Genomförande, utvärdering och förankring
|
|
- Sofia Bergman
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Genomförande, utvärdering och förankring
2 Syfte KomHIT - en utvecklingsdel finansierad av Arvsfonden - en forskningsdel finansierad av andra fonder - tillgodose barnets rätt till kommunikation enligt Barnkonventionen och Funktionshinderkonventionen genom att erbjuda kommunikationsstöd, främst i form av bilder och IT - Kommunikativ och kognitiv tillgänglighet genom Universell design!
3 Samarbetsparters i utvecklingsprojektet DART kommunikations- och dataresurscenter Projektledare Gunilla Thunberg Dagkirurgi avd 320 (nu Operation 2 barn) DSBUS start i forskningsprojekt redan 2010 Andra enheter vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus är barnlogopedi, lekterapi, BNK, regionhabiliteringen Barnkliniken vid SÄS Borås Barntandvård och specialisttandvård Mun-H-Center Intresseorganisationer: - FUB Lerum (utvecklingsstörning) - DHB Västra (språkstörning) - AAF Göteborg (autismspektrum)
4 Bakgrund KomHIT Vårdsituationer svåra för alla barn Okänd miljö okända aktiviteter Ökade problem vid kommunikationssvårigheter - Svårt för föräldern att förklara, svårt för barnet att ställa frågor och sedan bearbeta Vårdpersonal har enligt studier för lite kunskap om kommunikationsstöd
5 Utgångspunkt är allas rätt att kommunicera? FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper - Barnkonventionen - Konventionen för personer med funktionsnedsättning Nya patientlagen 2015 Inom AKK-området har ASHAs Kommunikativa rättigheter använts sedan 90-talet.
6 Barnkonventionen garanterar barnets rätt till Inflytande Information Lika värde Må bra
7 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Antagen jan artiklar 4 första reglerande 26 sakartiklar (konventionstext)
8 Kommunikation Enligt artikel 2 räknas teckenspråk, punktskrift, alternativ och kompletterande kommunikation som kommunikation och språk Universell utformning eftersträvas dvs att tjänster och service utformas så att alla kan använda dem och förstå men man får ända använda egna hjälpmedel.
9 Nya patientlagen jan 2015 betonar rätt till information och delaktighet Informationsplikten förtydligad med 8 punkter Om patienten behöver ytterligare information måste sådan ges. Informationen ska anpassas efter vad som är relevant i det enskilda fallet. Den information som ges ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras (6 ).
10 Barnets rättigheter stärks Barn (personer under 18 år) har samma rätt till information enligt 1 och 2 som vuxna patienter har. Informationen måste dock anpassas till barnets ålder och mognad. Om patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad (3 ).
11 Universell design som möjliggörare för att uppfylla nya patientlagen Andra barn & föräldrar med språksvårigheter Alla barn& föräldrar A Hela verksamheten
12 Projektmål KomHIT Att skapa av en nationell webresurs som kan användas av personal inom sjukvård och tandvård samt föräldrar Här skall det finnas: - Idébank nedladdningsbart material: för utskrift men också för användning på ipad/smartphone - Bildbank som möjliggör att ändra i och göra nytt material - Filmklipp exempel på hur man använder materialet - Information och utbildningsresurser
13 KomHIT-modellen Kommunikationsvägledare utbildas i kommunikativa rättigheter, kommunikation, kommunikationssvårigheter, kommunikationsstöd i teori och praktik ska inspirera och föra kunskap och metoder vidare till arbetskamraterna på sin enhet ska ansvara för att material tas fram till enheten Utbildning och införande av modellen förankras alltid hos enhetschef.
14 En nationell webb-resurs som kan användas av personal inom sjukvård och tandvård samt föräldrar och deras nätverk Här finns: Information och utbildning Material för utskrift och/eller användning på surfplatta/smartphone Filmer exempel på användning och föreläsningar Uppsatser, artiklar och press
15
16 Senaste KomHIT utvärderingen Hur uppfattar barn, föräldrar och personal användning av bildstöd i samband med besök på en barn- och ungdomspsykiatrisk specialmottaning? Johanna Beijer Barns delaktighet vid användning av bildstöd i allmäntandvården Agnes Gustafsson, Jonna Gunnerek
17 Hur uppfattar barn, föräldrar och personal bilder som stöd för kommunikation? En pilotstudie inom barn- och ungdomspsykiatri Johanna Beijer Examensarbete i logopedi 30 högskolepoäng Vårterminen 2016
18 Deltagare En barn- och ungdomspsykiatrisk specialmottagning - patienter bestående av barn och ungdomar med tvångssyndrom, bipolära tillstånd, psykotiska tillstånd, selektiv mutism, svåra tics (Tourettes syndrom), dysmorfofobi och trichotillomani - patienternas föräldrar (alternativt boendepersonal) - personal bestående av läkare, sjuksköterskor, psykologer och kurator
19 Implementering av KomHIT Kommunikationsvägledare en logoped från DART - Informerade personalen utifrån KomHIT-modellen om barns kommunikativa rättigheter, kommunikation, kommunikationssvårigheter, AKK - Utformade bildstöd tillsammans med personalen utifrån mottagningens önskemål och behov utifrån patientkategori och typ av besök med hjälp av bildstödsverktyget bildstod.se
20 Framtaget bildstödsmaterial Samtliga patienter Bildkallelse inför nybesök Bildkarta i väntrummet Patienter med tvångssyndrom eller bipolär sjukdom Bildkallelse inför läkemedelsuppföljning Bildkarta för samtal vid läkemedelsuppföljning Schemabok med bilder för läkemedelsuppföljning Patienter med tvångssyndrom Informationsfolder med schemabilder över behandlingsgången
21
22
23 Enkäter barn, föräldrar, personal Hjälpte bilderna dig att ställa frågor och prata om BUP?
24
25 Enkäter - resultat 10 barnenkäter, 10 föräldraenkäter, 18 personalenkäter För få respondenter för att kunna dra några slutsatser MEN resultaten tyder ändå på att bildstöden har underlättat för barn att förstå vad som skall hända underlättat för barn att ställa frågor och kommunicera minskat barns oro inför besöket
26 Intervjuer föräldrar och personal Bilderna gör en glad You know, she s thinking: Oh, these people are going to be friendly when I get there, because I got this really nice, friendly form at the beginning, you know, and it s got pictures. So then, when you go there, and everyone is friendly, then you start relaxing, I think.
27 Intervjuer föräldrar och personal Bilderna kan uppfattas som barnsliga Jag skulle inte vilja ha en sådan här skickad till en tonåring, egentligen, med en sådan glad figur och: Hej, du är välkommen. Det tror jag inte är bra. Det är för barnsligt. Och att presentera detta på ett sätt som inte är kränkande, eller som gör att de tycker att vi är fåniga, är väldigt svårt.
28 Intervjuer föräldrar och personal Bilder kan öka barns delaktighet Hur ska man vara delaktig om man inte förstår? Eller om man är nervös eller stressad eller har svårt med koncentration? Jag tycker man märker att det är uppenbart i många fall. I thought that was very, very good, actually. Because she is a patient. And I think it is very important that the patient, it doesn t matter how old they are or whether they are a child or whether they are old or middle-aged, they should be treated with respect and understanding.
29 Intervjuer föräldrar och personal Vem har nytta av bilder? Now, my daughter is fourteen, so she is a little bit older, but I don t think it made any difference, if she was, like, five or eight or ten or fourteen, she really liked it, still, you know. She can connect with it. Så detta skulle kunna vara ett sätt att göra besöken mer anpassade för de vi faktiskt skall hjälpa. Så det är ju verkligen ett utvecklingsområde.
30 Barns delaktighet vid användning av bildstöd - en pilotstudie av KomHIT-modellen i allmäntandvården
31 Implementering av KomHIT-modellen Två allmäntandvårskliniker Personalutbildning om kommunikation samt information om aktuell studie Börja använda bildstöd: kallelse, bildkartor och bildscheman utformade i Bildkallelser skickades till alla barn mellan 0-13 år
32 Enkätrespondenter 46 föräldrar vars barn fått bildstöd i kallelsen och/eller under besöket 51 enkäter från personal som så ofta som möjligt fyllde i efter besök med barn 0-13 år 22 utvärderingsenkäter från personal som fylldes i efter 4 veckor med KomHIT, 8 uteslöts
33 Enkäter Påståenden skattades på femgradig skala: stämmer inte alls - stämmer helt 7. Jag tror att bildstödet underlättade för barnet att förstå ? 8. Jag tror att bildstödet gjorde det lättare för barnet att ställa frågor och prata (med ord, bilder eller gester) vid besöket ? Utvärderingsenkäten skattades: försämrades mycket - förbättrades mycket
34 Analys SPSS Främst deskriptiv statistik Icke-parametriska signifikanstester
35 Intervjuer Ta barns perspektiv 17 barn i årskurs 2 på en internationell skola Fyra fokusgrupper á 45 minuter Semistrukturerad Audioinspelning Beskrivande analys
36 Resultat i korthet Både föräldrar och personal var positiva, föräldrar dock i högre grad Personalen var osäker på om det är värt besväret för många barn, särskilt som man uppfattade utskicken som knöliga. Gällde särskilt äldre barn. Barnen vill vara delaktiga och tycker att de kan ta beslut. De är rädda ibland och vill veta vad som skall hända. Positiva till bildkallelser, tror de kan minska oro och öka förståelsen
37 Exempel på fortsatt användning BUP Specialmottagning jobbar vidare BUP Hisingen har fått handledning från Dart, efter att ha gått utbildning till kommunikationsvägledare skapat material som via verksamhetschef spridits till alla BUPenheter inom SU. KomHITs första pilotavdelning Operation 2 barn har i samarbete med lekterapin på DSBUS jobbat vidare med bildstöd. Tandvården har kommit igång bra. Mun-H-Center ger utbildning till kommunikationsvägledare.
38
39 KomHIT till SkaS Satsning på att utvärdera och beforska implementering av KomHIT Involverar Område Barn- och kvinnosjukvård på Skaraborgs sjukhus Finansierad av Kunskapscentrum för Jämlik Vård (KJV) i Västragötalandsregionen (vi söker också ytterligare forskningsmedel).
40 Övergripande planering Introduktionsföreläsning september 2016 Utbildning kommunikationsvägledare nov-dec Tillverkning kommunikationsstöd, utbildning övrig personal jan-feb Användning kommunikationsstöd Utvärdering
41 Forskning 2017 Mixad design: insamling av kvantitativ och kvalitativ data Kontrollerad gruppstudie: - Gastro/Enteroscopier (före-efter) - Magnetkamera-undersökning (före-efter) - Pricktest (RCT) - Kontrollerad gruppstudie: före-efter data på) Pricktest Känsloläge skattat av barn, förälder och personal samt kommunikation, medverkan mm av personal Enkäter och intervjuer barn-förälderpersonal om bildstöd
42
43 Till sist beslut i regionfullmäktige För varje människa - Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Införa KomHIT-modellen på alla vårdcentraler och tandvårdskliniker i VGR
44 Tack för uppmärksamheten!
45 Här hittar du mer information om projektet
Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs
Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs KomHIT - en utvecklingsdel finansierad av Arvsfonden - en forskningsdel
KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla!
KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Josefin Hansson Leg logoped, Göteborg
Kommunikasjonsvennlige laeringsmiljöer
Kommunikasjonsvennlige laeringsmiljöer Gunilla Thunberg Leg logoped, Docent Ålesund 24 oktober 2018 Thunberg okt 2018 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr och Docent Avhandling om barn med autism och talande
Hvem har nytte av bildestøtte og hvordan skaper vi kommunikativ tilgjengelighet. Universiell design vs spesialtilpasninger
Hvem har nytte av bildestøtte og hvordan skaper vi kommunikativ tilgjengelighet Universiell design vs spesialtilpasninger Ingrid Mattsson Müller Leg logoped Anställd på DART sedan 2001 Inom habiliteringsområdet
Bilder som stöd i vårdsituationer
Bilder som stöd i vårdsituationer Sandra Derbring Datalingvist och tekniker Arbetat på DART sedan 2008 Medverkar i flera projekt vid DART, bl.a. KomHIT Helena Molker Lovén Pedagog Bakgrund inom särskola
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort
Kommunikationsstöd för människor på flykt
Kommunikationsstöd för människor på flykt KomHIT Flykting Hösten 2015 många människor kommer på flykt till Sverige och till centralstationen i Göteborg Personal från Dart gör bildkartor som delas ut till
Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram
Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet Lorna Bartram Dart kommunikations och dataresurscenter Enhet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset Alternativa kommunikationssätt för
KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård
KomHIT Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård Projektgrupp Person Gunilla Thunberg Margret Buchholz Ingrid Mattsson-Müller Stefan Nilsson Carl-Johan Törnhage Carmela Miniscalco Arbets
Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs
Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs KomHIT - studie på 320 dagkirurgi Syfte - Utvärdera eventuella effekter
Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?
Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred
Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling
Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014
Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014 Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Språkvetenskap,
Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013
Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013 Gunilla Thunberg DART västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade Program för idag
Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset?
Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset? - barns delaktighet i vården med hjälp av bilder Eva Tovinger, Verksamhetschef Barn- och ungdomskliniken Maria Börjesson, VEC Barnavdelning/Barndagvård Merja
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,
Hur uppfattar barn, föräldrar och personal bilder som stöd för kommunikation? En pilotstudie inom barn- och ungdomspsykiatri
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för hälsa och rehabilitering Enheten för logopedi 296 Hur uppfattar barn, föräldrar och personal bilder som stöd för kommunikation? En pilotstudie
Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten. Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019
Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019 2 Välkomna och saker att diskutera 3 Idag Nuläge och plan för permanentning Tillbakablick
- Patientlagen 2014:821
Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset? - barns delaktighet i vården med hjälp av bilder Maria Börjesson, VEC Barnavdelning/Barndagvård Stina Ekdahl, specialpedagog Lekterapin Merja Benjaminsson,
Patientlagen och informationsplikten 2014:821
Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård
Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja
Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill... Per Isdal,
Välkomna och presentation!
1 Välkomna och presentation! 2 Ingela sjuksköterska och vårdlärare 3 Sandra skriver 4 Idag Uppdatering Aktuella verksamheter Samarbete med Tolkförmedling Väst Utvärdering Implementering och utbildning
Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt
Samtalsmatta Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut på DART Doktorand, inst. för neurovetenskap och fysiologi,
Rätten till kommunikation
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2016 2016-10-12 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet,
Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten
1 mars 31 dec
1 mars 31 dec 2016 2017 1 Projektägare: Erik Lagersten, Kommunikationsdirektör VGR Projektledare: Ulrika Ferm, forskare och chef DART Projektets kontaktpersoner: Susanne Bäckström, logoped DART, Annika
Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter
Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter Vi som jobbar med utvärderingen Gunilla Thunberg, leg logoped, fil.dr. Ulrika Ferm, leg
Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja
Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill... Per Isdal,
Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja
Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill... Per Isdal,
Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter
Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter Anna Nyman Leg. logoped, doktorand Personer med tal- och språksvårigheter
Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 1 Leg logoped Gunilla Thunberg Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling
PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter
PRAGMA Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter Britt Claesson, Maria Olsson och Anna Carlstrand DART, Göteborg Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
ingrid.mattsson-muller@vgregion.se Treårigt samarbetsprojekt mellan Dart, Barnahus Stockholm, Gymnasiesärskolan Alingsås, FUB Västra Götaland, Autism & Aspergerföreningen distrikt Göteborg och Intresseföreningen
Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?
Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen
Bildstöd på Barnsjukhuset i Linköping. Författare 1 Ann-Mari Pettersson. Medförfattare 2. Susanna Andersson. Medförfattare 3.
Bildstöd på Barnsjukhuset i Linköping Författare 1 Ann-Mari Pettersson Medförfattare 2 Susanna Andersson Medförfattare 3 Erik Gustafsson 1 Arbetsplats Landstingets habilitering i centrala distriktet, stad
DART 2013 en kort presentation
DART 2013 en kort presentation Anette Ihrelius (enhetschef) Mats Lundälv (datapedagog) DART kort historik Start 1988, som projekt, ett av flera dataresurscenter, samordnat av dåv. Handikappinstitutet Multidisciplinärt
Att arbeta med kommunikationsbok i grupp
Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Gunilla Thunberg ID-dagarna 9 okt 2009 Komm-A - Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi Cirkeldelen Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av
Bildsamt- bilder som stöd i samtal om våld
Bildsamt- bilder som stöd i samtal om våld Treårigt samarbetsprojekt mellan DART, Barnhuset, Gymnasiesärskolan Alingsås, FUB Västra götaland, Autism & Aspergerföreningen distrikt Göteborg och Föreningen
Projektavslut Appar för kommunikation
Projektavslut Appar för kommunikation Plan för dagen Introduktion av projektet Genomgång av forumet Appstöd Användarna i projektet och en fallbeskrivning Erfarenheter från en projektdeltagare Hur funkar
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation
Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Logoped Anna Rensfeldt Flink, Habilitering & Hälsa, Göteborg AKKtiv AKK tidig intervention
KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö
KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten
Varför införs en patientlag?
1 2 Varför införs en patientlag? Lagen ska: - stärka patientens ställning - främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Lagen kräver ett nytt förhållningssätt av vården i mötet med
Patientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Margret Buchholz Doktorand i vårdvetenskap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Specialistarbetsterapeut Dart -
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Margret Buchholz Doktorand, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för Hälsa och Rehabilitering Specialistarbetsterapeut
Att stödja starka elever genom kreativ matte.
Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter
Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.
Diagnos och delaktighet Använd 1177.se i mötet med patienten. Använd 1177.se i mötet med patienten Det är mycket som ska förmedlas i mötet med patienten. Patienten ska kunna förstå informationen, vara
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Margret Buchholz Doktorand i vårdvetenskap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Specialistarbetsterapeut Dart -
Mot hållbar elbilsanvändning
Mot hållbar elbilsanvändning Forskningsdag på Naturvårdsverket Gyözö Gidofalvi ITRL Integrated Transport Research Lab Introduktion Användning av elbilar (EV) är fördelaktig per kilometer Ingen avgaser
DART. Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade
DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade DSBUS Regionhab REGIONALA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Bakgrund Historik DART Start 1988 Projekt som drevs av Hjälpmedelsinstitutet
Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter
Parenting Young Children ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter Föräldrastöd en vinst för alla? Regeringen tog år 2009 fram riktlinjer
Har barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Barns delaktighet och användning av bildstöd. Children s participation and use of pictorial support
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för hälsa och rehabilitering Enheten för logopedi 298 Barns delaktighet och användning av bildstöd - en pilotstudie av KomHIT-modellen
BUP Sahlgrenska Universitetssjukhuset
BUP 2018-05-16 Väntande till första besök 421 334 287 106 161 138 0 80 TOTALT ANTAL ÖVER 30 DAGAR TOTALT ANTAL ÖVER 30 DAGAR TOTALT ANTAL ÖVER 30 DAGAR TOTALT ANTAL ÖVER 30 DAGAR 2015 2016 2017 MARS 2018
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Våld i familjen Kartläggning och behandling inom BUP Resultat och erfarenheter av arbetet med våldsutsatta barn finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala frågor (FAS)
Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1
Discovering!!!!! ÅÄÖ EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24 Misi.se 2011 1 Dialogue SJs X2000* från Stockholm är försenat. Beräknad ankoms?d är nu 16:00. Försenat! Igen? Vad är klockan? Jag vet inte.
Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige
Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen
Plan för barns och föräldrars delaktighet och inflytande
Datum:131031 Bild :www.microsoft.se Plan för barns och föräldrars delaktighet och inflytande Kvarngården MINI 1 Innehållsförteckning 1. Syfte: 3 2. Vision: 3 3. Mål: 3 4. Aktiviteter barn 4 4.1. Individnivå
Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma
Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande
Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?
Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina
Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook
Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo
Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor
Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Resultat från en intervjustudie i Finland, Norge och Sverige Mötesplats social hållbarhet Uppsala 17-18 september 2018 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense
Vi som presenterar. Sofie Karlsson Erfaren förälder
Vi som presenterar Sofie Karlsson Erfaren förälder Margaretha Tauberman kurator i MS teamet Neurologi och Rehabiliteringskliniken Centralsjukhuset Karlstad/ Samordnare för patient och närståendeutbildning,
Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se
Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu
Reda ut-häfte om våld
www.bildsamt.se Reda ut-häfte om våld Instruktion till Reda-ut häfte om våld Detta Reda-ut häfte är framtaget för användning tillsammans med vuxna med kommunikationssvårigheter eller kognitiva svårigheter,
Strategi för ökad fysisk aktivitet
Strategi för ökad fysisk aktivitet Om projektet 2019-01-24 Annika Nilsson Gren, regionutvecklare Avdelning Folkhälsa Karin Andersson, Verksamhetschef Barn och ungdomsverksamheterna Angereds sjukhus Lisa
Funktionsrättskonventionen som verktyg
Funktionsrättskonventionen som verktyg Vad ska projektet göra? Verktygslåda för uppföljning av rekommendationerna Driva fall med våra medlemsförbund Handbok för föräldrar: anmäla, överklaga och driva rättsfall
Barn och Ungdomsråd Hälso och Sjukvård - Minnesanteckningar
Minnesanteckning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: Fastställandedatum: Upprättare: Elisabet V Sundgren Fastställare: Elisabet V Sundgren Barn och Ungdomsråd Hälso och Sjukvård - Minnesanteckningar
När föräldern har kognitiva svårigheter
När föräldern har kognitiva svårigheter Den 6 december, 2018, Uppsala socialtjänst Agnetha Hammerin Eleonor Belin SUF-Kunskapscentrum www.regionuppsala.se/suf www.regionuppsala.se/suf Anpassat föräldraskapsstöd
ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare
ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT Katrine Möller Sörensen, projektledare FÖRENINGEN Tullstorpsån Ekonomiska Förening 2009 Styrelsen, 7 markägare Vattenreglerings samfällighet Dikningsföretag Markägare inom
samhälle Susanna Öhman
Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det
Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv
Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Innehåll Introduktion Vad säger
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs
Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg
Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning och behandling inom BUP Göteborg finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är
Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar
Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten
Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken 2014-03-20 Delprojektets namn Barn som anhöriga till cancerpatienter Delprojektsansvarig Eva Ulff Datum 2014-04-10 Sammanfattning I projektet
Barn- Vet jag vad det innebär? En väg till informerat val i vuxenliv
Barn- Vet jag vad det innebär? En väg till informerat val i vuxenliv Bakgrund Ungdomar med Intellektuella funktionsnedsättningar (IF) drömmer liksom alla andra om att bli föräldrar. Det är sex gånger vanligare
Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter
Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.
Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun
ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär
Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling
Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten
Habiliteringen i Blekinge. Kurskatalog
Habiliteringen i Blekinge Kurskatalog Hösten 2019 Innehållsförteckning Föreläsningar 1. Information om Intellektuell funktionsnedsättning 2. Information om Autism 3. Toa-mat-sömn 4. Kommunikation, lek
Reda ut-häfte om våld
www.bildsamt.se Reda ut-häfte om våld Instruktion till Reda-ut häfte om våld Detta Reda-ut häfte är framtaget för användning tillsammans med barn och ungdomar med kommunikationssvårigheter eller kognitiva
DIVISION Landstingsdirektörens stab
Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner
Du kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04
Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad
Läxan. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning
Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning Välkommen till andra och avslutande tillfället! Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning Välkommen till andra och avslutande tillfället!
VÅRDNADSHAVARE FÖRSKOLA LEKTERAPI. Råd till förskola och vårdnadshavare kring samarbetet när ett barn blir långtidssjuk eller får en kronisk sjukdom
INFORMATION till vårdnadshavare, förskolepersonal och förskolechef Tips på länkar http://epi.vgregion.se/dunder Bekanta dig med Drottning Silvias barnsjukhus mottagningar och avdelningar. Råd till förskola
Webbutbildning Barnkonventionen från teori till praktik, Vägledning. Avdelning mänskliga rättigheter, Västra Götalandsregionen
Webbutbildning Barnkonventionen från teori till praktik, 2017 Vägledning! Avdelning mänskliga rättigheter, Västra Götalandsregionen Till dig som leder Den här vägledningen ger dig en överblick över utbildningens
Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"
Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen
Alla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen