TRYGGHETSPLAN Lå

1 (13) TRYGGHETSPLAN Lå 2015-2016 Planen gäller för Skolstaskolan Ansvarig för planen Rektor Maria Flinck Thunberg Planen gäller under perioden 2015-09-01---2016-09-01 Datum för utvärdering av planen Senast 2016-08-30

2 (13) Inledning Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet. Diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda elever mot kränkningar (diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling). Detta gäller såväl mellan elev - elev, som vuxen -elev. Skolan ska upprätta en plan för hur arbetet ska bedrivas, och aktivt arbeta med att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Detta är Skolstaskolans plan. Förankring av planen Planen görs känd och förankras hos elever, personal och vårdnadshavare genom att alla varit delaktiga i framtagandet av planen. Trygghetsteamet presenterar den färdiga planen för elever, personal och föräldrar. Elevers delaktighet Eleverna har deltagit i arbetet med att följa upp och se över planen genom att besvara lokal trygghets - och trivselenkät. Vi har arbetat med diskrimineringsgrunderna i samtliga klasser. I klassråd, i kamratstödjargruppen och i den gemensamma ledningsgruppen (skolans pedagogiska ledningsgrupp och elevrådet), har målen kontinuerligt utvärderats och nya mål har ställts upp. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har gjorts delaktiga i arbetet dels genom diskussioner i föräldragruppen Forum för samråd, dels genom värdegrundssamtal på föräldramöte. Personalens delaktighet Personalen har deltagit i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen genom att ha varit med att utforma de lokala elevenkäterna samt hållit i de uppföljande samtalen. De är också delaktiga i utformning av mål och åtgärder. Personal har utvärderat målen för läsåret och diskuterat förbättringsområden. Utifrån detta har personal och skolledning utarbetat planen och formulerat nya mål. Arbetslagen har sedan getts möjligheter att lämna synpunkter på årets trygghetsplan.

3 (13) Utvärdering Utvärdering av föregående års plan Vi har utvärderat föregående års plan genom att fram för allt bearbeta/analysera enkäter som elever besvarat. Bearbetningen har bl.a. bestått av enskilda samtal med elever. Dessa samtal har återförts till föräldrarna. Under året har vi diskuterat och följt upp målen i såväl Föräldraforum för samråd, i elev- och klassråd, i kamratstödjargruppen samt i arbetslagen. Hälsosamtalen hos skolsköterskan har också i hög grad bidragit till utvärderingen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever Personal Föräldrar/vårdnadshavare Elevhälsoteam Skolledning

4 (13) Målen i 2014/2015 års plan - resultat och analys Enhetens slutmål Koppling till styrdokument Samtliga elever trivs och känner sig trygga. Lgr 11 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Resultat Analys Vi har genomfört icke-anonyma enkäter kring trygghet och trivsel med alla elever. Resultat: F-3: 96 % av eleverna trivs och känner sig trygga. 4-6: I skolans trivselenkät angav 99 % av eleverna att de känner sig trygga i skolan. 99 % av eleverna säger att de har något att göra på rasterna och 92 % tycker att det finns vuxna ute som de kan vända sig till på rasten. 0 % av eleverna angav att de kränkt eller blivit kränkta på sociala medier. De elever som angett att de inte trivs eller känner sig trygga, har haft enskilda samtal med personal i vårt Trygghetsteam. Åtgärder vidtas kring varje enskilt barn. Hälsosamtal (skolhälsovård, elev och vårdnadshavare) har genomförts i förskoleklass, klass 2 och klass 4. Dessa bekräftar enkätsvaren kring trygghet och trivsel. Vi har under läsåret arbetat med fyra fall då elever upplevt sig kränkta av kamrater. Samtliga är lösta. Så länge något barn känner sig otryggt, så kan vi naturligtvis inte vara helt nöjda med vårt arbete. Resultaten får dock ses som goda. F-3: Framgångsfaktorer: Rastvärdar finns alltid ute och de synliggörs med gula västar. Lekare bidrar till ökat socialt samspel. Snabb återkoppling till föräldrar- samarbete med föräldrar Kamratstödjare Månadens kamrat

5 (13) Fair-play utmärkelse Klassråd Storsamlingar Skolstasången Kontinuerligt värdegrundsarbete Temadagar med F-3 -elever i tvärgrupper ger trygghet, eleverna får fler kända ansikten på skolan. Medvetet arbete från oss pedagoger att förmedlas vi-känsla. Eleverna märker av att vi vuxna respekterar varandra. Vi är goda förebilder för eleverna. Skolstaandan finns inom oss och det bidrar till vårt värdegrundsarbete, Vi använder oss av värdegrundstavlan i varje klassrum för att förklara och tydliggöra för eleverna. Salutogent förhållningssätt, positivt beröm Lugna gatan, det stora lugnet. Fritids arbetar intensivt med socialt samspel genom ständiga värdegrundssamtal och riktade grupperingar t.ex. genom leklotteri. Det kan vi utveckla vidare är arbete med faddrar och arbetsro. 4-6: Vi tror att storsamlingar och gemensamma teman skapar en vi-känsla, som gör att eleverna känner sig trygga och trivs. Vi tror att det var viktigt att inleda läsåret med ett gemensamt tema i tvärgrupper. Vi tror också att det är viktigt att ta med de blivande fyrorna under idrottsdag/temadag under våren för att skola in dom i arbetslaget, som vi gjorde denna termin med idrottsdagen i Grillby. Månadens kamrat och Fairplay-priset har gjort eleverna uppmärksamma på vikten av att vara en god kamrat. Kamratstödjarna uttrycker att många elever vill bli nominerade. Vi är tydliga med vad vi förväntar oss av eleverna och vad våra mål med undervisningen är, vilket skapar trygghet. 99 % av eleverna säger att de har något att göra på rasterna, vilket vi tror skapar trygghet och gör att eleverna trivs. Vi fortsätter med organiserade rastaktiviteter. Det vore bra om lekvärdarna får planeringstid en gång i månaden. 92 % tycker att det finns vuxna ute som de kan vända sig till på rasten. Vi behöver poängtera i klasserna att eleverna kan vända sig till alla

6 (13) vuxna som är ute, inte bara klasslärarna. Det är viktigt att avsätta tid för prat om rasterna under klassrådstiden. Oerhört glädjande är att ingen elev kränkts på sociala medier! Vi har under läsåret arbetat med eleverna kring detta. Rektor har inte heller varit sen att påpeka för föräldrar att de också här har ett ansvar att föregå med gott exempel. En idé är att ha veckans sociala mål, som alla klasser uppmärksammar och övar på. Vi har utökat antalet värdeskapande aktiviteter mellan klasserna, men skulle vilja göra det ännu oftare under nästa läsår. På fritids lägger vi stor vikt vid ökat ansvar med stigande ålder, t.ex. så arrangerade eleverna föräldrafikat själva. Det främjande arbetet Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Vi arbetar och följer upp värdegrundsarbetet genom: kompetensutveckling för personalen för att vid behov öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling att personalen ges tid att diskutera egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten t.ex. tillsammans med sitt reflekterande team. att ge möjligheter för elever att återkommande diskutera normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas. att hålla Skolstaandan levande. att skapa tillitsfulla relationer till eleverna. att skapa nära och tillitsfulla relationer till föräldrar/ vårdnadshavare och tillsammans med dem arbeta för elevernas trygghet. Främjande insatser Insatserna för att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla och genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Nedanstående insatser ska genomföras under året.

7 (13) Våra prioriterade insatser som ska genomföras under året för att främja barns och elevers lika rättigheter Arbetet kring diskrimineringsgrunderna genomförs i alla klasser Ansvar Personal knuten till resp. klass Elevhälsopersonalen är behjälplig Datum när det ska vara klart HT 2015 Vidareutveckling av vuxenledda rastaktiviteter på samtliga lunchraster- ge barn redskap att bli lekskickliga barn. I arbetslagen utsedd personal Hela läsåret Uppmärksamma månadens kamrat. Kamratstödjarna och deras vuxenstödjare Hela läsåret Utdelning av utmärkelsen Fair Play. Personalen Hela läsåret Storsamlingar för att förstärka skolgemenskapen och Skolstaandan. Rektor + utsedd klass Hela läsåret Under läsåret kommer även elevhälsan arbeta med flera främjande insatser- t.ex. Goda grupper, media, pubertet och sexualitet, sömn och kost Hela läsåret Elevhälsan arbetar vidare med handledning, samtal och konsultation. Hela läsåret

8 (13) Det förebyggande arbetet Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. En stor del av vårt förebyggande arbete ligger i Skolstaandan. Tillsammans har elever, personal och föräldrar utarbetat Skolstaandan - vår värdegrund. Denna hålls mycket levande genom vardagssamtal och mer riktade teman. Vid läsårsstart erhåller förskoleklasseleverna och nya elever, under högtidliga former, värdegrunden. Vid alla större sammankomster sjungs vår sång Skolstaandan. S SKOLSTAANDAN Skolstaskolans rektorsområdes värdegrund Egenvärde Jämställdhet Tolerans Solidaritet Ansvar Respekt Demokrati Det här betyder ordet för mig: Jag är fantastisk, unik och värdefull Jag låter alla få samma chans Jag visar hänsyn till alla även om hon/han inte ser ut, är eller tycker som jag Jag delar med mig och hjälper andra Jag står för mina handlingar, tar hand om miljön, mitt arbete och människorna omkring mig Jag behandlar andra som jag själv vill bli behandlad Jag har möjlighet att framföra min åsikt och påverka beslut Så här vill vi på Skolstaskolan att det ska synas i handling: - Vi berömmer och uppskattar varandra så att alla tycker om sig själva och känner sig betydelsefulla - Vi leker alla tillsammans - Vi får den hjälp vi behöver utifrån vårt behov - Vi uppmuntras att pröva nya saker som bryter könsrollsmönster - Vi uppskattar olikheter - Vi får vara som vi är och tycka som vi vill så länge vi inte kränker andra - Vi tar hand om varandra - Vi försöker dela med oss om vi kan - Vi är rädda om kamrater, skolan, material och saker som vi gemensamt skapat - Vi städar och plockar undan - Vi tar ansvar för vårt lärande - Vi håller tider och lämnar tillbaka saker där vi lånat dem - Vi väntar på vår tur och lyssnar på varandra - Vi ger var och en den arbetsro hon/han behöver - Vi visar mod och agerar direkt mot hot, våld, kränkningar och mobbning så att alla kan känna sig trygga - Vi använder ett vårdat språk, både med kropp och i tal - Vi arbetar i klassråd, elevråd och i den för elever och vuxna gemensamma ledningsgruppen - Vi låter alla, oavsett åsikt, få komma till tals och bli lyssnade på - Tillsammans arbetar vi, barn, föräldrar och personal, med kvalitetsarbetet på skolan - Vi följer demokratiskt fattade beslut

9 (13) Kartläggningsmetoder Kartläggningen har genomförts via enkäter och samtal. Diskrimineringsgrunderna identifieras, diskuteras och bearbetas i klasserna. Vi incidentrapporterar i INVIT. Kränkningar anmäls till huvudman men löses och analyseras på enheten. Områden som berörts i kartläggningen Följande diskrimineringsgrunder och/eller kränkande behandling har berörts av kartläggningen: Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Genom enkäter har också en områdesanalys genomförts- var och när är risken för kränkningar som störst? Elevernas delaktighet i kartläggningen Eleverna har besvarat enkäter, samtalat och arbetat i sina grupper. Elevrådet och kamratstödjarna bidrar till kartläggningen. Personalens delaktighet i kartläggningen Personalen har utformat/bearbetat/analyserat enkäter. Personalen har vidare bedrivit arbete med sina elevgrupper. Resultat och analys av kartläggningen Vi kan konstatera att vi har ett väl utvecklat arbete kring kränkande behandling och det är också det som främst utvärderats (se ovan).

10 (13) Vi har inte haft några digitala kränkningar bland eleverna under det gångna året. Trots detta inser vi behovet av ett fortsatt arbete kring hur vi ska hantera sociala medier ur ett värdegrundsperspektiv- både vuxna och barn. Systemet med Lekare kan utvecklas och vi behöver se över vilka aktiviteter som lockar till sig barnen. Det är viktigt att rastvärdarna ges möjlighet att komma ut i tid. Den vandrande rastvärden extrabevakar undanskymda platser på skolgården. Ev. stjärnkamrat ger verktyg till hur man leker/umgås med varandra. Vi behöver fortsätta vårt arbete kring arbetsro, matro och toalettro. Vi vill jobba med mer teambyggande aktiviteter inom den egna klassen, arbetslaget och skolan. Forum för samråd stöttar skolan i detta arbete. Vara tydliga med reglerna för mobilanvändning under skoltid. Kapprum och omklädningsrum bör fortfarande extrabevakas. Vi ska arbeta i faddergrupper. Vi arbetar vidare med ansvar med stigande ålder. Mål för läsåret För att förebygga trakasserier och kränkningar har vi satt upp nedanståendemål utifrån ovanstående analys. Enhetens mål för läsåret Ledningen initierar och följer upp: Alla elever trivs och känner sig trygga Strukturerade rastaktiviteter genomförs och utvecklas. Översyn och revidering av trygghetsplan där fokus läggs på förebyggande aktiviteter. Översyn av rutiner vid ombyte till idrotten samt vid toalettbesök Ytterligare medvetandegöra Skolstaandan för elever, personal och föräldrar. Förstärka vi - känslan mellan skola och föräldrar. Värdegrunden är vårt gemensamma ansvar.

11 (13) Det åtgärdande arbetet Anmäla Utreda Åtgärda Alla barn och elever tillförsäkras en god utbildning i en trygg miljö Personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med verksamheten anmäler detta till förskolechefen/ rektorn. Anmäla till huvudman Förskolechef/ rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäler detta till huvudmannen enligt rutin. Förskolechefen/rektor är utreder skyndsamt omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna eller trakasserierna. Utredningen genomförs utifrån behov av den som har delegation på att utreda ärenden. Utifrån utredningen görs en sammanfattning/ bedömning som återges till förskolechef/rektor. Förskolechef/rektor gör en bedömning utifrån underlaget om åtgärder ska vidtas. Informera huvudmannen Förskolechef/rektor håller huvudmannen informerad genom att skicka utredningen till avsedd adress enligt rutin Förskolechef/rektor vidtar de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Följa upp och utvärdera För att förvissa sig om att kränkningarna inte upprepas följer förskolechef/rektor upp och utvärderar åtgärderna. Informera huvudmannen Förskolechef/rektor håller huvudmannen informerad genom att skicka uppföljningen till avsedd adress enligt rutin Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling, även om en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av någon i personalen. Det ska med andra ord inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till rektor. Ärenden förvaras enligt gällande dokumenthanteringsplan.

12 (13) Direkta åtgärder vid trakasserier och kränkningar på Skolstaskolan Eleverna uppmanas att berätta för vuxna eller kamratstödjare om de själva eller någon annan behandlas kränkande av kamrat eller vuxen. Eleverna vet att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt. Vårdnadshavare har information om vem de ska vända sig till när något har hänt. Personalen har god uppsikt över de utrymmen och platser där eleverna befinner sig, för att kunna upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Personalen agerar omedelbart i en akut situation för att tillförsäkra eleverna trygghet. Trygghetsteamet får sitt uppdrag av rektor och står för utredningen. Skolan arbetar så här: Rektor får besked om misstänkta trakasserier/ kränkningar. Rektor ger uppdrag till trygghetsteamet. Teamet undersöker direkt, samlar in uppgifter kring ärendet och samtalar med den som utsatts. Enskilda samtal genomförs med kränkande elev/er, i vilka man klargör fakta och upprättar en överenskommelse om att kränkningarna/trakasserierna ska upphöra. Tiden från första besked om misstänkt kränkning till inledda behandlingssamtal bör inte överstiga två dagar. Trygghetsteamet återför till rektor. Trygghetsteamet återför till de inblandades föräldrar. De inblandade hålls under uppsikt. Efter några dagar hålls uppföljningssamtal som innehåller strategier för att såväl stärka den som kränkts, som den som kränkt. Vid behov upprepas samtalen. Vad händer om trakasserierna/ kränkningen inte upphör? Samtal med förälder/rar och elev/elever Om inte detta räcker: Samtal med förälder/rar + elev/er + rektor +elevhälsa Som sista åtgärd: Anmälan till sociala myndigheter eller polis.

13 (13) En elev som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. De åtgärder som kan bli aktuella är: varning (LAS 30 ), omplacering (LAS 7 ), uppsägning (LAS 7 ) samt avsked (LAS 18 ). Om trakasserier/kränkningar rör vuxen - barn kopplas omedelbart rektor in och rektor ansvarar för utredningen. Skolstaskolans Trygghetsteam består av: Lotta Wallin Ann Såthe Jeanette Bernövall Vid behov kompletteras teamet av: Rektor Maria Flinck Thunberg Kurator Helena Koba Psykolog (under tillsättning) Skolsköterskan Ulrika Eriksson