Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015

Transkript

1 Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens

2 Leg logoped Gunilla Thunberg Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort engagemang i frågan om rätten till kommunikation flera projekt (föräldrar, skola, sjukvård & tandvård). Just nu med i Socialstyrelsens expertgrupp utmanande beteende Förälder till Alfred 21 autism och utvecklingsstörning 2

3 Samtalsmatta en viktig resurs för kommunikativa rättigheter - en metod som möjliggör att uttrycka åsikter och känslor med hjälp av visuellt stöd Tydlig struktur och ram för öppna frågor Kan användas vid olika åldrar och olika kommunikativa och kognitiva svårigheter En samtalsmatta Visuell skala samtalsämne frågeställningar 3

4 DART Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning Utredning och handledning Utbildning och information Utveckling och forskning Innehåll Kommunikation - livsviktigt Kommunikation och utmanande beteende Rätten till kommunikation Barnkonventionen FNs konvention för personer med funktionsnedsättning Kommunikativa rättigheter Kommunikationsstöd AKK som verktyg för att avhjälpa och förebygga utmanande beteende 4

5 Forts innehåll Konkreta exempel på kommunikationsstöd/akk för att Skapa en kommunikativ miljö Ge individuellt stöd genom gemensam problemlösning Måluppfyllelseskalor Maria berättar om Tait Kommunikation = människa Sociala varelser födda för att kommunicera förutsättning för att överleva Det är i mötet med andra som vi människor blir till vi blir någon Viktigaste faktorn för delaktighet och livskvalitet 5

6 Kommunikationens två sidor Att förstå andra språk & kroppskommunikation Att uttrycka sig - tal vår mest avancerade motorik! 150 muskler används samtidigt i oerhört snabbt tempo, många med AST har dyspraxi, svårt att styra rörelser med viljan Samspel vid kommunikationssvårigheter Är svårt! När en person pratar mindre, har färre och svårtolkade signaler..så. Kommunicerar vi mindre med personen När vi väl kommunicerar är vi mer styrande och dominanta. Det klassiska är att vi frågar väldigt mycket och ofta svarar själva! Ger mindre utrymme för personen skapar en negativ cirkel! Går att bryta genom handledning-utbildning! 6

7 Utmanande beteende = kommunikation Otroligt frustrerande att inte förstå kunna uttrycka sig: fråga, protestera, bli hörd Om inte språk eller AKK/kommunikationsstöd finns är det helt naturligt och logiskt att använda kroppen Att så tidigt som möjligt börja använda AKK/stöd är därför det säkraste sättet att förebygga problemskapande beteende och utveckla språk! Forskningsstöd för AKK vid utmanande beteende Walker & Snell Effects of Augmentative and Alternative Communication on Challenging Behavior: A Meta-Analysis. Augmentative and Alternative Communication, 2013; 29(2): studier med sammanlagt 111 deltagare sammanställdes. Visade att AKK ger goda resultat: i olika åldrar och i olika typer av insatser/upplägg. Bäst för FCT (där man först analyserar beteendets funktion) och yngre barn. 7

8 Har alla rätt att kommunicera? Vi har vår lag Vi har också FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper skall påverka lagstiftning och policyarbete i Sverige Barnkonventionen Konventionen för personer med funktionsnedsättning Barnkonventionen garanterar barnets rätt till Inflytande Information Lika värde Må bra Omfattar barn med funktionsnedsättning 8

9 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Antagen jan artiklar, varav de 4 första reglerande, 26 sakartiklar, genomförande 5 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Flera/ de flesta av artiklarna innebär att kommunikation måste anpassas De 4 första är reglerande och innehåller också definitioner: i artikel 2 definieras kommunikation som också omfattande AKK- Alternativ och Kompletterande Kommunikation 9

10 Artikel 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt rätten till information Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på samma villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 (olika kommunikationsformer) genom att: a) utan dröjsmål och extra kostnader förse personer med funktionsnedsättning med information som är avsedd för allmänheten i tillgängligt format och teknologi anpassad för olika funktionsnedsättningar 10

11 B) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, alternativ och kompletterande kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt Artikel 24 Utbildning a) personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att barn med funktionsnedsättning inte utestängs från kostnadsfri obligatorisk grundutbildning eller från undervisning som följer efter grundutbildning, på grund av funktionsnedsättning, b) personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till undervisning som följer efter grundutbildning på sina hemorter, c) skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov, d) personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning, samt e) ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering. 11

12 3. Konventionsstaterna ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att lära sig praktiska och sociala färdigheter för att underlätta deras fulla och likvärdiga deltagande i utbildning och som samhällsmedlemmar. I detta syfte ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder, bl.a. för att a) underlätta inlärning av punktskrift, alternativ skrift, alternatvi a och kompletterande former, medel och format för kommunikation samt rörelse- och orienteringsförmågan och underlätta kamratstöd och mentorskap, b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet, samt c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med synskada eller dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling. 4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och användning av lämpliga alternativa och kompletterande former, medel och format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning. 12

13 Rättigheterna mer i praktiken Kommunikativa rättigheter - publicerade av ASHA amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer ommunicera.pdf Lite mer konkret utmärkt att utgå från i olika kommunikationsinsatser vid utformning av stöd - men är inget som är antaget av riksdagen Kommunikativ miljö En attityd och inställning hos oss! Beredskap hos oss för att kunna kommunicera med personer med funktionsnedsättning tillgodose rätten enligt FNs konventioner dvs att kommunicera på det sätt och med det språk man valt för att ge information, uttrycksfrihet, inflytande och delaktighet 13

14 Så vad behövs hur skapar vi en kommunikativ miljö? Vi börjar med oss själva Attityder och värderingar Kunskap och medvetenhet Om rättigheter, kommunikation Hur vi kommunicerar 14

15 Responsiva strategier Underlättar kommunikation hos personer med kommunikationssvårigheter - evidensbaserat Titta & lyssna: se vad personen gör Vänta & förvänta: stanna upp och visa förväntsfull väntan ansiktekropp! Minst 20 sekunder Tolka & bekräfta: tolka och bekräfta vad personen kommunicerar eller gör UGGLA! Även tillgång till redskap - AKK 15

16 AKK - Alternativ och Kompletterande kommunikation =Kommunikationsstöd Eftersom tal är så svårt behöver många personer med funktionsnedsättning AKK i sin kommunikativa miljö För att förstå eller att uttrycka sig och oftast båda delarna! Tar aldrig bort möjlighet till tal ökar förutsättningar för tal! AKK-sätt Kroppskommunikation; gester, mimik, blick, hållning, röst Föremål Tecken Foton/bilder/filmer/symboler/skrift Talande hjälpmedel/datorer Alla AKK-sätt är bra och det bästa är om vi kan erbjuda kombinationer bild det mest generella varför vi satsat mer på det i kommunikativ miljö projekt 16

17 Universal Design och AKK Kommunikativ miljö-projekt Kunskapsbas/kurser och färdiga material AKKtiv föräldrautbildning hemmet KOMPIS skola & förskola KomHIT sjukvård och tandvård nationell resurs www-kom-hit.se AKKtiv föräldrautbildning KomIgång grundutbildning: 8 tillfällen: kommunikation, strategier, lek & ASK KomIgång kartor på DARTs hemsida: mbolmaterial_komigang_kartor/tm_bild_symbolmaterial_ komigang Här beställer du boken: Habilitering-och-Halsa/informationsmaterial/bocker/ 17

18 KOMPIS förskola/skolmljö Modell för att skapa kommunikativ miljö Utbildning utformad för att genomföras i ett arbetslag: 6 tillfällen görs av handledare som gått kurs på DART 2 dagar. Kommunikationskartor i olika format att ladda ner från eller DARTs hemsida (InPrint) : rial/tm_bild_symbolmaterial_kompis Exempel träningssärskola 18

19 KOMPIS-förskola..\Filmer pekprat förskola\mjölkpecs.wmv Projekt KomHIT Kommunikation i barnsjukvård och tandvård med stöd av hjälpmedel och IT Syfte: tillgodose rätten till kommunikation enligt Barnkonventionen och Funktionshinderkonventionen och öka barnets aktivitet och delaktighet under sjukhusvistelse och tandvård Skapa en nationell webbresurs! här hittar du material och filmer av intresse för dig som arbetar med AKK i skola. 19

20 Gemensam problemlösning Måluppfyllelseskalor Metodik för att utforma individuell AKK i synnerhet vid problemskapande beteende Gemensam problemlösning & GAS Måluppfyllelseskalor Collaborative problem solving och GAS Väl beprövade metoder - evidensbaserat Anpassat till svenska förhållanden och arbete med personer med intellektuell funktionsnedsättning av Mats Granlund, Eva Björck-Åkesson och Cecilia Olsson Vidareutvecklat för användning vid AKK vid DART 20

21 Fall Mustafa 16 år Eget boende, 14 personal Ingen skolgång Inget tal, tecken 2 personal kan lite Kommunen köper plats hos annan kommun/företag med boende+skola Stabil personalgrupp (dock skoldel svajig), pedagogisk ledare, chef med på möten Pedagogisk ledare talar Ms modersmål, dock ej tecken, visuellt schema används 21

22 Kommunikationspass Nätverket arbetade också med: Pekprat med knippor samt KOMPIS- och KOMIgång-kartor Tecken: kurs, appar, kartor med Ritade tecken Pekprat med kommunikations- App Berätta om vad som hänt Särskilt utflykter mm med Appen Story-kit Visuellt schema gick från dags-översikt till månad Exempel måluppfyllelseskala MÅL 1 Miljö och Ansvarig Marita, Malin, Kalle och?? +2 BÄSTA FÖRVÄNTADE UTFALL +1 BÄTTRE ÄN VÄNTAT Kommunikationen stöds och Mustafa får pekpratsmodell av personalen i flertalet aktiviteter Som nedan samt: 4)bad, 5) gympa, 6) puss&kram 0 VÄNTAT RESULTAT -1 SÄMRE ÄN VÄNTAT -2 MYCKET SÄMRE ÄN VÄNTAT UTFALL Kommunikationen stöds och Mustafa får pekpratsmodell av personalen i 3 aktiviteter: 1)lunch, 2)kommunikationsgrupp 3)laga mat Personalen tar fram och anpassar bildmaterial (kartor och knippa), främst genom KOMPIS, för att möjliggöra pekprat i olika aktiviteter. Mustafa använder sällan bilder i kommunikationen på skolan eftersom personalen inte så ofta pekpratar använder bilder i samspelet med Mustafa. 22

23 Tait vikten av att ha alla med på båten (skidorna ;-)) Tips och material samt information om kurser från hösten kommer vi att börja ge kurs i AKK vid utmanande beteende: gemensam problemlösning och måluppfyllelseskala KOMPIS handledarkurs 2 dagar ges också 23