Årsredovisning Januari-december 2011 Centrum för Kirurgi, Ortopedi och Cancervård CENTRUM FÖR KIRURGI, ORTOPEDI OCH CANCERVÅRD (CKOC)

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Januari-december 2011 Centrum för Kirurgi, Ortopedi och Cancervård CENTRUM FÖR KIRURGI, ORTOPEDI OCH CANCERVÅRD (CKOC)

2 sidan 2 av 29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 Produktionsenhetschefens reflektion 3 Presentation av produktionsenheten 4 Uppdrag och Vision 7 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 8 Medborgar-/ kundperspektivet 10 Processperspektivet 15 Medarbetarperspektivet 22 Ekonomiperspektivet 25 EKONOMISK REDOVISNING Bilaga 1: Resultaträkning, kassaflödesanalys, investeringsredovisning och balansräkning Bilaga 2: Investeringssammanställning per objekt STATISTIK Bilaga 3: CKOC under 10 år Bilaga 4: Öppna jämförelser 2011 (resultat från 2010) Bilaga 5: Bröstcancerprocessen, koloncancerprocessen Bilaga 6: Uppföljning av handlingsplanerna i Verksamhetsplan

3 sidan 3 av 29 PRODUKTIONSENHETSCHEFENS REFLEKTION CKOC:s ekonomiska resultat 2011 innebär en markant förbättring jämfört med 2010 och är det bästa ekonomiska resultatet sen Produktiviteten har ökat och sannolikt även effektiviteten bl.a. som ett resultat av arbetet med att strama upp indikationer för olika åtgärder. Det är insikten om vikten av ekonomisk medvetenhet hos samtliga chefer och stabens professionella stöd som gett resultat och lett fram till att CKOC vänt den tidigare ärvda ekonomiska nedgången. Arbetet med att hitta åtgärder inför 2012 påbörjades redan under våren 2011 och syftade till att uppnå en ekonomi i balans inför framtiden. Ekonomi i balans över tid är bra för sjukvården och bra för arbetsmiljön och ger tillfredställelse för alla inblandade. Under året som gått har verksamheterna fortsatt sitt LEAN-inriktade arbetssätt och i flera olika avseenden förädlat verksamhetens innehåll. Det ständiga förbättringsarbetet är en realitet inom samtliga CKOC:s verksamheter. Utan verkställda förändringar på golvet hade vi aldrig lyckats med att nå den historiskt goda tillgängligheten vi kan erbjuda östgötar och regionpatienter idag. Den är ett resultat av flera olika faktorer, bl.a. ett bra samarbete med alternativa utförare av sjukvård. Det bör framhållas att verksamheterna inom CKOC har lyckats med att hantera de akuta och halvakuta flödena samtidigt som de elektiva patientflödena har förbättrats markant. Det bör även framhållas att HSN:s satsning på köavveckling inom kirurgin gav önskvärt resultat. Kirurgklinikerna befinner sig i ett utsatt läge med stora patientflöden i förhållande till kapacitet i form av vårdplatser och en ekonomisk situation som kräver betydande åtgärder för att komma i ekonomisk balans. Mitt i det här trängda läget har klinikledningarna med stabens aktiva stöd tagit flera initiativ till att utveckla verksamheterna. Det pågår utveckling inom CKOC där vårdtjänster i Cosmic kopplas till produktionsplanering, kapacitetsplanering, aktivitetsbaserad budgetering och KPP. Parallellt pågår verksamhetsnära förbättringsarbeten inom alla områden i LEAN-anda. När patientarbetet, patientflöden och kvalitén i vården kopplas ihop med väl utvecklade planerings- och uppföljningssystem innebär det en långsiktig modernisering som är bra. Inom CKOC är samarbetet mellan enheter inom sjukhusen, i minst lika hög grad mellan sjukhusen och med andra centrumenheter (t.ex. Operation) och inte minst visavi alternativa utförare av vård, gränssnitt som det finns potential i att utveckla vidare. Samarbeten över gränser betyder att utnyttja möjligheter. Centrum för Kirurgi, Ortopedi och Cancervård Bo Tillander Produktionsenhetschef 3

4 sidan 4 av 29 PRESENTATION AV PRODUKTIONSENHETEN CKOC-fakta 2011: 2010: Omsättning (mkr) 1498,4 1490,5 Resultat (mkr) -47,2-72,0 Eget kapital (mkr) -45,0-44,7 Antal vårdplatser Antal vårdtider Antal vårdtillfällen Antal operationer Antal sjukvårdande behandlingar Antal läkarbesök Antal anställda (heltidsmått) Total sjukfrånvaro 3,0 % 3,1 % Produktivitet (1) Lönekostnadsutveckling (2) 2,2 % 3,4 % (-3,0 %) Läkemedel, recept, kostnadsutveckling -4,1 % 5,0 % Läkemedel, rekvisition, kostnadsutveckling -9,2 % 8,6 % Läkemedelskostnadsutveckling, totalt -7,5 % 7,4 % (1) Produktivitetsförbättring 9,8 % 2011 vs 2010 samt 2,9 % 2010 vs 2009 (2) Siffror inom parentes är officiell förändring enligt ledningsstaben exkl. verksamhetsförändringar. 3,4 % 2010 är den verkliga lönekostnadsutvecklingen i jämförbara termer gentemot

5 sidan 5 av 29 Verksamhet: ViN är ett länssjukhus som bedriver Ortopedi, Kirurgi, och Urologi med slutenvård, mottagning, dagkirurgi och akutverksamhet dygnet runt. Antal vårdplatser: 76 I Finspång bedrivs kirurgisk, urologisk samt ortopedisk dagkirurgi US är ett universitetssjukhus som bedriver högspecialiserad regionsjukvård inom Lungmedicin, Onkologi, Hematologi, Ortopedi, Kirurgi samt Urologi med sluten vård, mottagning, begränsad dagkirurgi och akutsjukvård dygnet runt. Centrum för forskning och utveckling i länet och regionen. Radiofysikavdelningen ansvarar för strålskydd inom LiÖ. Antal vårdplatser: 141 Befolkningsunderlaget i Sydöstra sjukvårdsregionen är drygt 1 miljon invånare vid utgången av 2011, varav Östergötlands andel är 43 %, Jönköpings 34 % och Kalmars 23 %. CKOC bedriver högspecialiserad regionsjukvård åt Sydöstra sjukvårdsregionen och länssjukvård åt Östergötland. Verksamheten regleras i regionavtal och avtal med HSN i Östergötland. Verksamhetens uppgifter är bl.a. utredning, behandling och uppföljning av cancersjukdomar och akuta sjukdomstillstånd. Dessutom ingår utredning, behandling och uppföljning av andningsorganens sjukdomar, godartad kirurgi, ortopedi, urologi och hematologi. Radiofysikavdelningen ansvarar för personal- och patientstrålskydd vid landstingets radiologiska enheter, nuklearmedicin och strålbehandlingsavdelningen. I november 2010 togs beslut av RSL att bilda och placera Barnortopediskt centrum i sydöstra sjukvårdsregionen på Ortopedkliniken US. Starten sker i september 2012 och är strategiskt viktig för att säkra och utveckla den högspecialiserade barnortopedin i regionen. 5

6 sidan 6 av 29 Organisation: Kirurgkliniken i Östergötland delades den 1 september 2010 i Kirurgkliniken US och Kirurgkliniken ViN, vilket innebar att 2011 var det första hela året som de var verksamma som självständiga enheter. Klinikerna fortsätter att samverka runt patientflöden, tillgänglighet, forskning och utveckling. Bröstenheten bildades i september 2011 som ett resultat av Knöl-i-bröstet -processarbetet. Det innebar att mottagningsoch operationsverksamheten för bröstcancer på ViN fördes över till US. 1 januari 2011 bildades Ryggkliniken som ett led i att stärka och utveckla ryggverksamheten i Östergötland. Den organiserades tidigare inom Ortopedkliniken US. Regionsjukvårdsnämnden tog i november 2010 beslut att starta Regionalt centrum för cancervård sydöst (RCC). RCC sydöst blir 1 av 6 cancercentrum i landet som ska stödja utveckling, forskning och processutveckling av cancervården genom att samla, samordna och förstärka regionens alla kompetenser. F.d. Onkologiskt centrum ingår i den nya organisationen som 2011 organisatoriskt tillhör CHV, Centrum för Hälso- och vårdutveckling. Den Onkogenetiska mottagningen som tidigare organiserats inom Onkologkliniken ingår från januari 2011 i Klinisk Genetik inom Diagnostikcentrum (DC). 6

7 sidan 7 av 29 UPPDRAG OCH VISION Centrum för Kirurgi, Ortopedi och Cancervård (CKOC) är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten (2011). Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation omfattar ca helårsarbetare. Bruttoomslutningen år 2011 var ca 12 miljarder kronor. CKOC:s ledord 7

8 sidan 8 av 29 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Tillgänglighet: Under 2012 och framåt har vi en unik möjlighet att helt avveckla vårdköerna och att dessutom långsiktigt arbeta för att inflödet av patienter via remiss från primärvården motsvarar utflödet dvs. patienter som är bedömda och färdigbehandlade. När inflöde är lika med utflöde kan vi över tid erbjuda alla patienter vård inom rimlig tid dvs. inom 21/30/60 dagar (cancerbehandling/ besök/ elektiv behandling). Överenskommelser med primärvården för ortopedi, urologi och kirurgi gör det möjligt att stärka samarbetet med fokus på remisskvalitet. Det leder till förbättrade möjligheter att ta hand om just de patienter som vi bäst kan hjälpa med effektiva behandlingsmetoder. När det gäller åtgärder för att hantera vårdköer till behandling är ett länsövergripande synsätt nödvändigt. Vår förmåga att samarbeta mellan enheter oberoende av tillhörighet är av avgörande betydelse. De patienter som väntat längst ska vi ta hand om på ett bättre sätt än under tidigare decennier. Vårdprocesser och indikationer: Strategiskt viktiga frågor rör vår förmåga att hantera olika flöden: akuta, elektiva samt cancerprocesser. En ökad standardisering och utveckling av behandlingsmetoder som förkortar vårdtider och möjliggör mottagnings-, dagkirurgi samt dygnskirurgi är utveckling som bör stimuleras. För att underlätta standardisering kan man på sikt tänka sig en utveckling där enklare åtgärder utförs på mindre enheter. Flöden och samband på de större operationscentralerna skulle sannolikt kunna effektiviseras som en följd av att färre typer av kirurgi hanteras vid en och samma enhet. Frågor som handlar om indikationer för remiss, behandlingsåtgärd och inläggning har fortsatt bärighet för att optimera resurserna med bibehållen patientkvalitet. Vi bör lägga mer kraft på att diskutera och analysera indikationer, antal åtgärder/ invånare jämfört med riket. SoS databaser kan ge oss underlag för fruktsamma diskussioner och vägledning för beslut. Den demografiska utvecklingen och folkhälsorelaterade sjukdomar ställer allt större krav på sjukvården att inom befintliga resurser klara sitt uppdrag. Ett exempel är obesitaskirurgin som ökat närmast lavinartat. Enskilt betraktat innebär det ökad kostnad men åtgärden leder till en positiv effekt på kostnader för sjukvården och samhället i stort. Även om det finns fler faktorer som leder till kraftig övervikt har ökad fokus på livsstilsfrågor sin plats både utanför och inom sjukvården. Motion och goda matvanor har mycket stor effekt på flera olika sätt och bör självklart ingå som en högt prioriterad del i verksamheten även om det inte alltid är enkelt eller självklart att kommunicera detta med patienter som befinner sig i en livskris pga. av allvarlig skada eller sjukdom. På sikt är hälsofrämjande arbete oundgängligt för att effektivt möta efterfrågan av sjukvård i framtiden. Tobaksfri operation är ett sådant exempel som samtliga enheter inom CKOC infört under Satsningen på artrosskolor under 2011 kan ses som ett sätt att möta efterfrågan från patienter med ett alternativ till det traditionella. En stor del av CKOC:s verksamhetsområden rör cancerområdet och de närmaste åren beräknas incidensen öka med några procent per år, vilket beror på att befolkningen åldras, cancer är vanligare bland äldre befolkningsgrupper, samt att fler lever längre tack vare utvecklingen av allt effektivare behandlingar, ofta i kombination: kirurgi, cancermediciner och strålterapi. Utvecklingen går snabbt fram inom området med förbättrade möjligheter till diagnostik, behandling samt screening av olika grupper. Sammantaget ser vi en mycket positiv utveckling för alla som drabbas av cancer med ökad livslängd och livskvalitet. Parallellt bör vi inom vår verksamhet, liksom inom alla andra verksamheter, ifrågasätta och diskutera nyttan av vissa behandlingar och vilka alternativ som kan vara aktuella för patienten. En välinformerad och delaktig patient bör vara delaktig i beslut, inte minst i de fall där effekten av en viss behandling är relativt begränsad eller i de fall som innebär hög risk för komplikationer. Det sker idag men det finns goda skäl att även framöver lyfta den här typen av frågor i olika sammanhang. Kostnaden för åtgärder för det ökande antalet patienter med cancer koncentreras till enstaka enheter, inte minst inom CKOC. Man kan ifrågasätta 8

9 sidan 9 av 29 hur prisbildning och hantering av nationella riktlinjer hanteras ur ett kostnadsperspektiv på det nationella planet. TLV har fått utökat uppdrag vilket även ska omfatta läkemedel på rekvisition. Förhoppningsvis ger det ökade möjligheter för landstingen att begränsa kostnader när nya patentläkemedel kommer ut på marknaden. En instans som granskar och för diskussioner med de stora läkemedelsbolagen är för ett land som Sverige ett bra och självklart koncept. Exempel på ökade insatser för cancerpatienter utgör sedan några år tillbaka kraftigt ökad volym av leverkirurgi där man numera kan ta bort metastaser i levern hos patienter som drabbas av tjocktarmscancer. Ett annat exempel är utvecklingen av stamcellstransplantationer som är av avgörande betydelse för den hematologiska verksamheten. Varje behandling är mycket resurskrävande och även små behovsförändringar får stor betydelse för klinikens ekonomi. Antalet patienter med prostatacancer som behandlas med s.k. radikala prostatektomi har ökat kraftigt under senare år i riket och med viss eftersläpning i Östergötland. Det är en utveckling både nationellt och internationellt. Behandlingen har ifrågasatts pga. av avsaknad av långtidsresultat men det finns inte stöd idag för att ändra behandlingsrutinerna. Den kirurgiska tekniken har utvecklats, framför allt på grund av införandet av robotassisterad laparaskopisk teknik, vilket gjort att morbiditeten vid behandling har minskat. Inom strålbehandling pågår intensivt utvecklingsarbete som nu är inne i en aktiv fas för att kunna profilera de behandlingar som ges på US och som således kan erbjudas som produkter till länet och övriga Sverige. I utredning av lungcancer betonas vikten av en korrekt stadieindelning och klassifikation av tumören primärt, ökad subgruppering för val av behandling samt högre användning av ultraljudsbronkoskopi och ultraljudsledd provtagning via esofagoskopi. Ökad användning av PET-datortomografi betonas starkt i förslaget till nya nationella riktlinjer. Inom ovan nämnda områden har HSN beslutat om delvisa resursförstärkningar vilket kommer patienterna till del. De kirurgiska landvinningarna förtjänar dock mer intresse framöver. Regionsamarbete: Förstärkningen av det regionala samarbetet har fortsatt under Samarbetet bör framöver inriktas på att patienter som idag skickas till enheter utanför regionen erbjuds bedömning och behandling inom regionen. Det bör medföra ökad kompetensutveckling inom vår region och ett kostnadseffektivt sätt att arbeta. Regionala flöden till kirurgi och ortopedi på US har sen flera år ökat och har ställt större krav på verksamheterna. Klinikerna består av flera sektioner, med var för sig långt utvecklad kompetens. Det ökade flödet beror på att kompetensen på US efterfrågas regionalt. Det är en positiv utveckling som bör bejakas och stärkas. Under året har arbetet med att förverkliga beslutet om att barnortopedin ska centreras till US fortgått planenligt. Det är ett bra exempel på hur högspecialiserad vård kan hanteras i ett regionalt perspektiv. Vad gäller högspecialiserad vård finns det potential inom CKOC som bör nyttjas på bästa sätt. Flera områden har en stark ställning regionalt och inom enstaka områden kan man se möjligheter till nationell profilering på sikt. Offentlig vård och privata vårdgivare: Samarbetet mellan offentliga och privata vårdgivare kan utvecklas inom fler områden. Det är ett förhållandevis nytt gränssnitt sett ur ett längre perspektiv och då ligger det i sakens natur att det finns nya möjligheter till ett ökat utbyte av kompetens, tjänster och erfarenheter. Ett välfungerande samarbete förutsätter dessutom transparens och granskning av privat verksamhet. Bl.a. är det en självklarhet att diskussioner förs kring indikationer och kostnader, med respekt för de förutsättningar som sjukvård i privat regi innebär. God balans mellan privat och offentlig vård är avgörande liksom respekt för komplexiteten inom respektive verksamhet. FoU: Fortsatta satsningar på forskning, forskningstjänster och strategisk rekrytering är en förutsättning för gynnsam utveckling av verksamheterna. CKOC:s strategiska FoU-grupp har en avgörande roll i arbetet med att integrera LiÖ och Hus gemensamma ambitioner i Östergötland. 9

10 sidan 10 av 29 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE Strategimål 1: CKOC ska erbjuda patienterna god vård i rätt tid Strategimål 2: CKOC:s patienter ska känna sig nöjda, välinformerade och delaktiga i sin vård VÄSENTLIGA INSATSER OCH RESULTAT Besök: Patienter som väntat mer än 60 dagar, % av total Behandling: Patienter som väntat mer än 60 dagar, % av total 60% Mål 70% 60% 50 % 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10 % 0% 10 % 0% Mål Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Måluppfyllelsen varierade under året men mot slutet nådde CKOC både målen till besök och behandling. I december hade 157 patienter väntat mer än 60 dagar på specialistbedömning vilket är hela 500 färre än Motsvarande siffra för behandling var 453 patienter, 350 färre än föregående år. Under hösten satsade CKOC på accelererad köavveckling med finansiellt stöd av HSN med syfte att korta behandlingskön vilket gjorde att nivån på väntande minskade radikalt. Köavvecklingen skedde dels med egna resurser, dels med externa vårdgivare inom och utom länet. Gör man en återblick fyra år tillbaks har köerna minskat dramatiskt, från totalt väntande patienter till besök och behandling ned till 3200 patienter. Patienter som väntat i mer än 60 dagar, reducerades under samma period från 3000 patienter till 600 totalt. Det är viktigt att lyfta fram att även om vi inte nådde måluppfyllelse varje månad så har patientbemötandet i form av tillgänglighet förbättrats enormt under 2011! CKOC Tillgänglighet utveckling Andel 60+: Besök Behandling % Andel 60+: 57% % 2500 Antal pat % 10% 0% Antal pat % 45% 27% 18% Mål Mål kö 0-60 dagar kö 60+ k ö 0-60 dagar kö Exkl Proxim a/oc LiM fr och Medicinskt Centrum 2008 redovisas ej pgainförande Cosmic 2009 viss tveksamhet om komplett registrering i Cosmic till behandling exkl patientval. From 2011 inkl patientval 10

11 sidan 11 av 29 Remissinflödet varierar starkt mellan månaderna, och vi såg även 2011 en topp strax innan sommaren vilket påverkar tillgängligheten negativt under tidig höst. Årsnivån på inflödet av remisser är detsamma som 2010, dvs. varken ökning eller minskning på CKOC-nivå "Remissinflöde" (nyuppsatta för specialistbedömning): per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tillgängligheten är av ledningsgruppen utvalt som ett av de fem viktigaste strategiområdena och en arbetsgrupp har bildats som tittar på flöden, planering och att nyttja operationsresursen på bästa sätt. Samarbetet med Operation på alla beslutsnivåer har utvecklats starkt under året och bidragit till kortare köer och att lösa operationsresursen för bröstcancerpatienterna. Ökad kontroll och högre flexibilitet inom cancerflödena har uppnåtts. CKOC når fortfarande inte ledtidsmålen men arbetet ger förutsättningar för förbättringar i framtiden. Kirurgin, Ortopedin och Urologen har arbetat med att utjämna väntetiderna inom länet och mer styra flöden efter patientens väntetid och behov än länstillhörighet. Tillgänglighetsmålen för centrumet har brutits ned och kopplats till målrelaterad ersättning ut på kliniknivå. För att synliggöra att GOD TILLGÄNGLIGHET prioriteras publiceras varje vecka utfall jämfört med mål på CKOC s hemsida. All bokningspersonal och operationsplanerare har deltagit i internutbildning med teori om tillgänglighet och praktisk utbildning i Cosmicfunktioner. Målet var att höja kunskap och medvetenhet hos medarbetare med patientkontakt vid bokning och planering av behandlingar. Den nya koloncancerprocessen implementerades med start i april Ny bröstenhet bildades 19 september 2011 på US, vilket innebar att mottagning och bröstcanceroperationer flyttades från ViN till US. Viss brist på operationssalar under hösten 2011 och tidig vår 2012 samt brist på vårdplatser har gjort att de ledtidsförbättringar som förväntades ännu inte realiserats. Aktiviteter som skett inom de båda nya processflödena beskrivs mer i detalj i bilaga 5. Tid direkt har nu börjat införas på klinikerna. Ryggkliniken startade för besök i november samtidigt som de ställde om till kallelser via e-brev. Även Urologkliniken erbjuder ett större antal patienter tid direkt. Införandet fortlöper 2012 och kommer att innebära betydligt bättre patientbemötande. Inskrivningsprocessen inom respektive klinik håller på att effektiviseras, bl.a. genom direktinskrivningar på mottagningen. Onkologens avtal med Sörmland och Västmanland har utvecklats väl med ett ökat patientflöde. Kirurgkliniken ViN har auktoriserat sig för Vårdval Obesitas. Planen är att komma upp i en årlig volym på 100 patienter 2012 och 200 patienter Under hösten låg fokus produktion parallellt med utbildning, metodutveckling samt etablering av en effektiv vårdprocess. Patientbehovet, som till stor del tidigare bedömdes vara puckelavveckling, har ännu inte minskat. 11

12 sidan 12 av 29 CKOC s mottagnings- och vårdenheter arbetar fortlöpande med patientens upplevelse av vården. Mindre enkäter görs fortlöpande under året samt då man ändrar processer för att snabbare fånga upp patientens upplevelse. Exempel på olika typer åtgärder inom klinikerna som syftar till förbättrade patientupplevelser är värdegrundsarbete för förbättrat bemötande, kompetensutveckling i form av patientsäkerhetsdag, LEAN-projekt, studentundersökningar av patienters upplevelse av t.ex. att ha en PICC line samt förändrade processer där för patienten icke värdeskapande tid identifierats (inskrivningsprocessen). Under året konkretiserades det landstingsövergripande TBC-projektet i centrala och västra länsdelarna med tanken: En familj en mottagning. Mottagningen bemannas gemensamt från lung-, infektions- och barnkliniken och är ett bra exempel på arbete över centrumgränser med patienterna i fokus. 12

13 sidan 13 av 29 UTFALL NYCKELINDIKATORER Strategimål 1: CKOC ska erbjuda patienterna god vård i rätt tid Framgångsfaktor Bra tillgänglighet till bedömning Bra tillgänglighet till behandling Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde 1 Utfall Senast föreg. utfall 2 Mättidpunkt 2 1) Väntetid till bedömning av specialist Max antal patienter som väntat 380 pat 157 pat 982 pat i mer än 60 dagar % inom 60 dagar 82 % 90 % 54 % 2) Väntetid till behandling Max antal patienter som väntat 650 pat 453 pat 1200 pat i mer än 60 dagar % inom 60 dagar 60 % 73 % 41 % Korta ledtider inom cancervården 3) Medianledtid (remiss behandling) 28 kalenderdagar Koloncancerprocessen Uppmätt medianledtid (remiss-behandl): 43 dagar 71 dagar Nov- Dec 2011 Bröstcancerprocessen Uppmätt medianledtid (punktionoperation): ca 48 dagar Mäts ej, start ny bröstenhet sept. Sept- Nov ) Väntetid mellan operationsbeslut och operation vid cancer 3 Högst 21 kalenderdagar Kal.dagar (medel): Bröst 16 Kolon 22 Rektal 41 Kal.dagar (median) Bröst 14 Kolon 27 Rektal Prostata Högst 60 kalenderdagar Prostata 74 Prostata Möjlighet att ge tid direkt 5) Medianväntetid (remiss specialistbedömning) för patienter med fastställd cancersjukdom (prostata, kolon, bröst, lung) 4 4) Andel som ger tid direkt för planerade besök och behandling (planeringslista) Högst 15 kalenderdagar Kal.dagar: Bröst mättes ej Lung 15 Prostata 13 Kal.dagar: Bröst 42 Lung 14 Prostata % 36 % 23 % Enligt mål definierade för målrelaterad ersättning. Målen varierar månad för månad Ledtider koloncancerprocess: maj-juni Mätning 2011 hämtat från C-I rapport, Faktiska väntetider Mätning föregående utfall hämtade från Regionalt. cancercentrum sydöst. Rapport Ledtider 2009 och 2010 Cancer i Sydöstra Sverige publicerad i september Mätning utfall och föregående utfall hämtade från Regionalt cancercentrum sydöst. Rapport Ledtider 2009 och 2010 Cancer i Sydöstra Sverige publicerad i september

14 sidan 14 av 29 Strategimål 2: CKOC:s patienter ska känna sig nöjda, välinformerade och delaktiga i sin vård Framgångsfaktor Patienten upplever sig välinformerad och delaktig, vilket skapar trygghet Nyckelindikator/annan uppföljning 1) Patientupplevd information och delaktighet (PKU, patientenkät, riket inom parentes) Målvärde Utfall Senast föreg. utfall 5 Bättre än genomsnitt riket SV: 78 (79) ÖV: 83 (83) 73 % (ca) Mättidpunkt 2010 Patienten känner sig nöjd med sin vård 2) Patientupplevt bemötande (PKU, patientenkät, riket inom parentes) Bättre än genomsnitt riket SV: 91 (91) ÖV: 94 (93) Ej mätt ) Patienternas helhetsintryck av sin vård 6 (PKU, patientenkät, riket inom parentes) Bättre än genomsnitt riket SV: 90 (91) ÖV: 90 (90) 77 % 2010 ANALYS OCH REFLEKTION Sjukvården har under många år reglerat ekonomin genom att öka eller minska på köerna. Med långa köer har man kunnat påvisa otillräckliga resurser. Att varje dag tänka patientens tillgänglighet är en stor kulturförändring. Klinikerna inom CKOC har arbetat med tillgänglighetsfrågorna under flera år men det är ändå inte en självklarhet för alla involverade. Tillgänglighetsarbetet är såväl en strategisk fråga som kräver uthållighet och ledningsfokus som en operativ, daglig fråga för alla medarbetare. Det går att nå kortsiktiga resultat med snabba aktioner, men långsiktig och hållbar god tillgänglighet kräver samsyn och kontinuerligt dagligt arbete i stort och smått. CKOC har kommit långt i förhållningssätt och rutiner. Nu är det dags att ta nästa kliv genom att skapa tydlighet och synliggörande över hela centrumet om var behoven är som störst. Det innebär att operationsresursen ses som mer flexibel mellan klinikerna, att vi måste implementera produktionsplaner och tydliga tidböcker. Det kräver även en betydligt bättre framförhållning i att boka och kalla patienter och inte minst en schemaplanering som möjliggör verksamhet efter patientbehov och som samordnas mellan de enheter som nyttjar samma produktionsresurser. Nyckeln till framgång för bättre patientbemötande och tillgänglighet är processutveckling. Vårdprocesser har valts ut som ett av fem strategiområden av CKOC s ledningsgrupp och är därmed en fråga som CKOC kommer att arbeta med alltmer fokuserat. Parallellt initierar Regionalt cancercentrum sydöst projekt för utveckling av regionala cancerprocesser. 5 År Ny nationell patientenkät genomfördes 2010, därför är mätetalen inte jämförbara. 6 Medel av patientens upplevda nytta och rekommendation har använts då Dimension Helhetsintryck finns för Centrum men inte som nationellt värde att tillgå som jämförelse. 14

15 sidan 15 av 29 PROCESSPERSPEKTIVET BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE Strategimål 1: CKOC bedriver högkvalitativ vård Strategimål 2: CKOC erbjuder kunskapsbaserad och säker vård där patienten känner sig trygg och säker Strategimål 3: CKOC bedriver effektiv sjukvård Strategimål 4: CKOC har framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft Strategimål 5: CKOC är en lärande organisation i ständig utveckling och förbättring Strategimål 6: CKOC bedriver sjukvård med minsta möjliga miljöpåverkan VÄSENTLIGA INSATSER OCH RESULTAT Öppna Jämförelser publiceras varje år och vi räknar fram ett totalresultat baserat på de nyckeltal där CKOC når nationellt genomsnitt eller bättre. Jämförelse mellan åren är inte helt rättvisande då vissa mått försvinner och andra tillkommer. Totalt låg % av nyckeltalen på eller över riksgenomsnitt, att jämföra med 44 % Förbättring från 2010 skedde i 60 % av fallen. De bästa resultaten nås fortfarande för rörelseorganens sjukdomar som dock trots många förbättrade värden från 2010 visade lägre nivå jämfört med riket 2011 än 2010, bl.a. pga. att nya mätparametrar introducerats. Kirurgi visade den största förbättringen mellan åren från 14 % till 44% i snitt och cancersjukvården gick från 43 % till 50 %. Under hösten publicerades en separat rapport med Öppna Jämförelser Cancervården som inkluderade fler cancerformer och mått. I den uppvisade Östergötland 53 % av nyckeltalen i paritet eller över nationellt genomsnitt. För mer detaljerade redovisning av kvalitetsparametrarna se bilaga 4. Cancerregistren och övriga kvalitetsregister har en viktig roll som underlag för kvalitets- och processförbättringar men kräver mer och mer resursinsatser, vilket anses svårt att möta från klinikerna. Fortlöpande pågår överföring av registerarbete från läkare till vårdadministratörer och sekreterare. För den nya läkemedelsmodulen i INCA ligger registreringsgraden på 100 % och även blodcancerregistren håller hög registernivå. Svenska Emesisregistret som utvecklats på Onkologiska kliniken blev 2011 formellt ett nationellt kvalitetsregister och används i hela landet. För att bättre fånga vårdrelaterade infektioner och komplikationer har CKOC börjat upprätta uppföljningssystem, bl.a. genom tydligare diagnosregistrering. Totalt förekommer infektioner (som huvud- eller bidiagnos) i 5 % av totala antalet vårdtillfällen och 13 % av vårdtiden. Då metoden att strikt använda diagnosregistrering för komplikationer/infektioner i Cosmic är ny visar resultatet en ökande trend från tidigare år, utan att vi kan dra slutsatsen att resultaten blivit sämre. Återinläggningarna har ökat från 2010, men ligger på lägre nivå än En orsak är de förkortade vårdtiderna. Återinläggningar är ibland dock planerade, t.ex. förut lät man patienten ligga kvar på avdelningen och vänta på undersökning, medan nu går patienten hem och återinläggs när undersökningen blir aktuell. 15

16 sidan 16 av 29 Mycket positivt och värt att nämna är att samtliga opererande kliniker infört åtgärder för att uppnå rökfrihet inför operation. Broschyrer, information på hemsidan och rutiner för att informera patienten har utarbetats. På sikt hoppas vi se resultat i form av färre komplikationer. Klinikerna visar kraftig ökning av produktiviteten jämfört med 2010, ca 10 %. Den består dels av volymökningar, dels av förändringar i DRG-registrering. Vårdtillfällen har ökat med 4 %, ny- och återbesök med 2 %. Vårdtiden har sjunkit (-1 %) då medelvårdtiden reducerats från 4,5 till 4,3 dagar. Vårdplatser och resurser har inte ökat vilket betyder att mer görs med samma resurser. Alla kliniker har hög beläggningsgrad och upplever sig ha mycket högt tryck på respektive vårdenhet, trots den något lägre vårdtiden. Troligtvis har det ökade antalet in- och utskrivningar ökat på arbetsbördan. Vårdtillfällen Vårdtid Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medelvårdtid DRG (SV, ÖV) 6, , , , , , ,0 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec FoUU är ett av centrumets prioriterade strategiområden. FoUU är en förutsättning för utveckling av effektivare och säkrare högspecialiserad sjukvård och ska vara en naturlig del av den dagliga verksamheten inom CKOC. Dagens forskning är morgondagens sjukvård. En FoUU-grupp har bildats inom centrum med representation från klinikerna och HU, omvårdnad och medicin. Arbetsgruppen arbetar aktivt med frågor rörande (i) stöd och stimuli till akademisk karriärutveckling, (ii) klinik- och sjukhusöverskridande forskningssamarbete, (iii) identifiering och synliggörande av stark forskning. CKOC har som första centrum inom Landstinget valt att genomföra en publiceringsanalys med hjälp av Universitetsbiblioteket för att tydliggöra den forskning som pågår. Gruppen arbetar även med frågor som CKOC s roll som regionalt kompetenscentrum för FoUU, utbildningsfrågor och handledarkompetens samt analys av FoUUresultat. Årets FoU-händelse instiftades under året och gick till Jörg Schilcher som i sin forskning funnit att bifosfonatläkemedel, som ges till osteoporospatienter, orsakar utmattningsfrakturer. En studie som blivit internationellt uppmärksammad. Totalt uppgår forskningen inom CKOC till 1,8 % av omsättningen (mål >2 %), där finansieringen kommer från ALF, LFoU, läkemedelsstudier, externa fonder samt medel från tidigare avslutade studier. Den tilldelade ALF-budgeten minskade från 2010 till 2011 med -10 % och därmed har det inte funnits förutsättningar för måluppfyllelse på helårsbasis. 16

17 sidan 17 av 29 Kapacitetsplanering ger kunskap om verksamheten på detaljnivå samt en genomgripande inventering av behov och resurser. Under året har Lungmedicin, Urologen, Hematologen samt Kirurgen US påbörjats. Ortopeden US, Ortopeden ViN och Kirurgen ViN fortsätter sitt arbete från tidigare år. Det betyder att kapacitetsplanering i princip är genomförd för hela centrumet i mars 2012 med undantag av Onkologen. På Lungmedicin och Ortopeden ViN pågår även utvecklingsarbete utifrån resultatet av analysen. Utöver det har CKOC provat att använda kapacitetsplaneringsverktygen för att försöka planera operationsresursen, dvs operationssalar (istället för personalresursen) för Kirurgen US. Vidare arbetar vi med att strukturera Cosmicanvändandet, bl.a. genom införande av vårdtjänster och tidböcker baserade på dessa. Operationsplaneringen i form av tidböcker har lagts upp i Cosmic synliga för alla CKOC:s opererande kliniker samt Operation. Därmed hoppas vi uppnå bättre flexibilitet och resursutnyttjande. Antalet robotassisterade operationer inom Urologin har ökat från 5 till 6 per vecka med syfte att förbättra tillgänglighet och resursutnyttjande. Ryggkliniken började i juni att operera diskbråck polikliniskt och har under året gjort 18 sådana operationer. Nova-projektet, dvs nyttjande av elektroniska whiteboards och mobila enheter (ipad) kopplade till Cosmic, har provats ut på den onkologiska vårdenheten. Det beräknas minska tidsåtgången för dokumentation, ge bättre överblick och reducerar tiden för rondarbete. Stereotaktisk behandling har introducerats på strålbehandlingen under 2011 vilket gör att regionpatienter och östgötar som tidigare skickades utomregionalt nu kan behandlas på US. Upphandlingen av tappningskatetrar belönades med Landstingets miljöpris eftersom upphandlingsunderlagen inkluderade krav på att ftalater inte skulle förekomma i katetrarna. 17

18 sidan 18 av 29 UTFALL NYCKELINDIKATORER Strategimål 1: CKOC bedriver högkvalitativ vård Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Medicinsk kvalitet i 1) Andel medicinska paritet eller bättre med resultat i Öppna nationell jämförelse Jämförelser som ligger över nationell medelnivå 8 Målvärde Utfall Senast föreg. utfall 7 Mättidpunkt >60% 50 % 44 % Öppna jämförelser 2011 (utfall 2010) Nyttjande av kvalitetsregister Andel medicinska resultat i Öppna Jämförelser cancervård som ligger över nationell medelnivå 9 2) Uppbyggnad samt täckningsgrad blodcancerregister (läkemedelsmodul) >60% 57 % Ny rapport Öppna jämförelser cancervården 2010 > 80 % Uppbyggnad enligt metodik INCA under utveckling Täckningsgrad ca 100 % Uppbyggn INCAmetodik under utv. Täckngrad ca 100 % (utfall 2009) ) Täckningsgrad INCA > 80 % 100 % 100 % (läkemedelsmodulen) 4) Spontan täckningsgrad regionala cancerregister 10 > 80 % 88 % 86 % Strategimål 2: CKOC erbjuder kunskapsbaserad och säker vård där patienten känner sig trygg och säker Framgångsfaktor Färre vårdrelaterade infektioner Nyckelindikator/annan uppföljning 1) Följsamhet hygienriktlinjer (snitt året) Målvärde Utfall Senast föreg. utfall 11 Kläd >98 % 97,7 % 97,3 % 77,4 % Hygien >95% 77,1 % Mättidpunkt (årsmedelvärde) 2) Antal vårdrelaterade infektioner opererande kliniker -10 % minskning +13,7% (vtf) 12-4,9% (vtid) + 6,8% (vtf) - 19 % (vtid) Färre komplikationer 3) Andel av verksamheten som erbjuder patienten rökavvänjning hos PV inför operation 100 % 98 % 97 % Uppföljning av komplikationer Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell jämförelse 4) Komplikationsregistrering för opererande enheter 5) Andel verksamheter som uppfyller landstingets krav för läkemedelshantering (RH-check Läkemedel) Andel 100 % 71 % 68 % % 75 % 70 % Öppna jämförelser 2009 (utfall 2008). Kvalitetsregister Gäller relevanta indikatorer för CKOC inom områdena: cancersjukvård, rörelseorganens sjukdomar, kirurgisk behandling 9 Ny fördjupad Öppna jämförelser som publicerades hösten 2011 som täcker fler cancerformer 10 Mäts tertialvis, täckningsgrad för 12-månadersperiod tom föregående tertial 11 Delårsrapport Mäts via vårddatalagret baserat på registrering av infektioner som huvud- eller bidiagnos. Då registreringen har blivit mer komplett ökar antalet utan att det går att utvärdera om infektionerna i realiteteten ökat. 18

19 sidan 19 av 29 Strategimål 3: CKOC bedriver effektiv sjukvård Framgångsfaktor Effektiv operationsprocess Resurser till mesta möjliga patientnytta Nyckelindikator/annan uppföljning 1) Produktivitetsökning 14 (Totala DRG-poäng / personal och totalkostnad) 2) Nyttjandegrad av beställd 15 operationstid (AnOp) 3) Utnyttjandegrad elektiv operationsverksamhet (optid i förhållande till total tid) 4) Reducerad medelvårdtid (rullande 12 mån) Målvärde Utfall Senast föreg. utfall 13 Ökning +1% + 9,6 % +10,5 % (pers) (pers) Max 2 % neg avvikelse Ökning 10 % + 9,8 % (tot) 100 % + 9 % (tot) Mäts ej ännu Mättes ej Mättidpunkt ,1 % % -5 % - 5 % ) Frigöra läkarresurs genom reduktion av återbesök till läkare - 2 % + 2 % + 1 % ) Remissinflöde - 5 % (vs 2010) 0 % (ack vs 2010) + 2 % Strategimål 4: CKOC har framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft Framgångsfaktor Aktiv klinisk forskning Medel för FoU tydliggörs Aktiv forskningsaktivitet Satsning på profilområden där CKOC har unik/nationell kompetens Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg. utfall 16 1) Antal ALF-veckor Samma eller högre nivå än 151 v 2010, dvs. > 164 v 2) Avsatta resurser (kr) till forskning > 2,0 % 1,8 % (ALF, LFoU, läkemedelsstudier och annan forskningsfinansiering) (forskningsintäkter % av omslutning) 3) Antal publikationer > 2008 = ) Profilområden Analys och definition av fokusområden Handlingsplan utvecklad Områden med nationell spetskompetens finns men ej genom strukturerad satsning Kontinuerliga produktivitetsökningar Mättidpunkt 61 v ,5 % Delårsrapport Jämförbara termer (2010 rensat för Onkologiskt centrum och Onkgenetik) 15 Definitionen av beställd = det antal timmar som budgeteras av AnOp 16 Medel för FoU, ALF-veckor , Publikationer;

20 sidan 20 av 29 Strategimål 5: CKOC är en lärande organisation i ständig utveckling och förbättring Framgångsfaktor Kapacitets- och produktionsplanering Nyckelindikator/annan uppföljning 1) Andel avdelningar inom CKOC som genomfört och implementerat kapacitetsplanering Målvärde Utfall Senast föreg. utfall % (behovsanalys och kapacitetsanalys) 65 % Mättidpunkt 46 % ) Andel av verksamheten som infört och använder sig kontinuerligt av produktionsplanering > 50 % (opererande enheter) 0 % 0 % Aktiv verksamhetsutveckling 3) Vårdprogram och vårdprocesser utvecklade för andel av verksamheten (Nationella > regionala -> lokala) 30 % av verksamheten (inkl smärta och palliativ vård) Kan ej mätas för närvarande Nytt mätetal Strategimål 6: CKOC bedriver sjukvård med minsta möjliga miljöpåverkan Framgångsfaktor God egenkontroll av påverkan på miljö och hälsa Nyckelindikator/annan uppföljning 1) Andel kliniker som uppfyller landstingets kvalitetsindikatorer för miljöarbetet till minst 90 % (RH-check Miljö) Målvärde Utfall Senast föreg. utfall 18 Mättidpunkt 100 % 100 % 85 % Delårsrapport Delårsrapport

21 sidan 21 av 29 ANALYS OCH REFLEKTION CKOC har ännu inte breddinfört LEAN, men mycket av det som görs i verksamheten genomsyras av Lean och dess värderingar, principer, metoder och verktyg. Nedan följer en bild av hur CKOC arbetar med LEAN, framförallt inom tillgänglighetsområdet. Ständiga förbättringar * Central remisshantering * Samarbete med AnOp * Använda externa vårdgivare Skapa Flöde Få fungera nde flöden genom att koppla ihop aktiviteter Kundfokus Prioritering 1. Säkerhet 2. Kvalitet 3. Effektivitet 4. Ekonomi Rätt från mig Reagera direkt vid fel och eliminera orsaken *Standardiserade arbetssätt och bokningsrutiner * Rätt beslutsunderlag för cancerpatienter Jämna ut arbetsbelastningen Eliminera slöseri Lita på standarder Synliggöra Ledarskap och Medarbe tars kap * Schemamallar * Framförhållning i schema * Bokningar läggs in inom 3 dagar * Köavveckling, rätt patient på rätt resurs * Tid direkt * e-brev * Central remisslåda * Använda tillgängliga ITverktyg i planering * Framförhållning i schema * Schemamallar (tidböcker) * Standardiserade bokningsrutiner * Vårdtjänster * Transparenta operationstidböcker och salar * Veckovis uppföljning tillgänglighet på hemsidan * Tydliggörande av tillgänglighet s mål för Operation * Lean-tavlor Centrumledning och Klinikledningar engagerade i LEAN Klinikdialoger Verksamhetschefer och vårdenhetschefer involverade i verksamhetsplan Strategiska fokus- områden och grupper: Tillgänglighet och Vårdprocesser Utbildning för bokningsansvariga Forum för operationsplanerare Verksamhetsutvecklare som tillgänglighetskoordinatorer Onkologen och Ortopeden ViN är exempel på kliniker där man systematiskt arbetat med LEAN sedan några år. För Onkologen har LEAN-arbetet varit en förutsättning för att förkorta vårdtiderna och ta emot ett ökat patientflöde inom slutenvården. Lungmedicin startade 2011 med att kartlägga mottagningsprocessen och befinner sig fortfarande i analysfasen medan andra kliniker är i uppstartfasen. Ungefär hälften av klinikledningarna har spelat LEAN-spel, gått introduktion i LEAN och infört LEAN-tavlor på klinik- och enhetsnivå. CKOC är övertygade om att processkartläggningar och förbättrade, mer effektiva flöden är en nyckel till att kunna möta sjukvårdens framtida utmaningar. 21

22 sidan 22 av 29 MEDARBETARPERSPEKTIVET BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE Strategimål 1: CKOC har motiverade och delaktiga medarbetare som bidrar till ständig förbättring Strategimål 2: CKOC har goda ledare som skapar förutsättningar för bra verksamhetsresultat Strategimål 3: CKOC har strategisk kompetensförsörjning som stöder verksamhetens uppdrag VÄSENTLIGA INSATSER OCH RESULTAT CKOC ska vara en hälsofrämjande arbetsgivare, en arbetsgivare som attraherar, motiverar, utvecklar och behåller sina medarbetare. Sjukfrånvaron har varit låg inom centrumet under året och ligger i vid årets slut fortfarande under målvärdet. I början av sommaren gjordes inventering av kompetensutvecklingsbehovet för olika yrkesgrupper inom CKOC. Det kvarstår nu att analysera resultatet och samordna de utbildningsbehov som är gemensamma för flera verksamheter inom CKOC. Arbetet är påbörjat och sker i samarbete mellan HR, klinisk lektor och vårdenhetschefer. Vårdutvecklingsverkstaden är en plattform för att samverka i utbildningsfrågor inom centrumet och kan eventuellt användas även för detta. Den tvååriga utbildningen till Nurse Practioners - avancerade specialistsjuksköterskor inom kirurgisk omvårdnad startas upp på Hälsouniversitetet i februari Kirurgklinikerna har varit med och utvecklat konceptet och även haft åtta sjuksköterskor som utbildat sig i USA under hösten. Uppföljningen av studenters bedömning av VFU, verksamhetsförlagd utbildning, visar på en liten förbättring till 4,22 av 5. VFU bygger på god handledning baserat på pedagogiken Problembaserat lärande, PBL. Flera av CKOC:s handledare har genomgått PBL baserad handledarutbildning och arbete pågår för att successivt öka antalet PBL utbildade handledare. I syfte att stödja varandra i arbetet har de kliniska adjunkterna anordnat en nätverksträff för huvudhandledarna under hösten. I årets medarbetaruppföljning fick CKOC en avsevärd höjning av svarsfrekvensen, från 70 % 2010 till 80 % Detta ser vi som ett resultat av att verksamheternas arbete med resultatet av medarbetaruppföljningen och att uppföljningen därmed blir mer känd och upplevs som mer meningsfull att delta i. Handlingsplanerna från klinikerna har samlats in för att hitta gemensamma förbättringsområden för hela centrumet. 22

23 sidan 23 av 29 UTFALL NYCKELINDIKATORER Strategimål 1: CKOC har motiverade och delaktiga medarbetare som bidrar till ständig förbättring Framgångsfaktor Hälsofrämjande arbetsplats Hög grad av delaktighet och medinflytande Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde 19 Utfall Senast föreg. utfall 20 1) Sjukfrånvaro < 3,5 % 3,0 % 2) Medarbetarnas upplevelse av medinflytande (index) ,9 % Maj 2011 Strategimål 2: CKOC har goda ledare som skapar förutsättningar för bra verksamhetsresultat Framgångsfaktor Bra chefer som utvecklar verksamhet och medarbetare Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg. utfall 22 1) Ledarskapsindex (index) 23 2) Andel medarbetare som har god kunskap om den egna enhetens resultat (index) Mättidpunkt Mättidpunkt 72 Maj 2011 Maj Enligt enheternas verksamhetsplan Målvärde Delårsrapport , medarbetarenkät maj Sammanvägda frågor medarbetarenkät: Delaktig i utveckling, Vågar uttrycka mina åsikter, Bidrar till vi-känsla 22 Delårsrapport Sammanvägt index medarbetarenkät: Ledning 24 Fråga medarbetarenkät: Kunskap om resultat 23

24 sidan 24 av 29 Strategimål 3: CKOC har strategisk kompetensförsörjning som stöder verksamhetens uppdrag Framgångsfaktor Strukturerad strategisk kompetensförsörjning CKOC är en attraktiv arbetsgivare för studenter Nyckelindikator/annan uppföljning 1) Andel medarbetare som genomfört utvecklingssamtal de senaste 18 mån och undertecknat en individuell utvecklingsplan. 2) Studenters bedömning av VFU (genomsnitt 12 klinikrelaterade frågor) Målvärde Utfall Senast föreg. utfall 25 >85 % 80 % 81 % >85 % 83 % > 4,2 4,22 79 % Mättidpunkt Maj ,0 VT 2011 ANALYS OCH REFLEKTION Trots den låga sjukfrånvaron finns det anledning att behålla målvärdet för sjukfrånvaro på nuvarande nivå. Anledningen är att det bedöms som rimligt med viss sjukfrånvaro för att inte riskera att få medarbetare med en hög sjuknärvaro. Vid bedömning av sjukfrånvaron bör vi också beakta årstidsväxlingarna, 2011 hade en ovanligt mild avslutning på året vilket till viss del kan ha bidragit till ett färre antal sjukskrivningar. Efter att klinikerna har arbetat med sitt resultat i medarbetarenkäterna och tagit fram handlingsplaner visar det sig att "öppet klimat" och högt i tak, är en återkommande fråga. Att öka andelen medarbetare som upplever att verksamheten har ett "öppet klimat" och högt i tak, är naturligtvis angeläget både för medarbetare och verksamhet och lyfts därför in som ett målvärde att följa upp i Planen för lika rättigheter och möjligheter. Vad vi inom centrumet kan göra för att förbättra detta är en fråga som kommer att tas med till vårens Workshop i medarbetaruppföljning. Vid Workshopen kommer även att diskuteras hur vi kan höja resultatet av de frågor som följs upp i verksamhetsplanen, dvs. medarbetarnas upplevelse av medinflytande, ledarskapsindex samt medarbetarnas kunskap om enhetens resultat. 25 Delårsrapport

25 sidan 25 av 29 EKONOMIPERSPEKTIVET BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE Strategimål 1: CKOC har ekonomi som ger handlingsfrihet Strategimål 2: CKOC har kostnadseffektiv och konkurrenskraftig verksamhet VÄSENTLIGA INSATSER OCH RESULTAT Resultatet 2011 uppgick till -47,2 mkr, vilket slutligen blev 2,3 mkr bättre än budget och 24,8 mkr bättre än Därmed uppnår vi de mål vi satt inom ekonomiperspektivet men den övergripande bedömningen av strategimålet; Ekonomi som ger handlingsfrihet är ännu inte uppfylld eftersom ekonomin fortfarande inte är i balans. CKOC har under året haft mycket fokus på ekonomin genom följande åtgärder: Personalinsatsen står för den största andelen av kostnaderna och kräver regelbunden uppföljning för att hålla ekonomin under kontroll. Klinikerna har under året agerat mycket kostnadsmedvetet och vid varje tillfälle försökt hitta de mest kostnadseffektiva lösningarna. Sjukvårdsverksamheten måste dock fungera och vid hög anstormning av patienter, t.ex. inom ortopedin vintern , har man varit tvungen att tillfälligt öppna och bemanna fler vårdplatser. Personalkostnaderna följs upp varje månad och CKOC har en strikt personalbehovsrutin där budgetutrymme och aktuell utveckling tas hänsyn till. I mitten av 2010 planerades personalreduktion med 17 tjänster, varav de flesta genomfördes, dock inte alla. Med de risker som finns i budgeten 2012 i åtanke initierades i december 2011 ytterligare personalreduktion motsvarande 20 heltidstjänster som ska genomföras under våren PE-chef har infört tätare klinikdialoger med respektive verksamhetschef, för att fånga upp och åtgärda avvikelser. Staben har byggt upp standardiserad verksamhetsuppföljning för att synliggöra utveckling och resultat samt öka medvetandegraden hos cheferna. Samtidigt säkerställer vi att alla får samma kvalitet på informationen. Nationella jämförelser har gjorts med KPP som bas. Några kliniker har arbetat tillsammans med Prioriteringscentrum för att analysera och ta fram prioriteringar i sin verksamhet med syfte att få resurserna att räcka till. Fortsatt tätt samarbete med läkemedelsgruppen för att minska läkemedelskostnaden. Riktad uppföljning utvecklad för att främja åtgärdsplaner (t.ex. indikationsanpassningar, rutinskärpningar) inom läkemedelsområdet. En extern utredning har gjorts gällande brutna ampuller för antikroppar som visar att läkemedel kasseras för 2-4 miljoner kronor årligen på Onkologen. Planen 2012 är att organisera särskilda antikroppsdagar för att samla patienterna och eliminera slöseriet. Genomgångar har skett av hur vi beställer lab och röntgen och onödiga undersökningar har tagits bort på några kliniker. Förbättrad tillgänglighet skulle säkerställa att CKOC fick ut alla målrelaterade ersättningar. Tyvärr nåddes inte tillgängligheten i hälften av månaderna vilket betydde att 5,5 mkr inte betalades ut från HSN till CKOC. Avtalet med Sörmland och Västmanland för gynonkologi utvecklades väl och genererade intäkter. Kunderna säger sig vara mycket nöjda, med ett enda undantag, och det är de alltför långa ledtiderna för patologundersökningar. 25

26 sidan 26 av 29 UTFALL NYCKELINDIKATORER Strategimål 1: CKOC har ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde 26 Utfall Senast föreg. utfall 27 Balans mellan intäkter 1) Operativt resultat - 49,5 mkr - 47,2 mkr - 15 mkr och kostnader Verksamhet anpassad 2) Lönekostnadsutveckling ,3 % + 2,1 % + 1,7 % till intäktsutvecklingen 3) Läkemedelskostnadsutveckling 0 % - 7,4 % - 6,1 % Maximalt utnyttjande av upphandling 4) Antal pågående och utförda upphandlingar och materialkostnadsutveckling för definierade nyckelgrupper (Stomi, Ryggimplantat, Osteosyntesmtrl, Tappningskatetrar) 5 största materialgrupper Kostnadsminskning 5-10 % för största mtrlgrupper 5) Utomlänsvårdkostnad Minskning 50 % Avslutat: Tappningskatetrar, Osteosyntesmtrl Hemrespiratorer Pågående: Ryggimplantat Inkontinensmtrl (Stomi avbrutet) Ej genomslag i kostnadsminskn % (- 5,9 mkr) Avslutat: Tappningskatetrar Pågående: Ryggimpl Osteosynt mtrl (Stomi avbrutet) Strategimål 2: CKOC har kostnadseffektiv och konkurrenskraftig verksamhet Mättidpunkt % (- 2,5 mkr) Framgångsfaktor Kostnad per patient (KPP) används som verktyg vid ekonomisk uppföljning Nyckelindikator/annan uppföljning 1) DRG-kostnad för de 5 största DRG-grupperna hos varje klinik 30 i jämförelse med nationella databasen Målvärde Utfall Senast föreg. utfall 29 < 96,5 % av 93,9 % 96,5 % genomsnitt riket Minimera utomlänsvårdkostnader Mättidpunkt 2010 ANALYS OCH REFLEKTION CKOC har jämfört KPP-genomsnittskostnad för respektive kliniks 5 största DRG-grupper inom slutenvården med nationell nivå gick kostnaden i jämförelse ned ytterligare från 95,6 % till 93,9 % av nationellt genomsnitt. Det visar att CKOC arbetar med och förbättrar sin produktivitet och kostnaderna per patient reduceras. Trots det visar centrum upp ett så pass högt ekonomiskt underskott för centrum 2010 och Enligt enhetens verksamhetsplan Målvärde Delårsrapport I jämförbara termer, rensat för Onkologiskt Centrum och Onkgenetik = 100,8%, 2009 = 96,5%, dvs. reduktion två år i rad vs nationellt genomsnitt 30 (totalt 35 st = ca 20-25% av verksamheten) 26

27 sidan 27 av 29 Inkluderar verksamhet för 361 mkr (SV) vilket är 23,7% av totala verksamheten ,8% ,5% ,9% 65% av DRG-grupperna ligger under nationellt snitt (2009:60%) Nationell kostnadsjämförelse per vårdkontakt (SVinnerfall) och klinik, CKOC Visar per klinik snittkostnad av de 5 största DRGgrupperna inom SV jämfört med nationell nivå (=100) För 2010 och 2009 och enbart innerfall är medtagna (dvs exkl ytterfall) Ur ologen Ort ViN Ort US 60 Kir ViN 50 He m atologe n Kir US Lungmedicin Nationellt snitt Onkolo gen FÖRDJUPAD ANALYS AV EKONOMIN EKONOMISKT RESULTAT 2011 Resultatet för CKOC 2011 uppgick till -47,2 mkr, vilket är 2,3 mkr bättre än budget och 24,8 mkr bättre än Ackumulerat resultat (mkr) Rullande 12-månaders resultat (mkr) 20,0 10,0 20,0 10,0 Rullande årstotaler Trend 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0-50,0-60,0-70,0-80,0-90,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Ack 2009 Ack 2010 Ack 2011 Budget ack Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0-50,0-60,0-70,0-80,0-90,0-100,0 M J S D M J S D M J S D Resultatet innehöll ett antal kostnadsposter som ökade jämfört med budget, framförallt är det de produktionsrelaterade kostnaderna (operation, röntgen, lab och material), kostnader för satellitvårdplatser US och lägre intäkter för målrelaterade ersättningar. Samtidigt hölls löne- och personalkostnaden inom ramarna och visade en rimlig nivå jämfört med föregående år, ökning med 2,2 % för lön och 1,6 % för hela personalkostnaden. Tack vare patentutgångar och internt arbete såg vi för första gången på flera år minskade läkemedelskostnader, framförallt inom Onkologin, mer än vad som budgeterats. Läkemedelskostnaden minskade med - 7,4 % totalt, vilket hade stark 27

28 sidan 28 av 29 positiv påverkan på resultat. Avskrivningarna hamnade på en lägre nivå då driftssättningen av linjäracceleratorn gjordes först i januari Slutligen påverkar avtalet med Västmanland och Sörmland positivt då patientflödet till del rymts inom befintlig kapacitet. Nedanstående tabell förklarar utvecklingen mellan budget och utfall 2011 för de större posterna (mkr). Budgeterat resultat ,5 Onkologiskt centrum till CHV -0,3-0,3 Rörliga ersättningar (region, Västmanland, Sörmland, Allogena transplantationer fskrlösning, Kalmarpat) 26,5 Målrelaterade ersättningar HSN -5,5 Medicinskt färdigbehandlade 2,1 23,1 Lönekostnader (varav övertid -1,4 mkr) -4,4 Reducerad arbetsgivaravgift ungdomar, pensionärer 7 Arbetsgivaravgifter och övriga personalkostnader -3,6-1 Utomlänsvård -4,5 Satellitplatser -2,1 Operation -2 Röntgen och lab -5,4-14 Läkemedel 6,6 Lapraskopimaterial -4,4 Övrigt material -12,3-10,1 Avskrivningar 4,5 Finansiella kostnader 0,9 Kirurgkliniken US åtgärdsplan -8,3 Övriga kostnader och intäkter 7,5 4,6 Utfall resultat ,2 Tabell som förklarar utvecklingen mellan 2010 och utfall 2011 för de större posterna (mkr). Utfall resultat 2010 (mkr) - 72,0 Onkologiskt centrum till CHV -0,8 Onkologisk Genetik till DC -1,8-2,6 Regionintäkter -4,5 Utomregionala intäkter (varav Västmanland/Sörmland +8,3 mkr) 5,7 Resursfördelning (kurativa läkemedel) 6,5 HSN 10,1 Övrigt (varav fskrkassan +1,7 mkr) 4,8 22,6 Lönekostnader (+2,2%) -7,1 Sänkta arbetsgivaravgifter (0,5%) 1,6 Arbetsgivaravgifter och övriga personalkostnader -3,5-9 Utomlänsvård 5,9 Satellitplatser -2,1 Operation -3,1 Röntgen och lab -1,5-0,8 Läkemedel 13 Lapraskopimaterial -4,3 Övrigt material -2,6 6,1 Avskrivningar -0,5 Finansiella kostnader -2 Övriga kostnader och intäkter 11 8,5 Utfall resultat 2011 (mkr) - 47,2 Resultat per klinik Tabell specifikation resultat (mkr) Verksamhetsområde/Klinik Diff Budget 2011 Helårsbedömning DÅ10 Diff Utfall vs budget Onkologen -3,1 10,4 13,5-4,9 6,2 15,3 Hematologen -7,5-4,9 2,6-7,5-5,4 2,6 Lungmedicin -3,8-6,2-2,4-3,9-5,9-2,3 Ortopedkliniken US* -5,2-2,4 2,8-2,7-2,1 0,3 Ryggkliniken* -1,5-1,5 0,0 0,2-1,5 Ortopedkliniken ViN -4,7-5,6-0,9 0,0-6,0-5,6 Urologen -13,1-4,3 8,8-3,7-5,8-0,6 Kirurgkliniken i Östergötland** -31,1-0,2-0,9 0,0-0,2 Kirurgkliniken US** -23,1-14,3-25,6-8,8 Kirurgkliniken ViN** -8,7-7,5-5,6-1,2 Dagkirurgen i Finspång 0,1-0,1-0,2 0,0 0,2-0,1 Radiofysik 0,5 0,2-0,3 0,0 0,0 0,2 Övrigt/stab/gemensamt -4,9-0,8 4,1-5,3-2,5 4,5 CKOC totalt 72,8 47,2 25,6 49,8 52,3 2,6 Onkologiskt Centrum 0,8-0,8 0,3-0,3 CKOC totalt, inkl Onkologiskt C 72,0 47,2 24,8 49,5 52,3 2,3 * Ortopedkliniken US delades 2011 upp i Ortopedkliniken US och Ryggkliniken ** Kirurgkliniken i Östergötland delades 2011 upp i Kirurgkliniken US och Kirurgkliniken ViN 28

29 sidan 29 av 29 Onkologen hade starkt positiv påverkan av lägre läkemedelskostnader vilket var en effekt av både patentutgångar och indikationsanpassningar, lägre avskrivningar pga. linjäracceleratorn samt högre kundintäkter med god marginaleffekt. Det tillsammans gör att kliniken för första gången på flera år visar positivt resultat. Hematologen förbättrar sitt resultat trots ökade läkemedelskostnader. En del av volymökningen, bl.a. delar av de allogena transplantationerna finansieras rörligt vilket påverkar positivt. Kliniken bedriver högspecialiserad vård med hög vårdtyngd på ett resurssnålt sätt. Lungmedicin försämrar sitt resultat. Framförallt är det ökade läkemedelskostnader, dels för patientkategorier som 2010 i högre grad deltog i studier, dels genom att de nya riktlinjerna för lungcancer gradvis implementerades. Ortopedkliniken US och Ryggkliniken måste fortfarande analyseras som en enhet då inte alla transaktioner mellan dem är utklarade. Tillsammans visar de resultatförbättring även om resurserna ökat då Ryggkliniken blivit en självständig enhet med verksamhetschef samt ökning av läkarresurs. Ortopedkliniken ViN har en ogynnsam utveckling. I början av året ökade trycket starkt pga. vintervädret och krävde att fler vårdplatser öppnades för att klara det akuta behovet. Därmed ökade personalkostnaderna alltför kraftigt. Medelvårdtiderna har ökat pga. kraftig ökning av medicinskt färdigbehandlade. Vidare hade kliniken betydligt högre nivå på utomlänsflöden med många valfrihetsremisser för gränsboende patienter som av vårdcentralerna remitteras för vård i Sörmland. Urologen visar positiv utveckling gentemot 2010 och ligger även de, trots negativt resultat, på en historiskt bra resultatnivå. Låga personalkostnadsökningar bidrar liksom reducerade labkostnader samt lägre utomlänskostnader pga. förbättrad tillgänglighet. Kostnaden för tappningskatetrar fortsatte öka med 12,5% trots upphandlingen. Förväntningarna är att kostnaden vänder nedåt 2012 som ett resultat av upphandlingen. Kirurgklinikerna visar ingen förbättring jämfört med 2010, trots åtgärdsprogram. Kirurgen ViN har genomfört ett antal åtgärder som bl.a. inkluderar reduktion av vårdplatser (AVA) och neddragning av personal, men drabbades av dubbla kostnader för bl.a. personal i samband med överföringen av bröstcancerkirurgin till US. Vidare innebär starten för vårdval obesitas inkörningskostnader i form av utbildning och längre operationstider. Kirurgen US belastas med kostnader för satellitvård, då de med över 600 dagar varit den klinik på US som ekonomiskt blivit mest påverkad negativt. Den reviderade åtgärdsplanen från 2010 har inte genomförts i den omfattning som förväntades. Nya åtgärder måste därmed vidtas Resultatet på Staben/gemensamt blev bättre än 2010 och budget, bl.a. pga. lägre räntekostnader samt lägre övriga verksamhetsknutna kostnader. Radiofysik och Dagkirurgen i Finspång är mindre enheter som ska balansera och ska ha låg påverkan på totalresultatet. Onkologiskt Centrum och Onkologisk Genetik har tidigare redovisat överskott och påverkar därmed centrumet negativt då enheterna flyttats till CHV och DC. 29

30 Bilaga Centrum Kirurgi Ortopedi Cancervård Bokslut 2011 Resultaträkning (tkr) Bokslut 2011 Budget 2011 (2) Bokslut 2010 (1) Not Intäkter Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter ) Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader ) Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader ) 2) Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar ) Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Bokslut inkluderar Onkologiskt Centrum och Onkogenetisk avdelning 2) Budget 2011 är reviderad från budgeten rapporterad i verksamhetsplanen. Exkluderar Onkologiskt Centrum och Onkogenetisk avdelning. Effekt intäkter tkr, personalkostnad tkr, övriga kostnader tkr, resultat -300 tkr 3) Lämnade bidrag består i budget av sparbeting Kirurgklinikerna som ej kunnat definieras. 4) Senarelagd investering under året av strålbehandlingens linjäraccelerator ger lägre avskrivningsnivå

31 Bilaga Centrum Kirurgi Ortopedi Cancervård Kassaflödesanalys Bokslut 2011 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde -17 Likvida medel vid årets början 32 Likvida medel vid årets slut 15 Noter till kassaflödesanalysen:

32 Investeringsredovisning Bilaga 1 Nettoinvestering Bokslut 2011 Budget 2011 (1,2) Bokslut 2010 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Noter till investeringsredovisning: Not 1) Investeringar till ett värde av totalt 5635 tkr fördes vidare från 2010 till Ursprunglig budget 2011 = tkr Not 2) Investeringar till ett värde av totalt tkr fördes vidare från 2011 till Budget 2011 inkl överföring från 2010, not 1 = tkr

33 Bilaga Centrum Kirurgi Ortopedi Cancervård Balansräkning (tkr) Bokslut 2011 IB Bokslut 2010 Not # TILLGÅNGAR # Pågående arbeten, maskiner och inventarier # Inventarier # Datautrustning # Medicinteknisk apparatur # Summa Anläggningstillgångar # Förråd mm # Kundfordringar 0 0 # Övriga kortfristiga fordringar 0 14 # Förutbet kostn upplupna intäkt ) # Kassa och bank ) # Summa Omsättningstillgångar # SUMMA TILLGÅNGAR # EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER # Balanserat eget kapital # Årets resultat # Summa Verksamhetens eget kapital ) 2) # Leverantörsskulder # Semlöneskuld okomp övertid mm # Upplupna kostn förutbet intäkt # Övriga kortfristiga skulder # Summa Skulder # SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen Not 1) Balanserat eget kapital IB Bokslut 2010 har justerats enligt ekonomistyrningsprinciper med tkr Not 2) Balanserat eget kapital UB Bokslut 2011 har justerats enligt ekonomistyrningsprinciper med tkr Not 3) Alla negativa bankkonton på enheterna har flyttats över till skuldkontot Not 4) Orsak till ökningen är att regiondebiteringen tom november krediterats och helåret bokats upp som interim.

34 Bilaga 2 Investeringssammanställning 2011, per objekt Produktionsenhetens namn: 060 Centrum för Kirurgi, Ortopedi och Cancervård 2011 (3) Budget 2011 Totalt investeringsbelopp (tkr) (tkr) (tkr) Beräknat slutår investering 1) Specifikation av objekt överstigande tkr: Utbyte linjäraccelerator (app. A), stråbehandlingen, Onkologen (2) Utrustning / Inventarier i samband med ombyggnad. Övertag från FM-centrum Övriga objekt < tkr Summa investeringar (tkr) Eventuell kommentar: 1) Totalt investeringsbelopp anges endast om investeringen löper över flera år, då anges även det år då investeringen beräknas vara slutförd. 2) Pågående investering 2011, tas i bruk januari I budget specificerat som Utbyte linjäraccelerator samt Micro MLC dosplanering 3) Investeringar uppgående till tkr begärs överförda från 2011 till 2012

35 Centrum för Kirurgi, Ortopedi och Cancervård under 10 år, (7) Bilaga (1) 2010 (1) 2011 Vårdtillfällen varav oplanerade varav planerade utveckling tot vtf från föregående år 0% 2% -11% 0% 2% -1% -1% 2% -5% 4% andel oplanerade 61% 61% 60% 59% 59% 60% 56% 53% 52% 51% Vårdtid varav oplanerade varav planerade utveckling tot vårdtid från föreg år 2% -5% -12% -4% 3% 5% -1% -4% -7% -1% andel oplanerade 63% 61% 64% 62% 64% 63% 59% 55% 53% 54% Medelvårdtid 5,3 4,9 4,8 4,7 4,7 4,9 4,9 4,6 4,5 4,3 varav oplanerade 5,4 5,0 5,1 4,9 5,1 5,2 5,2 4,7 4,6 4,6 varav planerade 5,1 4,8 4,4 4,3 4,1 4,5 4,6 4,5 4,4 4,0 Läkarbesök varav nybesök (5) varav återbesök utveckling tot läkarbesök fr föregående år -2% -14% -9% 7% -5% 0% 0% 3% -4% -1% Planerade vårdtillfällen % nybesök 60% 60% 51% 35% 42% 38% 42% 43% 48% 50% Återbesök % vårdtillfällen 5,1 4,2 4,2 4,2 4,0 4,0 4,1 4,0 4,2 4,0 Sjukvårdande behandling DRG varav slutenvård varav öppenvård utveckling DRG tot från föregående år 10% 3% -20% -2% 18% 6% 18% -2% -7% 11% Medel DRG-vikt SV 1,30 1,32 1,18 1,16 1,09 1,10 1,18 1,19 1,20 1,20 Antal anställda, heltidsmått (1) (2) (3) Omsättning, mkr (1) (2) Utveckling omsättning 11,3% 7,8% 7,1% 3,3% -1,3% -8,1% 0,5% Resultat, mkr (1) (2) - 38,4 9,1 21,9-40,3-53,0-53,3-72,0-47,2 Personalkostnad, mkr (1) (2) Personalkostnad % av totalkostnad 36% 35% 35% 33% 33% 34% 33% 33% Personalkostnadsutveckling (1) (4) (6) 5,1% 6,5% 5,0% 4,2% 1,1% -4,3% -0,4% Totalkostnad, mkr (1) (2) Totalkostnadsutveckling (1) 7,3% 6,9% 11,5% 4,0% -1,2% -1,6% 0,1% DRG-poäng / anställd 22,5 23,7 27,9 29,3 26,9 30,2 Personalkostnad / DRG-poäng Totalkostnad / DRG-poäng (1) Volymminskning, pga överföring av verksamhet till Proxima och NSV (5) Akutmottagningsbesök som redovisades direkt på centrum (LiM och ViN) är eliminerade (2) Redovisas from 2004 efter nyorg till länsövergripande organisation (6) 2011 flyttades Onkologiskt centrum till CHV och Onkgenetiken till DC. Personalkostnadsförändring i jämförbara termer +1,6% (3) Heltidsmått, anställda >3mån, genomsnitt år (7) motsvarades CKOC av KC (Kirurg- och Onkologicentrum) och OC (Ortopedicentrum), inkluderades klinikerna i andra centrumbildningar (4) Minskning, pga överföring av verksamhet till Proxima och NSV, påverkar mån och mån Vårddata kan dock mätas motsvarande CKOC-organisationen

36 Öppna jämförelser 2011, CKOC Bilaga 4 Cancersjukvård Nivå vs riket Förändrin E-län över g vs 2010 nationellt genomsnitt: 2009 (2008 års utfall) Östergötland Överlevnad vid tjocktarmscancer 63,9 62,6 Nationell placering 1-7 Ja Ökar 63,4 56,9 Överlevnad vid ändtarmscancer 60,2 61,9 Nationell placering Ökar 60 61,1 Överlevnad vid bröstcancer 87,8 88,8 Nationell placering Viss minskn 88 87,7 Överlevnad vid lungcancer 50 46,1 Nationell placering 1-7 Ja Ökar 44 24,8 Omoperation vid ändtarmscancer 9 10,8 Nationell placering 1-7 Ja 9 6,5 Kurativ behandling vid prostatacancer 66,5 69,8 Nationell placering 8-14 Minskar 70,3 69,7 Tid till behandlingsbeslut vid ÖNH-tumör Nationell placering Minskar 59,8 67,1 Omoperation vid tjocktarmscancer 6,6 8,7 Nationell placering 1-7 Ja Nytt Dödlighet vid operation för tjocktarmscancer 6,06 5,33 Nationell placering Nytt Dödlighet vid operation för ändtarmscancer 4,26 3,57 Nationell placering Nytt Omop. Vid bröstcancer pga tumördata 10,8 11,9 Nationell placering 8-14 Ja Nytt Omop. Vid bröstcancer pga komplikation 1,31 1,5 Nationell placering 1-7 Ja Nytt Tid till operation vid bröstcancer Nationell placering 8-14 Ja Nytt Multidisciplinär konferens vid lungcancer 71,1 50,4 Nationell placering 1-7 Ja Nytt Tid till behandlingsbeslut vid lungcancer Nationell placering Nytt Tid till besök vid prostatacancer Nationell placering Nytt Antal parametrar över nationellt genomsnitt, % 50% 43% 57% Förbättrade värden, % sedan 2010: 57% Rörelseorganens sjukdomar Nivå vs riket E-län över Förändrin nationellt g vs 2010 genomsnitt (1): Implantatöverlevnad vid total knäprotesoperation 98 96,1 Nationell placering 1-7 Ja Ökar 96,4 98,9 Implantatöverlevnad vid total höftprotesoperation 97,1 95 Nationell placering 1-7 Ja Ökar 96,9 98,2 Omoperation efter total höftprotesoperation 1,52 1,81 Nationell placering 8-14 Ja Minskar 1,72 1,3 Patientrapporterat resultat av total höftprotesoperation 0,325 0,385 Nationell placering Ökar 0,295 0,297 Oönskade händelser efter knä- och total 3,99 3,35 Nationell placering Minskar 4,23 4,4 höftprotesoperation Väntetid inför höftfrakturoperation Nationell placering 8-14 Ja Ökning Protesopereration vid höftfraktur 60 60,6 Nationell placering 8-14 Viss minskn 60,3 61,4 Läkemedel mot benskörhet efter fraktur 13 13,9 Nationell placering 8-14 Ökar 11,8 19,7 Tillgänglighet, väntat > 90 dagar - besök ortopedisk Borttaget 9,6 46,9 mottagning (%) Tillgänglighet, väntat > 90 dagar - knä- och total Borttaget 9,6 6,2 höftprotesoperation (%) Artroskopi i knäleden vid artros eller meniskskada Nationell placering 1-7 Ja ,7 Patienttillfredsställelse efter total höftprotesop. 83,7 86 Nationell placering Nytt Implantatöverlevnad vid halvprotesop. 98,2 96 Nationell placering 1-7 Ja Nytt Åter till ursprungligt boende efter höftfraktur 74,8 79,3 Nationell placering Nytt Patientrapp. Förbättring efter op. För spinal stenos 72,1 75,8 Nationell placering 8-14 Nytt Patientrapp. Förbättring efter op. För diskbråck 89,8 88,7 Nationell placering 8-14 Ja Nytt Utbytesoperation efter korsbandsoperation 1,46 2,69 Nationell placering 1-7 Ja Nytt Antal parametrar över nationellt genomsnitt, % 53% 73% 64% Förbättrade värden, % sedan 2010: 78% Kirurgisk behandling Nivå vs riket E-län över Förändrin nationellt g vs 2010 genomsnitt (1): 2011 (2010 års utfall) Östergötland Riket 2010 (2009 års utfall) Östergötland 2011 (2010 års utfall) Östergötland Riket 2010 ( (2008 Östergötland Östergö tland 2011 (2010 års utfall) Östergötland Riket 2010 ( (2008 Östergötland Östergö tland Omoperation vid ljumskbråck 97,8 97,5 Nationell placering 8-14 Ja Ökar 96,8 96,4 Dagkirurgiska operationer vid ljumskbråck 65,5 77,4 Nationell placering Minskar 81,6 78 Miniinvasivt borttagande av gallblåsa 69,2 86 Nationell placering ,3 85,1 Kirurgiska komplikationer efter borttagande av gallblåsa 7,48 5,37 Nationell placering Ökar 6,3 2,9 Tillgänglighet, väntat > 90 dagar - besök allmänkirurgi Borttaget 36,1 33,8 Tillgänglighet, väntat > 90 dagar - ljumskbråcksoperation Borttaget 20,6 16,7 Tillgänglighet, väntat > 90 dagar - galloperation Borttaget 35,1 11,7 Dödlighet efter vård för blödande magsår 19,7 21,1 Nationell placering 8-14 Ja Nytt Uppföljning av patienter efter obesitaskirurgi 53,8 79,2 Nationell placering Nytt Minskning av övervikt efter obesitaskirurgi 76,5 75,3 Nationell placering 8-14 Ja Nytt Död eller amp. Efter op. Av kärlförtrångning i ben 12 8 Nationell placering Nytt Antibiotika vid borttagande av gallblåsa 7,4 13,7 Nationell placering 1-7 Ja Nytt Antal parametrar över nationellt genomsnitt, % 44% 14% 57% Förbättrade värden, % sedan 2010: 25% Totalt CKOC, antal % över nationellt genomsnitt: 50% (20/40) 44% 60% Totalt CKOC, förbättrade värden, % sedan 2010: 60% (12/20) 44% Exklusive cancervård: Totalt CKOC, antal % över nationellt genomsnitt: 50% (12/24) 50% Totalt CKOC, förbättrade värden, % sedan 2010: 62% (8/13) 33%

37 Öppna jämförelser cancervård 2010, CKOC Bilaga 4 Cancersjukvård, övergripande Nivå vs riket E-län på eller över nationellt genomsnitt (1): Överlevnad vid cancersjukdom, alla 65,9 68,8 0 Andel pat där VAS/NRS används för att skatta smärta under sista veckan i 41,4 18,8 livet 1 Vidbehovsordin mot smärta under pat sista levnadsdagar 95,7 95,4 1 2 Antal % över nationellt genomsnitt 67% Bröstcancer Nivå vs riket E-län över nationellt genomsnitt (1): Överlevnad 87, Multidisciplinär konferens inför behandling 42, Multidisciplinär konferens efter operation 64,7 95,8 0 Väntetid från första besök hos specialist till operation Väntetid från operation till provsvar Fastsställd diagnos före operation 81,4 89,8 0 Operation med sentinel node-teknik 80,6 80,9 1 Omoperation på grund av tumördata 10,8 11,9 1 Omoperation inom 4 veckor pga komplikation 1,3 1,5 1 5 Antal % över nationellt genomsnitt 56% Prostatacancer Nivå vs riket E-län över nationellt genomsnitt (1): Väntetid till första besök hos specialist Skelettscintigrafi vid prostatacancer av lågrisktyp 5,1 4,5 1 Aktiv monitorering vid prostatacancer av lågrisktyp 80 58,4 1 Kurativ behandling vid prostatacancer av lokaliserad mellan och högrisktyp 66,5 68,4 0 Behandling vid lokalt avancerad prostatacancer 38,3 42,5 0 2 Antal % över nationellt genomsnitt 40% Tjocktarmscancer Nivå vs riket E-län över nationellt genomsnitt (1): Överlevnad vid tjocktarmscancer 64,2 63,3 1 Multidisciplinär konferens inför behandling 26,4 32,4 0 Multidisciplinär konferens efter operation 61,5 59,2 1 Minst tolv lymfkörtlar undersökta i operationspreparat 70,1 77,2 0 Komplikation i form av perforerad tarm under operation 2,5 3 1 Mer än 15 dagars vårdtid efter operation 11,2 14,9 1 Omoperation inom 30 dagar efter primäroperation pga komplikation 6,6 8,7 1 Avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation 5,5 5,6 1 6 Antal % över nationellt genomsnitt 75% Ändtarmscancer 2010 (2009 års utfall) Östergötland Riket 2010 (2009 års utfall) Östergötland Riket 2010 (2009 års utfall) Östergötland Riket 2010 (2009 års utfall) Östergötland Riket 2010 (2009 års utfall) Östergötland genomsnitt (1): Riket E-län över nationellt Nivå vs riket Överlevnad vid ändtarmsscancer 59,1 62,3 0 Multidisciplinär konferens inför behandling 75,1 79,2 0 Multidisciplinär konferens efter operation 73,9 71,6 1 Minst tolv lymfkörtlar undersökta i operationspreparat 44 66,9 0 Strålbehandling inför operation 73,9 65,5 1 Komplikation i form av perforerad tarm under operation 7,7 5,6 0 Anastomosinsufficines efter operation 14,4 9,4 0 Mer än 21 dagars vårdtid efter operation 8,3 12,3 1 Omoperation inom 30 dagar efter primäroperation pga komplikation 9 10,8 1 Ny cancer i bäckenet inom fem år efter operation 2,5 7,4 1 Avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation 4,3 3,6 0 5 Antal % över nationellt genomsnitt 45%

38 Öppna jämförelser cancervård 2010, CKOC Bilaga 4 Lungcancer Nivå vs riket E-län över nationellt genomsnitt (1): Överlevnad vid lungcancer 42,6 40,3 1 Multidisciplinär konferens inför behandling 71,1 50,4 1 Väntetid från remissankomst till specialistklinik till beslut om behandling Lungcancer bekräftat med vävnadsprov 97,9 95,1 1 Användning av PET-CT inför kurativt syftande behandling 67,3 49,1 1 Kurativt syftande kirurgi vid icke småcellig lungcancer i stadium I och II 67 68,6 0 Palliativ strålbehandling vid lungcancer i stadium IIIB och IV 20,2 13,1 1 Palliativt syftande kemoterapi vid obotlig lungcancer 57,6 63,2 0 5 Antal % över nationellt genomsnitt 63% Äggstockscancer Nivå vs riket E-län över nationellt genomsnitt (1): Överlevnad vid äggstockscancer 47, Antal % över nationellt genomsnitt 100% Njurcancer Nivå vs riket E-län över nationellt genomsnitt (1): Överlevnad vid njurcancer 58,9 64,5 0 Väntetid från remiss till första besök hos specialist Väntetid från beslut om behandling till operation Primär utredning med datortomografi av bröstkorgen före operation 85,9 82,6 1 1 Antal % över nationellt genomsnitt 25% Blåscancer Nivå vs riket E-län över nationellt genomsnitt (1): Överlevnad vid blåscancer 78,3 75,2 1 Väntetid från remissankomst till första besök hos specialist Väntetid från första besök hos specialist till transuretal resektion Intravesikal behandling av tumör i stadium T1 62,1 42,4 1 Kurativt syftande behandling av tumörer i stadium T2-T4 54, Antal % över nationellt genomsnitt 60% Huvud- och halscancer Nivå vs riket E-län över nationellt genomsnitt (1): Överlevnad vid huvud- och halscancer 62,4 61,8 1 Väntetid från remiss till specialistklinik till beslut om behandling Väntetid från remiss till behandlingsstart Väntetid från beslut om behandling till behandlingsstart Antal % över nationellt genomsnitt 33% Malignt hudmelanom 2010 (2009 års utfall) Östergötland Riket 2010 (2009 års utfall) Östergötland Riket 2010 (2009 års utfall) Östergötland Riket 2010 (2009 års utfall) Östergötland Riket 2010 (2009 års utfall) Östergötland Riket 2010 (2009 års utfall) Östergötland genomsnitt (1): Riket E-län över nationellt Nivå vs riket Överlevnad vid malignt hudmelanom 87,3 89,3 0 Väntetid från provtagning till diagnosbesked till patient Malignt hudmelanom med en tumörtjocklek på 1,0 millimeter eller mindre 52,1 50,8 1 1 Antal % över nationellt genomsnitt 33% 32 Totalt CKOC, antal % över nationellt genomsnitt 53%

39 Knöl i bröstet-processen: Bilaga 5 Under 2011 har följande förändringar och åtgärder utförts: Bröstenhet har skapats i september 2011 för att samla kompetens och erbjuda patienten ett effektivt vårdflöde. Bröstenheten är lokaliserad på Universitetssjukhuset i Linköping. Processansvarig tillsatt 7 november All bröstkirurgi är sedan september 2011 förflyttad från ViN, Norrköping till US i Linköping. Ett pilotprojekt påbörjades i maj Det projektet innebar att 3 vårdcentraler i västra länsdelen av Östergötland kan remittera patienter, som söker för bröstsymptom, direkt till kirurgens bröstmottagning för utredning. Pilotprojektet kommer att utvidgas till att omfatta alla vårdcentraler i västra länsdelen från och med april Beslut har tagits om att röntgenläkarna ska utföra bröstpunktioner istället för patolog/cytologläkare. Det planeras vara fullt genomfört i april Ledtider i processen registreras på alla patienter och rapporteras månadsvis till landstingsledningen. Ledtider 2011: Bröstcancerprocessen 2011 Ledtider (median) för patienter som opererats angiven månad 1:a besök Onkologi Kirurgbesök efter operation PAD svar utlämnat Operation Beskedbesök Cytologisvar Punktion Januari F ebruari Mars April Maj J uni Juli Augusti S eptember Oktober November Dagar Målsättningen är max 28 dagar mellan remiss / punktion och operation. För närvarande nås inte målet. Ledtiderna har ännu inte förbättras på grund av en del strukturella problem, som kommer att beskrivas framöver med exempel på förbättringsåtgärder som pågår. Väntetiderna till operation har varit svår att förkorta på grund av ombyggnation (OPUS12). Kommer att förbättras från och med hösten 2012 då ombyggnationen på operation är klar. Kirurgen och operation har dock genom bra och kreativt samarbete kunnat hitta lösningar kontinuerligt sedan kirurgin flyttades till US, för att ändå hålla ledtiden på rimlig nivå Ett annat problem är brist på specialistkompetens som till exempel den nationella bristen på patologer och röntgenläkare med specialistkompetens inom mammografi. Rekryteringsarbete pågår inom båda specialistområdena, exempelvis inom klinisk genetik och patologi utbildas nu flera specialistläkare och på mammografienheten finns en specialistläkare under utbildning. Under våren 2012, kommer kompetensförflyttningen att ske mellan Patologen och Mammografienheten rörande punktioner. Under utbildningstiden kan det uppstå förlängda ledtider men i förlängningen kommer åtgärden att förkorta patienternas ledtid genom processen. Återkoppling från patienter och medarbetare i processen: Förflyttningen av kirurgin har för patienterna inneburit att all kompetens inom bröstutredning och behandling samlats på ett sjukhus vilket i förlängningen ska leda till bättre medicinskt omhändertagande och effektivare vårdprocess.

40 Patientföreningen har gjort förfrågningar och önskar att det utvärderas att om patienter från Norrköpingsområdet upplever det negativt att få åka till Linköping för all vård. Detta kommer att utvärderas i kommande patientenkäter för att mäta patienttillfredställelse. Distriktsläkarna på de vårdcentraler som ingick i pilot-projektets första del har besvarat en enkät om sina erfarenheter utav projektet, vilket var genomgående positiva erfarenheter. Kompetensförflyttningen mellan patologen och röntgen angående punktionerna kommer i förlängningen att vara positivt för bröstprocessen. Svårigheten är att det råder brist på specialistläkare både inom röntgen (bröstdiagnostik) och patologi. Koloncancerprocessen: Under 2011 har följande förändringar och åtgärder utförts: Den 4:e april, startade en ny vårdprocess för patienter med misstänkt koloncancer. Den nya processen innebär att patienten utreds snabbare och sedan flyttas framåt i vårdkedja. Detta uppnås genom att röntgen (även EM-kliniken) vid fynd av misstänkt cancer i kolon kompletterar utredningen med en lungröntgen och samtidigt aktualiserar patienten för kirurgen, som inom någon vecka kallar patienten till ett mottagningsbesök. Vid mottagningsbesöket får patienten diagnosbesked och information om lämplig behandling direkt av kirurgen. Primärvårdsläkaren behöver, i den nya processen, inte informera patienten, men kan förstås välja att kalla tillbaks patienten för ett återbesök. (Observera att processen till att börja med inte gäller cancer i rektum utan endast koloncancer.) Skiss på och bildspelspresentation av - nya vårdprocessen samt informationsbrevet till patienten finns på webbplatsen: Ett parallellt, mer begränsat projekt, har initierats inom ramen av det Regionala Koloncancerprojektet. Syftet är att testa ett multidisciplinärt utredningskoncept för patienter med misstänkt GI-cancer inom en begränsad population. Projektets målsättning är att öka kunskaperna kring hur ett nytt arbetssätt kan öka kvaliteten och patientsäkerheten under utredningsfasen. Viktiga kvalitetsaspekter är patientens möjlighet att bli delaktig och det multidisciplinära lärandet hos medarbetarna med särskild fokus på kommunikation. Till projektet är följeforskaren, Charlotte Lundgren knuten och hennes forskningsresultat kommer att utgöra en kompletterande utvärdering av projektet samt utgöra ett processtöd under projekttiden. En särskild utvärdering av den utvidgade patientenkäten kommer också att göras av Folkhälsocentrum. Ledtider 2011: Under 2011 har mätningen av ledtiderna i processen utvecklats successivt. Sedan februari 2011 mäts ledtiderna enligt nedan: