Dnr Årsredovisning Centrum för kirurgi, ortopedi och. Produktionsenhetsnamnet fylls i här. cancervård (CKOC)

Relevanta dokument
Årsredovisning Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) Dnr CKOC

Dnr NiF Vårdcentralen Skärblacka Närsjukvården i Finspång Verksamhetsplan 2014

Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

Kvalitetsbokslut 2013

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

Årsredovisning 2012 CENTRUM FÖR KIRURGI, ÅRSREDOVISNING Centrum för Kirurgi, Ortopedi och Cancervård (CKOC) ORTOPEDI OCH CANCERVÅRD 060 CKOC

Kirurgi- och onkologicentrum i Östergötland. Årsbudget

Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Dnr NSC Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 (Dnr 14/6942)

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ryd Verksamhetsplan 2014 Inklusive årsbudget

Resursfördelning Region Östergötland

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Bättre cancervård med patienten i fokus

Delårsrapport 10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Produktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Region Östergötland

Analys av kostnader för cancervård

Yttrande över revisorernas granskning av landstingets budgetprocess

Kvalitetsdata i cancervården

Granskning av Delårsrapport

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

HSN G 4 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Granskning av Delårsrapport

Årsredovisning Januari-december 2011 Centrum för Kirurgi, Ortopedi och Cancervård CENTRUM FÖR KIRURGI, ORTOPEDI OCH CANCERVÅRD (CKOC)

Delårsrapport 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137

Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård. Östergötland. Sida1/4. Rapportdatum Förändring %

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Landstingets strategiska plan med treårsbudget

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Dnr NiF Vårdcentralen i Finspång Närsjukvården i Finspång. Verksamhetsplan 2014

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå Anna-Lena Sunesson, bitr.

Månadsrapport oktober 2017

Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkansnämnden

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Svensk hälso- och sjukvård

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör

Produktionsplanering. RÖ-modellen. Centrum för verksamhetsstöd och utveckling

Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård CKOC Delårsrapport

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

SOF Strategiplan

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

RMPG Medicinsk diagnostik inom den sydöstra sjukvårdsregionen Ett övergripande råd för värdeskapande användning av medicinsk diagnostik.

Södra Älvsborgs Sjukhus

Kvalitetsbokslut 2012

Medel för att stödja utvecklingsarbetet inom cancervården

Rekonstruktionscentrum. Årsredovisning

Avancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182

2013-xx-xx. Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Österbymo Verksamhetsplan 2014 Inklusive årsbudget

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Lean i Region Östergötland

Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016

Lasarettet i Enköping

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Resultatrapport RMPG-urologi

Budgetavstämning oktober Strategi utifrån stoppaketet Äskanden inför 2006 Vad innebär vårdgarantin? Vad kostar vårdgarantin?

Årsrapport RMPG, ÖAK cancer

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ökad tillgänglighet

Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september Helena von Knorring Göran Zetterström

Ledningsrapport april 2017

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Stockholmsvården i korthet

Kostnad utökade åldersgrupper specialisttandvård Kostnad för hälsoundersökningar psykiskt funktionshindrade Hälsosamtal för 50-åringar

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

RMPG ÖNH. Årsrapport Regionala centrumrådet, , Tatiana Jaklovska

Rapport från Hälso- och sjukvården. per september 2015

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Årsredovisning 2015 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård CKOC

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Kvalitetsbokslut 2012

Tankar kring förbättringsarbete i vardagen. Kirurgklinken kusten Norrbotten

Uppdrag Värdegrund och vision Balanserad verksamhetsstyrning

Bästa sjukhuset - Dagens Medicin. Landstingsstyrelsen Johan Rosenqvist

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Transkript:

Centrum för kirurgi, ortopedi och Produktionsenhetsnamnet fylls i här cancervård (CKOC) Dnr 2014 00031 BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 3 Presentation av produktionsenheten 4 Uppdrag och vision 6 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 7 Medborgar-/ kundperspektivet 10 Processperspektivet 13 Medarbetarperspektivet 17 Ekonomiperspektivet 18 Fördjupad ekonomisk analys 20 Utfall nyckelindikatorer 26 Ekonomisk redovisning Bilaga 1: Resultaträkning, Kassaflödesanalys, Investeringsredovisning, Balansräkning Bilaga 2: Investeringssammanställning per objekt över 1 mkr Statistik Bilaga 3: Uppföljning av handlingsplaner VP2012 Bilaga 4: Resultat öppna jämförelser 2012 Bilaga 5: CKOC-verksamheten under 10 år 2

Produktionsenhetschefens reflektion I min sista årsredovisning kan jag kosta på mig att vara lite extra stolt. Det har hänt oerhört mycket positivt sen hösten 2007. I många delar har vi moderniserat den offentliga vården, tydligast först inom ortopedin och under senare år även inom kirurgin. Cancervården har utrustats med ordnat införande av cancerläkemedel och brytpunktsbehandlingar arbetar man aktivt med. Ledtider för cancerpatienter har reducerats inom flera olika processer. Det är skönt att kunna lämna över ett CKOC med ett betydligt bättre utgångsläge jämfört med exempelvis 2010 då underskottet var på väg mot minus 80-90 mkr samtidigt som vi fusionerade gamla OC med gamla KC. Samma år delades kirurgkliniken och ryggkliniken bildades. Jag tror och hoppas att vi skapade ett djupt förtroende för CKOC och att det var grunden till att CKOC fick en kraftig justering av sin rambudget till det bättre motsvarande 60-70 mkr 2013. Det har vi med oss framöver och ger mer rimliga förutsättningar att klara alla perspektiv i vårt styrkort. Verksamheterna inom CKOC har under året en fortsatt hög takt i utvecklingsarbetet inom en rad olika områden. Samtidigt med detta har sjukvårdsproduktionen varit högre än tidigare och produktiviteten har fortsatt att öka. Relationstal som jämför CKOC med andra verksamheter i landet visar på hög effektivitet. CKOC gör ett underskott på 22 mkr på en omsättning motsvarande 1,7 miljarder kr vilket är vårt bästa ekonomiska resultat någonsin. Det hade inte varit möjligt utan beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) om tillskott för täckning av kostnader för det ökade akuta flödet samt köavveckling men det är också resultatet av egna åtgärder. Antalet väntande patienter har sen 2007 minskat med mer än 3000 patienter. Det är en beundransvärd prestation av medarbetare på kliniker och CKOC stab. Utgångsläget är bättre än någonsin och borgar för att vi undviker viten framöver. Ledtider för patienter med cancer minskar i Östergötland för bl.a. patienter med bröstcancer, lungcancer, prostatacancer, lymfom enligt Regionalt cancercentrum sydöstra sjukvårdsregionens (RCC) färska uppföljningsstatistik. Socialstyrelsens (SOS) senaste rapport bygger på gamla data. RCC:s resultatuppföljning visar således på förbättringar som ett resultat av allt ständigt förbättringsarbete som pågår ute i verksamheterna. Det är med glädje man kan konstatera att ordnat införande-rutinen för cancerläkemedel skapar något gott inom verksamheterna. De kan lägga energin på värdeskapande aktiviteter istället för att tappa energi p.g.a. av omöjlig finansiering av nya dyra cancerläkemedel. Rutinen innebär även att vi inte introducerar läkemedel som inte bedöms vara värda det. Det senare innebär en ordnad process även de gånger som den regionala expertgruppen säger nej till en ny behandling och det vinner alla på. CKOC har under några år haft närmast akuta problem med kompetensförsörjning vid ett par kliniker men efter att åtgärder vidtagits signalerar klinikledningarna glädjande nog att den negativa trenden är bruten. Kompentensförsörjningen är och förblir ett fokusområde och satsningen på akutläkare reducerar inte behovet av ST-läkare inom basspecialiteterna. Det pågår flera olika lyckade förändringar i verksamheterna där CKOC har varit och är drivande; bl.a. den nyligen initierade etableringen av Barnortopediskt centrum i regionen, Obesitasenheten i Norrköping med regionalt uppdrag för komplicerade fall, Bröstenheten i Linköping som har övertagit ansvaret för hela bröstprocessen i länet och Radiofysikavdelningen och Onkologkliniken som har påbörjat utbildningsinsatser inför uppstarten av Skandionkliniken i Uppsala. Sammantaget kan vi konstatera att mycket positivt har hänt under senare år som kommit och kommer patienterna till godo och att CKOC 2013 lägger sitt bästa år bakom sig. Centrum för Kirurgi, Ortopedi och Cancervård Bo Tillander Produktionsenhetschef 3

Presentation av produktionsenheten CKOC-fakta 2013: 2012: Omsättning (mkr) 1695 1564 Resultat (mkr) -22,4-65,6 Eget kapital (mkr) -22,4-46,9 Antal vårdplatser 206 217 Antal vårdtider 75162 77845 Antal vårdtillfällen 18351 18188 Antal operationer 13563 12934 Antal sjukvårdande behandlingar 33345 32083 Antal läkarbesök 95768 96177 Antal anställda (heltidsmått) 1036 1032 Total sjukfrånvaro 3,4 % 3,5 % Produktivitet (kr/drg-poäng) 49701 47950 Lönekostnadsutveckling 4,9 % 3,9 % Läkemedel, recept, 10,6 % 0,9 % kostnadsutveckling Läkemedel, rekvisition, 4,4 % 14 % kostnadsutveckling Läkemedelskostnadsutveckling, totalt 6,3 % 8,9 % Verksamhet Befolkningsunderlaget i Sydöstra sjukvårdsregionen är drygt 1 miljon invånare vid utgången av 2013, varav Östergötlands andel är 43 %, Jönköpings 34 % och Kalmars 23 %. CKOC bedriver högspecialiserad regionsjukvård åt Sydöstra sjukvårdsregionen och länssjukvård åt Östergötland. Verksamheten regleras i regionavtal och avtal med HSN i Östergötland. Verksamhetens uppgifter är bl.a. utredning, behandling och uppföljning av cancersjukdomar och akuta sjukdomstillstånd. Dessutom ingår utredning, behandling och uppföljning av andningsorganens sjukdomar, hematologi, godartad kirurgi, ortopedi och urologi. Radiofysikavdelningen ansvarar för personaloch patientstrålskydd vid landstingets radiologiska enheter, nuklearmedicin och strålbehandlingsavdelningen. US är ett universitetssjukhus som bedriver högspecialiserad regionsjukvård inom lungmedicin, onkologi, hematologi, ortopedi, kirurgi samt urologi med sluten vård, mottagning, begränsad dagkirurgi och akutsjukvård dygnet runt. Centrum för forskning och utveckling i länet och regionen. Radiofysikavdelningen ansvarar för strålskydd inom LiÖ. ViN är ett länssjukhus som bedriver ortopedi, kirurgi, och urologi med slutenvård, mottagning, dagkirurgi och akutverksamhet dygnet runt. Antal vårdplatser (disponibla) 2013: 72 I Finspång bedrivs kirurgisk, urologisk samt ortopedisk dagkirurgi 4

Organisation CKOC består av 9 sjukvårdande kliniker: Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Urologiska kliniken Kirurgkliniken US Kirurgkliniken ViN Ortopedkliniken US Ryggkliniken Ortopedkliniken ViN. Därutöver ingår enheten för strålskydd, Radiofysik, Dagkirurgiska enheten i Finspång och sekreterargruppen CKOC (som erbjuder sekreterartjänster åt Lungmedicin, Onkologen och Kirurgiska kliniken US). Förändringar i verksamhet och organisation har under året varit: Bröstenheten bildades i september 2011 som ett resultat av Knöl-i-bröstet - processkartläggningen. Enheten är organiserad under Kirurgkliniken US, men arbetar patientflödesinriktat tillsammans med andra involverade kliniker och centrum. Under 2012 utvecklades processen genom pilotprojekt där olika modeller för patientens väg genom vården provades. Arbete har fortsatt 2013och under våren 2014 planeras den öppna bröstmottagningen att öppnas vilket kommer att skapa bättre tillgänglighet och snabbare utredningsvägar för patienten. Obesitasenheten håller på att byggas upp på Kirurgkliniken ViN. Kliniken ingår sedan slutet av 2011 i vårdval, i ökande omfattning parallellt med de mer komplicerade obesitaspatienterna som kliniken behandlar sedan tidigare. Beslut har dessutom tagits i Regionala medicinska programgruppen (RMPG) att Kirurgkliniken ViN ska behandla alla revisionsoperationer i regionen. Barnortopediskt centrum i sydöstra sjukvårdsregionen (BORC) startade i slutet av 2012 i Linköping med fortsatt utveckling under 2013. I november 2010 togs beslut av RSL att bilda och placera Barnortopediskt centrum i sydöstra sjukvårdsregionen på Ortopedkliniken US. Starten skedde i september 2012 med fortsatt utveckling 2013 och är strategiskt viktig för att säkra och utveckla den högspecialiserade barnortopedin i regionen. Verksamhet motsvarande 8 vårdplatser vid Ortopeden ViN fördes den 1 januari 2013 över Geriatriken (GAVA), NSÖ. Syftet var att skapa en mer ändamålsenlig vård för en multisjuk patientgrupp. Landstingsstyrelsen beslutade december 2013 om tillskott för ökat antal akutvårdplatser. 1 januari ökade Ortopeden ViN med 4 vårdplatser (öppna halvårsvis under vintersäsongen) och 15 september öppnade Urologen och Kirurgen US 6 stycken 6- dygnsplatser i samverkan. I början av 2014 planeras 5 vårdplatser på Kirurgen ViN att öppnas. 5

Uppdrag och vision Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. hög kvalitet, god tillgänglighet och patientens delaktighet. Förutsättningen är delaktiga och engagerade medarbetare och chefer samt stabil ekonomisk utveckling över tid. Strategiska prioriteringar För att lyfta fram de gemensamt angelägna frågorna beslutade CKOC:s ledningsgrupp 2011 om fem strategiska områden. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 10,92 % av den beskattningsbara inkomsten (2013). Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation omfattar ca 12 000 helårsarbetare. Bruttoomslutningen år 2013 var ca 14 miljarder kronor. Vision CKOC Ytterst handlar det vi alla gör om bra vård och bättre hälsa för patienten. Det är även CKOC:s vision. Det arbete vi utför varje dag ska direkt eller indirekt skapa värde för patienterna. Grundpelarna i CKOC:s verksamhet ska vara sammanhållna flöden ur patientens perspektiv och rätt från mig vilket ger De strategiområden som CKOC fokuserar på är; tillgänglighet, vårdprocesser, cancerläkemedel, Forskning, utveckling och utbildning (FoUU) samt kompetensförsörjning. Varje strategiområde är kopplat till ett tydligt uppdrag och ingår i de fyra perspektiven i verksamhetsplanen. Det innebär att det som är gemensamt över klinikgränser lyfts fram och vidareutvecklas av företrädare från flera olika verksamheter. 6

Omvärldsanalys och framtidsbedömning Tillgänglighet Under 2007-2013 har vi inom CKOC minskat antalet väntande patienter till besök och behandling med ca 3000, en halvering och numera är de orimligt långa väntetiderna borta. I ett nationellt perspektiv ligger vi långt framme men i ett västeuropeiskt perspektiv finns det länder som lyckats bättre. Korta köer reducerar risken för orättvisa och onödigt lidande. Överenskommelser mellan primärvård och specialistvård gör det möjligt att stärka samarbetet med höga ambitioner när det gäller remisskvalitet. Det leder till förbättrade möjligheter att ta hand om just de patienter som vi bäst kan hjälpa med effektiva behandlingsmetoder. När det gäller åtgärder för att hantera vårdköer till behandling är ett länsövergripande synsätt nödvändigt. Vår förmåga att samarbeta mellan enheter oberoende av tillhörighet är av avgörande betydelse. För en långsiktigt hållbar hög tillgänglighet är småskalighet och processtänk nödvändigt. Vårdprocesser och indikationer Strategiskt viktiga frågor rör vår förmåga att hantera olika flöden: akuta, elektiva samt cancerprocesser. En ökad standardisering och utveckling av behandlingsmetoder som förkortar vårdtider och möjliggör mottagnings-, dagkirurgi samt dygnskirurgi är utveckling som bör stimuleras. För att underlätta standardisering kan man på sikt tänka sig en utveckling där enklare åtgärder utförs på mindre enheter. Flöden och samband på de större operationscentralerna skulle sannolikt kunna effektiviseras som en följd av att färre typer av kirurgi hanteras vid en och samma enhet. Frågor som handlar om indikationer för remiss, behandlingsåtgärd och inläggning har fortsatt bärighet för att optimera resurserna med bibehållen patientkvalitet. Vi bör lägga mer kraft på att diskutera och analysera indikationer, antal åtgärder/100 000 invånare jämfört med riket. SoS databaser kan ge oss underlag för fruktsamma diskussioner och vägledning för beslut. Den demografiska utvecklingen och folkhälsorelaterade sjukdomar ställer allt större krav på sjukvården att inom befintliga resurser klara sitt uppdrag. Ett exempel är obesitaskirurgin som ökat närmast lavinartat. Enskilt betraktat innebär det ökad kostnad men åtgärden leder till en positiv effekt på kostnader för sjukvården och samhället i stort. Även om det finns fler faktorer som leder till kraftig övervikt har ökad fokus på livsstilsfrågor sin plats både utanför och inom sjukvården. Motion och goda matvanor har mycket stor effekt på flera olika sätt och bör självklart ingå som en högt prioriterad del i verksamheten även om det inte alltid är enkelt eller självklart att kommunicera detta med patienter som befinner sig i en livskris pga. av allvarlig skada eller sjukdom. På sikt är hälsofrämjande arbete nödvändigt för att effektivt möta efterfrågan av sjukvård i framtiden. Satsningen på artrosskolor kan ses som ett sätt att möta efterfrågan från patienter med ett alternativ till det traditionella. En stor del av CKOC:s verksamhetsområden rör cancerområdet och de närmaste åren beräknas incidensen öka med några procent per år, vilket beror på att befolkningen åldras, cancer är vanligare bland äldre befolkningsgrupper, samt att fler lever längre tack vare utvecklingen av allt effektivare behandlingar, ofta i kombination: kirurgi, cancermediciner och strålterapi. Utvecklingen går snabbt fram inom området med förbättrade möjligheter till diagnostik, behandling samt screening av olika grupper. Sammantaget ser vi en mycket positiv utveckling för alla som drabbas av cancer med ökad livslängd och livskvalitet. Parallellt bör vi inom vår verksamhet, liksom inom alla andra verksamheter, ifrågasätta och diskutera nyttan av vissa behandlingar och vilka alternativ som kan vara aktuella för patienten. En välinformerad och delaktig patient bör vara delaktig i beslut, inte minst i de fall där effekten av en viss behandling är relativt begränsad eller i de fall som innebär hög risk för komplikationer. Det sker idag men det finns goda skäl att även framöver lyfta den här typen av frågor i olika sammanhang. Kostnaden för åtgärder för det ökande antalet patienter med cancer koncentreras till enstaka enheter, inte minst inom CKOC. Man kan ifrågasätta hur prisbildning och hantering av nationella riktlinjer hanteras ur ett kostnadsperspektiv på det nationella planet. TLV har fått utökat uppdrag vilket även ska omfatta läkemedel på rekvisition. Förhoppningsvis ger det ökade möjligheter för landstingen att begränsa kostnader när nya patentläkemedel kommer ut på marknaden. En instans som granskar och för diskussioner med de stora läkemedelsbolagen är för ett land som Sverige ett bra och självklart koncept. Det är glädjande att vi numera har en väl fungerande process för Ordnat införande i 7

regionen i ett utmärkt samarbete med HSN, RCC och läkemedelsgruppen. Exempel på ökade insatser för cancerpatienter utgör sedan några år tillbaka kraftigt ökad volymer av leverkirurgi där man numera kan ta bort metastaser i levern hos patienter som drabbas av tjocktarmscancer. Ett annat exempel är utvecklingen av stamcellstransplantationer som är av avgörande betydelse för den hematologiska verksamheten. Varje behandling är mycket resurskrävande och även små behovsförändringar får stor betydelse för klinikens ekonomi. Antalet patienter med prostatacancer som behandlas med s.k. radikala prostatektomi har ökat kraftigt under senare år i riket och med viss eftersläpning i Östergötland. Det är en utveckling både nationellt och internationellt. Behandlingen har ifrågasatts pga. av avsaknad av långtidsresultat men det finns inte stöd idag för att ändra behandlingsrutinerna. Den kirurgiska tekniken har utvecklats, framför allt på grund av införandet av robotassisterad laparaskopisk teknik, vilket gjort att morbiditeten vid behandling har minskat. Trots volymökningen ser vi nu en markant förbättring av ledtider i Östergötland jämfört med Kalmar och Jönköping (se RCC:s hemsida; resultatuppföljning). Inom strålbehandling pågår intensivt utvecklingsarbete som nu är inne i en aktiv fas för att kunna profilera de behandlingar som ges på US och som således kan erbjudas som produkter till länet och övriga Sverige. I utredning av lungcancer betonas vikten av en korrekt stadieindelning och klassifikation av tumören primärt, ökad subgruppering för val av behandling samt högre användning av ultraljudsbronkoskopi och ultraljudsledd provtagning via esofagoskopi. Ökad användning av PET-datortomografi betonas starkt i förslaget till nya nationella riktlinjer. Inom ovan nämnda områden har HSN beslutat om delvisa resursförstärkningar vilket kommer patienterna till del. De kirurgiska landvinningarna förtjänar dock mer intresse framöver. Regionsamarbete Förstärkningen av det regionala samarbetet har fortsatt under 2013. Samarbetet bör framöver bl.a. inriktas på att patienter som idag skickas till enheter utanför regionen erbjuds bedömning och behandling inom regionen. Jönköping och Kalmar beslutade 2012 att skicka patienter med ortopediska tumörer till Linköping istället för som tidigare Göteborg resp. Lund. Det bör kunna medföra ökad kompetensutveckling inom vår region och ett kostnadseffektivt sätt att arbeta. Regionala flöden till kirurgi och ortopedi på US har sen flera år ökat och har ställt större krav på verksamheterna. Klinikerna består av flera sektioner, med var för sig långt utvecklad kompetens. Det ökade flödet beror på att kompetensen på US efterfrågas regionalt. Det är en positiv utveckling som bör bejakas och stärkas. Under året har arbetet med att förverkliga beslutet om att barnortopedin ska centreras till US fortgått planenligt och slagit rot. Det är ett bra exempel på hur högspecialiserad vård kan hanteras i ett regionalt perspektiv. Vad gäller högspecialiserad vård finns det potential inom CKOC som bör nyttjas på bästa sätt. Flera områden har en stark ställning regionalt och inom enstaka områden kan man se möjligheter till nationell profilering på sikt. Offentlig vård och privata vårdgivare Samarbetet mellan offentliga och privata vårdgivare kan utvecklas inom fler områden. Det är ett förhållandevis nytt gränssnitt sett ur ett längre perspektiv och då ligger det i sakens natur att det finns nya möjligheter till ett ökat utbyte av kompetens, tjänster och erfarenheter. Ett välfungerande samarbete förutsätter dessutom transparens och granskning av privat verksamhet. Bl.a. är det en självklarhet att diskussioner förs kring indikationer och kostnader, med respekt för de förutsättningar som sjukvård i privat regi innebär. God balans mellan privat och offentlig vård är avgörande liksom respekt för komplexiteten inom respektive verksamhet. FoU Ett starkt FoU-engagemang på klinik- och centrumnivå är en viktig förutsättning för gynnsam utveckling av verksamheterna inom CKOC samt en förutsättning för rekrytering av spetskompetens. För detta krävs en bra ekonomisk avsättning, tillgång till forskarkompetens och forskningsintresserade liksom att kunna visa bra resultat av FoUsatsningar. CKOC:s FoU-grupp har en viktig roll som FoUstrategiskt forum inom centrum; bl.a. att följa upp och hitta strategier för ökat synliggörande av pågående och planerad FoU, att ta fram underlag för CKOC:s stöd och stimuli till akademisk karriärutveckling, att finna metoder för ökat FoUsamarbete mellan sjukhusen, både regionalt och inom länet. 8

LÄSANVISNINGAR - REDOVISNING AV RESULTAT I de följande avsnitten finns återkommande inslag där resultat redovisas för strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. Strategiska mål markerar vad som är strategiskt önskvärt att uppnå för att på sikt även leva upp till visionen. Framgångsfaktorerna visar vilka utvecklingsområden som bedöms nödvändiga att satsa på för att uppnå de strategiska målen. Nyckelindikatorerna har funktionen att mål sätta och bidra till värderingen av utfallet för framgångsfaktorer/utvecklingsområden. Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål är en samlad bedömning varför utfallet för en enskild framgångsfaktor/nyckelindikator inte nödvändigtvis får avgörande genomslag på måluppfyllelsen för det strategiska målet. BEDÖMNING Strategiska mål Framgångsfaktorer Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Nyckelindikatorer Tillfredsställande resultat Inte helt tillfredsställande resultat Otillfredsställande resultat Uppgift saknas/ Ej möjligt att värdera 9

Medborgar-/ kundperspektivet Strategiskt mål CKOC ska erbjuda sina patienter god vård i rätt tid CKOC:s patienter ska känna sig nöjda, välinformerade och delaktiga i sin vård Bra och jämlik hälsa Framgångsfaktor Bra tillgänglighet inom elektiv vård Korta ledtider inom cancervård Patienten upplever sig välinformerad och delaktig, vilket skapar trygghet Patienten känner sig nöjd med sin vård Ett hälsofrämjande arbetssätt Aktivt sjukdomsförebyggande insatser Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse och resultatanalys Även om CKOC inte når målen för faktiska väntetider fullt ut i december 2013 är vi på god väg att bibehålla den bättre tillgängligheten som uppnåtts sedan 2007. Stora insatser gjordes under hösten för att komma ned på målnivåer, bl.a. med hjälp av HSNfinansiering. Stora förändringar har skett på många kliniker under året vad gäller att ge Tid Direkt till patienter för nybesök. Det innebär att patienterna direkt får en tid till besök och inte som tidigare inte som tidigare en remissbekräftelse att remissen från vårdcentralen hade kommit. I slutet av 2013 hade CKOC 138 patienter som väntat mer än 60 dagar till besök. Det motsvarar 8 % av totalt antal väntande, vilket motsvarar målnivån. Tillgängligheten till behandling har även den förbättrats under året framförallt har cancerväntetiderna minskat. Trots det uppnås inte målet varken till faktisk väntetid eller till tillgänglighet till behandling. I slutet av 2013 hade CKOC 336 patienter som väntat mer än 60 dagar till behandling. Det motsvarar 24 % av totalt antal väntande, vilket är över målnivån på 17,5%. att det ibland stryks planerade benigna patienter för att vi ska kunna erbjuda vård till prioriterade patienter såsom cancer, medicinskt prioriterade patienter och det stora akuta flödet. Vårdplatsbristen beror även på att CKOC behandlar mycket svårt sjuka och äldre patienter som inte alltid kan skrivas ut utifrån vårdprogram/vårdplaner. Vi kan dock se i nedanstående grafer att CKOC:s köer reducerats betydligt sedan 2007. Utmaningen nu är att fortsätta förbättringarna genom kortare led- och väntetider och att säkerställa att de tillgänglighetsmål som CKOC har uppnås. 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 Antal väntande patienter till specialistbedömning (CKOC) 500 0 2007 2009 2010 2011 0-60 dgr 60+ Köavveckling 2007-2013 ( 60+ ): -1077 patienter 2012 2013 Vi påverkas fortfarande av svårigheter med för få vårdplatser och brist på sjuksköterskor. Detta innebär 10

3000 2500 Antal väntande patienter till behandling (CKOC) 2000 1500 1000 500 0 2007 2009 2010 Under hela 2013 har vi fokuserat extra på att försöka nå 21 dagar för alla cancerpatientgrupper men inte lyckats fullt ut. 48 % av cancerpatienterna opererades inom 21 dagar (mål 60 %), vilket dock är en förbättring från föregående år. Inom bröstprocessen pågår fortsatt arbete med att förbättra flöden inom patologin och mammografin och under 2013 har målet 17 dagar till operation uppfyllts. För att nå 17 dagar till operation har samverkan med samtliga kliniker på centrum och andra centrum möjliggjort extra operationsutrymme. Vi fortsätter arbeta med att uppnå samma väntetider inom länet för samma patientgrupp genom att alltid i produktionsplanering fokusera på styrning av våra flöden utifrån ett patientbehov. Då den nationella patientenkäten genomförs vartannat år så är det samma resultat från föregående år som redovisas under nöjda, välinformerade och delaktiga patienter. Ny mätning kommer göras under 2014. Fortsatt arbete fortgår med att ge patienterna bra och relevant information och samtidigt öka patientens delaktighet inför besöket. Vidarearbete sker med att fokusera på patients medverkan i sin egen vårdprocess. 2011 0-60 dgr 60+ 2012 Köavveckling 2007-2013 ( 60+ ): -1044 patienter (+ den del av köavvecklingen till besök som bedömts till behandling) CKOC: Totalt antal patienter väntande i köer 2007-2013 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 6183 4763 4930 2013 3691 3702 3132 Dec 2007 2009 2010 2011 2012 2013 Inom området bra och jämlik hälsa har CKOC ett antal aktiviteter, men kan samtidigt göra mer och därför värderas måluppfyllelsen till 75 %. Bl.a. ges information till patienterna vad de kan göra själva för att i möjligaste mån inte drabbas av någon vårdskada. Det är viktigt att patienten förstår syftet med den vård och behandling som patienten får samt hur patienten själv kan medverka. Det ökar säkerheten och minskar risken för vårdskador. Detta görs med stöd av befintlig patientinformaton från Sveriges kommuner och landsting (SKL). KOL patienter erbjuds att delta i KOL skola. Där är syftet att ge patienterna god kunskap om sin sjukdom, varför man tar sin medicin, när man ska söka vård och vilken behandling i stort som är viktig för patienten. Rökstopp före operation, rutiner finns på klinikerna och fungerar väl. Någon exakt siffra på antalet remisser som är skickade till primärvården för rökavvänjning är svår att få då det inte är administrativt enkelt att registrera. Väsentliga insatser och resultat Under de sista tre åren har CKOC och Sinnescentrum Anestesi och Operationsklinik (AnOp) samverkat för att utveckla möjligheten till bättre flöden och därmed fler patienter på våra operationssalar, detta arbete har förstärkts ytterligare 2013 och är idag en del av det dagliga arbetet främst på AnOp US. Under 2014 ska samverkan med AnOp VIN utvecklas. Hela 2013 har en veckovis styrning av operationsresurser pågått i ett forum där operationsplanerare och vårdenhetschefer från AnOp deltar. CKOC:s stab ingår i arbetet med mandatet att utifrån väntetid styra om operationsalar efter behov. CKOC arbetar med flera cancerprocesser där äldre ingår vilket som bekant är fallet för de flesta cancerformer inom CKOC. Utifrån en helhetssyn förs alltid samtal med patienten i samband med cancerbesked där fortsatt utredning och behandlingsalternativ diskuteras. Det är svårt att mäta och distinkt återkoppla då diskussionen sker i enrum och kan variera beroende både på läkare och på patientens förutsättningar att delta i en sådan diskussion. CKOC har kontaktsköterskor för de stora cancergrupperna och strävar efter att utveckla samarbetet med regionala processledare och RCC, (Regionalt cancer centrum), för att på sikt kunna erbjuda alla patienter kontakt med kontaktsköterska. För det här arbetet är stödet från regional processledare av stor betydelse. Olika åtgärder som innebär förbättringar har genomförts i samarbete mellan RCC och medarbetare på CKOC. För gruppen 11

med prostatacancer med många äldre patienter har vi kontaktsköterskefunktion på alla enheter. Inom flera enheter ser man en konflikt med andra arbetsuppgifter som skall lösas inom befintlig budget och man kan inte fullt ut med befintliga resurser uppnå den ambition som är formulerad i uppdraget. På CKOC får även patienter med benign sjukdom möjlighet träffa en kontaktsjuksköterska. Det gäller framförallt patienter med kroniska diagnoser där kontakten med sjukvården kommer att fortgå under en längre period. För att medborgaren ska ha ett större inflytande i sin vårdprocess pågår ett arbete med införande av webbtidbok. Det ger medborgaren möjlighet att boka sin tid via Mina Vårdkontakter och därmed ges möjlighet att påverka sin egen vårdprocess. Patienter som ska genomgå korsbandsoperation eller knäartroskopi på Dagkirurgen i Finspång bokar själv sin operationstid i Cosmic webtidbok via Mina vårdkontakter. Cosmic webtidbok är under pilotinförande och en önskan från CKOC är att i högre takt få bredd införa Web-tidboken. 12

Processperspektivet Strategiskt mål CKOC erbjuder cancerbehandling med bästa möjliga effekt inom ramen för tillgängliga resurser, baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet CKOC bedriver kunskapsbaserad och säker vård av hög kvalitet där patienten känner sig trygg CKOC bedriver effektiv sjukvård och är en lärande organisation i ständig utveckling och förbättring CKOC har framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft Framgångsfaktor Ordnat införande av nya läkemedel och förändrade indikationer Nyttjande av kvalitetsregister Nya behandlingsmetoder som resultat av kliniska forskningsstudier Medicinsk kvalitet i paritet eller bättre i nationell jämförelse Kvalitetssäkrade vårdprocesser Färre vårdrelaterade infektioner och komplikationer Produktionsplanering används i verksamheten LEAN Medel för FoU görs tillgängliga Effektivt resultat av FoU-satsade medel God konkurrenskraft genom hög forskningsaktivitet Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse och resultatanalys Ordnat införande för cancerläkemedel implementerades 2013 och CKOC har ett bra samarbete med läkemedelsgruppen och HSN. Ordnat införande innebär att alla nya cancerläkemedel och befintliga cancerläkemedel för nya indikationer bedöms och utvärderas av den regionala expertgruppen innan beslut tas om införande. Vad gäller våra kvalitetsregister har stor betydelse men där registreringen av data ibland är försenad. CKOC följer upp detta kontinuerligt med hjälp av RCC. INCA:s (Informationsnätverk för cancervården) läkemedelsmodul har fullständig registrering för de läkemedel som ska inkluderas. 13

CKOC har som mål att öka andelen patienter som deltar i forskningsstudier (läkemedel/metod). Nyckelindikatorn har visat sig svår att mäta för alla kliniker men indikerar en något högre nivå än tidigare. Vi behöver dock tydligare definition och uppföljningsmetodik för framtiden. En sammanställning av CKOC:s resultat från Öppna jämförelser 2013 (resultat från 2012) visar att cancersjukvården har bättre resultat än riket på 44 % av de parametrar som mäts (2012=44%) och att den ortopediska och kirurgiska vården har bättre resultat än riket på 63 % av de parametrar som mäts (2012=50%). Framförallt har kirurgin förbättrats vilket påverkar totalresultatet. Parametrar där CKOC har bäst eller näst bäst resultat i riket är: antibiotika vid borttagande av gallblåsa, dödlighet efter vård för blödande magsår, utbytesoperation efter korsbandsoperation samt implantatöverlevnad vid halvprotesoperation. Områden med förbättringspotential är bl.a. tjocktarmscancer och bröstcancer. En parameter med kraftig försämring, där Östergötland tidigare var det mest restriktiva landstinget, är artroskopi i knäleden vid artros eller meniskskada. När man bedömer kirurgi och ortopedi måste man dock ha i åtanke att delar av den vården bedrivs i privat regi som är en del av resultatet. Under kvalitetssäkrade processer har CKOC valt att mäta PM-status, d.v.s. hur stor andel av våra PM som uppdaterats, reviderats och hålls aktuella. Utfallsvärdet är en sammanfattning av klinikernas bedömningar och visar på att vi arbetar med frågan men ännu inte når 100 % måluppfyllelse. Följsamheten till klädregler är god medan det finns åtskilligt att förbättra vad gäller följsamhet till hygienriktlinjer. Patientsäkerhetsarbetet kommer att intensifieras 2014 då vi ser att förutom patientens lidande upptar patienter med infektioner en relativt stor andel av vårdplatserna. Många kliniker har under året arbetat med Lean som en metod vid förändringsarbete. Alla kliniker har på något sätt arbetat med LEAN genom t.ex. utbildningsinsatser t.ex. Lean Academy, Lean-spel och med hjälp av externa konsulter. Många medarbetare kommit i kontakt med Lean genom de processarbeten som genomförts och fortgår på centrumet via CKOC stabs verksamhetsutvecklare. Produktionsplanering kan göras på olika nivåer. 2013 har arbetet med att strukturera verksamheten i vårdprocesser och vårdtjänster fortsatt på ett flertal kliniker. Det är dock bara Ortopeden ViN som under året gjorde en produktionsplan på vårdtjänstnivå. Under året har också stort fokus lagts på operationsplaneringsprocessen för att effektivisera arbetet, öka informationen och tillgängligheten till patienten. I arbetet ingår att bland annat att ha lång framförhållning i schemaläggning, produktionsplan i tidboken för operationssalarna samt utveckla samverkan med Anop ytterligare. Andel finansiella medel för forskning (ALF, LFoU, FORSS och läkemedels/metodstudier) ligger stabilt på 2 % av omsättningen och får anses nå måluppfyllelse. Citeringsfrekvensen ligger i samma nivå som perioden 2007-2011 men ökar inte. Mätetalet är dock relativt nytt och behöver sätta sig. Antal klinikpoäng ALF sjunker och ligger nu 10 % från målet. Väsentliga insatser och resultat För kvalitetssäkrade vårdprocesser inom CKOC pågår en mängd aktiviteter. Under hösten 2013 har Bröstprocessens styrning ändras efter LiÖ:s nya riktlinjer för processtyrning. En strategisk processledningsgrupp har bildats bestående av involverade centrum och kliniker med CKOC:s centrumchef som processägare och en dedikerad processledare. Arbete är startat med att få en integrerad kirurg- och onkologmottagning, inklusive samlokalisering av mottagningsverksamheten vilket är viktigt ur patientperspektivet. Lokalplanering för gemensamma lokaler för en bröstenhet är påbörjad. Mammografin inklusive den screening-verksamhet som nu finns på Torkelbergsgatan i Linköping, ska samlokaliseras med den kommande bröstenhetens öppna mottagning. Inflyttning beräknas till vecka 12, 2014. Andra utvecklingsarbeten som pågår är framtagande av mallar för en sammanhållen dokumentation och tydligare kallelser i Cosmic. Mätning av patienttillfredsställelse gjordes innan arbetet med bröstprocessen startade. Våren 2013 påbörjade Regionalt cancercentrum sydöst ett pilotprojekt med en patientenkät om patienttillfredsställelse. Resultat kommer att under 2014 återkopplas till verksamheterna och användas i arbetet med bröstprocessen. Målet att 95 % av alla patienter ska bli opererade inom 17 dagar från multidisciplinär konferense (MDK) har uppnåtts, likaså målet att alla ska få träffa sin kontaktsjuksköterska på onkologen/onkologläkare inom 17 dagar efter postoperativ MDK. Brist på operationsutrymme är fortfarande ett problem och att målet kunnat nås är avhängigt en stor arbetsinsats från verksamhetsutvecklare och operationsplanerare. Kontinuiteten patient- läkare har inte kunnat 14

prioriteras, ett område som måste förbättras i framtiden. I samtliga cancerprocesser har väntetiden sjunkit delvis p.g.a. av samverkan med Anop där fokus har varit att fördela operationsutrymme efter väntetid men även en kvalitetssäkring av registrering av väntetid har skett. Vi har under 2013 arbetat med att kvalitetssäkra registrering om beslut om behandling för cancerpatienter i samverkan med ledningsstaben och HSN. CKOC:s patienter ska i största möjliga mån själva kunna boka sin tid för besök och behandling via Mina vårdkontakter. Under 2013 har mycket arbete lagts för att skapa förutsättning för detta. Ett flertal utbildningstillfällen har ägt rum för att klinikerna ska bredda sitt utbud till medborgarna, såsom av- och ombokning, intygsfrågor och remissförfrågningar. CKOC har skapat specifika remissmallar för patienter med, gallbesvär, obesitasproblematik, ljumskbråck, knä- och höftartros. Remissen fungerar som en checklista och det framgår tydligt vilka kriterier som ska uppfyllas för att medborgaren ska vara aktuell för kliniken. Denna rutin gör att det blir i högre utsträckning rätt patienturval till respektive specialistklinik. Specifika remissmallar för fler diagnosgrupper är under utarbetning. Strama Östergötland arbetar tillsammans med klinikerna med att ta fram åtgärdsförslag för att minska vårdrelaterade infektioner och bromsa resistensutveckling. Nytt infektionssverktyg breddinförs under 2014 i Cosmic. Minst 20 procent av alla vårdrelaterade infektioner bedöms kunna undvikas med hjälp av sådant registreringsverktyg. Fortsatt arbete med uppföljning av användandet av verktyget Senior Alert kommer att genomföras för att identifiera patienter med ökad risk för vårdskador. Hygienobservationernas resultat ska följas upp och åtgärdas på respektive klinik. Produktions- och operationsplaneringsprocessen är en ständigt pågående process som kommer att fortgå i samverkan med Anestesi-och Operationskliniken för att ge patienten god vård i rätt tid. Under året har fokus lagts på att utveckla och säkerhetsställa rutiner och arbetssätt för operationsplanerare på CKOC I projektet Säker hemgång har klinikerna infört rutiner för att identifiera fokuspatienter och därmed minska risken för återinläggning. Det är framförallt Kirurgen ViN har arbetat med frågan medan de övriga klinikerna har förbättringspotential. FoUU är ett av CKOC:s prioriterade strategiområden. De strategiska mål och handlingsplaner som anges är både en viljeytting från CKOC men definierar också uppdrag till respektive klinik för genomförande. FoU-gruppen, med representation från klinikerna, staben och HU omvårdnad och medicin, har uppdraget att arbeta med FoU-frågor från ett centrumperspektiv; uppföljning och synliggörande av pågående forskning och utveckling, samarbete regionalt och mellan länets sjukhus samt centrums stöd och stimuli till akademisk karriärutveckling. Forskningsaktiviteten vid CKOC är relativt oförändrad vad gäller använda resurser till forskning (2 % av omsättningen) medan antal publikationer har gått upp något, +7 %, 2013. Enligt LiÖ:s FoU-sammanställning/bokslut ligger antal forsknings- och undervisningspoäng (aktiviteter) i paritet med övriga sjukvårdande specialistcentrum. Drygt 100 medarbetare inom CKOC har forskarexamen eller är under forskarutbildning, med flertalet engagerade i forskningsprojekt, vilket är stabilt och tillfredsställande. CKOC har närmare 30 seniora forskare (professor/docent), med flertalet i kombinationstjänster eller adjungeringar, vilket ger nödvändiga förutsättningar för handledning och projektledning. Antal forskare/forskarstuderande och universitetsbefattningar bland leg. vårdyrken är på uppgång, men har fortfarande förbättringspotential. Priset för årets FoU-händelse, som instiftades 2011, tilldelades Anders Tisell, MR-fysiker och forskare vid Radiofysikavdelningen och CMIV, för hans nyutvecklade MR-metod (qmrs) för kvantifiering av metabolitkoncentrationer i hjärnan, bl.a. för diagnostik av neurologiska sjukdomar som MS och Parkinson men även för tumörfrågeställningar. Pristagare för 2013 utses i mars 2014. Fyra sjuksköterskor från Kirurgen US och Kirurgen ViN avslutade i januari 2014 sin utbildning till avancerade specialistsjuksköterskor. Det är en helt ny master utbildning som innebär att den avancerade specialistsjuksköterskan kan ta över vissa av läkarens arbetsuppgifter som utskrivning, utföra kroppsundersökningar, skriva röntgenremisser och bevaka provsvar. Målet är att göra vårdprocessen smidigare genom bättre kontinuitet och höja vårdkvaliteten genom bl.a. ökad delaktighet och information till patienter. Vi ser i medarbetarenkäten att FoU-klimatet förbättrats 2013, t.ex. hur medarbetarna ser på LiÖ:s forskningsklimat som ökar från 62 till 65, hur man ser på användande av forskningsresultat för att utveckla verksamheten (enhet/avd.) från 65 till 68 samt att medarbetarna upplever att de har goda 15

möjligheter att medverka i förbättring- och utvecklingsarbete från 70 till 73. Skandionkliniken är en protonterapianläggning i Uppsala som gemensamt drivs at Sveriges 7 universitetslandsting. Första behandling är planerad till sommaren 2015. Behandlingskapaciteten uppskattas till ca 15 000 fraktioner årligen de första åren, varav LiÖ får tillgång till ca 1500. de nationella nätverken för dosplanering (läkare, sköterskor, sjukhusfysiker) och arbete i vårdprogramgrupper samt deltagande i acceptans och commissioningarbete vid en protonanläggning i Trento, Italien, som förberedelse för kommande aktiviteter vid Skandionkliniken. Förberedelserna inför behandlingsstarten har intensifierats under 2013, bl.a. stort engagemang i 16

Medarbetarperspektivet Strategiskt mål CKOC har motiverade och delaktiga medarbetare som bidrar till ständiga förbättringar CKOC har goda ledare som skapar förutsättningar för bra verksamhetsresultat CKOC har strategisk kompetensförsörjning som stöder verksamhetens uppdrag Framgångsfaktor Hög grad av delaktighet och medinflytande Attraktiv arbetsgivare Bra chefer som utvecklar verksamhet och medarbetare CKOC tillhandahåller en attraktiv utbildningsmiljö för studenter CKOC har god strategisk kompetensförsörjning Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse och resultatanalys CKOC ska vara en attraktiv arbetsgivare som attraherar, utvecklar och behåller sina medarbetare. Det förutsätter en god arbetsmiljö med bra arbetsförhållanden. Vi vill också kunna erbjuda våra medarbetare och chefer kontinuerlig kompetensutveckling och utvecklingsmöjligheter i sin profession. I medarbetaruppföljningen har svarsfrekvensen ökat från 77 % till 82 % i år. Detta är mycket glädjande eftersom resultatet är mer tillförlitligt. Vi tolkar det också som positivt att medarbetarna engagerar sig och ser värdet i en medarbetaruppföljning. När det gäller medarbetarnas upplevelse av medinflytande och ledarskapsindex har vi nu nått våra målvärden medan stolthet över verksamheten och kunskap om den egna enhetens resultat behöver förbättras för att nå målnivå. Kliniska adjunkters, chefers och huvudhandledares arbetat med att motivera studenterna att svara på VFU (verksamhetsförlagd utbildning) enkäten har gett ett gott resultat i en ökad svarsfrekvens. Vårt resultat ligger under målvärdet men är fortfarande på en mycket bra nivå. Strategiska personalförsörjningsplaner har tagits fram på samtliga kliniker vilket innebär att målet är uppfyllt till 100 %. Dessa används som ett stöd vid bemanningsplaneringen och budgetläggning. Att matcha bemanningsbehov med det ekonomiska utrymmet är dock en stor utmaning för alla kliniker. Väsentliga insatser och resultat I vår strävan att öka medarbetarnas medinflytande och delaktighet har CKOC:s samverkansgrupp genomgått utbildning i samverkansavtalet. För att nå bästa resultat planeras fortsättning även på kliniknivå. I syfte att vara en attraktiv arbetsgivare med goda karriärvägar har ett introduktionsprogram för nyutexaminerade sjuksköterskor inom CKOC startat. Under våren omfattade projekt enbart klinikerna inom kirurgi, urologi och ortopedi på US. Från augusti erbjöds introduktionsprogrammet alla nyutexaminerade nyanställda sjuksköterskor på CKOC:s US kliniker. Flera kliniker har lagt upp planer för hur utbildning mot specialistsjuksköterskor ska kunna erbjudas till medarbetarna i högre grad än tidigare. Exempelvis Lungkliniken samt Ortopedklinikerna US och ViN erbjuder två medarbetare per klinik utbildning till specialistsjuksköterska. En centrumgemensam utbildningssatsning i patientkommunikation och bemötande har gjorts för alla kontaktsjuksköterskor. Kontaktsjuksköterskorna är en viktig yrkesgrupp för att stötta cancersjuka patienter. Extra glädjande är att utbildningen dessutom hållits av en av våra duktiga läkare inom området. 17

Ekonomiperspektivet Strategiskt mål Måluppfyllelse Framgångsfaktor Måluppfyllelse CKOC har ekonomi som ger Balans mellan intäkter och handlingsfrihet kostnader Kontinuerlig kostnadseffektivisering CKOC har kostnadseffektiv och CKOC gör fortlöpande jämförelser med andra konkurrenskraftig verksamhet verksamheter Fullständig DRG-registrering CKOC har stark utomregional Ökad utomregional verksamhet verksamhet Måluppfyllelse och resultatanalys genom att CKOC är konkurrenskraftig både vad gäller kvalitet och pris CKOC når inte målen för ekonomi i balans som ger handlingsfrihet. Det ekonomiska resultatet har förbättrats från 2012, inte minst p.g.a. det resurstillskott som Landstingsstyrelsen beslutade om våren 2013, men når ännu inte ekonomi i balans. Orsaker till detta och en djupare analys finns under avsnittet Fördjupad ekonomisk analys. Vad gäller produktivitet ökade kostnaden med 3-4% (beroende om man tittar på personal- eller totalkostnad per DRG) vilket innebär försämrad produktivitet och att målet inte uppnås. Priserna för operation (+15%) och patologi (+25%) ökade kraftigt vilket driver upp kostnaden. Därutöver har produktion av vissa höftfrakturer lyfts över till NSÖ (Geriatriken) medan operationskostnaden fortfarande belastar Ortopeden ViN. Med hänsyn tagen till dessa fakta försämras visserligen fortfarande produktiviteten, 1,4 % vilket är en lägre siffra. Vad gäller kostnadseffektiv och konkurrenskraftig verksamhet görs en jämförelse med nationell kostnadsnivå en gång om året i september efter att respektive landstings KPP (Kostnad per patient)- databas rapporteras till SKL. 2012 års jämförelse visade att CKOC förbättras i jämförelse och därmed måste anses ha mycket konkurrenskraftig verksamhet i nationell jämförelse. 2008 100,8% Totalt vägt CKOC vs nationellt genomsnitt (5 största slutenvårds DRG-grupper per klinik) 2009 96,5% 2010 93,9% 2011 93,6% En delförklaring till förbättrat resultat är att from 2012 mäts klinikerna mot motsvarande sjukhusnivå i riket DRG-tyngden (medelvikten) ökade inom slutenvården men sjönk inom öppenvården. Öppenvården påverkas av att DRG-vikten nationellt för strålbehandlingar har sjunkit med 25 %. Därmed bedömer vi att målet uppnås. Under strategimålet; CKOC har stark utomregional verksamhet; kan vi se att CKOC:s utomregionala verksamhet ökade med 5 % jämfört med 2012. Väsentliga insatser och resultat 2012 90,6% 63% av DRG-grupperna som mättes ligger under nationellt snitt (2011:69%) Under året har CKOC arbetat vidare med åtgärder för att stärka ekonomin. 18

Processen för ordnat införande av cancerläkemedel har fått sin slutliga utformning och började användas under året. Dels ger processen finansiell trygghet åt klinikerna, dels blir den ett stöd och samordning i vilka läkemedel som används. CKOC:s strategiska cancerläkemedelsgrupp har fördjupat samarbetet med såväl LiÖ:s läkemedelsgrupp som HSN. Konsekvensbeskrivning av ny metod för intraoperativ strålbehandling har dragits via Metodrådet och CKOC ska fortsätta med liknande tillvägagångssätt som standard före införande av andra nya behandlingsmetoder. Intensifierade diskussioner förs med Upphandlingscentrum för att hitta fler områden att upphandla och därmed sänka kostnaderna. Läkemedelsgruppen och Upphandlingscentrum har initierat samarbete med motsvarande enheter i Kalmar och Jönköping för upphandling av alla läkemedel vilket resulterat i nya priser från våren 2014. Sedan tidigare upphandlas cancerläkemedlen gemensamt i sjukvårdsregionen. det är väl investerad tid att skapa och implementera vårdtjänster och vårdprocesser samt skapa och följa upp produktionsplaner. De utomregionala intäkterna utvecklas gynnsamt. För perioden var det framförallt Kirurgen US, Ortopeden US, Urologen samt Ryggkliniken och Ortopeden ViN som ökade intäkterna. Den utomregionala verksamheten kan dock fluktuera mellan perioder, dels då enstaka patienter med dyr behandling påverkar, dels att den är beroende av hemmalandstingens behov av högspecialiserad vård och ekonomiska förutsättningar. CKOC:s strategi är att parallellt med förbättrad tillgänglighet bygga på våra styrkor inom olika medicinska specialiteter för att attrahera patienter från andra landsting i Sverige. CKOC fortsatte under 2013 att applicera en strikt personalbehovsrutin där varje nytt behov kopplas till klinikens budget och ekonomi. Antal anställda ökade marginellt i jämförelse med LiÖ, trots ökat volymtryck. Den ekonomiska översyn som gjordes under hösten 2013-våren 2014 resulterade i beslut om resursförstärkning till CKOC på 57 mkr. Kostnadsutvecklingen under året har dock ökat mer än planerat framförallt inom medicinsk service p.g.a. volymökningar. CKOC:s ledningsgrupp förnyade sitt arbete med att identifiera åtgärdsplaner i maj 2013. CKOC har även engagerat Helseplan för att göra en fördjupande analys för att hitta och föreslå åtgärdsområden för att öka kostnadseffektiviteten. Slutrapporten är presenterad men definitiva beslut är ännu inte tagna. De kliniker som har störst underskott, dvs. Kirurgklinikerna, har ett riktat klinikstöd från Helseplan för att gå igenom mottagnings- och avdelningsverksamheten mer i detalj med syfte att hitta åtgärder för bättre ekonomi I budgeten 2013 använde Ortopeden ViN som pilotklinik ABB (aktivitetsbaserad budgetering). Under det första kvartalet fortsatte arbetet med produktionsplan uppdelad på månadsnivå. CKOC fortsätter utvecklingen med att definiera och införa vårdtjänster på fler kliniker t.ex. Urologen, Ortopeden US och Kirurgen US, vilket ska innebära att aktivitetsbaserad budgetering och processuppföljning kan utökas inför 2014. Implementerad produktionsplanering är en förutsättning för att kunna genomföra många av åtgärdsförslagen från Helseplan, vilket visar på att allt hänger ihop och att 19

Fördjupad ekonomisk analys Ekonomiskt resultat 2013 CKOC har under ett flertal år visat ekonomiskt underskott trots att många åtgärder vidtagits för att dämpa kostnadsutvecklingen. Det syns inte minst genom att lönekostnadsnivåerna och antal anställda ökat i mindre grad de senaste åren än för övriga sjukvårdande centrum. Under hösten 2012 genomfördes en fördjupad ekonomisk analys som senare kompletterades med en extern bedömning. Resultatet av dessa visar att CKOC uppvisar god kostnadseffektivitet och att möjligheter till kostnadsreduceringar i ett kortare perspektiv är begränsade. Högre produktion än planerat med medföljande kostnader för medicinsk service. Obalans i personalkostnaderna. Brist på sjuksköterskor ger övertidskostnader och kompetensobalans i några läkargrupper ger höga jourkostnader och kraftigt utökat behov av hyrläkare. Budgeten 2013 inkluderade en felkalkylering av intäkter i bröstprocessen, något som slår negativt med -4,8 mkr. Landstingsstyrelsen beslutade om följande för att stärka CKOC:s ekonomi: Resurstillskott: 57 mkr Kompensation beredningskostnader: 9,5 mkr Avskrivning av negativt eget kapital vilket resulterar i lägre finansiella kostnader på 2,5 mkr I den externa översynen identifierades även interna effektiviseringar, främst i uttag av jourkomp, som uppgick till 9,8 mkr. Summerat innebar detta att CKOC:s nya budgeterade resultat 2013 visade ekonomi i balans. Trots att åtgärder vidtagits och resurser tillförts når inte resultatet ekonomi i balans för 2013 utan hamnar på -22,4 mkr. Resultatet blev dock bättre än helårsprognoserna 08 (-30 mkr) och 10 (-31,8 mkr). CKOC har ökad produktion, framförallt i form av operationer. Det är främst akuta, regionala och utomregionala patienter som ökar. Antal vårdtillfällen ser i statistiken inte ut att ha ökat men har det i realiteten eftersom 8 vårdplatser förts över till NSÖ. Medelvårdtiden fortsätter minska och arbetade timmar förhåller sig på ung. samma nivå som 2012. 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0-50,0-60,0-70,0-80,0 CKOC ackumulerat resultat per månad Jan Feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2011 2012 2013 budget 2013 prognos 2013 utfall Sammanfattningsvis återfinns CKOC:s lönsamhetsproblem inom följande områden: Tillgänglighetsviten på -15 mkr. 20 Största avvikelser i jämförelse med budget är: CKOC har inte trots sin höga produktion lyckats infria tillgänglighetsmålen 2013 och blivit belastade med viten på 15 mkr. Under hösten har vi arbetat med en köavvecklingsplan med finansiellt stöd av HSN för att dels komma ikapp målen, dels skapa förutsättningar för att uppnå de nya målen 2014. Man kan reflektera över att CKOC genomför köavveckling med HSN:s stöd för det tredje året i rad. Framförallt är det stora volymer på Ryggkliniken som skickas utanför CKOC. Personalkostnaderna har ökat med 4,9 % jämfört med 2012, varav 0,2 % beror på extra köavvecklingsaktiviteter. Netto 4,7 % att jämföra

med budgeterat 4,5 %. Lönekostnaden ligger lägre än beräknat, medan kostnaderna för övertid och jour överskrider budgeten. Vi bedömer att den ökade övertiden är en konsekvens av att vissa kliniker har problem i rekryteringen av sjuksköterskor. Jourkostnaderna ökar bl.a. genom fler störningar av CKOC-läkarna p.g.a. akutläkarsystemet och att CKOC tagit in fler underläkare för att klara läkarbemanningen. Vi har även haft behov av att ta in hyrläkare, främst hos Lungmedicin och Kirurgen ViN. Kostnaden för dessa ökade kraftigt 2013. Ortopeden ViN öppnade den 1 januari 4 nya akutvårdplatser vilka kommer att vara öppna under den tiden på året med det högsta akuta patientinflödet (dvs. vintern). Kirurgen US och Urologen öppnade i september 6 vårdplatser med 6 dygnsvård. Kirurgen ViN:s akutvårdplatser öppnas i mars 2014 efter att lokaler iordningställs. Platserna behövs då CKOC aldrig någonsin haft så många satellitvårddygn som 2013. Produktionskostnaderna, i form av antal operationer, röntgen, lab samt klinisk fysiologi har fortsatt att öka kraftigt under året. Framförallt är det de akuta flödena och verksamheten på Kirurgen US som ökar. Dessa kompenseras till del av resursförstärkning och ökade regionala och utomregionala intäkter. Etableringen av Barnortopediskt centrum, med samlad kompetens, märks genom en ökning av antal behandlingar, såväl av östgötabarn som av barn från Kalmar och Jönköping. Bröstenheten har tagit över utredning och vissa utredningskostnader från primärvården. Kirurgen US behandlar fler lever- och pancreascancerpatienter, framförallt från Kalmar. Hematologen har ökad volym av stamcellstransplantationer, jämfört med 2012. CKOC:s volymökningar, ger i kombination med kraftiga prisökningar (OPUS12, patologen, klinisk fysiologi) ytterligare negativ ekonomisk effekt genom prisökning på volymökning, då kompensationen för prisökningarna baseras på 2011 års volymer. De ökade kostnaderna hos CKOC innebär samtidigt ökade intäkter inom andra LiÖ-enheter. Läkemedelskostnaderna har en gynnsam utveckling och säkras ekonomiskt genom rutinen för ordnat införande. Vi kan även se tydlig effekt av upphandlingen av ryggimplantat medan upphandlingen av osteosyntesmaterial inom ortopedin inte gett någon effekt alls, snarare ökar kostnaderna. utökat uttag av jourkompledighet för läkare och viss reduktion av budgeterat antal sjuksköterskor. Den sista åtgärden är genomförd medan ökat uttag av jourkomp inte kunnat genomföras p.g.a. den ökade produktionen 2013. Andra kompenserande åtgärder har inte kunnat identifieras, tvärtom har framförallt produktionskostnaderna ökat. HSN beslutade i augusti om en tillfällig resursförstärkning 2013 till CKOC på totalt 29,5 mkr, varav 21,9 mkr sattes av till köavvecklingsinsatser och 7,6 mkr till ökningen av akutflödet. I bokslutet gick även HSN in och finansierade speciellt dyra patienter (utöver den försäkringslösning som finns), som exempelvis patienter med bukhinnecancer som skickas till Uppsala och en patient som fått ECMO-vård. I avvikelseanalysen nedan förklaras orsakerna till det nya underskottet men i korthet är det följande poster som utgör avvikelsen mot budget: 1. Tillgänglighetsviten och målrelaterade ersättningar som ej uppnås -15 mkr 2. Personalkostnaderna ökar med -5 mkr, vilket i princip endast består av kraftigt ökade kostnader för övertid och jour/beredskap. För att ta emot det ökade akuta flödet av patienter med samtidig ambition att minska på cancerledtider och inte försämra tillgängligheten i elektiv vård tvingas klinikerna lösa bristen på sjuksköterskor genom dyra bemanningslösningar och övertid. Det är inte en hållbar lösning och inte önskvärd ur arbetsmiljösynpunkt. Därutöver har vissa kliniker nödgats ta in hyrläkare, totalt ökad kostnad -11 mkr, i en mycket högre utsträckning än tidigare. CKOC har inte brist på läkare om man ser till antalet, men på vissa ställen finns obalanser i kompetensen, t.ex. vad gäller bakjourskompetens. Barnortopediskt centrum bemannas enligt planen av barnortopeder både anställda på US och Ryhov, av vilka de senare registreras som hyrläkare. 3. Produktionsökningen finansieras till stor del med ökade intäkter och tillfälliga tillskott, men inte helt och hållet. Det bör noteras att produktionsökningen också hanterats utan ökning av de egna resurserna. CKOC:s ursprungliga budget låg på -78,8 mkr. Centrumet fick 2013 ett resurstillskott på totalt 69 mkr. Därutöver ålades klinikerna att genomföra åtgärder motsvarande 9,8 mkr. De rekommenderade åtgärderna (från Helseplananalysen) innehöll dels ett 21

Tabell avvikelseanalys CKOC mellan budget och utfall 2013 (mkr) Åtgärder 2013-2014 CKOC:s ledningsgrupp arbetar sedan våren 2013 med åtgärder som kan vidtas för att reducera underskottet. Kortsiktigt (2013) togs ett antal åtgärder fram som inkluderade investeringsstopp, minimera hyrläkare och restriktivitet i läkemedelsanvändande, röntgen, lab, resor, representation och vikarier/bemanningstjänster. Åtgärder som är planerade i budget 2014: Genomgång av hur röntgen och lab ska användas med stramare riktlinjer och 3 % reduceringsbeting. Samordning av operationsplaneringen med högre kompetens och i tätare samarbete med Operation. Palliativ vård, närmre samarbete med LAH, involvera vid multidisciplinära ronder och palliativa ronder. Ordnat införande av cancerläkemedel har visat sig framgångsrikt. Ambitionen är att ta fram liknande rutin för nya behandlingsmetoder. Införande av verksamhetschema Översyn av rondrutiner, rutiner för snabbare utskrivningar. Ambitionen är att fortsätta reducera medelvårdtiden. Handlingsplaner för tillgängligheten 2014, speciellt vad gäller sommaren, då tillgängligheten normalt försämras. Gallprocess och urologi med syfte att poliklinisera operationer. Använda Dagkirurgiska enheten i Finspång i högre 22