Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet
Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning
Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen - vetenskapen går ständigt framåt Detta leder till att vetenskapliga sanningar betraktas som provisoriska
Sanning Sanning och kunskap inte nödvändigtvis inte samma sak Samhällsvetenskap är perspektivberoende Definitioner av sanning: - korrespondens överensstämmelse mellan utsaga och verklighet - koherens logisk överensstämmelse inom utsagan om verkligheten - Pragmatism det som är användbart och praktiskt, det som fungerar är sant - konsensus det som forskare/människor kommer överens om är sant
Betydelsen av tydliga definitioner Begrepp utgör utgångspunkt för forskning (ex. arbetslöshet, missbruk, identitet, trafik, omsorg, osv) Användningen av begrepp ska ta utgångspunkt i etablerade definitioner Många konflikter, både inom forskning och i vardagsliv har sin grund i att man utgår från olika definitioner och alltså talar om olika saker
Induktion och deduktion Induktion är ett sätt som man drar slutsatser på- Man utgår från en stor mängd observationer (fakta) och drar sedan slutsatser utifrån den. Till exempel: Premiss: alla människor vi känner till genom hela världshistorien har dött. Slutsats: alltså är alla människor, inklusive mig själv, dödliga.
Induktion och deduktion Deduktion innebär att dra en logisk slutsats utifrån givna utgångspunkter. Exempel: Premiss: Alla människor är dödliga Premiss: jag är människa Slutsats: Alltså är jag dödlig
Hypotetisk deduktiv metod Utgångspunkt i gissningar, hypoteser (premiss) Därefter lägger man till en deduktiv slutledning (premiss) Sist undersöker man om premisserna stämmer med verkligheten (slutsats) Premiss 1 (hypotes): om dödligheten beror på att studenterna för med sig giftiga ämnen från obduktionen så kommer dödligheten att minska om dessa ämnen avlägsnas. Premiss 2 (hjälphypotes): om studenterna tvättar händerna i klorvatten kommer dessa ämnen att avlägsnas. Premiss 3: (observation): När studenterna tvättar händerna minskar dödligheten Slutsats: altlså beror skillnaden i dödlighet på giftiga ämnen från obduktionen.
Reliabilitet och validitet Reliabilitet handlar om tillförlitlighet i genomförandet av studien och att inga mätfel begås. Har man ställt rätt frågor? Skrivit ut intervjun korrekt? Validitet handlar om i vilken utsträckning har undersökt det man ville undersöka. Har man ställt rätt frågor? Mäter testet de egenskaper som är viktiga?
Positivism och hermeneutik. Olika vetenskaper olika kunskapssyner Positivism: sökandet efter säker kunskap. Metod: empiri och logik Hermeneutik: söker efter fatt förstå, inte bara begripa Metod: tolkning
Gäsp behöver vi verkligen detta? Vad som är bra och dålig vetenskap hänger ihop vad vi förväntar oss av vetenskapen som hänger ihop med vad vi betraktar som säker kunskap som hänger ihop med våruppfattning av verkligheten
Metod Metod är tillsammans med vetenskapsteori vetenskapens ryggrad Metoden har huvudsakligen tre praktiska syften i forskningen: En metod är ett redskap för att samla in data för analys. Metod är redskap för analys av data. Metod ska garantera hållbara resultat.
Två huvudtyper av metod Kvantitativa metoder mäta och räkna Kvalitativa metoder tolka och förstå
Kvantitativ metod Fördelar: Man kan ställa frågor till många Att frågor ställs via brev eller e-post sparar tid Bredd av informanter Möjlighet att generalisera resultaten Svarande kan vara anonyma för forskaren Möjligt att behandla en stor mängd data genom dataprogram
Kvantitativ metod Nackdelar Begränsad information från varje informant Frågorna måste vara rätt från början Människors erfarenheter ska pressas in i fördefinierade kategorier Risk att frågor saknas för att informationen ska vara tillräcklig Frågorna måste vara rätt i förhållande till frågeställning Stort material kan leda till brist på precision Felaktig slutsats Övertro på siffror leder till övertolkning
Kvalitativ metod Fördelar Möter informanten ansikte mot ansikte litet bortfall och moraliskt uppfordrande relation En bra intervjuare märker under intervjun om man tänkt fel i sina frågor Missförstånd kan redas ut på plats Man kan gå på djupet och upptäcka saker som man inte tänkt på genom möjligheten att ställa följdfrågor Få kunskap om processer Upptäcka nya saker
Kvalitativ metod Nackdelar Ofta problematiskt att generalisera resultaten Jämförbarhet istället för generaliserbarhet svårare och mer tidskrävande att behandla data Talar människor sanning? intervjueffekten
Övningsuppgift - metod Uppgiften ska genomföras i basgrupperna Utse en i gruppen som ska intervjua och en som ska intervjuas Intervjun ska handla om varför man har valt det här programmet och vad man kan tänka sig att arbeta med efter utbildningen. Exempel på frågor att ställa: Vad visste du om programmet innan du sökte? Hur kom det sig att du sökte till socionomprogrammet? Har du någon i familjen som arbetat med socialt arbete? Är det något speciellt område som du vill arbeta med efter utbildningen? Är det några speciella frågor som du är särskilt intresserad av? Vilka andra områden tycker du verkar intressanta att arbeta med? Vilka områden skulle du inte vilja arbeta inom?
Alla utom den som intervjuas ska föra anteckningar över vad som sägs under intervjun Den som intervjuar får alltså en dubbel roll. Det gäller att kunna lyssna till vad som sägs så att man kan ställa följdfrågor men också att anteckna så att man kommer ihåg vad som sagts. Intervjun bör ta omkring 20-30 minuter. Efter intervjun så läser ni som antecknat upp vad ni har skrivit. Läs upp ordagrant så att övriga får en uppfattning om vad för detaljer ni skrivit ner och om det varit stödord eller hela meningar. Har ni uppmärksammat samma saker? Har ni skrivit olika mycket? Intervjuaren och den intervjuade berättar för övriga i gruppen hur de upplevde sin situation. Vad var svårt? Vad var lätt? Hur upplevde intervjuaren att det var att skriva anteckningar och samtidigt lyssna och ställa frågor? När vi återsamlas i salen får ni redogöra för era erfarenheter från övningen. Utse en person som för gruppens talan.