Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

Relevanta dokument
MA002X Bastermin - matematik VT16

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Föreläsning 7: Trigonometri

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Nautisk matematik, LNC022, Lösningar

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.

Finaltävling den 20 november 2010

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

Sfärisk trigonometri

Gör slag i saken! Frank Bach

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Materiens Struktur. Lösningar

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Kan det vara möjligt att med endast

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.


Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

MA2003 Tillämpad Matematik I, 7.5hp,

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

9. Vektorrum (linjära rum)

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Räkneövning 1 atomstruktur

13 Generaliserade dubbelintegraler

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Sammanfattning, Dag 9

Exponentiella förändringar

9. Bestämda integraler

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

SF1625 Envariabelanalys

TATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

Komplexa tal. j 2 = 1

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2

SF1625 Envariabelanalys

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

MA2003 Tillämpad Matematik I, 7.5hp,

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Sidor i boken

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Grundläggande matematisk statistik

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,

Tillämpad Matematik I Övning 4

Lösningsförslag till fråga 5

10. Tillämpningar av integraler

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

En skarp version av Iliev-Sendovs hypotes

Matris invers, invers linjär transformation.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Matematiska uppgifter

Generaliserade integraler

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

16 Area- och volymberäkningar, areor av buktiga

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

Induktion LCB 2000/2001

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

1.1 Sfäriska koordinater

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

Tentamen i Databasteknik

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

Lösningar till repetitionstentamen i EF för π3 och F3

Övningsuppgifter i matematik

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 20 oktober 2011 kl Svar och lösningsförslag

MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?

Transkript:

Sinusstsen Beviset i PB gger å tre resultt som nog få gmnsieelever är förtrogn med. Vrje tringel hr en s.k. omskriven cirkel en cirkel som går genom ll tre hörnen : C Uttrck höjden mot c åtvåoliksätt: h A B sin = h = sin (Snt även då eller är > 9, eftersom sin (π ) = sin.) Ger Bågvinkelstsen (= eriferivinkelstsen) : S.k. ågvinklr som "står å" smm åge är sinsemelln lik stor och = (ågens medelunktsvinkel) : sin = sin Men vi nvände inte någon särskild egensk hos sidoret, det vi gjorde kn gå tt gör å ret, c och får då C C C 4 sin = sin γ c Kominer dess två likheter! C O Alterntiv med reetrktelse: ("Arestsen" se PB, sidn efter sinusstsen.) Tringelns re kn skrivs å tre olik sätt, eroende å hur s och höjd väljs ren = c sin = c sin = sin γ A B Multilicer nu dess likheter med c. ]AC B = ]AC B = ]AC B = ]AC 4 B =... = (]AOB) Secilfll v ågvinkelstsen : C A B Om AB är dimeter i cirkeln, så är ]ACB =9. Hu kn mn gör i stället? PB:s evis hr fördelen tt det visr något mer än vd mn i skoln vser med "sinusstsen" : Förutom tt kvotern sin, sin, c sin γ är lik sinsemelln, så är ders värde = omskrivn cirkelns dimeter! 4

Cosinusstsen PB:s evis gger å räkning med sklärrodukt, vilket inte rukr ingå i gmnsiekusen. Alterntiv : Inför ett koordintsstem så tt tringelns hörn ligger i (, ), (c, ), ( cos, sin ) H cos, sin L H,L c Hc,L Avståndsformeln ger = ( cos c) +(sin ) = = cos c cos + c + sin = [trig. ettn] = + c c cos 44

Additionsformlern cos ( + ) = cos cos sin sin cos ( ) = cos cos +sinsin sin ( + ) = sin cos +cossin sin ( ) = sin cos cos sin PB hr en härledning som nvänder sklärrodukt något som inte ingår i gmnsiekursen! kn vi hitt något lterntiv som ll kn egri? Betrkt unktern P : (cos, sin ) och Q : (cos,sin ), som ligger å enhetscirkeln. Roter nu dess vinkeln medurs. P P' Q Q' (Om <, är rottionen lltså i själv verket vr moturs.) Då övergår de i P : (cos( ), sin ( )) res. Q : (, ) Men rottion ändrr inte vstånd: P Q = PQ Avståndet melln unktern (, q ) och (, ) iett rätvinkligt koordintsstem är ( ) +( ) (enligt Pthgors sts), så i vårt fll får vi Utveckling: (cos ( ) ) +sin ( ) = (cos cos ) +(sin sin ) cos ( ) cos( )++sin ( ) = cos coscos +cos + +sin sinsin +sin Trigonometrisk ettn: och härv formeln. cos( ) = coscos sinsin Kortre lterntiv med cosinusstsen å tringeln OPQ : PQ = OP + OQ OP OQ cos ( ) (cos cos ) +(sin sin ) = + cos ( ) och fortsättning som ovn. 45

Ett nnt lterntiv med rätvinklig tringlr: När det nu hndlr om tt dder vinklr, så ligger det när till hnds tt tänk sig två tringlr stlde ovnå vrndr: Vi tänker oss först två rätvinklig tringlr, med vinklr res. lgd ovnå vrndr, så tt -tringelns horisontell ktet smmnfller med -tringelns hotenus.8.75.6.5.4.5..5.5.75..4.6.8 Härled dditionsformlern ur figuren ovn! (Lösning i högerslten.) En nledning till vrför mtemtiker tenderr tt välj ort det här lterntivet : Täcker figuren ll tänkr fll? Om vinklrn hr olik tecken t.e.? Om någon vinkel är > 8? Det är lätt tt förise någon möjlighet! Övre tringeln: Nedre tringeln: hotenus = kteter = cos, sin hotenus = cos kteter = cos cos, cos sin Sedn tänker vi oss en rätvinklig tringel med en horisontell och en vertikl ktet så här:.8.6.4...4.6.8 högr hörnvinkeln = ³ π + π π övre hörnvinkeln = horisontell kteten = sin sin vertikl kteten = sin cos Därmed cos ( + ) = cos cos sin sin sin ( + ) = cos sin +sincos 46

Hjälvinkelomskrivningen PB, sid.6-8 (76-78) D, sid.7-7 HMT, sid.7-9 Men om vi dderr två sinusfunktioner med smm frekvens, visr det sig tt resulttet lir återigen en sinusfunktion (med smm frekvens): Adderr vi två sinusfunktioner med olik frekvens, kn det se ut så här:.5.5.5 - -.5 -.5 - - -.5 -.5 -.5 + =cos(π) 4 + =cos(π) 4 - - - - - - = -4 =4sin(π) = -4 =4sin(π) 5.5.5 - - - - -.5 -.5-5 =cos(π)+4sin(π) -5 =cos(π)+4sin(π) Os. tt omskrivningen fungerr endst då åd funktionern hr smm vinkelfrekvens (= π idetndreemlet.) Med sinusfunktion vses här såväl sin som cos, sin, cos π, etc. de är ju endst sklde och/eller förskjutn koior v vrndr. 48

Vrför inte skriv om till cos? Det är elektroteknikerns trdition tt skriv om till sin. Mn kn lik gärn skriv summn som en cos-funktion. q T.e. +( ) =och därför sin cos " = # cos + sin Jämför nu med dditionsformeln Sätt = cos ( ) =cos cos +sin sin = en vinkel som ufller ½ cos = / sin = / Kom ihåg tt cos π =. Rit enhetscirkeln! De vinklr som hr cos-värdet är då π π och π π (+ ev. multilr v π, men nu räcker det för oss med en!) Då sin-värdet är ositivt, är det vinkeln i ndr kvdrnten som gäller: = π π/ =π/. Alltså sin cos π = cos =[Om så önsks...] = = cos π Omskrivning till cos är nästn smidigre, när målet är tt lös en ekvtion v ten sin cos = Med vår omskrivning ovn hr vi cos π = cos π = (Enhetscirkeln!) 8. Beräkn störst och minst värdet v ³ sin +sin + π 9. Lös ekvtionen sin +cos =. Vis tt ren v en tringel medhörni(, ), (, ) res. (c, d) ges v d c. För ll reell,,, gäller den s.k. Cuch-Schwrz olikhet : + + + Den skulle kunn eviss m.h.. kvdrering, men låt oss utnttj idén i hjälvinkelomskrivningen: + = + + Ã + Nu kn + + +, Ã +, + +! +! + och tolks som koordinter för unkter å enhetscirkeln, så... Slutför själv! När gäller likhet? π = ± π + kπ, k heltl 6 = π ± π + kπ = 5π + kπ eller = π 4 + kπ, k godtckligt heltl Ekv. cos = är väl enklre tt skriv lösningen å möjlighetern kn smmnftts med ±, när det gäller sin = så får mn skriv =... eller = π... ) 49