Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Relevanta dokument
Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2015.

Om autism information för föräldrar

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkiga barn i förskolan

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Bokstart familjestöd för språkutveckling hos barn. Agenda 2030, , Kerstin Olsson

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Remiss: Förslag till reviderad läroplan för förskolan. Sammanfattning. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.

Kursplanen i svenska som andraspråk

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2014.

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Smultronbackens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK. Redskap och metoder. ä ö ä. ö ä å å

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Språkutvecklingsprogram

Kvalitetsberättelse

Orange Centrals Förskola

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Välkommen till skolan!

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen TAKK på modersmålet HT 2011.

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Gemensamt dokument för att använda i verksamheten inom Förvaltning för Livslångt Lärande. Fastställt vid Föräldrarådet

Det här gör vi för din förskola och skola

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Förväntningsdokument. Mesta skola

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

Landbo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Kvalitetsredovisning

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Kvalitetsrapport Studiehandledning och Modersmål Läsåret

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ritade tecken. för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Transkript:

Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum

Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014

Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt för barnets identitet och grunden för inlärningen av andra språk. Alla barn har rätt till sitt modersmål. Flerspråkighet är möjlig trots funktionsnedsättning. Familjens språkliga kompetens och erfarenhet ses som värdefullt.

Alternativa kommunikationssätt som tecken och bilder kan användas för att utveckla modersmålet. Flerspråkighet är aldrig anledning till språkstörning. Genom att använda båda sina språk tränar barn sin språkförmåga.

AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder och verktyg som stödjer människors kommunikation och delaktighet

- AKK är ett stöd för att förstå, uttrycka eller använda språk. - AKK kan användas under en period i livet eller livet igenom.

Det är bra och viktigt att använda AKK när personen: Har nedsatt hörsel och/eller svårare att förstå och tolka information Har svårt förstå talat språk, kroppspråk och socialt samspel

Det är bra och viktigt att använda AKK när personen: Har problem att uttala, organisera språket grammatiskt eller använda språket i rätt sammanhang.

Olika verktyg inom AKK Kroppskommunikation Föremål Tecken som AKK

Bildkommunikation

Sammarbetet mellan skolan och hemmet: Lgr. 2011: Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation.

Samarbete mellan skolan och hemmet för språkutveckling Samsyn när det gäller intervention. Regelbundet kontakt och samtal om kommunikations behov i båda miljöer.

Samarbete mellan skolan och hemmet för språkutveckling (Pickl 2011, TAKK för Språket): Intresse hos lärare(om andra kulturer, interagera med föräldrar, nya metoder) Lärares kunskap och erfarenhet (förstå föräldrarnas kunskap, kunskap om AKK och funktionsnedsättning) Uppmuntrar förälder att använda modersmålet Språkstöd och information om rättigheter.

Samarbete mellan skolan och hemmet för språkutveckling (Pickl 2011, TAKK för Språket): Alla AKK sätt som används i skolan kan användas på modersmålet. Delge varandra information om kommunikation i hemmet/skola. Regelbundet kontakt och samtal om behov och kommunikativa strategier i båda miljöer.

Om att rita och prata Du kan rita och prata för att hjälpa barnet att: Förstå bättre konsekvenserna av vad han eller hon gör. Förstå bättre sina egna och andras tankar och känslor.

Få idéer om hur han eller hon kan göra i stället.

Förstå bättre vad som har hänt.

Ritprat ger ett sammanhang, tydliggör orsak och verkan och synliggör bakomliggande känslor. Ritprat är till för att öva social förståelse och görs för en specifik person och situation. Våga prova ditt eget sätt att rita och prata.

Förutsättningar för ett Flerspråkigt perspektiv på AKK Flerspråkighet- och AKK användning ska lyftas fram i styrdokument/verksamhetsplaner. Kunskap om interkulturellt bemötande behövs. Samarbetet mellan skolan och hemmet måste utvecklas och språkstöd för samtal är nödvändig.

Förutsättningar för ett Flerspråkigt perspektiv på AKK Konkreta exempel och samtal kring bl. a. funktionsnedsättning och modersmålsanvändning. Tid och verktyg för att anpassa AKK till modersmålet krävs.

Boken om mig: - Flera AKK-sätt, multimodal AKK, är det bästa för barn med kommunikationssvårigheter. - Utveckla barnets förmåga att berätta om sig själv. Underlag för senare läsinlärning. - Bok på modersmålet som intresserar och har ett bekant och relevant innehåll - Ett sätt att bekräfta och ge ord till vad barnet tänker, vill eller har varit med om.

Mer information om Projektets utbildningar och pågående arbete: www.mimkunskapscentrum.se