Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017"

Lena Lindström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

3 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort engagemang i frågan om rätten till kommunikation flera projekt (föräldrar, skola, sjukvård & tandvård)

4 DART Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning Utredning och handledning Utbildning och information Utveckling och forskning Kommunikativ tillgänglighet

5 Förälder till Alfred 24 autism och utvecklingsstörning

6 Samtalsmatta en viktig resurs för kommunikativa rättigheter - en metod som möjliggör att uttrycka åsikter och känslor med hjälp av visuellt stöd Tydlig struktur och ram för öppna frågor Kan användas vid olika åldrar och olika kommunikativa och kognitiva svårigheter

7 En samtalsmatta Visuell skala samtalsämne frågeställningar

8 Innehåll Kommunikation - livsviktigt Kommunikation och utmanande beteende Rätten till kommunikation Barnkonventionen FNs konvention för personer med funktionsnedsättning Kommunikativa rättigheter Kommunikationsstöd AKK en rättighet och möjlighet för alla genom universell utformning

9 Kommunikation = människa Sociala varelser födda för att kommunicera förutsättning för att överleva Det är i mötet med andra som vi människor blir till vi blir någon Viktigaste faktorn för delaktighet och livskvalitet

10 Kommunikationens och språkets tre sidor Att förstå andra språk & kroppskommunikation Att uttrycka sig - tal vår mest avancerade motorik! 150 muskler används samtidigt i oerhört snabbt tempo, många med utvecklingsstörning har dyspraxi, svårt att styra rörelser med viljan Att kommunicera med sig själv: planera, strukturera, föreställa sig, reglera känslor

11 Samspel vid kommunikationssvårigheter Är svårt! När en person pratar mindre, har färre och svårtolkade signaler..så. Kommunicerar vi mindre med personen När vi väl kommunicerar är vi mer styrande och dominanta. Det klassiska är att vi frågar väldigt mycket och ofta svarar själva! Ger mindre utrymme för personen skapar en negativ cirkel! Går att bryta genom handledning-utbildning!

Utmanande beteende = kommunikation Otroligt frustrerande att inte förstå kunna uttrycka sig: fråga, protestera, bli hörd Om inte språk eller AKK/kommunikationsstöd finns är det

12 Utmanande beteende = kommunikation Otroligt frustrerande att inte förstå kunna uttrycka sig: fråga, protestera, bli hörd Om inte språk eller AKK/kommunikationsstöd finns är det helt naturligt och logiskt att använda kroppen Att så tidigt som möjligt börja använda AKK/stöd är därför det säkraste sättet att förebygga utmanande beteende och utveckla språk!

13 Socialstyrelsens rapport Går att beställa i tryck eller ladda ned som pdf Kommunikation och kommunikationsstöd ett centralt tema atalog/attachments/19946/ pdf

14 Har alla barn rätt att kommunicera? Vi har vår lag Vi har också FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper skall påverka lagstiftning och policyarbete i Sverige Barnkonventionen Konventionen för personer med funktionsnedsättning

15 Barnkonventionen garanterar barnets rätt till Inflytande Information Lika värde Må bra Omfattar barn med funktionsnedsättning

FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Antagen jan 2009 50 artiklar, varav de 4

16 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Antagen jan artiklar, varav de 4 första reglerande, 26 sakartiklar, genomförande 5

FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Flera/ de flesta av artiklarna innebär att kommunikation måste anpassas Artikel 2: AKK - Alternativ och

17 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Flera/ de flesta av artiklarna innebär att kommunikation måste anpassas Artikel 2: AKK - Alternativ och Kompletterande Kommunikation - skall också räknas som kommunikation inte bara tal eller skrift Vi ska sträva efter universell utformning Artikel 7: Konventionen gäller också barn

18 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Användning av AKKska befrämjas Man har rätt att få information som man förstår och att uttrycka sig så som man valt - barnet/familjen bestämmer själv AKK-sätt inte verksamheten Man har rätt att få undervisning på det sätt man förstår Det ska finnas personal med kompetens om AKK i alla skolformer.

Rättigheterna mer i praktiken Kommunikativa rättigheter - publicerade av ASHA amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer http://www.asha.org/njc/bill _of_rights.

19 Rättigheterna mer i praktiken Kommunikativa rättigheter - publicerade av ASHA amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer _of_rights.htm /Ratten_att_kommunicera.p df Lite mer konkret utmärkt att utgå från i olika kommunikationsinsatser vid utformning av stöd - men är inget som är antaget av riksdagen

20 Så vad behövs hur skapar vi en kommunikativ miljö där barns rätt till kommunikation blir mer än fina ord?

21 Vi börjar med oss själva Attityder och värderingar Kunskap och medvetenhet Om rättigheter, kommunikation Hur vi kommunicerar

22 Bemötande viktigast av allt

Responsiva strategier Underlättar kommunikation hos personer med kommunikationssvårigheter - evidensbaserat Titta & lyssna: se vad personen gör Vänta &

23 Responsiva strategier Underlättar kommunikation hos personer med kommunikationssvårigheter - evidensbaserat Titta & lyssna: se vad personen gör Vänta & förvänta: stanna upp och visa förväntsfull väntan ansiktekropp! Minst 20 sekunder Tolka & bekräfta: tolka och bekräfta vad personen kommunicerar eller gör UGGLA!

24 Även tillgång till redskap - AKK

AKK - Alternativ och Kompletterande kommunikation =Kommunikationsstöd Eftersom tal är så svårt behöver många personer med funktionsnedsättning AKK i sin

25 AKK - Alternativ och Kompletterande kommunikation =Kommunikationsstöd Eftersom tal är så svårt behöver många personer med funktionsnedsättning AKK i sin kommunikativa miljö För att förstå eller att uttrycka sig och kommunicera med sig själva Tar aldrig bort möjlighet till tal ökar förutsättningar för tal!

26 AKK-sätt Kroppskommunikation; gester, mimik, blick, hållning, röst Föremål Tecken Foton/bilder/filmer/symboler/skrift Talande hjälpmedel/datorer Alla AKK-sätt är bra och det bästa är om vi kan erbjuda kombinationer bild det mest generella varför vi satsat mer på det vid universell utformning

27 Universell utformning och AKK Kommunikativ miljö-projekt Kunskapsbas/kurser och färdiga material AKKtiv föräldrautbildning hemmet KOMPIS skola & förskola KomHIT sjukvård och tandvård nationell resurs www-kom-hit.se

28 Universell design som möjliggörare för att uppfylla nya patientlagen Andra barn & föräldrar med språksvårigheter Alla barn& föräldrar A Hela verksamheten

29 och

Projekt KomHIT Kommunikationsstöd i vårdsituationer Syfte: tillgodose rätten till kommunikation enligt Barnkonventionen och Funktionshinderkonventionen och öka barnets aktivitet och delaktighet under

30 Projekt KomHIT Kommunikationsstöd i vårdsituationer Syfte: tillgodose rätten till kommunikation enligt Barnkonventionen och Funktionshinderkonventionen och öka barnets aktivitet och delaktighet under sjukhusvistelse och tandvård Skapa nationella webbresurser: här hittar du material och filmer av intresse för dig som arbetar med AKK i förskola/skola. fritt verktyg för bildstöd

AKKtiv föräldrautbildning KomIgång grundutbildning: 8 tillfällen: kommunikation, strategier, lek & ASK KomIgång kartor på DARTs hemsida: http://www.dartgbg.

31 AKKtiv föräldrautbildning KomIgång grundutbildning: 8 tillfällen: kommunikation, strategier, lek & ASK KomIgång kartor på DARTs hemsida: mbolmaterial_komigang_kartor/tm_bild_symbolmaterial_ komigang Här beställer du boken: Habilitering-och-Halsa/informationsmaterial/bocker/

32 KOMPIS förskola/skolmljö Modell för att skapa kommunikativ miljö Utbildning utformad för att genomföras i ett arbetslag: 6 tillfällen görs av handledare som gått kurs på DART 2 dagar. Kommunikationskartor i olika format att ladda ner från eller DARTs hemsida (InPrint) : rial/tm_bild_symbolmaterial_kompis

33 KOMPIS-förskola..\Filmer pekprat förskola\mjölkpecs.wmv

34 Exempel träningssärskola Barn&ungdomar med autism&utvecklingsstörning Fokus på att omgivningen använder AKK fra bild som ett andra språk bildkartor i olika aktiviteter Vi ser hur en flicka successivt utvecklar kommunikation med bilder - pekprat

35 Kommunikation=mångsidig Olika platser, olika situationer, olika personer, olika funktioner Kommunikationsstöd=mångsidigt

36 Några exempel på bra verktyg: Kommunikationspass

37 Pekprat: kartor och knippa

38 Visuella scheman dag aktivitet

39 Kommunikationsapp Pekprat med tillgång till tal

40 Reda-ut-häfte Struktur och bilder som stöd vid att reda ut missförståndutmanande situationer

41 Tips och material samt information om kurser och den årliga Kommunikationskarnevalen i Göteborg maj 2018

Relevanta dokument

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017 Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling