAFmax = 70 db vid minst en uteplats per bostad utan bullerskydd och vid båda uteplatserna med rätt utformade bullerskydd. 1. UPPDRAGSGIVARE Contekton Arkitekter Fyrstad AB, Kungsgatan 3, Vänersborg. Kontaktperson: Per-Yngve Johansson, Tel: UPPDRAG Att beräkna trafikbuller från järnvägstrafiken på Älvsborgsbanan till byggnader inom detaljplanen för Niklasberg 14, Hagaparken i Vänersborgs kommun. I uppdraget ingår även att utforma bullerreducerande åtgärder för att uppfylla riktvärden för trafikbuller enligt Förordning (2015:216). 1 (8) R2 173

174 3. RIKTVÄRDEN Riktvärden för buller från spår- och vägtrafik beskrivs i 3, 4 och 5 i Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Dessa riktvärden sammanfattas nedan. Ekvivalent ljudnivå (LAeq) avser frifältsvärde som ett medelvärde per dygn under ett år. Maximal ljudnivå (LAFmax) avser frifältsvärde från den mest bullrande fordonstypen. 3 Riktvärden för högsta ljudnivå för buller från spår- och vägtrafik: db ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad db ekvivalent ljudnivå och 70 db maximal ljudnivå vid uteplats. 3. För en bostad om högst 35 m 2 gäller istället att den ekvivalenta ljudnivån vid en bostadsbyggnads fasad inte bör överskrida 60 db. 4 Om den ekvivalenta ljudnivån i 3 punkt 1 överskrids (LAeq >55 db vid fasad) bör följande två åtgärder vidtas. 1. Minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där den ekvivalenta ljudnivån inte överskrider 55 db vid byggnadens fasad. 2. Minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där den maximala ljudnivån inte överskrider 70 db vid byggnadens fasad per årsmedelnatt (kl. 22:00 06:00). 5 Om den maximala ljudnivån i 3 punkt 2 överskrids (70 db vid uteplats) bör inte ljudnivån överskridas med mer än 10 db maximal ljudnivå mer än fem gånger per timme per årsmedeldag (kl. 06:00 18:00) och årsmedelkväll (kl. 18:00 22:00). 2 (8) R2 174

175 4. BERÄKNINGAR Beräkningar av trafikbuller har utförts med programvaran SoundPLAN v7.4 Update: enligt Nordisk beräkningsmodell. I SoundPLAN har en tredimensionell modell av området byggts upp utifrån underlag från Contektion Arkitekter och tidigare bullerutredning som avrapporterats i rapport R1. Trafik Prognostiserad järnvägstrafik på Älvsborgsbanan som ligger till grund för beräkningarna har hämtats från bullerutredning utförd av ÅF för Detaljplan Holmängen, Vänersborgs kommun Dessa trafikmängder är enligt Per Stenerås på Trafikverket relevanta för hela sträckan Vänersborg Håkantorp. Trafikmängder som ligger till grund för beräkningarna redovisas i tabell 1. Tågtyp ÅDT Längd medel (m) Längd maximal (m) Hastighet (km/h) Godståg Snabbtåg (X2000) Motorvagnståg (X51/52) Motorvagnståg (X11-X14) Tabell 1: Trafikmängder på Älvsborgsbanan för sträckan Vänersborg Håkantorp. 3 (8) R2 175

176 Bullerskydd Ett bullerskydd med en höjd mellan 3 och 3,5 m över järnvägsbank har placerats sydväst om bostadsområdet. Bullerskyddet kan utformas som skärm, vall eller kombinerad skärm och vall. Det är viktigt att bullerskyddets högsta punkt placeras på samma plats som i beräkningarna. Bullerskyddets utformning redovisas i figur 1. Bullerskyddet kan utföras med reflekterande ytor då ett reflekterande bullerskydd som till exempel en skärm bedöms att inte påverka ljudnivån vid motstående byggnader nämnvärt från dagens nivåer. Figur 1: Utformning av bullerskydd med höjd, röd: 3 m och blå: 3,5 m över järnvägsbank. 4 (8) R2 176

177 Även lokala skärmar intill de sydvästliga uteplatserna har undersökts vid både punkthus och lägenhetsbyggnaderna med två våningsplan. Skärmarna vetter mot järnvägen och täcker tre fjärdedelar av balkongen med öppning mot nordväst, se principskiss i figur 2. För att skärmarna skall ha samma effekt som i beräkningarna skall de ansluta tätt mellan balkong och ovanliggande balkong. Den balkong som är belägen på översta planet skall ha en höjd likvärdig övriga plan. Figur 2: Principskiss för utförande av ¾ skärmar vid de sydvästliga balkongerna, skärmarna är markerade med rosa färg. 5 (8) R2 177

178 5. RESULTAT Resultaten redovisas i sju separata bilagor enligt nedan R2-B1: Ekvivalent ljudnivå på fasad. Redovisar den av alla våningsplan högsta beräknade ljudnivån på fasad per fasadsida R2-B2: Ekvivalent ljudnivå vid uteplats. Redovisar den av alla våningsplan högsta beräknade ljudnivån kompletterat med beräknad ljudnivå per våningsplan vid de uteplatser som överskrider riktvärde. I bilagan redovisas även bullerutbredning 1,5 m över marknivå R2-B3: Maximal ljudnivå vid uteplats, godståg. Redovisar den av alla våningsplan högsta beräknade ljudnivån kompletterat med beräknad ljudnivå per våningsplan vid de uteplatser som överskrider riktvärde. Beräkningarna utgår från den mest bullrande tågtypen godståg. I bilagan redovisas även bullerutbredning 1,5 m över marknivå R2-B4: Maximal ljudnivå vid uteplats, X Redovisar den av alla våningsplan högsta beräknade ljudnivån kompletterat med beräknad ljudnivå per våningsplan vid de uteplatser som överskrider riktvärde. Beräkningarna utgår från den näst mest bullrande tågtypen X I bilagan redovisas även bullerutbredning 1,5 m över marknivå R2-B5: Ekvivalent ljudnivå vid uteplats, skärmad balkong. Redovisar den av alla våningsplan högsta beräknade ljudnivån. De sydvästliga balkongerna vid punkthusen har försetts med en ¾ skärm mot järnvägen. I bilagan redovisas även bullerutbredning 1,5 m över marknivå R2-B6: Maximal ljudnivå vid uteplats, skärmad balkong, godståg. Redovisar den av alla våningsplan högsta beräknade ljudnivån. De sydvästliga balkongerna vid punkthusen har försetts med en ¾ skärm mot järnvägen. Beräkningarna utgår från den mest bullrande tågtypen godståg. I bilagan redovisas även bullerutbredning 1,5 m över marknivå R2-B7: Maximal ljudnivå vid uteplats, skärmad balkong, X Redovisar den av alla våningsplan högsta beräknade ljudnivån kompletterat med beräknad ljudnivå per våningsplan vid de uteplatser som överskrider riktvärde. De sydvästliga balkongerna vid punkthusen har försetts med en ¾ skärm mot järnvägen. Beräkningarna utgår från den näst mest bullrande tågtypen X I bilagan redovisas även bullerutbredning 1,5 m över marknivå. 6 (8) R2 178

179 Ljudnivå på fasad Resultaten visar att riktvärdet för högsta ekvivalenta ljudnivå vid fasad LAeq = 55 db uppfylls på alla byggnader med det 3 3,5 m höga bullerskydd som löper längs med järnvägen, se figur 1. Ljudnivå vid uteplats Enligt 5 i Förordning (2015:216) tillåts det att riktvärdet för maximal ljudnivå vid uteplats (LAFmax = 70 db) överskridas fem gånger per timme per årsmedeldag och årsmedelkväll, dock ej mer än 10 db. Den mest bullrande tågtypen är godståg men det sker endast åtta passager per årsmedeldygn och det är inte sannolikt fler än fem av dessa passager sker under en tidsperiod på en timme mellan klockan 06:00 22:00. Därför har de tygtypen X11 14 som är den näst mest bullrande tågtypen ansatts som dimensionerande, förutsatt att godstågen inte överskrider LAFmax = 80 db. Punkthusen Resultaten visar att riktvärde för högsta ekvivalenta LAeq = 50 db och maximala ljudnivå LAFmax = 70 db (passage av godståg LAFmax < 80 db) vid uteplats uppfylls vid de nordöstra uteplatserna vid passager av godståg och tågtyp X Eftersom de boende har tillgång till både de sydvästra och nordöstra uteplatserna uppfylls riktvärde för högsta ljudnivå på uteplats. Se Bilaga 2, 3 och 4. Med ¾ skärmar mot järnvägen vid punkthusens sydvästliga uteplatser är det även där möjligt att uppfylla riktvärden för högsta ljudnivåer vid uteplats. Dock visar tågtyp X11 14 på överskridande på 1 db av riktvärdet för maximalnivå vid de sydvästliga uteplatserna vid respektive punkthus. För att uppfylla kravet LAFmax = 70 db vid dessa uteplatser skall taken förses med ett heltäckande ljudabsorberande undertak. Se Bilaga 5, 6 och 7. Lägenhetsbyggnaderna med två våningsplan närmast järnvägen Resultaten visar att riktvärde för högsta ekvivalenta LAeq = 50 db och maximala ljudnivå LAFmax = 70 db (passage av godståg LAFmax < 80 db) vid uteplats uppfylls vid de nordöstra uteplatserna vid passager av godståg och tågtyp X Eftersom de boende har tillgång till både de sydvästra och nordöstra uteplatserna uppfylls riktvärde för högsta ljudnivå på uteplats. Se Bilaga 2, 3 och 4. Med ¾ skärmar mot järnvägen vid lägenhetsbyggnadernas sydvästliga uteplatser är det även där möjligt att uppfylla riktvärden för högsta ljudnivåer vid uteplats. Dock visar tågtyp X11 14 på överskridande upp till 2 db av riktvärdet för maximalnivå vid de sydvästliga uteplatserna. För att uppfylla kravet LAFmax = 70 db vid dessa uteplatser skall taken förses med ett heltäckande ljudabsorberande undertak. Se Bilaga 5, 6 och 7. 7 (8) R2 179

180 Lägenhetsbyggnaderna med två våningsplan kring dammen Resultaten visar att riktvärde för högsta ekvivalenta LAeq = 50 db och maximala ljudnivå LAFmax = 70 db (passage av godståg LAFmax < 80 db) vid uteplats uppfylls vid alla beräknade uteplatser. Se Bilaga 2, 3 och 4. Uteplats på markplan i området Beräkningarna visar också att det i området är möjligt att anlägga gemensamma uteplatser på markplan som uppfyller riktvärde för högsta ekvivalenta LAeq = 50 db och maximala ljudnivå LAFmax = 70 db (passage av godståg LAFmax < 80 db): Se bullerutbredningskartor 1,5 m över marknivå i bilaga 2, 3, 4 och 5. Henrik Lundgren Civilingenjör i Teknisk Akustik Granskad av Magnus Karlsson (8) R2 180

181 Contekton Dokumentnamn Riskbedömning HAGAPARKEN, Vänersborgs kommun Utfärdad av Brandkonsulten Malmquist AB Lars Malmquist Fastställd av Attest: Datum Blad(av) 1 (3) Utvägen dok nr Utgåva 2 0 Inledning Brandkonsulten Malmquist AB har fått i uppdrag av Contekton, Peter Bergman, att göra en riskbedömning beträffande nyproduktion av bostäder intill järnvägen i Vänersborgs kommun. Riskbedömningen gör endast med hänsyn till konsekvenser av en olycka på järnvägen. 1 Förutsättningar Inom planområdet ska 24 radhus och 4 punkthus om 8 våningar byggas. Radhusen placeras ca 30 meter från järnvägsspåren. Punkthusen placeras ca 40 meter ifrån spåren. Järnvägen används för både person- och godstransporter. Även farligt gods förekommer i mycket ringa omfattning enligt Trafikverket. 2 Byggnadsåtgärder En skyddsvall tillika bullervall med plank som når en höjd av 3 meter planeras byggas utefter järnvägen. 3 Risker Den största risken för oskyddade människor som vistas utomhus, utgör en olycka på järnvägen med farligt gods. Det är kondenserade gaser som svaveldioxid, klor mm. som utgör förgiftningsrisk redan i små mängder om det inandas. För brandfarlig vara utgör brand och strålningsvärme den största risken, särskilt för oskyddade personer. 4 Sannolikhet för inträffad olycka Järnvägsstyrelsen har i rapport 2007:12 uppgett att 5 tågurspårningar varit under 2006 och att antal tågurspårningar är 0,038 per miljon tågkilometer. Enligt en rapport utarbetad av Erik Sparre som examensarbete vid Lunds Universitet, Urspårningar, kollisioner och bränder på svenska järnvägar mellan åren 1985 och 1995 framkom följande. Under en tioårsperiod uppstod 431 urspårningar och av dessa så hamnade 14 st., 15 m eller mer utanför spårområdet. Brandkonsulten Malmquist AB Org.nr Alphyddevägen Nacka Mobil lgac@hotmail.com 181

182 Contekton Dokumentnamn Riskbedömning HAGAPARKEN, Vänersborgs kommun Utfärdad av Brandkonsulten Malmquist AB Lars Malmquist Fastställd av Attest: Datum Blad(av) 2 (3) Utvägen dok nr Utgåva 2 Det gör i genomsnitt 43,1 urspårning och 1,4 urspårningar som hamnar utanför 15 m ifrån spårområdet per år. Sannolikheten för en olycka med ett tågsätt som spårar ur och hamnar 15m eller längre ifrån spårområdet efter en sträcka av 100 m som gränsar till grönområdet är 1,2*10-12 Däremot blir konsekvenserna väldigt stora vid ett utsläpp av giftiga kondenserade gaser om dessa snabbt kan nå stora ansamlingar av människor, sannolikheten här är än mindre än för en olycka med enbart urspårning. 5 Risknivå Det är framförallt två scenarion som har varit aktuella. A. Ett tågsätt som spårar ur och med stor kraft fortsätter mot bebyggelse kräver åtgärder som dels bromsar upp tågrörelsen och dels förhindrar gasspridning och brandpåverkan på människor. Även yttre påverkan som sabotage har berörts i detta sammanhang. B. Ett tågsätt spårar ur eller problem uppstår på någon vagn som i sin tur medför att gasutströmning eller brand uppstår, tågsättet står kvar på banvallsområdet. Sannolikheten för att scenario A. ska uppstå är väldigt liten och bedöms inte som samhällsekonomiskt riktigt att ta hänsyn till. Även scenario B. har en mycket liten sannolikhet för att inträffa. Brandkonsulten Malmquist AB bedömer att risknivån för scenario B. för de som vistas inom området kan accepteras, under förutsättning att särskilda åtgärder vidtas för att minska risken att människor kontamineras av giftig gas och inte blir direkt utsatta för strålningsvärme, vid en eventuell olycka på järnvägen. 6 Åtgärder för att minska konsekvenserna vid gasutströmning och/eller brand En mindre vall och på densamma ett plank utfört i obrännbart materia till en höjd av 3 meter, medför att ev personskador till följd av en farligt godsolycka minimeras. Mellan planket och bostadshusen föreslås att buskar med rikligt lövverk planteras som i sin tur utgör skydd framförallt mot utströmmande gas och även inledningsvis även ett visst strålskydd vid en uppkommen brand på järnvägen. Det viktiga är att skyddet ger tid för människor att sätta sig i säkerhet innan farligt läge uppstår. Brandkonsulten Malmquist AB Org.nr Alphyddevägen Nacka Mobil lgac@hotmail.com 182

183 Contekton Dokumentnamn Riskbedömning HAGAPARKEN, Vänersborgs kommun Utfärdad av Brandkonsulten Malmquist AB Lars Malmquist Fastställd av Attest: Datum Blad(av) 3 (3) Utvägen dok nr Utgåva 2 7 Sammanfattning Brandkonsulten Malmquist AB bedömer att hänsyn behöver tas till ett scenario med en olycka där tågsättet fortfarande befinner sig inom järnvägsområdet även om sannolikheten är mycket liten. Det medför att begränsade åtgärder behöver vidtas för att skydda människor som kan befinna sig utomhus och som skulle påverkas av en olycka med farligt gods. Lars Malmquist Brandingenjör Brandkonsulten Malmquist AB Org.nr Alphyddevägen Nacka Mobil lgac@hotmail.com 183

184 Naturvårdsutlåtande Hagaparken Svante Hultengren Bakgrund Naturcentrum AB har, på uppdrag av Peter Bergman, Contekton Arkitekter Fyrstad AB, under augusti 2016 genomfört en inventering/utlåtande av utpekat område i Hagaparken, Vänersborgs kommun kommun (se karta). Området besöktes vid ett tillfälle; och syftet var att kontrollera och beskriva förutsättningar och bevarande av en damm med mindre vattensalamander. Uppgifter om hotade arter har hämtats från Artdatabankens artfaktaregister och ArtPortalen 1. Inga rödlistade arter 2 har tidigare uppgivits från området. Ett femtiotal aktuella noteringar finns från området. Sammanfattning Det aktuella området ligger mellan järnvägen och Repslagarvägen i Vänersborg. I områdets centrala del finns en liten damm varifrån mindre vattensalamander har rapporterats. Området bedöms ha påtagliga (klass III) till höga naturvärden (klass II) knutna dammen och dess närmaste omgivningar. Naturvärdesbedömningen utförs med hjälp av en 4-gradig värdeskala som till väsentlig del bygger på naturvärdesinventering enligt NVI (SS :214) motsvarande NVI fält. Höga naturvärden (klass II) motsvarar nyckelbiotopklass/ekologiskt särskilt känsliga områden enligt PBL och MB. I sådana högt värderade områden finns ovanliga naturtyper och ofta förekommer rödlistade arter Vi bedömer att dammen är ett gränsfall till ha ha sådana naturvärden; och miljön kan efter åtgärder sannolikt uppnå sådana värden. De näraliggande lövmarkerna kring dammen bedöms ha vissa eller påtagliga värden och de ingår i det habitat för groddjur (speciellt mindre vattensalamander) som ritats in på kartan. För att skydda dammen och det kringliggande grönområdet under byggtiden kan detta stängslas in. Ett förslag på hur detta kan se ut lämnas i BILAGA. På så sätt hindras grodor och salamandrar att ta sig in i byggmiljön. De rödlistade arter som finns i området är alm (CR) och ask (EN). Det är fortfarande tämligen vanliga trädslag men de uppvisar en mycket alarmerande minskning i Sverige på grund av två sjukdomar, almsjukan och askskottsjukan. Därav rödlistningen ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. 184

185 Naturvårdsutlåtande Hagaparken Svante Hultengren Karta. Dammen och det aktuella området anges med röd avgränsning (ungefärlig). Blå cirkel avser att beskriva ett habitatområde (livsutrymme) för mindre vattensalamander. Beskrivning av delområden (se karta ) Delområde 1. Damm i igenväxt parkartad miljö. Utgörs av en damm (ca 10 x 20 meter i diameter) med veketåg, kaveldun, kärrdunört, veksäv, och andmat. Även gles igelknopp, gropnate, vattenbläddra och svenskmålla (ArtPortalen) uppges från området. Arterna är typiska för den här typen av småvatten, men de är inte ovanliga. Dammen var tämligen uttorkad vid besöket. I den västra delen av dammen finns en flack berghäll (vilket är gynnsamt för groddjur eftersom sådana ger hög värme under tidig vår). I den norra delen av området och dammen ligger ett stort antal jordhögar. Dammen behöver åtgärdas genom bortgrävning av jordmassor, en försiktig utglesning av träd och buskskikt mot söder (dock viktigt att bevara en tämligen tät vegetationsbård i övriga delar ungefär som idag), samt genom att dammen bör gräva något djupare, för att undvika uttorkning under f f a vår och försommar. Dammen bör ha någon djuphåla på ca cm. Vidare behövs övervintringsplatser i form av komposthögar upplag med grenar, trädstammar, m m. Områden för födosök (insekter, spindlar m m) bedöms finnas om man även inkluderar näraliggande grönytor, häckar, villaträdgårdar och liknande. Kring dammen växer en mängd olika lövträd och buskar; bl a tysklönn, knäckepil, Salix (flera arter), asp, alm (CR), ask (EN), rönn, hassel och sötkörsbär. Naturvärdesklass: III II påtagliga naturvärden höga naturvärden. 185

186 Naturvårdsutlåtande Hagaparken Svante Hultengren Lokal 1 Dammen. Foto: Svante Hultengren/Naturcentrum AB 24/ Delområde 2. Lövbård. Kring dammens östra del växer en mängd olika lövträd och buskar; bl a tysklönn, knäcke-pil, Salix (flera arter), asp, skogsalm (CR), ask (EN), rönn, hassel och sötkörsbär. Lite längre mot öster finns en park med skogsalm (CR) och bok. Bokarna har markerats med plastband. Naturvärdesklass: III påtagliga naturvärden. Delområde 3. Söder om dammen. Söder om dammen ligger en klipphäll, rikligt bevuxen med olika mossor och kärlväxter. Bland annat förekommer kaukasiskt fetblad, kärleksört och stinknäva. Bland mossorna märks bl a koppanickmossa och rikligt med palmmossa. Ingen av arter är ovanliga. Hällarna är mycket flacka och utgörs sannolikt utlöpare av de s k slättbergen (i Trollhättan och Nordkroken). Naturvärdesklass: IV vissa naturvärden. Delområde 4. Löv och buskmiljö öster om dammen. Dammen östra strand m m utgörs av lövskog med en mängd olika trädslag (se delområde 1). Mot de öppna ytorna växer täta buskage av snöbär, skogskornell, körsbär, björk, alm och ask. Längre mot öster en trädrad med oxlar. Naturvärdesklass: III påtagliga naturvärden. 186

187 Naturvårdsutlåtande Hagaparken Svante Hultengren Lokal 4 Lövträd (alm, ask, björk) och buskar öster om dammen den 24/ Foto: Svante Hultengren/Naturcentrum AB 24/

188 Naturvårdsutlåtande Hagaparken Svante Hultengren BILAGA vandringshinder för groddjur För att stänga av/avgränsa området under byggtiden kan man; 1 gräva ett spår i marken (några dm djupt) runt det område som skall avgränsas 2 i spåret sätter man sedan t ex vanliga märkkäppar med ca 2 meters mellanrum 3 fäst sedan en ståltråd mellan märkkäpparna (ca cm över marken), kan fästas med t ex häftpistol 4 ta sedan en byggplastrulle och såga itu denna så att man får 1-meterlängd istället för normala 2-meterlängder. Lägg ner plasten i spåret i marken, vik över ståltråden och fäst samman över ståltråden med häftpistol, samt häfta fast plasten i märkkäpparna 5 gräv igen spåret över plasten. På så sätt har man skapat en glatt och svårforcerad barriär runt det aktuella området det bör inte ta mer än ett par timmar att fixa detta. 188