Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945

Relevanta dokument
Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Mekanismer för antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Infektioner hos äldre

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Antibiotikaresistens

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Bakterier. Har funnits i 3.5. miljarder år. Överstiger antalet människor med en faktor Utgör 60 % av jordens biomassa

Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Antibiotikaeran börjar närma sig sitt slut

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i Region Skåne

MRB Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Multiresistenta bakterier

Kommentarer till resistensläget 2012

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Multiresistenta bakterier

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Multiresistenta bakterier

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Rådgivningssjuksköterskor

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Antibiotikaresistens i blododlingar

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Antibiotikaresistens i blododlingar

ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala

Antibiotikaresistens i blododlingar

Karbapenemasdetektion med MALDI-TOF. Martin Sundqvist MD, PhD Laboratoriemedicinska länskliniken, Klinisk Mikrobiologi Universitetssjukhuset Örebro

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i blododlingar

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv!

Antibiotikaresistens i blododlingar

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Hur kommer ökande antibiotikaresistens påverka arbetet mot vårdrelaterade infektioner i framtiden?

ESBL. Information till patienter och närstående

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Antibiotikaresistens. Apokalyps? Management?

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Resistensrapport Västernorrland 2016

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

SMAF-konferens Luleå maj 2017

Resistensläge i öppenvård:

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Transkript:

The time may come when penicillin can be bought by anyone in the shops. Then there is the danger that the ignorant man may easily underdose himself and by exposing his microbes to non-lethal quantities of the drug make them resistant. Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945

Antibiotikaresistens- MRSA mfl Martin Sundqvist Överläkare, PhD Laboratoriemedicin, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset Örebro

Disclosures Anlitad som föreläsare av Abbott Diagnostics (Sweden) Astra Zeneca (Sverige) Coloplast (Sverige) BD Utvecklings/Forsknings-projekt tillsammans med BD/Kiestra Qlinea Luminex Abbott BioMerieux

Antibiotika är nödvändigt Neonatalvård Leukemibehandling Transplantationer Proteskirurgi

Normalflora Svalg/munhåla alfastreptokocker, anaeroba bakterier Stafylokocker mfl Tarmen:10 5 bakt/ml i duodenum till 10 11 i colon. Frekvensen anaeroba bakterier ökar samtidigt från 10:1 till 1000:1

Dessutom Huden: stafylokocker, streptokocker, corynebakterier, anaeroba grampositiva bakterier Näsa-nasopharynx: stafylokocker, streptokocker (inkl pneumokocker), moraxella, haemofilus Vagina: Laktobaciller, streptokocker, anaeroba bakterier

Några klargöranden Antibiotika har effekt på bakterier Antibiotika hämmar även våra egna bakterier Antibiotika har biverkningar Njurar (aminoglykosider, vancomycin mfl) Hörsel (aminoglykosider mfl) CNS (kinoloner mfl) osv

Vad är egentligen antibiotikaresistens? En funktion hos bakterien som gör den mer tålig mot antibiotika Kan uppkomma genom spontanmutationer eller upptag av gener från omgivningen För att vara kliniskt relevant ska den innebära behandlingsmisslyckanden

SIR-vårt sätt att klassa bakteriers känslighet Susceptible, känslig Hög sannolikhet för terapeutisk effekt Intermediate, intermediär Osäker terapeutisk effekt Resistant, resistent Låg sannolikhet för terapeutisk effekt

Viktiga steg i resistensutveckling Mutationer eller upptag av resistensgener Selektion Spridning

Resistens mot ab 1 ökar pga användning av ab 1 Selektion Känslig Resistent mot ab1 Antibiotika 1

199001 199008 199103 199110 199205 199212 199307 199402 199409 199504 199511 199606 199701 199708 199803 199810 199905 199912 200007 200102 200109 200204 200211 200306 200401 200408 200503 200510 200605 Kronobergs landsting, data on file, 2009 200612 200707 200802 Bakterier sprider sig Resistens är inte jämnt fördelad Fusidic acid resistance, S.aureus, Kronoberg county 1990-80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0

Antibiotika vs Resistens Mycket låga koncentrationer av antibiotika räcker för att selektera för antibiotikaresistens (Gullberg et al PLoS Pathogen 2011) Ciprofloxacin kan selektera och stimulera mutationer som leder till ciprofloxacinresistens hos patienter som får ciprofloxacinprofylax. (van Hees JAC 2011)

Associerad resistens Samtidig resistens mot fler antibiotika Genetiskt relaterade eller orelaterade Ger förutsättning för Co-selektion

Resistens mot ab 2 ökar pga användning av ab 1 Co-selektion Känslig Resistent mot ab1 Resistent mot ab 2 Resistent mot ab 1 och 2 Antibiotika 1

Associerad resistens E.coli Resistens % MEC NIT AMP TRI CIP TRI+CIP män (n=625) 4% 2% 28% 22% 19% 13% Kvinnor (n=3855) 3% 1% 24% 16% 10% 6% kirurgen (n=311) 5% 1% 30% 23% 17% 12% Kirurgens män (n=104) 6% 3% 32% 24% 25% 18% ESBL (n=89) 8% 4% 100% 65% 71% 58% Kronobergs landsting, data on file, 2009

ESBL- Extended Spectrum Beta-Lactamase Betalaktamaser Enzym som bryter ner penicilliner (Alla Betalaktamaser) cefalosporiner (ESBL) Karbapenemer (ESBLcarba) ESBL Jättevanliga Ovanliga Bryter ner penicilliner, cefalosporiner inklusive 3:e gen ESBL A (klassiska), ESBL M (de andra ) CTX-M, pampc. ESBLcarba: De som också bryter ner Karbapenemer KPC, NDM-1, VIM

Vilka kliniskt viktiga bakterier kan producera ESBL-enzymer? E.coli K.pneumonaie Salmonella Shigella mfl.

Integron med gener för antibiotikaresistensgener Co-selektion ESBL-gener sprids på plasmider tillsammans med annan resistens Plasmid- cirkulärt DNA som kan flytta mellan bakterier Transposon, flyttar DNA inom bakterie- Cellen mellan plasmid och kromosom eller mellan olika plasmider Ctx-M-15 aac dfr KPC

Vad händer egentligen med cefotaxim? Cefotaxim bryts ner i det periplasmatiska rummet

Vem har risk för att få en infektion orsakad av ESBL producerande bakterier? Sverige 2014: ca 3-5% bärare av ESBL E.coli i tarmen Vilka har en ökad risk för infektion med ESBL- E.coli? Minst 3-6 månader efter utlandsvistelse Långdragen och upprepad antibiotikabehandling De som får många UVIer.

ESBL i Sverige 2009-2013 SWEDRES 2013 Figure 2.1.

Antal nya patienter med ESBLcarba i Sverige 2014 46 fall 2015 >85 fall

MRSA Methicillin Resistent Stapylococcus Aureus Har meca/mecc gen som kodar för modifierat PBP2a MRSA Multiresistent Resistent mot alla Betalaktam-antibiotika (ceftobriprol, ceftaroline)

MRSA- hur funkar det då genetiskt? SCCmec kasetten Unikt mobilt genetiskt element Flera olika varianter Liknar en patogenitetsö men saknar virulensfaktorer Tvådelad med ccr-komplex: kodar för rekombinas som integrering i kromosomen på rätt ställe mec-komplex: som rymmer meca/mecc men kan också innehålla fler resistensgener

Hur hittar vi MRSA Lappdiffusion på kliniska isolat Screeningodlingar Ev med anrikning Screening PCR Ev med anrikning

Sjukhusförvärvad MRSA vs Samhällsförvärvad HA-MRSA I första hand kloner som spridits lätt på sjukhus EMRSA14/EMRSA 15 Orsakat stora MRSA utbrott Infektionerna kom i tillägg till andra S.aureus infektioner Ofta multiresistenta CA-MRSA I första hand några internationella kloner USA-300 Riskfaktorer

CA-MRSA Spider bite or MRSA??

CC398 är en MRSA som koloniserar såväl svin som människa och ökat från 12 fall 2007 till 643 fall 2013. MRSA CC398 utgjorde 2013 31% av alla nya MRSA fall i Danmark. USA 300 är en MRSA som orsakar ffa cellulit och bölder. Sprids ffa i samhället och i USA noterades kopplingar till gym och amerikansk fotboll.

Hur ser det ut i Sverige? Ökning från ca 1000 nya fall per år 2007 ca 3900 fall 2015 40-50% smittade i Sverige

Staphylococcus aureus sårodlingsisolat, Örebro Antibiotika %R 2010 %R 2011 %R 2012 %R 2013 %R 2014 Isoxapenicillin 0,8% 0,8% 0,7% 0,8% 1,3% Fusidinsyra 4,8% 4,3% 3,9% 3,3% 3,4% Klindamycin 3,8% 3,0% 3,0% 2,9% 2,8% 2015 ISOXA R: 1.6%

VRE Vankomycinresistenta Enterokocker vana eller vanb gen Oftast E.faecium Oftast njurmedicin, kirurgavdelningar Oftast kolonisationsproblem snarare än infektionsproblem

Hur får vi i oss resistenta bakterier?

Resistens och omgivningen Ökad risk att bära AMP R E.coli om någon i hushållet var bärare. (Samore AAC 2011) Ny MRSA-gen upptäckt hos både boskap och människor (Garcia-Alvarez Lancet Infect Diseases 2011) Hög grad av likhet mellan både E.coli-stammar och ESBL-gener i kycklingkött och E.coli isolerade från sepsispatienter. (Overdevest EID 2011) ESBL-producerande E.coli spridda i trutar och människa (Bonnedahl PLoS One 2009)

Resistensdrivande antibiotika? All antibiotikaanvändning driver resistens Påverkan på normalflora Ökat evolutionärt tryck på resistensutveckling Selektion av resistenta bakterier Viss resistens osannolikt att den ökar dramatiskt Mecillinam (Odén 2013, Thulin 2015) Nitrofurantoin (Sandegren 2008, Odén 2013)

Martin och Hans HUR SKA VI GÖRA FÖR ATT UNDVIKA ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS?

Vad kan vi göra? Man kan kanske tvätta bort resistens??

Resistance rate DDD/TIN The trimethoprim intervention study Kronoberg County 2004-2006 2 1,6 1,2 Trimethoprim use 0,8 0,4 0 Jan-91 30,0% Jan-92 Jan-93 Jan-94 Jan-95 Jan-96 Jan-97 Jan-98 Jan-99 Jan-00 Jan-01 Jan-02 Jan-03 Jan-04 Jan-05 Jan-06 Jan-07 Jan-08 25,0% Trimethoprim resistance In E.coli 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% Sundqvist et al JAC 2010 0,0% Jan-91 Jan-92 Jan-93 Jan-94 Jan-95 Jan-96 Jan-97 Jan-98 Jan-99 Jan-00 Jan-01 Jan-02 Jan-03 Jan-04 Jan-05 Jan-06 Jan-07 Jan-08

Vad kan vi göra? Man kan kanske tvätta bort resistens?? Alla ska använda Basala Hygienrutiner! Man ska inte behandla med antibiotika i onödan! Hålla sig till rekommenderad empirisk terapi Kanske även när man ligger lite utanför indikation Utveckla nya antibiotika med helt nya mekanismer

Inovativa evidensbaserade sätt att minska sin exposition för resistenta bakterier Ät inte franska ostar (Coton Food Microbiol 2012) Ät inte Holländsk kyckling (Overdevest EID 2011) Umgås inte med din hund efter att den har lämnat IVA (Ghosh PLoS One 2011) Stanna hemma (Tängdén AAC 2010)

Tack!