Årsredovisning 2012 CENTRUM FÖR KIRURGI, ÅRSREDOVISNING Centrum för Kirurgi, Ortopedi och Cancervård (CKOC) ORTOPEDI OCH CANCERVÅRD 060 CKOC

Transkript

1 Årsredovisning Centrum för Kirurgi, Ortopedi och Cancervård (CKOC) CENTRUM FÖR KIRURGI, ORTOPEDI OCH CANCERVÅRD 060 CKOC ÅRSREDOVISNING 2012

2 CKOC 060 Årsredovisning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 3 Presentation av produktionsenheten 5 Uppdrag och Vision 7 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 8 Medborgar / kundperspektivet 10 Processperspektivet 12 Medarbetarperspektivet 15 Ekonomiperspektivet 16 Fördjupad ekonomisk analys 18 Utfall nyckelindikatorer 23 Ekonomisk redovisning Bilaga 1: Resultaträkning, Kassaflödesanalys, Investeringsredovisning, Balansräkning Bilaga 2: Investeringssammanställning per objekt över 1 mkr Statistik Bilaga 3: Uppföljning av handlingsplaner VP2012 Bilaga 4: Resultat öppna jämförelser 2012 Bilaga 5: CKOC verksamheten under 10 år

3 CKOC 060 Årsredovisning Till Landstingsstyrelsen Produktionsenhetschefens reflektion De åtgärder som CKOC har vidtagit under perioden har resulterat i att underskottet stannar vid 65,6 mkr Huvudorsakerna till underskottet förklaras av justerad regionersättning, ökade läkemedelskostnader samt produktionsrelaterade kostnadsökningar och viten, se fördjupad analys. Insikten om vikten av ekonomisk medvetenhet och ansvarstagande hos samtliga chefer och stabens professionella stöd har haft effekt. Hade verksamheterna inom CKOC ålagts att ta fram ytterligare åtgärder hade det kunnat innebära allvarliga konsekvenser för medborgarna och patienterna. Produktiviteten ligger kvar på en hög nivå och effektiviteten har ökat som ett resultat av arbetet med att strama upp indikationer för olika åtgärder. Under året som gått har verksamheterna fortsatt sitt Lean-inriktade arbetssätt och i flera avseenden förädlat verksamhetens innehåll. Det ständiga förbättringsarbetet är en realitet inom samtliga CKOCs verksamheter. Den goda tillgängligheten är ett resultat av flera olika faktorer, t.ex. det goda samarbetet med alternativa utförare av sjukvård. Det bör dock framhållas att verksamheterna inom CKOC har lyckats med att hantera de akuta patientflödena och patienter i flera olika cancerprocesser parallellt med de planerade patientflöden som följs upp i tillgänglighetsstatistiken. Med detta i minnet är förbättringarna när det gäller tillgängligheten något att vara stolt över trots att vi betalat viten till HSN. Väntetiderna för cancerpatienter har dessutom reducerats under året, vilket är ett tydligt resultat av ständigt pågående förbättringsarbete. Det är mycket positivt för verksamheterna att vårdplatser framöver kommer att öppnas både i Norrköping och Linköping mot bakgrund av hur pressat beläggningsläget varit under Bl a har kirurgklinikerna under några år varit tungt belastade med stora patientflöden i förhållande till kapacitet. Det är en av flera åtgärder som vi hoppas kan bidra till en bättre vård för patienter och bättre arbetsmiljö för medarbetare. Vad gäller åtgärder för att hantera vårdköer till besök och behandling är ett länsövergripande synsätt nödvändigt. Vår förmåga att samarbeta mellan enheter oberoende av tillhörighet är av avgörande betydelse. Vi har dessutom fördel av att kunna utnyttja flexibiliteten och smådriftsfördelarna vid Dagkirurgen i Finspång och Medicinskt centrum. Flöden och samband på de större operationscentralerna skulle sannolikt kunna effektiviseras som en följd av förenklingen som kommer av att färre typer av kirurgi hanteras vid en och samma enhet. Frågor som handlar om indikationer för remiss, behandlingsåtgärd och inläggning har varit en del i arbetet under 2012 för att optimera resurserna med bibehållen patientkvalitet. Vi har lagt tid på att diskutera och analysera indikationer, antal åtgärder/ invånare jämfört med riket. Det finns statistik som talar för att vi uppnått effekt inom CKOC. Vi har under året dessutom börjat se en regional modell växa fram för Ordnat införande av cancerläkemedel och även redan haft nytta av det Regionala metodrådet som lämnat en mycket bra rapport gällande en ny behandlingsmetod till Centrumrådet nyligen. Det innebär att vi börja kunna se strukturer som möjliggör ett kontrollerat införande i regionen av både kirurgiska åtgärder och läkemedelsbehandlingar. Det gemensamma är att man i sin analys utgår ifrån evidens, patientnytta och ekonomiska konsekvenser vilket är ett stort kliv framåt. Även på nationell nivå pågår aktiviteter som går i samma riktning, vilket på sikt får betydelse i positiv bemärkelse för CKOC. Under året har den regionala högspecialiserade barnortopedin centrerats till US i linje med RSNbeslutet. Det är ett bra exempel på hur högspecialiserad vård kan hanteras i ett regionalt perspektiv. Vad gäller högspecialiserad vård finns det potential inom CKOC som bör nyttjas på bästa sätt. Flera områden har en stark ställning regionalt och inom enstaka områden kan man se möjligheter till nationell profilering på sikt bla inom övre abdominell kirurgi och sk IBD-kirurgi. Att visa prov på sidledesansvar har lyfts fram på ett tydligare sätt än på många år, kanske mer än någonsin i LiÖ. Det är väl känt inom CKOC att det är det som gäller men det tar längre tid att tänka bort organisatoriska gränser än att flytta dem när man omorganiserar. Men vi har under året sett tydliga tecken på att vi är på väg åt rätt håll och att LD s initiativ får positiv effekt i vården. Arbetet med produktionsplanering, kapacitetsplanering, aktivitetsbaserad budgetering och KPP fortsätter och anpassas till LiÖ-beslutet i frågan vilket innebär en nödvändig standardisering i hela landstinget.

4 CKOC 060 Årsredovisning Fortsatta satsningar på forskning, forskningstjänster och strategisk rekrytering är en förutsättning för en gynnsam utveckling av verksamheterna. CKOCs strategiska FoU-grupp har under andra hälften av 2012 fått en allt viktigare roll. Resultatet av den pågående översynen av nio kliniker inom CKOC kommer att ha stor betydelse för patienter och medarbetare. Det finns de som menar att CKOC har drivit arbetet med kostnadsreduktion och effektiviseringsarbete längre än andra. Det finns en del som pekar i den riktningen, vilket det är min skyldighet att framhålla. Centrum för Kirurgi, Ortopedi och Cancervård Bo Tillander Produktionsenhetschef

5 CKOC 060 Årsredovisning Presentation av produktionsenheten CKOC fakta 2012: 2011: Omsättning (mkr) 1563,5 1498,4 Resultat (mkr) -65,6-47,2 Eget kapital (mkr) -46,9-45,0 Antal vårdplatser Antal vårdtider Antal vårdtillfällen Antal operationer Antal sjukvårdande behandlingar Antal läkarbesök Antal anställda (heltidsmått) Total sjukfrånvaro 3,5 % 3,0 % Produktivitet (1) Lönekostnadsutveckling 3,9 % 2,2 % Läkemedel, recept, 0,9 % 4,1 % kostnadsutveckling Läkemedel, rekvisition, 14 % 9,2 % kostnadsutveckling Läkemedelskostnadsutveckling, totalt 8,9 % 7,5 % (1) Produktivitetsförbättring 9,8 % 2011 vs 2010 samt 2,9 % 2010 vs 2009 Verksamhet: Befolkningsunderlaget i Sydöstra sjukvårdsregionen är drygt 1 miljon invånare vid utgången av 2012, varav Östergötlands andel är 43 %, Jönköpings 34 % och Kalmars 23 %. CKOC bedriver högspecialiserad regionsjukvård åt Sydöstra sjukvårdsregionen och länssjukvård åt Östergötland. Verksamheten regleras i regionavtal och avtal med HSN i Östergötland. Verksamhetens uppgifter är bl.a. utredning, behandling och uppföljning av cancersjukdomar och akuta sjukdomstillstånd. Dessutom ingår utredning, behandling och uppföljning av andningsorganens sjukdomar, godartad kirurgi, ortopedi, urologi och hematologi. Radiofysikavdelningen ansvarar för personal- och patientstrålskydd vid landstingets radiologiska enheter, nuklearmedicin och strålbehandlingsavdelningen. I november 2010 togs beslut av RSL att bilda och placera Barnortopediskt centrum i sydöstra sjukvårdsregionen på Ortopedkliniken US. Starten skedde i september 2012 och är strategiskt viktig för att säkra och utveckla den högspecialiserade barnortopedin i regionen beslutade Kalmar att föra över de högspecialiserade sarkompatienterna till Ortopedkliniken US, vilka tidigare skickats till Lund. US är ett universitetssjukhus som bedriver högspecialiserad regionsjukvård inom Lungmedicin, Onkologi, Hematologi, Ortopedi, Kirurgi samt Urologi med sluten vård, mottagning, begränsad dagkirurgi och akutsjukvård dygnet runt. Centrum för forskning och utveckling i länet och regionen. Radiofysikavdelningen ansvarar för strålskydd inom LiÖ. Antal vårdplatser (disponibla) 2012: 139 ViN är ett länssjukhus som bedriver Ortopedi, Kirurgi, och Urologi med slutenvård, mottagning, dagkirurgi och akutverksamhet dygnet runt. Antal vårdplatser (disponibla) 2012: 77 I Finspång bedrivs kirurgisk, urologisk samt ortopedisk dagkirurgi

6 CKOC 060 Årsredovisning Organisation: CKOC består av 9 sjukvårdande kliniker: Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Urologiska kliniken Kirurgkliniken US Kirurgkliniken ViN Ortopedkliniken US Ryggkliniken Ortopedkliniken ViN. Därutöver ingår enheten för strålskydd, Radiofysik, sekreterargruppen CKOC (som ger sekreterartjänster åt Lungmedicin, Onkologen och Kirurgiska kliniken US) och Dagkirurgiska enheten i Finspång. tillsammans med andra involverade kliniker och centrum. Under 2012 genomfördes processutveckling genom att via pilotprojekt prova olika modeller för patientens väg genom vården kommer öppen bröstmottagning att öppnas vilket kommer att skapa högre tillgänglighet för patienten. Obesitasenheten håller på att byggas upp på Kirurgkliniken ViN. Kliniken ingår sedan slutet av 2011 i vårdval, vilket är av ökande omfattning de mer komplicerade obesitaspatienterna som kliniken behandlar sedan tidigare. Beslut har dessutom tagits i RMPG att Kirurgkliniken ViN ska behandla alla revisionsoperationer i regionen. Barnortopediskt centrum i sydöstra sjukvårdsregionen (BORC) etablerades 2012 i Linköping. Förändringar i verksamhet och organisation har under året varit: Bröstenheten bildades i september 2011 som ett resultat av Knöl-i-bröstet -processarbetet. Enheten är organiserad under Kirurgkliniken US, men arbetar patientflödesinriktat

7 CKOC 060 Årsredovisning Uppdrag och Vision Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. delaktighet. Förutsättningen är delaktiga och engagerade medarbetare och chefer samt stabil ekonomisk utveckling över tid. Strategiska prioriteringar För att lyfta fram de gemensamt angelägna frågorna beslutade CKOC:s ledningsgrupp 2011 om fem strategiska områden. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 10,27 % av den beskattningsbara inkomsten (2012). Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation omfattar ca helårsarbetare. Bruttoomslutningen år 2012 var ca 13 miljarder kronor. Vision CKOC Ytterst handlar det vi alla gör om bra vård och bättre hälsa för patienten. Det är även CKOC:s vision. Det arbete vi utför varje dag ska direkt eller indirekt skapa värde för patienterna. Grundpelarna i CKOC:s verksamhet ska vara sammanhållna flöden ur patientens perspektiv och rätt från mig vilket ger hög kvalitet, god tillgänglighet och patientens De strategiområden som CKOC fokuserar på är; tillgänglighet, vårdprocesser, cancerläkemedel, FoUU samt kompetensförsörjning. Varje strategiområde är kopplat till ett tydligt uppdrag och ingår i de fyra perspektiven i verksamhetsplanen. Det innebär att det som är gemensamt över klinikgränser lyfts fram och vidareutvecklas av företrädare från flera olika verksamheter.

8 CKOC 060 Årsredovisning Omvärldsanalys och framtidsbedömning Tillgänglighet: Under 2013 och framåt har vi en unik möjlighet att helt avveckla vårdköerna och att dessutom långsiktigt arbeta för att inflödet av patienter via remiss från primärvården motsvarar utflödet dvs. patienter som är bedömda och färdigbehandlade. När ett jämnt inflöde är lika med utflödet av patienter kan vi över tid erbjuda alla patienter vård inom rimlig tid. Överenskommelser mellan primärvård och specialistvård gör det möjligt att stärka samarbetet med höga ambitioner när det gäller remisskvalitet. Det leder till förbättrade möjligheter att ta hand om just de patienter som vi bäst kan hjälpa med effektiva behandlingsmetoder. När det gäller åtgärder för att hantera vårdköer till behandling är ett länsövergripande synsätt nödvändigt. Vår förmåga att samarbeta mellan enheter oberoende av tillhörighet är av avgörande betydelse. De patienter som väntat längst ska vi ta hand om på ett bättre sätt än under tidigare decennier. För en långsiktigt hållbar hög tillgäglighet är småskalighet och möjlighet till olika driftsformer oundgänglig. Vårdprocesser och indikationer: Strategiskt viktiga frågor rör vår förmåga att hantera olika flöden: akuta, elektiva samt cancerprocesser. En ökad standardisering och utveckling av behandlingsmetoder som förkortar vårdtider och möjliggör mottagnings-, dagkirurgi samt dygnskirurgi är utveckling som bör stimuleras. För att underlätta standardisering kan man på sikt tänka sig en utveckling där enklare åtgärder utförs på mindre enheter. Flöden och samband på de större operationscentralerna skulle sannolikt kunna effektiviseras som en följd av att färre typer av kirurgi hanteras vid en och samma enhet. Frågor som handlar om indikationer för remiss, behandlingsåtgärd och inläggning har fortsatt bärighet för att optimera resurserna med bibehållen patientkvalitet. Vi bör lägga mer kraft på att diskutera och analysera indikationer, antal åtgärder/ invånare jämfört med riket. SoS databaser kan ge oss underlag för fruktsamma diskussioner och vägledning för beslut. Den demografiska utvecklingen och folkhälsorelaterade sjukdomar ställer allt större krav på sjukvården att inom befintliga resurser klara sitt uppdrag. Ett exempel är obesitaskirurgin som ökat närmast lavinartat. Enskilt betraktat innebär det ökad kostnad men åtgärden leder till en positiv effekt på kostnader för sjukvården och samhället i stort. Även om det finns fler faktorer som leder till kraftig övervikt har ökad fokus på livsstilsfrågor sin plats både utanför och inom sjukvården. Motion och goda matvanor har mycket stor effekt på flera olika sätt och bör självklart ingå som en högt prioriterad del i verksamheten även om det inte alltid är enkelt eller självklart att kommunicera detta med patienter som befinner sig i en livskris pga. av allvarlig skada eller sjukdom. På sikt är hälsofrämjande arbete oundgängligt för att effektivt möta efterfrågan av sjukvård i framtiden. Satsningen på artrosskolor kan ses som ett sätt att möta efterfrågan från patienter med ett alternativ till det traditionella. En stor del av CKOC:s verksamhetsområden rör cancerområdet och de närmaste åren beräknas incidensen öka med några procent per år, vilket beror på att befolkningen åldras, cancer är vanligare bland äldre befolkningsgrupper, samt att fler lever längre tack vare utvecklingen av allt effektivare behandlingar, ofta i kombination: kirurgi, cancermediciner och strålterapi. Utvecklingen går snabbt fram inom området med förbättrade möjligheter till diagnostik, behandling samt screening av olika grupper. Sammantaget ser vi en mycket positiv utveckling för alla som drabbas av cancer med ökad livslängd och livskvalitet. Parallellt bör vi inom vår verksamhet, liksom inom alla andra verksamheter, ifrågasätta och diskutera nyttan av vissa behandlingar och vilka alternativ som kan vara aktuella för patienten. En välinformerad och delaktig patient bör vara delaktig i beslut, inte minst i de fall där effekten av en viss behandling är relativt begränsad eller i de fall som innebär hög risk för komplikationer. Det sker idag men det finns goda skäl att även framöver lyfta den här typen av frågor i olika sammanhang. Kostnaden för åtgärder för det ökande antalet patienter med cancer koncentreras till enstaka enheter, inte minst inom CKOC. Man kan ifrågasätta hur prisbildning och hantering av nationella riktlinjer hanteras ur ett kostnadsperspektiv på det nationella planet. TLV har fått utökat uppdrag vilket även ska omfatta läkemedel på rekvisition. Förhoppningsvis ger det ökade möjligheter för landstingen att begränsa kostnader när nya patentläkemedel kommer ut på marknaden. En instans som granskar och för diskussioner med de stora läkemedelsbolagen är för ett land som Sverige ett bra och självklart koncept. Det är glädjande att vi håller på att bygga in ett Ordnat införande i regionen tillsammans med flera olika instanser. Exempel på ökade insatser för cancerpatienter utgör sedan några år tillbaka kraftigt ökad volym av leverkirurgi där man numera kan ta bort metastaser i

9 CKOC 060 Årsredovisning levern hos patienter som drabbas av tjocktarmscancer. Ett annat exempel är utvecklingen av stamcellstransplantationer som är av avgörande betydelse för den hematologiska verksamheten. Varje behandling är mycket resurskrävande och även små behovsförändringar får stor betydelse för klinikens ekonomi. Antalet patienter med prostatacancer som behandlas med s.k. radikala prostatektomi har ökat kraftigt under senare år i riket och med viss eftersläpning i Östergötland. Det är en utveckling både nationellt och internationellt. Behandlingen har ifrågasatts pga. av avsaknad av långtidsresultat men det finns inte stöd idag för att ändra behandlingsrutinerna. Den kirurgiska tekniken har utvecklats, framför allt på grund av införandet av robotassisterad laparaskopisk teknik, vilket gjort att morbiditeten vid behandling har minskat. Inom strålbehandling pågår intensivt utvecklingsarbete som nu är inne i en aktiv fas för att kunna profilera de behandlingar som ges på US och som således kan erbjudas som produkter till länet och övriga Sverige. I utredning av lungcancer betonas vikten av en korrekt stadieindelning och klassifikation av tumören primärt, ökad subgruppering för val av behandling samt högre användning av ultraljudsbronkoskopi och ultraljudsledd provtagning via esofagoskopi. Ökad användning av PET-datortomografi betonas starkt i förslaget till nya nationella riktlinjer. Inom ovan nämnda områden har HSN beslutat om delvisa resursförstärkningar vilket kommer patienterna till del. De kirurgiska landvinningarna förtjänar dock mer intresse framöver. Offentlig vård och privata vårdgivare: Samarbetet mellan offentliga och privata vårdgivare kan utvecklas inom fler områden. Det är ett förhållandevis nytt gränssnitt sett ur ett längre perspektiv och då ligger det i sakens natur att det finns nya möjligheter till ett ökat utbyte av kompetens, tjänster och erfarenheter. Ett välfungerande samarbete förutsätter dessutom transparens och granskning av privat verksamhet. Bl.a. är det en självklarhet att diskussioner förs kring indikationer och kostnader, med respekt för de förutsättningar som sjukvård i privat regi innebär. God balans mellan privat och offentlig vård är avgörande liksom respekt för komplexiteten inom respektive verksamhet. FoU: Ett starkt FoU-engagemang på klinik- och centrumnivå är en viktig förutsättning för gynnsam utveckling av verksamheterna inom CKOC samt en förutsättning för rekrytering av spetskompetens. För detta krävs en bra ekonomisk avsättning, tillgång till forskarkompetens och forskningsintresserade liksom att kunna visa upp bra resultat av FoU-satsningar. CKOC:s FoU-grupp har en viktig roll som FoUstrategiskt forum inom centrum; bl.a. att följa upp och finna bra metoder för synliggörande av pågående och planerad FoU, att ta fram underlag för CKOC:s stöd och stimuli till akademisk karriärutveckling, att finna metoder för ökat FoU-samarbete mellan sjukhusen, både regionalt och inom länet. Regionsamarbete: Förstärkningen av det regionala samarbetet har fortsatt under Samarbetet bör framöver inriktas på att patienter som idag skickas till enheter utanför regionen erbjuds bedömning och behandling inom regionen. Det bör medföra ökad kompetensutveckling inom vår region och ett kostnadseffektivt sätt att arbeta. Regionala flöden till kirurgi och ortopedi på US har sen flera år ökat och har ställt större krav på verksamheterna. Klinikerna består av flera sektioner, med var för sig långt utvecklad kompetens. Det ökade flödet beror på att kompetensen på US efterfrågas regionalt. Det är en positiv utveckling som bör bejakas och stärkas. Under året har arbetet med att förverkliga beslutet om att barnortopedin ska centreras till US fortgått planenligt. Det är ett bra exempel på hur högspecialiserad vård kan hanteras i ett regionalt perspektiv. Vad gäller högspecialiserad vård finns det potential inom CKOC som bör nyttjas på bästa sätt. Flera områden har en stark ställning regionalt och inom enstaka områden kan man se möjligheter till nationell profilering på sikt.

10 CKOC 060 Årsredovisning Medborgar / kundperspektivet Perspektivets måluppfyllelse Strategiskt mål CKOC ska erbjuda sina patienter god vård i rätt tid CKOC:s patienter ska känna sig nöjda, välinformerade och delaktiga i sin vård Måluppfyllelse Bedömning av måluppfyllelse Målen för tillgänglighet till specialistbedömning och behandling inom elektiv vård nåddes inte fullt ut under året. Samtidigt har CKOC aldrig haft så få patienter (250 st) som väntat i mer än 60 dagar till behandling som i november Sett över flera år har tillgängligheten förbättrats enormt för klinikerna inom CKOC. Antal väntande patienter till specialistbedömning (CKOC) Köavveckling ( 60+ ): -931 patienter och operation. Den främsta anledningen är överföringen av bröstcancerkirurgin från ViN till US innan kapaciteten på US var fullt utbyggt (Opus12). Vi ser dock en förbättring av ledtiderna under året. Oerhört positivt är också att ledtiderna för prostatacancer minskat betydligt, från över 60 dagar (enligt RCC:s mätningar) ned till 46 dagar i snitt Medelväntetid för behandlade patienter, CKOC år Totalt Medel av Medel av Väntetid, dagar Väntetid, dagar Totalt Antal av Pat Klinik Cancergrupp n sept okt nov dec Malign tumör bröstkörtel Malign tumör lever och gallvägar Malign tumör tjocktarm Kirurgiska kliniken US Summa Malign tumör tjocktarm Kirurgiska kliniken ViN Summa Ortopedklinik US Summa Malign tumör prostata Malign tumör urinblåsa Urologiska kliniken i Summa Totalsumma CKOC dgr 60+ Patientenkäten genomfördes under februari 2012 och visar förbättrade resultat främst inom slutenvården. Delvis var det ett resultat av att Hematologen, Onkologen samt Lungmedicin denna gång hade tillräckligt antal svarande för att inkluderas. Dessa kliniker har en extremt bra patientnöjdhet Antal väntande patienter till behandling (CKOC) dgr 60+ Köavveckling ( 60+ ): 1031 patienter (+ den del av köavvecklingen till besök som bedömts till behandling) Ledtiderna till cancer försämrades jämfört med föregående år och CKOC nådde inte de uppsatta målen vad gäller ledtiderna mellan behandlingsbeslut Väsentliga insatser och resultat CKOC har sedan två år omvandlat tillgänglighetsmålen till klinikmål, som vi också mäter och följer upp veckovis på hemsidan. Systemet med viten har förts ut till kliniknivå vilket skapar högre grad av medvetenhet. CKOC bildade inför 2012 fem strategiska grupper, varav en tillgänglighetsgrupp som drivs av verksamhetsutvecklare och cheferna för de opererande klinikerna. För att göra det möjligt att erbjuda patienterna god vård i rätt tid, har en stor del av förändringsarbeten och LEAN de sista två åren varit inriktade mot: Att kvalitetssäkra väntelistor

11 CKOC 060 Årsredovisning Skapa effektiva flöden Skapa möjligheter att styra patientflöden internt inom CKOC men även till våra privata vårdgrannar. Utnyttja operationskapaciteten så optimalt som möjligt Arbetet har omfattat alla patienter som väntar på besök och behandling för benigna och maligna sjukdomar. För att kvalitetssäkra väntelistorna har följande förbättringsarbeten genomförts: Remisshantering (Förbättrat flöden internt och till privata vårdgivare. Tydliggjort sektionsansvar i remissgranskningen) Bokningsrutiner (Skapat standard för hur bokningsunderlag ska skapas, hur avvikelser ska hanteras samt att respektive bokning ska tidsättas enligt beräkningar utifrån kapacitetsarbetet) Vårdtjänster (Skapat detaljerade vårdtjänster utifrån kapacitetsarbetet) Schemamallar (i Cosmic tydliggör arbetet vid bokning. Rätt patient i rätt tid hos rätt resurs säkrar tillgängligheten) Tidböcker (Patienterna bokas i Cosmic i större utsträckning och ger fullständig transparens för samtliga medarbetare) Även väntetider i cancervården mäts regelbundet och publiceras på hemsidan. Dels följer vi måluppfyllelse gentemot krav i HSN-avtalet, dels mäter vi medelväntetid till operation för olika cancertyper. Tid direkt (andel bokat) är ytterligare en parameter som följs och där vi ser förbättringar under året. Ryggkliniken har infört tid direkt, där alla patienter får en tid direkt vid remissbekräftelse i form av e-brev ser vi för första gången att tillgänglighetsarbetet som pågått i många år börjar ge effekt. Inte bara i form av minskade väntetider, utan även i form av förbättrade rutiner och högre grad av medvetenhet hos medarbetare. Otroligt mycket har gjorts, men mycket återstår. För att förbättra sig ytterligare finns inga snabba, enkla åtgärder, utan kräver långsiktigt arbete och är också förknippade med kostnader. Verksamheten inom CKOC är komplex och vi ska med samma resurser hantera akuta flöden, cancerpatienter som kräver korta ledtider, medicinskt prioriterade patienter och den elektiva vården som tillgänglighetsmässigt är kopplade till kömiljardens förutsättningar. Vi har skapat ordning och reda, struktur, standards, skapat vana och trygghet hos våra medarbetare vilket i slutändan innebär bättre patientsäkerhet och - bemötande. Verksamhetschefer och verksamhetsutvecklare på CKOC stab haft haft regelbundna möten om tillgänglighet, köaveckling, beslut om köaveckling tog CKOC initiativ till samverkan med AnOp för att bland annat göra en översyn av allt operationsutrymme som CKOC disponerar på US och ViN, Finspång, och våra privata vårdgivare. Samarbetsgruppen har veckovisa möten och utgår då från den aktuella väntelistan och de patienter som väntat längst oavsett kliniktillhörighet. Samarbetet har bl.a. resulterat i ett genombrottsprojekt sommaren 2012 med att utnyttja operationskapaciteten över hela CKOC till prioriterade patienter. Framförallt var det cancerpatienter och medicinskt prioriterade elektiva patienter, denna sommar ryggpatienter, som bereddes plats på operation. Samarbetet har också varit en förutsättning för att klara flytten av bröstcancerprocessen från ViN till US, där operationskapaciteten inte var planerad för de ökade volymerna. Detta skedde utan att andra patientgrupper fick stå åt sidan.

12 CKOC 060 Årsredovisning Processperspektivet Perspektivets måluppfyllelse Strategiskt mål CKOC erbjuder cancerbehandling med bästa möjliga effekt inom ramen för tillgängliga resurser, baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet CKOC bedriver kunskapsbaserad och säker vård av hög kvalitet där patienten känner sig trygg CKOC bedriver effektiv sjukvård och är en lärande organisation i ständig utveckling och förbättring CKOC har framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft Måluppfyllelse Bedömning av måluppfyllelse CKOC arbetar hårt med ingående komponenter i processperspektivet och vi känner att vi är på rätt väg även om det är många prioriteringar att driva parallellt. Av fem strategiska fokusområden riktar sig fyra till processperspektivet; Tillgänglighet, Cancerläkemedel, Vårdprocesser samt FoUU. Den största svagheten inom området härrör sig till följsamheten till hygienriktlinjer och nivån på vårdrelaterade infektioner. Ett projekt som Urologen medverkat i gällande kateterhantering hoppas vi kan ge god effekt på sikt. Produktivitetsförbättringsmålet på 1 % nås inte. Produktionen mätt i DRG-vikt ökade med 1,8 % men kostnaderna ökade mer, vilket gör att kostnaden per producerad DRG-poäng ökar med ca 3,8 % vilket är produktivitetsförsämring 2012 i jämförelse med Orsakerna till denna analyseras i ekonomiperspektivet. CKOC har introducerat några nya mått i processperspektivet; Antal nyinförda cancerläkemedel som gått via regionala läkemedelsgruppen i strävan efter ordnat införande. Andel patienter som deltar i forskningsstudier där målet är en ökning Citationsfrekvens av publikationer Andel medarbetare som är aktivt engagerade i FoU-projekt. Dessa mäts nu för första gången 2012 och vi har valt att redovisa resultatet även om det finns behov av skarpare definitioner och rapportering för att få fram en fullt korrekt bild på centrumnivå. Väsentliga insatser och resultat Cancerläkemedel är ett av de prioriterade strategiområdena och en fokusgrupp för cancerläkemedel har bildats. Regionalt cancercentrum sydöst har tagit fram rutin för Ordnat införande av nya cancerläkemedel eller nya indikationer i regionen. Ärenden nomineras via strukturerade blanketter, vilka regelbundet (mer frekvent än tidigare) bedöms av en expertgrupp samt behandlas av regionala cancercentrumets ledning och beslutas av RSL. Finansieringsfrågan ligger sedan på respektive landsting att lösa. Vi hoppas att med detta skapas en bättre och mer förankrad process för introduktion av nya cancerläkemedel. Under året har vi arbetat med patientsäkerhet genom att säkra vårdprocesser genom förändringsarbete i patientjournalen. Arbetet med att öka tillgängligheten till både besök och behandling ökar patientsäkerheten. Patientsäkerhetskulturmätningen som genomfördes under hösten gav ett resultat på 67 % svarsfrekevens vilket är en nästan 50 % ökning jämfört med Arbete med handlingsplaner utifrån resultatet kommer att påbörjas under Produktionen ökar även 2012 men i lägre grad, då främst inom öppenvården och hos cancerklinikerna. Strålbehandlingen har haft mycket högt tryck i sin verksamhet och ökar med 15 %, framförallt från Östergötland och Jönköping. Slutenvården i form

13 CKOC 060 Årsredovisning av vårdtillfällen ligger på samma nivå som 2011 men effektiviseras genom att medelvårdtiden reduceras från 4,33 till 4,28 dagar (-1 %). Flera kliniker arbetar med åtgärder för poliklinisering och förkortade vårdtider. Exempelvis har Hematologen ett projekt där de flyttat Lymfompatienter till dagvård och därigenom startat behandlingsmottagning, något som inte tidigare funnits inom Hematologin. Ryggkliniken har börjat operera vissa diskbråck polikliniskt. Urologen flyttar transuretral kirurgi på ViN till dygnskirurgi och ökar robotkirurgin. Både Kirurgen ViN och Kirurgen US opererar i högre grad laparaskopiskt. CKOC stab har arbetat med produktionsplanering på olika sätt under året. Ekonomer och verksamhetsutvecklare har arbetat med ABB begreppet (aktivitetsbaserad budgetering) som innebär att vi identifierat vårdtjänster (produkter) och kopplat dessa till resursåtgång och kostnader. Vårdtjänster som produktbegrepp har bl.a. medfört att vi har kunnat arbeta med sk. sidobokningar i Cosmic:s tidbok vad gäller operationssalar vilket innebär en form av långsiktig produktionsplanering. Sidobokningar i planeringssyfte kan även användas till fler aktiviteter som t.ex. röntgentider på lungmedicin, multidisiplinära konferenser onkologen och kirurgen samt preoperativa bedömningar och inskrivningar. CKOC:s stab har under 2012 arbetat tillsammans med EVU vad gäller att använda ett produktionsverktyg i verksamheten. CKOC kommer även att ingå i LiÖ pilot för en innovationsupphandling av ett produktionsverktyg. FoUU är ett av CKOC:s prioriterade strategiområden. De strategiska mål och handlingsplaner som anges är både en viljeyttring från CKOC men definierar också uppdrag till respektive klinik för genomförande. FoUU-gruppen, med representation från klinikerna och HU omvårdnad och medicin, har uppdraget att från ett centrumperspektiv arbeta med FoUstrategiska frågor som; metoder för uppföljning av pågående FoU, synliggörande av pågående och planerad FoU (CKOC:s hemsida, CKOC och klinikernas verksamhetsplaner och bokslut), FoUsamarbete regionalt och mellan sjukhusen i länet, CKOC:s stöd och stimuli till akademisk karriärutveckling. I uppgiften ingår också analys av FoUU-resultat, där bl.a. HU:s bibliometrigrupp stöttar med årlig publiceringsanalys. Forskningsaktiviteten vid CKOC är relativt oförändrad med avseende på använda resurser till forskning och antal publikationer. Drygt 70 medarbetare inom CKOC har forskarkompetens och närmare 10 % av medarbetarna är aktivt engagerade i FoU-projekt vilket är tillfredsställande. Andel av patienter som deltar i forskningsstudier är ca 3 %. Pris för årets FoU-händelse instiftades under 2011 (Jörg Schilcher som studerade förekomst av frakturer, s.k. utmattningsbrott, hos 1500 osteoporospatienter som behandlats med bifosfonatläkemedel.). Fr.o.m innehåller priset också ett stöd till fortbildning (konferensdeltagande, kurser). Pristagare utses i mars Inom området utveckling har nu den 2-åriga utbildningen till NP (Nurse practitioners), avancerade specialistsjuksköterskor, startats på LiU. De första avancerade specialistsjuksköterskorna blir klara Inom bröstcancerprocessen startade i april 2012 en ny utredningsrutin för patienter som söker för bröstkörtelsymptom. Den innebär bl.a. punktion i direkt anslutning till mammografin ( en session ) samt att utrednings-, patient- och informationsansvaret sedan övertas sedan av kirurgens bröstmottagning. som därefter har patient- och informationsansvar. Den nya rutinen innebär en snabbare och säkrare väg in i specialistvården för de patienter som behöver genomgå kirurgi och behandling. Skriftligt informationsmaterial har tagits fram som tillsammans med muntlig information på mammografiavdelningen tydliggör för patienterna att kirurgens bröstmottagning kan kontaktas om det finns behov av information eller stöd innan de har fått besked om resultatet av utredningen. Multidisciplinär konferens sker en gång per vecka. Sedan september 2012, när OPUS12 varit klar, har bröstsektionen haft fasta operationstider i veckan. Sedan hösten 2012 samplaneras ett mottagningsbesök hos kirurgen med ett besök hos onkologen för patienter som ska ha hormonell behandling och/eller strålbehandling, vilket också innebär att den bröstsjuksköterska på onkologen som kommer att vara patientansvarig är med och informerar kommande onkologiska behandlingar och eventuella biverkningar. Arbete pågår med standardiserade och gemensamma dokumentationsrutiner. Planering av gemensamma lokaler i O-huset har pågått under året, inklusive öppen bröstmottagning. För koloncancer genomgick vårdprocessen under våren 2011 relativt stora förändringar. Arbetssättet har under 2012 löpt på och bara justerats i detaljer. Väntetiderna inom koloncancerprocessen har, liksom för flera andra cancerprocesser, under året mätts på ett mer systematiskt sätt än tidigare. Under året har problemet med långa väntetider till operation inte kunnat lösas och här finns både

14 CKOC 060 Årsredovisning variationer över tid och mellan sjukhusen. Ett viktigt kvalitetsmått är andelen patienter där multidisciplinär konferens görs före operation. Detta mått har ökat stadigt under de senaste två åren och detsamma gäller andelen patienter där multidisciplinär konferens görs efter operation. Östergötlands resultat ligger här på en hög nationell nivå. Inom ramen av det regionala koloncancerprojektet har ett multidisciplinärt utredningsteam, CUUS, varit verksamt på US under Teamets insatser kommer från 2013 enbart inkludera patienter med metastaser i bukhålan, (ACUP-patienter). Projektets preliminära resultat visar att: Behovet av individualiserad cancerutredning är stort och för cirka hälften av patienterna har teamet valt alternativa utredningssätt. Patienternas skattade livskvalitet visar på minskad oro och mindre smärta efter att utredningen avslutats. Drygt 1 av 5 patienter som utretts för misstänkt cancer diagnostiseras med en cancersjukdom. Inom ramen för LEAN-arbetet har tre av CKOC:s kliniker genomgått LiÖ:s förloppsmodell med metodstöd från EVU. På de flesta enheter finns leantavlor som används på olika sätt, t.ex. genom tavelmöten varje vecka, återkoppling vad gäller tillgänglighet och andra mål och några har valt att beskriva mindre utvecklingsarbeten. Ledningsgrupper har genomgått både leanspel och utbildning för ledningsgrupper. Verksamhetsutvecklare på CKOC stab har under 2012 genomgått utbildning i LiÖ:s förloppsmodell och Lean Academy. Många utvecklingsprojekt har under året drivits enligt LEAN-filosofin, t.ex. operationsplanering, mottagningsarbete och remisshantering. Några exempel på förbättringsprojekt som genomförts av CKOC:s kliniker under året är: Snabbhöftprojektet på Ortopeden US, vilket gör att kliniken nu har den kortaste väntetiden i landet bland de större klinikerna. Osteoporosscreeningen har medfört att andelen bifosfonatbehandlade patienter efter fragilitietsfraktur höjdes från 4% till 24% Strålbehandlingsavdelningen har initierat projekt för att reducera väntetiderna till behandling. Stereotaxi är nu en etablerad strålbehandling. Urologen fortsätter utveckla effektiviteten i roboten. Under 2012 genomfördes vid några tillfällen 3 robotassisterade prostatektomier samma dag. Även robotassisterade cystektomier genomfördes två gånger och gav indikation om förkortade vårdtider med 67% (från 21 till 7 dagar). Inom Ryggkliniken har under året har 9 barn fått Magec-stag inopererade och som förlängs perkutant via elektromagnet på mottagningsbesök istället för ett operativt ingrepp. Kliniken har utfört 62 polikliniska operationer, något som startade i liten skala 2011 och som visat sig ge positiva effekter. Arbete med effektivare vårdprocesser med högre kvalitet är (tillsammans med god tillgänglighet) en nyckel till ekonomi i balans. CKOC skulle önska mer momentum i process- och effektiviseringsarbetet, men fokus blir ofta flyttad till mer kortsiktiga aktiviteter (och som begränsar tillgängliga resurser för utvecklingsarbete) p.g.a. CKOC:s ekonomiska situation. Det är en ond cirkel som dessvärre är svår att vända då utvecklings- och förändringsarbetet har längre tidshorisont än personalneddragningar som genomförs över hela verksamheten i så snabb takt som möjligt.

15 CKOC 060 Årsredovisning Medarbetarperspektivet Perspektivets måluppfyllelse Strategiskt mål CKOC har motiverade och delaktiga medarbetare som bidrar till ständiga förbättringar CKOC har goda ledare som skapar förutsättningar för bra verksamhetsresultat CKOC har strategisk kompetensförsörjning som stöder verksamhetens uppdrag Måluppfyllelse Bedömning av måluppfyllelse CKOC ska vara en hälsofrämjande arbetsgivare, en arbetsgivare som attraherar, motiverar, utvecklar och behåller sina medarbetare. Sjukfrånvaron har de senaste åren varit låg inom centrumet. Under 2012 har sjukfrånvaron stigit men ligger fortfarande under målvärdet. Utvecklingen av sjuktalen kommer naturligtvis att följas framöver. Under 2012 påbörjade vi arbetet med att ta fram strategiska personalförsörjningsplaner på kliniknivå. Dessa ska ses som ett stöd vid bemanningsplanering och bör därför vara uppdaterade inför budgetläggningen. Alla kliniker hann inte få dessa färdiga inför budgetläggningen 2012 varför arbetet måste starta tidigare under våren till nästa år. Att matcha bemanningsbehov med det ekonomiska utrymmet är en stor utmaning för alla kliniker. Årets medarbetaruppföljning visar inte på några större förändringar inom mätta målområden utan ligger på i stort sett samma nivå som föregående år. Vid genomgång av klinikernas aktivitetsplaner är Öppet klimat och högt i tak ett återkommande område som flera kliniker valt att arbeta med. nyutexaminerade sjuksköterskor inom CKOC arbetats fram under hösten. Programmet startar efter årsskiftet som ett projekt på US klinikerna inom kirurgi, urologi och ortopedi. Flera kliniker har också lagt upp planer för hur utbildning mot specialistsjuksköterskor ska kunna erbjudas till medarbetarna i högre grad än tidigare. Ett exempel är ortopedklinikerna som kommer att erbjuda två medarbetare från US respektive ViN utbildningsplatser. VFU bygger på god handledning baserat på pedagogiken Problembaserat lärande, PBL. Flera av CKOC:s handledare har genomgått PBL baserad handledarutbildning och arbete pågår för att successivt öka antalet PBL utbildade handledare. Förutom att VFU får mycket bra omdöme av studenterna fick CKOC innan sommaren två utmärkelser. Det nyinstiftade VFU-priset gick till Kirurgkliniken US avd 103 och Lungmedicinska avdelningen fick ett omnämnande. Detta är ytterligare en bekräftelse på det goda arbete alla våra bashandledare, huvudhandledare, kliniska adjunkter och chefer utför i mottagandet av studenter. Uppföljningen av studenters bedömning av VFU, verksamhetsförlagd utbildning har sjunkit något mot tidigare år men ligger fortfarande på en bra nivå. Det har dock uppmärksammats att svarsfrekvensen är låg vilket gör att det är stor osäkerhet i resultatet. Svarsfrekvensen är något som vi vill jobba med att förbättra framledes. Väsentliga insatser och resultat I syfte att vara en attraktiv arbetsgivare med goda karriärvägar har ett introduktionsprogram för

16 CKOC 060 Årsredovisning Ekonomiperspektivet Perspektivets måluppfyllelse Strategiskt mål CKOC har ekonomi som ger handlingsfrihet CKOC har kostnadseffektiv och konkurrenskraftig verksamhet Måluppfyllelse Bedömning av måluppfyllelse Trots att verksamheten fortsätter att vara konkurrenskraftig i nationell jämförelse ökar underskottet. CKOC har långt ifrån en ekonomi som ger handlingsfrihet. Ekonomin begränsar verksamheten i mycket av långsiktigt utvecklingsarbete, vilket oftast medför initial investering av utvecklingsresurser. Vår grundinställning är att all verksamhet kan utvecklas och bli mer effektiv men vi anser inte att CKOC i jämförelse med andra verksamheter inom LiÖ eller nationellt är mindre effektiv. Trots det dras centrumet med ett kontinuerligt årligt underskott mellan 40 och 70 mkr. CKOC:s ekonomiska resultat (mkr) - -10, BU ,0 Totalt vägt CKOC vs nationellt genomsnitt (5 största slutenvårds DRG-grupper per klinik) Inkluderar verksamhet för 420 mkr (SV) vilket är 27% av hela (SV+ÖV) verksamheten ,8% ,5% ,9% ,6% 69% av DRG-grupperna som mättes ligger under nationellt snitt (2010:65%) Dock stora svängningar per klinik, vissa kliniker har ökat kostnaden /kontakt CKOC förbättrar sitt läge i nationell jämförelse varje år sedan vi började mäta Några av klinikerna visar år efter år positiv utveckling (Hematologen, Lungmedicin, Onkologen, Urologen) medan andra varierar mellan åren. -20,0-30,0-40,0-50,0-60,0-70,0-80,0-53,3-72,0-47,2-65,6 DRG-kostnad i nationell jämförelse uppdateras i augusti varje år efter det att den nationella KPPdatabasen offentliggörs. Sedan 2008 mäter vi de 5 största DRG-grupperna inom slutenvården och gör jämförelser med nationella medelvärden. Måttet är dynamiskt, där både förändringar i vår egen verksamhet och de andra verksamheterna i Sverige påverkar. Med de 5 största DRG-grupperna per klinik täcks 27 % av den CKOC:s verksamhet (SV/ÖV) och på kliniknivå från 12 % (Onkologen) till 60 % (Ryggkliniken). Nationell kostnadsjämförelse per vårdkontakt (SVinnerfall) och klinik, CKOC Visar per klinik snittkostnad av de 5 största DRGgrupperna inom SV jämfört med nationell nivå (=100) För och enbart innerfall är medtagna (dvs exkl ytterfall) Nationellt snitt Urologen Kir ViN Ryggklin Kir US Ort ViN Onkologen Ort US Hematologen Lungmedicin

17 CKOC 060 Årsredovisning Väsentliga insatser och resultat Det ekonomiska resultat når inte målnivå, av orsaker som analyseras under fördjupad analys ekonomi redovisade CKOC positivt resultat gentemot region och utomregionala kunder, vilket innebar att vården för östgötar, dvs. huvuduppdraget, gick med större underskott än vad som framgick i redovisningen justerades regionersättningen ned med 11 mkr, något som inte fanns i förutsättningarna vid budgetläggningen. För att komma i balans i framtiden mellan intäkter och kostnader för vården av östgötar krävs att över 5 % av centrumets sjukvårdskostnader tas bort. I nuvarande efterfrågesituation (med bl.a. ökande cancerincidens och prevalens) och nuvarande tillgänglighetssituation (med allt högre krav på tillgänglighet till elektiv vård och kortare ledtider inom cancervården) är det svårt att med normala produktivitetsförbättringar uppnå ekonomi i balans. Det önskade läget vore att kunna arbeta med effektiviseringar som ger effekt på lång sikt, men i nuvarande ekonomiskt läge måste kortsiktiga åtgärder prioriteras. Klinikerna inom CKOC kommer troligtvis framöver att behöva arbeta med indikationer och prioriteringar i högre grad än tidigare. Samarbete med Prioriteringscentrum har inletts men inte intensifierats under året. Parallellt pågår sedan november 2012 på uppdrag av PE-chef en översyn av en extern konsultfirma, Helseplan. Syftet är att utreda om CKOC:s kliniker har strukturella underskott eller om det finns effektiviseringsmöjligheter som ännu inte nyttjats. därför initierades ett personalreduktionsprogram på 20 heltidstjänster vilket genomförs under året. CKOC har tillämpat en strikt personalbehovsrutin och återkopplar snabbt innan månaden avslutats lönekostnadsutvecklingeen på PE-, klinik- och enhetsnivå. Läkemedelskostnadsutvecklingen minskade 2011 och vi förväntade oss fortsatt minskning även Första kvartalet visade att det var en missbedömning och efter 12 månader blev den totala ökningen 8,9 % inklusive beredningskostnad, varav 19 % för cancerläkemedel fick CKOC kompensation för den ökade beredningskostnaden i form av koncernbidrag. Rutin för Ordnat införande av cancerläkemedel har utarbetats och införts i samarbete med läkemedelsenheten och HSN. Fortsatt arbete med indikationer bedrivs ute på klinikerna. Upphandlingsarbete har bedrivits med ryggimplantat och osteosyntesmaterial. Processen har dock tagit längre tid än beräknat. KPP (kostnad per patient) har inte använts till sin fulla potential. Under året har dock kompetensen förstärkts och upparbetats samt KPP-kalkyler har uppdaterats för att skapa goda analysmöjligheter i framtiden. ABB (aktivitetsbaserad budgetering) har applicerats i budgetprocessen 2013 för Ortopeden ViN och kommer att utvärderas under våren Nedan visas CKOC:s rullande årsresultat sedan Förbättringskurvan från 2011 har vänt nedåt i och med lägre intäkter och ökade kostnader. 0 CKOC; rullande 12-månaders ekonomiskt resultat (tkr) Utomregionala intäkter ligger på en något lägre nivå än samma period föregående år. Onkologens avtal med Västmanland och Sörmland gällande gynonkologi, som minskade i början av året, återhämtade sig och blev till slut +8% mot Västmanland och Sörmland har förklarat sig mycket nöjda med vården och utnyttjat förlängningsklausulen i avtalet. Ryggklinikens utomregionala verksamhet har minskat, vilket kan vara en tillfällig variation men även ett resultat av tillgänglighetsfokus och avveckling av ryggköer var tanken att tillgängligheten skulle hållas inom de uppsatta målen vilket inkluderades i åtgärdsplanen, något som vi inte lyckades med. Vi gjorde förbättringar men nådde inte målen. Lönekostnadsutvecklingen har förbättrats under året och låg vid årsslutet på 3,9 % vs Lönekostnaderna började öka i slutet av 2011 och mån rullande res

18 CKOC 060 Årsredovisning Fördjupad ekonomisk analys Aktuell ekonomi Årsbokslutet 2012 visar ett ekonomiskt resultat på - 65,6 mkr att jämföra med -47,2 mkr 2011 och budget på -10 mkr Avvikelser från 2011 Mkr CKOC ekonomiperspektivet; Ackumulerat resultat (Mkr) 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0-50,0-60,0-70,0-80,0-90,0 n Feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec ,9-12,7-26,8-36,9-48,0-67,2-50,8-43,5-55,3-73,0-80,1-72, ,3-4,1-20,9-27,5-40,1-40,8-23,3-15,0-25,9-33,2-45,0-47, prognos -0,7-10,9-23,7-30,3-48,2-50,9-33,9-24,7-35,7-47,7-60,7-67, budget 0,0-3,3-7,9-10,2-16,8-19,5-3,5 6,5 0,2-5,4-10,8-10, utfall -0,7-10,9-23,7-30,3-48,2-50,9-33,9-24,7-34,6-46,4-66,1-65,6 Röntgenkostnader 8% Personalkostnader inkl inhyrd personal 37% CKOC:s kostnader 2012 Övriga kostnader 14% Labkostnader Köpt vård 4% 2% Läkemedel 11% CKOC:s kostnader (och resurser) består till största delen av personalkostnader (37 %), följt av kostnader för operation, läkemedel och röntgen. Köpt utomlänsvård har minskat och är idag mindre än 1 % av omsättningen. Köpt vård ovan inkluderar både köp av omvårdnadsplatser (barn och satellitplatser) och utomlänsvård. Resultatavvikelser från 2011 Operationskostnader, inkl postop, steril och IVA 17% Ort implantat, ortopedtekn hjälpmedel 3% Operations, sjukvårdsmaterial, blod 4% , ,5 10, ,6 65,6 De främsta orsakerna till resultatavvikelsen från 2011 är: Minskade regionintäkter (se nedan) Högre viten och lägre målrelaterade intäkter än Flytt av bröstcancerpatienterna till US innan färdigställande av Opus12 innebar att ledtiderna till canceroperationer inte kunde reduceras samt att tillgängligheten under vissa månader inte nådde målnivåer. Lönekostnaderna ökade med 3,9 %, vilket är 1,4 % över utrymmet i landstingsindex. Går vi djupare i analysen har grundlönedelarna dock bara ökat med 2,5 %, medan övertiden ökat 21 %, jourer med 13 % och vi har ett lägre semesteruttag. Hyrläkarkostnaderna ökade kraftigt, -6,5 mkr. Framförallt är det Kirurgen ViN och Lungmedicin som inte lyckats rekrytera och tvingats ta in hyrläkare för att klara verksamheten. Antal arbetade timmar har ökat med 1 % från 2011, inklusive övertid. Ökade läkemedelskostnader 8,9 %, varav receptläkemedlen minskade med -0,9 %, medan rekvisitionsläkemedlen totalt ökade med 14 % (varav cancerläkemedlen 19 %). Inga nya läkemedel eller indikationer har introducerats, med undantag av Zytiga (som sedan avslutades under hösten). Volymökningarna är begränsade men prisökningar verkade uppstå vid nya upphandlingar och byte av leverantörer. Det nya försörjningsavtalet med Apoteket ger betydligt högre beredningskostnader. Även enstaka patienter med särdiagnoser har bidragit till utvecklingen. Kostnaderna för medicinsk service och material som operation, röntgen, operationsmaterial/ kirurgiska instrument samt implantat ökade. Antal operationer ökade med 4 %. Röntgenvolymerna steg mest för undersökningar