Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016
Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta vidare med elevernas kommunikativa förmåga. Att jobba med att utveckla kommunikationen i syfte att stödja och främja eleverna i sitt lärande. En ökad struktur över dagen och att tydliggöra den för eleverna. För att synliggöra detta för eleverna så behöver vi hitta ett språk för att kommunicera med varandra. Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån? Ur läroplan LGR 11 för grundsärskolan sidan 15 står att läsa: Läraren ska ta hänsyn till varje individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Stärka elevernas vilja att lära och tillit till den egna förmågan. Ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel. Målet för utvecklingsarbetet Utöka arbetet med kommunikation. Eleverna behöver få ett större lugn och uppleva meningsfullhet i arbetet. All personal ska fortbildas inom TAKK. Hur kan vi använda bilder i kommunikationen i kontakt med andra, utanför verksamhetens väggar. Skapa struktur för SO-ämnet och göra en långsiktig plan för elevernas kunskapsutveckling. Resultat - konkreta spår i verksamheten kopplat till målet Arbetet med kommunikation enligt den ursprungliga planen utvecklades efter verksamhetens behov. Vi har breddat perspektivet kommunikation genom att kommunicera med kroppsspråk och olika förhållningssätt beroende på hur språket används. Vi har bland annat arbetat med tonläge och vilka ord vi väljer, och utifrån situationen. Användandet av bildschema har ökat. Vi använder oss av samma bildbas InPrint till dessa scheman. En av våra elever bär ständigt med sig dagens schema i en karbinhake i fickan, för andra kan schemat finnas på en plats i klassrummet. En elev har haft ett skrivet schema utan bilder. Tecken-som-stöd- kurs återkommer vi till längre fram. Detta läsår har vi arbetat utifrån Bo Hejlskov Elvèns bok: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder Studentlitteratur (2009). Vi har använd boken som underlag för dialog i våra lärsamtal. Boken har gett oss nya infallsvinklar och verktyg i vårt arbete. Boken har gett oss bekräftelse på att vi utvecklar vårt arbetssätt åt rätt håll. Vi har blivit mer medvetna om att vi som personal kan påverka elevens situation genom vårt förhållningssätt. Vi kommer att fortsätta använda boken i vårt arbete med lågaffektivt bemötande. Vi ser att en elev, som har svårt med sin självkontroll, har gjort små framsteg, att vårt lågaffektiva bemötande har gjort skillnad. Under läsåret har vi erbjudit handledning en gång i veckan till elevassistenter som arbetar på Bläckfisken. Vi har besökt deras verksamhet i syfte att öka samarbetet och utbyta erfarenheter. Under vårterminen har eleverna, som ska skrivas in i särskolan, och deras elevassistenter från Bläckfisken besökt oss i Växthuset. Tillsammans med vår specialpedagog har pedagoger på Växthuset haft en planeringsdag där vi inledde arbetet med långsiktiga planer för elevernas kunskapsutveckling. Vi diskuterade att jobba i tema och
tittade på olika pedagogiska planeringar. Vi fastställde timplanen för grundsärskolan och träningsskolan. Strukturen för SO ämnet: Vi gjorde en pedagogisk planering för arbetsområdet Affären där vi arbetade ämnesövergripande. Vidare planering gör vi inför nästa läsår. Tanken är att ha ett gemensamt tema för hela enheten, som sen anpassas till de enskilda elevernas behov. Ny handlingsplan för övergångar och inskolning återstår att arbeta fram under läsåret 2016/2017. 3(5) Lärdomar Hur vi kommunicerar spelar stor roll. Både kommunikation mellan personalen och kommunikation med eleven. Det är viktigt att all personal känner sig delaktig i arbetet, både elevassistenter och lärare, även om vi till viss del har olika ansvar och uppdrag. Viktigt att vi som personalgrupp har samsyn i bemötandet av eleven. För att nå dit, är det viktigt att våra olika sätt att se på hur vi ska göra, kommer fram. En förutsättning för att all personal ska kunna jobba med alla elever är att det finns en bra och öppen kommunikation i personalgruppen. Att vi vågar be om hjälp, att vi lyssnar på varandra och att vi kan lära av varandra. Det skapar trygghet för eleverna att vi som personal har samma förhållningssätt i grunden. För eleverna behöver vi utveckla Trygghet i schema och struktur istället för i person. Eleven ska känna sig trygg med flera vuxna i arbetsgruppen. En lärdom från boken är att vi som personal har blivit mer medvetna om vår påverkan på våra elever. Vår elevgrupp blir mycket påverkad av vårt sätt att kommunicera och agera. Våra elever har en hög stressoch belastningsnivå vilket vi måste känna till och anpassa vårt förhållningssätt därefter. Lärdomar från Tidaholm/ Falköping & Tibro Besöken har inspirerat oss till nya sätt att arbeta genom nya läromedel och erfarenhetsutbyte. Dessa träffar har även lett till att lärarna i träningsskolan bildat ett eget kommunövergripande nätverk och ska träffas för kunskapsutbyte gällande arbete i träningsskola. Vetenskapliga perspektiv Bok: Bo Heljskov Elvèn- Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder (2009) Studentlitteratur. Kurs: SPSM- Språkstörning Kurs: SPSM- NPF Falköping 5/4-16 Tibro 13/4-16 Föreläsning: VT 16: Hélène Jenvén Likabehandlingsarbete. 3 tillfällen Konferens i Göteborg: Lärande i grund och gymnasiesärskola - hur synliggör vi elevernas utveckling? 27/5 2016
4(5) Elevernas delaktighet i arbetet Vi har hittat olika modeller för olika elever, utifrån deras egna förmågor. Exempelvis kan det för eleverna i träningsskolan handla om att välja rastaktivitet medan det för eleverna i grundsärskolan handlar om att välja arbetssätt och arbetsinnehåll. Vi är lyhörda och försöker tillgodose elevernas önskemål. En elev har utvecklat sin kommunikation genom bilder och tecken och har utvecklat sitt tal. Hen har blivit mer social. Eleven gör fler egna val utifrån givna alternativ. Vi arbetar aktivt och utmanar våra elever till att ta egna beslut och vara delaktiga i sin egen kunskapsutveckling. Inom grundsärskolan har eleverna tillsammans med lärarna gjort mindmaps inför nya arbetsområden i SO-ämnet, för att se vad eleverna redan kan och behöver lära sig. I vårt arbete gäller det att hitta elevernas intressen och arbetssätt som passar dem, det kan till exempel vara att spela spel eller utgå från Minecraft i lärandet. En elev väljer att rita och berätta, en annan älskar att skriva av text. Måluppfyllelse i alla ämnen Alla elever når minst E-nivå i grundsärskolan. Analys av verksamhetens resultat En framgångsfaktor är att vi under läsåret arbetat fler personal kring varje elev, vilket gjort att eleverna känner mera trygghet med olika personer. Detta ger en större trygghet för eleverna och bättre arbetsmiljö för personalen. Vår verksamhet påverkas mycket av förändringar bland personal och elever, genom att eleverna känner sig trygga med flera olika personer blir vi mindre sårbara. Utvecklingsmål utifrån denna analys Utarbeta fler arbetsområden som kan fungera övergripande för både särskolan och träningsskolan. Erbjuda handledning och stöd till elevassistenter som arbetar med elever som är inskrivna i särskolan, men är inkluderade i grundskolans klasser. Arbeta fram en ny handlingsplan för övergångar och inskolning till Växthuset, för att möta nya elever och deras vårdnadshavare på bästa sätt. Rektors reflektioner Under läsåret har det fortsatta arbetet med att utveckla olika redskap för kommunikation gett positiva resultat. Pedagogerna har skapat en struktur i verksamheten som har skapat ett lugn, och min upplevelse är att eleverna är trygga och positiva till varandra och till sitt lärande. Bo Hejlskovs bok har gett mycket bekräftelse på att personalen har rätt förhållningssätt till eleverna, och det är bra att veta när de utsätts för utmaningar i vardagen. Personalen har gjort en medveten satsning på att alla elever ska kunna arbeta och lära med fler vuxna än en. Det har också medfört en stabilare verksamhet som inte är så känslig för tillfälliga förändringar t ex personal som är frånvarande. Eleverna är tryggare och kan fortsätta sitt lärande även om det blir någon förändring mot det som är planerat för dagen. Arbetssättet har varit utmanande för de föräldrar som är
5(5) beroende av total kontroll för att vara trygga med verksamheten. Under läsåret har de elevassistenter som arbetar med DS eleverna på Bläckfisken fått handledning av Catrin Eriksson. Elevassistenterna har upplevt handledningen mycket positivt och den har tillfört arbetet med de eleverna mycket. Växthusets verksamhet och personal har en viktig funktion med all den erfarenhet, kunskap och det material som finns där. Det är viktigt att hitta former för att den resursen kan spridas till de som behöver den. Tyvärr kommer vi att starta läsåret utan att en av lärartjänsterna blivit tillsatt med behörig personal, men vi hoppas kunna hitta en lösning på det inför nästa termin. Jag upplever att det finns ett driv och en nyfikenhet bland Växthusets personal att lära och utveckla verksamheten. Under läsåret har personalen gjort några studiebesök och gått på utbildningsdagar. Det är viktigt att ta tillvara den inspiration och den kunskap som de fått till sig så att det kan berika verksamheten. Vi arbetade fram en ny timplan efter de senaste justeringarna, och har nu justerat och anpassat verksamheten efter den. Det innebär att vi gör några förändringar när det gäller köp av tjänst av grundskolans pedagoger. Vi kommer inte längre att köpa in NO och vi har lite mindre hemkunskap. Övriga utmaningar Vid en genomgång av de behov som finns bland elever i grundskola och förskola framkommer fortsatt stort behov av platser inom särskolan. Det finns ytterligare ca 7 elever som kommer att skrivas in i särskolan inom de närmaste två åren. Det finns inte möjlighet att anpassa lokalerna ytterligare för att möta dessa behov. Ett arbete har påbörjats och dessa kommande behov finns med i den lokalutredning som arbetats fram under våren. Arbetet med likabehandlingsplan Vi har uppdaterat vår likabehandlingsplan. Vi behöver ytterligare medvetandegöra göra likabehandlingsplanen för våra elever och deras vårdnadshavare. Anna Malmeling Marklund Rektor