Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård CKOC Delårsrapport

Transkript

1 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård CKOC Delårsrapport januari augusti Datum: Diarienummer: CKOC

2 Delårsrapport januari augusti Innehållsförteckning Medborgar-/kundperspektivet... 4 Bedömning av måluppfyllelse... 5 Väsentliga insatser och resultat... 5 Utfall nyckelindikatorer - medborgarperspektivet... 7 Processperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer - processperspektivet Medarbetarperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer - medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer - ekonomiperspektivet Fördjupad ekonomisk analys Resultat per verksamhetsområde/klinik (tkr) Fördjupad ekonomisk analys KPP Tabell specifikation resultat... 1 Bilaga 1: Helårsbedömning Bilaga 2: Statistik Bilaga 3: Rapport till RS 36 Bilaga 4: Kvalitets- och patientsäkerhetsrapport

3 Delårsrapport januari augusti Produktionsenhetschefens reflektion För CKOC fortsätter den nu fleråriga trenden med produktionsökningar inom så gott som alla verksamhetsområden. Antalet operationer, läkarbesök och framförallt antalet sjukvårdande behandlingar stiger. En del av produktionsökningen yttrar sig som höga beläggningssiffror för våra avdelningar. Som exempel kan nämnas hematologiska kliniken och lungmedicinska kliniken på US vilka konstant ligger med en beläggning på närmare 110 %. Båda dessa kliniker ingår i det akutmedicinska flödet på US. Lungmedicin har för andra året i rad haft samtliga vårdplatser öppna hela den gångna sommaren med utökad bemanning för att stötta de kliniker inom NSC och HMC som har kraftigt neddraget eller stängt på grund av bemanningssvårigheter. Vi ser en fortsatt stor belastning på dessa båda kliniker även under hösten. Trots produktionsökningar och hög beläggning fortsätter CKOC att förbättra sin tillgänglighet påtagligt. Ledtiderna inom cancerkirurgin har också blivit bättre med undantag för bröstcancerprocessen, där tillgängligheten har försämrats till följd av att det saknas tillräckligt operationsutrymme vid centraloperation på US. Samtidigt har bröstcancerkirurgin gjort enorma framsteg sedan hösten I dag görs drygt 90 % av all bröstcancerkirurgi som dagkirurgi med goda medicinska resultat och nöjda patienter. Detta är unikt i ett nationellt perspektiv och resultatet av ett genomgripande utvecklingsarbete i samarbete med Medicinskt centrum i Linköping. Den förbättrade tillgängligheten i övrigt är resultatet av ett intensivt arbete med förbättrad produktionsplanering. CKOC har fortsatt fokus på att skapa ordning och reda i våra processer i syfte att effektivisera dessa maximalt. Införande av ledningssystem och ISO certifiering av CKOC stab har bidragit till detta och arbetet fortsätter nu på våra kliniker. En ny prioriterad process är prostatacancerprocessen som börjar ta form. Prostatacancer är den cancer som drabbar allra flest individer och är också en av de första diagnoserna där standardiserade vårdförlopp (SVF) införs. CKOC berörs och kommer att beröras av så gott som samtliga SVF som införs i landet vilket är en utmaning. Arbetet med SVF medför ett ökat fokus på att förbättra ledtiderna ytterligare men kommer också leda till en större delaktighet och jämlikhet för våra patienter. Att ge en god och säker vård är vår främsta uppgift och vårt arbete med att skapa förutsättningar för detta genom att hela tiden utvärdera våra egna medicinska resultat och att arbeta med ständiga förbättringar är A och O. Vi har under året därför gjort riktade satsningar för att skapa förutsättningar för deltagande och registrering i alla de kvalitetsregister som finns inom centrum. Nya arbetssätt provas också och utvärderas kontinuerligt. Ett exempel är arbetet med en ny typ av patientnära ronder som införts på kirurgiska kliniken ViN som ett resultat av egeninitierad klinisk forskning. I och med flytt till nybyggda lokaler både på US och ViN finns goda förutsättningar att prova och utvärdera nya arbetssätt som effektiviserar verksamheten till gagn för våra patienter och verksamheten. En fortsatt strategisk viktig fråga är kompetensförsörjning. Utan kompetenta och engagerade medarbetare kommer vi aldrig att nå våra mål. CKOC har liksom flera andra vårdande centrum en stor utmaning i att rekrytera och inte minst att behålla duktiga medarbetare. Vi behöver både fortsätta rekrytera medarbetare och arbeta enligt MEON för att identifiera på vilket sätt arbetsuppgifterna kan utföras på bästa vis. Vi måste även finna sätt att göra det arbete som sker utanför kontorstid inom vården attraktivt. En nyckelfråga för CKOC är organiseringen av den kirurgiska verksamheten i länet, i sjukvårdsregionen och i riket. Vi står inför stora utmaningar med nivåstruktureringar dvs. arbetsfördelning av den kirurgiska verksamheten både nationellt och sjukvårdsregionalt. Här är det av otroligt stor vikt för såväl CKOC som RÖ att vi även framgent kommer att kunna erbjuda såväl basal som högspecialiserad kirurgisk vård samt inte minst att kunna fortsätta vara med och utveckla samt beforska den verksamheten. Utvecklingen av kirurgin från slutenvård till dygnsvård och därifrån till dagkirurgisk vård måste fortsätta och den måste ledas av de kirurgiska verksamheterna själva för att kunna klara produktionsökningar och kostnadseffektivitet och ändå vara säkra på att vi levererar en god och säker vård. 2

4 Delårsrapport januari augusti Det ekonomiska periodbokslutet till och med augusti 2015 ligger i paritet med helårsbedömning 04 trots produktionsökningar med ökade kostnader för cancerläkemedel och medicinsk service. Oaktat stora utmaningar arbetar alla verksamheter inom CKOC målmedvetet med åtgärdsplaner som alla syftar till att uppnå en än högre effektivitet och kvalitet. Dock väntar vi fortfarande på beslut gällande möjligheten att driva och utveckla dagkirurgisk verksamhet i egen regi. Vi hoppas att den fortsatta beslutsprocessen ska ge oss nödvändiga förutsättningar för att nå det långsiktiga ekonomiska målet med en ekonomi i balans. Bedömningen av årsresultatet är att det budgeterade resultatet på -100 mkr kommer att hållas. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård CKOC Ann Josefsson 3

5 Delårsrapport januari augusti Medborgar-/kundperspektivet Strategiskt mål CKOC ska erbjuda sina patienter god vård i rätt tid CKOC:s patienter ska känna sig nöjda, välinformerade och delaktiga i sin vård Bra och jämlik hälsa Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bra tillgänglighet Korta ledtider inom cancervården Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Patienten upplever sig välinformerad och delaktig, vilket skapar trygghet Patienten känner sig nöjd med sin vård Aktuella och korrekta läkemedelslistor Omhändertagande av cancerpatienter Minskat antal återinläggningar Aktivt arbete för att öka vårdens hälsofrämjande arbetssätt Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård Aktivt arbete för att öka vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Resultat 4

6 Delårsrapport januari augusti Bedömning av måluppfyllelse CKOC ska erbjuda sina patienter god vård i rätt tid CKOC uppnår nästan samtliga mål inom det strategiska målet för att erbjuda patienter god vård i rätt tid. Det är inom cancervården som målen inte uppfylls, men CKOC:s resultat har förbättrats avsevärt. Vi bedömer att målen för cancervården kommer att uppfyllas vid slutet av året. Inom bröstcancerprocessen har dock tillgängligheten försämrats med anledning av att det saknas tillräckligt operationsutrymme. Andel återbesök i tid har inte kunnat mätas ännu utan i skrivande stund pågår test av måttet. Delaktiga, välinformerade och nöjda patienter Den nationella patientenkäten genomfördes under våren 2014 och resultaten presenterades i årsrapporten för 2014, genomförs nästa gång Bra och jämlik hälsa Vi uppnår i dagsläget målen avseende en bra och jämlik hälsa. Arbete bedrivs inom CKOC:s kliniker för att säkra en bra och jämlik hälsa och vi hoppas under året kunna utveckla detta arbete ytterligare, vilket borgar för att vi kommer att uppnå målen även vid nästkommande mätningar. Väsentliga insatser och resultat CKOC ska erbjuda sina patienter god vård i rätt tid CKOC har förbättrat sin tillgänglighet påtagligt trots ökad produktion och hög belastning. Det finns fortfarande områden inom cancervården där målen inte uppfylls, men resultaten har förbättrats förutom inom bröstcancerprocessen, där tillgängligheten har försämrats till följd av att det saknas tillräckligt operationsutrymme vid centraloperation på US. Efter ett genomgripande utvecklingsarbete kan numera majoriteten av bröstcanceroperationerna genomföras polikliniskt vid Medicinskt centrum i Linköping (MCL). För de patienter som på grund av andra sjukdomar som hjärt-, kärl- och respiratoriska problem behöver utökade övervakningsresurser sker operation på centraloperation US. För att få in bröstcancerpatienter på US har CKOC ställvis kunnat tilldelas operationsutrymme på akutsal. Den förbättrade tillgängligheten i övrigt är resultatet av ett intensivt arbete med förbättrad produktionsplanering. Delaktiga, välinformerade och nöjda patienter Vår målsättning är att ge patienterna bra och relevant information och öka patientens delaktighet i sin vård. Under 2014 påbörjades arbetet med patientcentrerad vård, delvis med anledning av stundande flytt till nya lokaler i samband med FUS (Framtidens US). Det gäller framför allt ortopedavdelningarna som nu har flyttat till nya lokaler men även kirurgmottagningen som flyttar under Arbetet med att skapa förutsättning för att patienterna ska känna sig delaktiga, välinformerade och nöjda pågår, exempel på detta arbete är implementeringen av bedside-rapport på avdelning 11, en av två kirurgiska vårdavdelningar i Norrköping, och på ortopedens vårdavdelning på US. Överlag har det mottagits väl med mycket positiv respons från patienter och anhöriga. Tio av tio kliniker, där det kan anses vara aktuellt, ger i dagsläget standardiserad behandlingsinformation till sina patienter. Nio av tio kliniker använder någon form av vård- eller rehabiliteringsplan för sina patienter, här finns fortsatt utvecklings- och implementeringsbehov. 5

7 Delårsrapport januari augusti Arbetet med läkemedelsgenomgångar har ännu inte blivit ett etablerat arbetsätt inom CKOC:s kliniker och det skiljer sig stort mellan klinikerna, rutiner för detta utformas på respektive klinik. Vad gäller fungerande rutiner för Säker hemgång finns det fortfarande svårigheter. Sex av nio berörda kliniker uppger i dagsläget att de har en fungerande rutin. Ett försök att lösa detta genom att anställa arbetsterapeut med syfte att säkerställa vårdplanerings- och hemskrivningsprocessen görs på två av CKOC:s kliniker, ett nytt arbetssätt som kommer att utvärderas under året. Bra och jämlik hälsa Arbetet med ett hälsofrämjande förhållningssätt har ökat under senare år och flertalet av CKOC:s kliniker arbetar med detta på olika sätt. Tobaksprevention, bäckenträning inför operation, kostrådgivning, rehabiliterande förhållningssätt, självpalpation är goda exempel på det hälsofrämjande arbetssättet som bedrivs i våra verksamheter. Vår bedömning är att andelen patienter som får information om rökstopp inför kirurgi och deras följsamhet till informationen är hög. Vi tror att vi i dagsläget uppnår 100 procent rökstopp före elektiv kirurgi. En framgångsfaktor är att patienten förstår syftet med den vård och behandling som ges samt hur hon/han själv kan medverka. Det ökar säkerheten och minskar risken för vårdskador. Detta görs med stöd av befintlig patientinformaton från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Patientgruppen med diagnosen KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), erbjuds individuell utbildning om sin sjukdom. Alla väljer dock inte att delta. Implementering av länsövergripande KOL-skolor är genomfört under Flertalet av CKOC:s kliniker arbetar systematiskt för att säkerställa att patienterna får jämlik vård, detta genom jämförelser i de Öppna jämförelserna, olika nationella kvalitetsregister och/eller via benchmarking. Flera av våra kliniker använder sig även av patientrapporterade mått. Här finns dock en förbättringspotential i hur vi på ett systematiskt sätt kan använda oss av resultaten, för att förbättra vården för våra patienter. Vi kommer fortsatt arbeta för att säkerställa en bra och jämlik hälsa. För att säkerställa en god vård behöver vi framförallt arbeta för att systematiskt använda de resultat som vi i dagsläget har tillgång till. 6

8 Delårsrapport januari augusti Utfall nyckelindikatorer - medborgarperspektivet Strategiskt mål 1 CKOC ska erbjuda sina patienter god vård i rätt tid Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Bra tillgänglighet Faktisk väntetid: Andel patienter som får specialistbedömning inom 60 dagar Faktisk väntetid: Andel patienter som får behandling inom 60 dagar Andel återbesök i tid 2015/03 91 % >83 % 83 % 2015/03: >81 % 80 % 86 % Mäts ej >70 % saknas Korta ledtider inom cancervården Väntetid mellan behandlingsbeslut och operativ behandling (cancer) Bröst, behandling inom 17 kalenderdagar (exkl. patientval och MOV*) Väntetid mellan behandlingsbeslut och operativ behandling av cancer i matsmältningsorganen, behandling inom 21 kalenderdagar (exkl. patientval och MOV*) Väntetid mellan behandlingsbeslut och operativ behandling av cancer i urinblåsan, behandling inom 21 kalenderdagar (exkl. patientval och MOV*) Väntetid mellan behandlingsbeslut och kurativ eller palliativ strålbehandling till påbörjad behandling, behandling inom 21 kalenderdagar (exkl. patientval och MOV*) 2015/03 73 % 2015/03 65 % 2015/03 95 % >85 % Andel kliniker som ger Erbjudande direkt Nytt mätetal 50 % 85 % >80 % 81 % >90 % 94 % 93 % >90 % saknas 2015/08 60 % Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Telefontillgänglighet till kliniker/enheter: Andel som har bemannad telefontid minst fem timmar per vardag eller TeleQ för återuppringning samma dag. 2015/04 78 % >60 % Antalet ärenden i mina vårdkontakter per månad Nytt mätetal /08 78 % 2015/

9 Delårsrapport januari augusti * MOV=Medicinskt orsakad väntan Strategiskt mål 2 CKOC:s patienter ska känna sig nöjda, välinformerade och delaktiga i sin vård Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Patienten upplever sig välinformerad och delaktig, vilket skapar trygghet Patientupplevd information och delaktighet 1 (PKU, patientenkät, riket inom parentes) 2014: 82 % Riket 2014: 79 % Mäts 2016 Standardiserad behandlingsinformation till patient Nytt mätetal >10 diagnosgrupper 2015/08 10 Patienten känner sig nöjd med sin vård Aktuella och korrekta läkemedelslistor Patienternas helhetsintryck av sin vård 2 (PKU, patientenkät, riket inom parentes) Andel genomförda läkemedelsgenomgångar inom slutenvård. 2014: 80 % Riket 2014: 79 % Nytt mätetal >40 % 2015/08 41 % Mäts 2016 Omhändertagande av cancerpatienter Minskat antal återinläggningar Andel berörda kliniker som använder vård- /rehabiliteringsplan för cancerpatienter Andel enheter som har fungerade rutin för Säker hemgång 2015/04: 90 % 2015/04 55 % 70 % 90 % 2015/08: 90 % 2015/08 66 % mäts enbart öppenvården i nationella patientenkäten mäts enbart öppenvården i nationella patientenkäten 8

10 Delårsrapport januari augusti Strategiskt mål 3 Bra och jämlik hälsa Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Aktivt arbete för att öka vårdens hälsofrämjande arbetssätt Andel kliniker som på ett tillfredställande sätt arbetar med hälsofrämjande förhållningssätt 2015/04 90 % 97 % 2015/08 90 % Aktivt arbete för att säkerställa en jämnlikvård Andel kliniker som på ett systematiskt sätt arbetar för att säkerställa att patienterna får jämlik vård med jämförelse av sin vård utifrån indikatorer och resultat med motsvarande enheter 2015/04 80 % 80 % 2015/08 90 % Andel kliniker som arbetar för jämlik behandling av patienter genom värdegrundsarbete och handlingsplan 2015/04 70 % >50 % 2015/08 80 % Aktivt arbete för att öka vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Andel kliniker som använder sig av patientrapporterade mått både vad gäller upplevelser av den egna hälsan, livskvalitet och sjukdom och hälso- och sjukvårdens bemötande vård och behandling för att vidta åtgärder som syftar till att förbättra vården eller patienternas hälsa. Ex PROM, PREM 2015/04 80 % 75 % 2015/08 90 % 9

11 Delårsrapport januari augusti Processperspektivet Strategiskt mål CKOC erbjuder cancerbehandling med bästa möjliga effekt baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet, inom ramen för tillgängliga resurser CKOC bedriver kunskapsbaserad och säker vård av hög kvalitet där patienten kan känna sig trygg CKOC bedriver effektiv sjukvård och är en lärande organisation i ständig utveckling och förbättring CKOC har framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Nyttjande av kvalitetsregister Klinisk forskning i syfte att utveckla och förbättra behandlingsmetoder Medicinsk kvalitet i paritet eller bättre i nationell jämförelse Färre vårdrelaterade infektioner och komplikationer Robusta verksamheter Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Produktionsplanering används i verksamheten Medel för FoU görs tillgängliga Effektivt resultat av FoU-satsade medel Användning och omsättning av forsknings- och utvecklingsarbete i den kliniska vardagen Aktiva miljöförbättrande åtgärder för verksamheterna Resultat 10

12 Delårsrapport januari augusti Bedömning av måluppfyllelse CKOC erbjuder cancerbehandling med bästa möjliga effekt baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet, inom ramen för tillgängliga resurser I dagsläget uppfyller CKOC inte våra mål avseende nyregistreringar i INCA registret, dock blev resultatet för helåret 2014 något bättre än tidigare. CKOC bedömer att nyttjande av kvalitetsregister kommer att vara svårt att uppnå under 2015 på grund av resursbrist. CKOC bedriver kunskapsbaserad och säker vård av hög kvalitet där patienten kan känna sig trygg CKOC uppfyller inte nyckelindikatorer för att visa på att det bedrivs en kunskapsbaserad och säker vård av hög kvalitet där patienten kan känna sig trygg. I Öppna jämförelserna har CKOC sammantaget förbättrade värden i 23 av 38 parametrar, vilket signalerar att mycket bra arbete bedrivs för att skapa en kunskapsbaserad och säker vård av hög kvalitet. Följsamhet till klädregler uppfylls men målen för följsamheten till hygienriktlinjer uppnås inte. Målet uppnås inte för andel kliniker som använder befintligt bedömnings-instrument vid misstanke om beroende. Mål för andel berörda kliniker som systematiskt uppmärksammar barn som anhöriga uppnås. CKOC bedriver effektiv sjukvård och är en lärande organisation i ständig utveckling och förbättring CKOC når inte sin målsättning att 50 procent av de opererande klinikerna kontinuerligt ska använda sig av produktionsplanering, men bedömer att målet kommer att vara nått vid årets slut. CKOC har framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft CKOC:s nyckelindikatorer för mått på framgångrik forskning redovisas på helårsbasis. Utöver en kontinuerlig ekonomisk uppföljning av uttagna forskningsveckor, ALF-veckor och forskningsmedel är det svårt att definiera resultatmått för forskning för mätning av framgång i kortare tidsperspektiv. Uttag av bibliometriska data skulle möjligen kunna göras löpande för att bevaka trender. Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Under 2015 har utbildningsmaterial från miljö- och säkerhetsenheten, Vårda miljön, introducerats på CKOC. Fem av elva kliniker har genomfört miljöutbildningen. Återkoppling från Miljö- och säkerhetsenheten visar att sex procent av CKOC:s enheter har rapporterat åtgärder utifrån utbildningsmaterialet. Väsentliga insatser och resultat CKOC erbjuder cancerbehandling med bästa möjliga effekt baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet, inom ramen för tillgängliga resurser Det utdrag som gjorts april 2015 avseende registreringar i INCA registret visar på marginell förbättring jämfört med registreringar under 2014, som helhet. CKOC kommer att fortsätta arbetet med att standardisera vårdplaner utifrån vårdprogram och kvalitetsregister samt att öka antalet läkemedelsstudier. Detta innebär stora utmaningar för verksamheten, i en redan ansträngd vardag. 11

13 Delårsrapport januari augusti CKOC bedriver kunskapsbaserad och säker vård av hög kvalitet där patienten kan känna sig trygg Öppna jämförelserna visar att flera av parameterar har förbättrats sedan 2013 vilket indikerar att mycket bra arbete bedrivs inom CKOC:s respektive kliniker. CKOC har utformat en handlingsplan avseende bedömning och hantering vid misstanke om beroende hos patient. Arbetet med att implementera handlingsplanen pågår. Arbetet med att genomföra kontinuitetshantering pågår och CKOC räknar med att alla kliniker har skapat en kontinuitetsplan under våren 2016, vi når redan nu vårt mål på 50 procent (resultat 78 %). Följsamheten till kläd- och hygienriktlinjer förbättras successivt, men följsamheten till hygienriktlinjerna är fortsatt för låg. Ett intensivt arbete påbörjades 2014 med att sätta fokus på följsamhet till kläd- och hygienriktlinjer. Den utbildning som planerades under våren 2015, för samtliga undersköterskor inom CKOC i syfte att minska andelen VRI och undvikbara vårdskador pågår. I dagsläget har ca 60 av CKOC:s undersköterskor genomgått utbildningen. En samarbetsgrupp med CKOC:s stramansvariga läkare har initierats under våren Infektionsverktyget är implementerat och används, men statistiken är ännu inte tillräckligt stabil för att genomföra mätningar. CKOC har i sina åtgärdplaner för 2015 och framåt att antal VRI ska minska. Under hösten kommer syftet med att kartlägga sjukskrivningsmönstret hos patienter presenteras för centrumledningen och utifrån detta kommer beslut om fortsatt arbete kring detta. CKOC bedriver effektiv sjukvård och är en lärande organisation i ständig utveckling och förbättring Arbetet med att definiera vårdtjänster för att kunna produktionsplanera pågår inom samtliga opererande kliniker. Två kliniker har planerat sin produktion i enlighet med CKOC:s produktionsplaneringsmetodik som bygger på Region Östergötlands rekommendationer. En klinik, ortopedkliniken ViN, har kommit så långt i arbetet att aktivitetsbaserad budgetering tillämpas, även urologiska kliniken är på god väg och kommer börja tillämpa aktivitetsbaserad budget. Planeringen tillsammans med frekvent uppföljning av flödet har gjort att processerna blir effektivare. Det finns fortfarande flaskhalsar, men dessa är tydliggjorda i samband med produktionsplaneringsaktiviteter och därmed finns möjligheten att åtgärda dem. CKOC:s arbete med att planera produktionen noggrannare omfattar fler och fler processer och ambitionen är att samtliga opererande kliniker ska vara genomgångna under Även arbetet med standardiserade vårdförlopp kommer att korta ledtider och därmed effektivisera cancerprocesserna ytterligare CKOC har framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft CKOC har under året startat upp ett arbete med att skriva riktlinjer för hur FoU-medel hanteras inom CKOC. Vidare har CKOC identifierat akademiska nyckelpositioner där det kan bli problem med generationsväxlingen, vilket skall beaktas exempelvis vid personalrekrytering och nomineringar till universitetsbefattningar för leg. vårdyrken. Fortsatt arbete sker med att utveckla karriärmöjligheterna bland annat genom Medicinska Fakultetens och Region Östergötlands satsning på från-student-till-docent. Skapande av forskningschefspositioner är en välkommen satsning som kommer ge ett ökat fokus på FoU-området och särskilt det strategiska arbetet med kompetenssäkring, att stärka svaga FoU-områden, att följa upp resultat samt att öka samverkan med universitetet. Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Vi kommer stötta klinikerna i det fortsatta miljöarbetet för att uppnå Region Östergötlands uppsatta miljömål. 12

14 Delårsrapport januari augusti Utfall nyckelindikatorer - processperspektivet Strategiskt mål 1 CKOC erbjuder cancerbehandling med bästa möjliga effekt baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet, inom ramen för tillgängliga resurser Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Nyttjande av kvalitetsregister Klinisk forskning i syfte att utveckla och förbättra behandlingsmetoder Täckningsgrad INCAregistermoduler 3 nyregistrering inom 4 månader 2015/04 88 % Andel av patienter som deltar i randomiserade forskningsstudier : 3,3 % >95 % 2015/08 82 % >4 % DÅ08, ÅR Strategiskt mål 2 CKOC bedriver kunskapsbaserad och säker vård av hög kvalitet där patienten känner sig trygg Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Medicinsk kvalitet i paritet eller bättre i nationell jämförelse Färre vårdrelaterade infektioner och komplikationer Robusta verksamheter Andel medicinska resultat i Öppna Jämförelser som ligger över nationell medelnivå: Cancer Ort och kir vård Registreringar i luftvägsregistret Andel registrerade patienter och åtgärder Andel kliniker som använder befintligt bedömningsinstrument vid misstanke om beroende Andel berörda kliniker som systematiskt uppmärksammar barn som anhöriga 2014: 47 % 57 % >53 % 67 % Mäts oktober 2015 Nytt mätetal Ska öka ÅR 2015/04 0 % 2015/04 60 % Följsamhet hygienriktlinjer 2015/04: Kläder:98,2 % Hygien: 87,6 % Andel kliniker som genomfört kontinuitetshantering, för att säkra verksamheten vid oväntade driftstörningar 2015/04 10 % 70 % 70 % = RÖ/RD:s VP >95 % >95 % 50 % 2015/08 0 % 2015/08 70 % 2015/08: Kläder: 97 % Hygien:88 % 2015/08 72 % 3 Mäts tertialvis, täckningsgrad för 12-månadersperiod tom föregående tertial 4 Registrerade med Z-diagnos (huvud/bi-) i Cosmic 13

15 Delårsrapport januari augusti Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Andel kliniker som har kartlagt sjukskrivningsmönstret hos sina patienter utdelat på: - Kön - Ålder - Diagnosgrupper - Sjukskrivningslängd 2015/04 0 % 25 % 2015/08 0 % Strategiskt mål 3 CKOC bedriver effektiv sjukvård och är en lärande organisation i ständig utveckling och förbättring Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Produktionsplanering används i verksamheten Andel av opererande kliniker som infört och använder sig kontinuerligt av produktionsplanering 2015/04 16,7 50 % 33,3 Strategiskt mål 4 CKOC har framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Medel för FoU görs tillgängliga Effektivt resultat av FoU-satsade medel Användning och omsättning av forsknings- och utvecklingsarbete i den klinikska vardagen Använda resurser (kr) till forskning (i % av omsättning) (ALF, LfoU, FORSS, läkemedelsstudier och övriga studier) 2014/12: 1,6 % Antal publikationer Citeringsfrekvens 2014: 0,97 Forskningsresultat används i verksamheten 2,5 % ÅR 96 ÅR 1,05 ÅR Strategiskt mål 5 Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Måluppfyllelse Aktiva miljöförbättrande åtgärder för verksamheterna Andel kliniker som genomför åtgärder enligt egen handlingsplan för miljö Nytt mätetal 75 % 2015/08 73 % 14

16 Delårsrapport januari augusti Medarbetarperspektivet Strategiskt mål CKOC har motiverade och delaktiga medarbetare som bidrar till ständiga förbättringar CKOC har goda ledare som skapar förutsättningar för bra verksamhetsresultat CKOC har strategisk kompetensförsörjning som stöder verksamhetens uppdrag Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Attraktiv arbetsgivare Hög grad av aktivt medarbetarskap Bra chefer som utvecklar verksamhet och medarbetare Chefer som har stöd och verkstyg för att hantera sitt uppdrag CKOC tillhandahåller en attraktiv utbildningsmiljö för studenter CKOC ska ha goda lärmiljöer Resultat Bedömning av måluppfyllelse Åtets medarbetaruppföljningen har generellt sett ett högt resultat och ligger i nivå med eller bättre än Regionens resultat. Däremot har vi inte förbättrat oss i den omfattning vi hoppats på från förra året. När det gäller jämförelsen mellan åren måste tolkningen i år ske med viss försiktighet då flera frågor ändrats eller tagits bort. Väsentliga insatser och resultat CKOC har motiverade och delaktiga medarbetare som bidrar till ständiga förbättringar CKOC ska vara en arbetsgivare som attraherar, utvecklar och behåller sina medarbetare. En grund för att vara en attraktiv arbetsgivare är att ha en god arbetsmiljö och bra arbetsförhållanden. Rätt grundbemanning ger goda förutsättningar för en bra arbetsmiljö. I medarbetaruppfölningen har stressen på vissa kliniker/avdelningar de senaste åren varit hög. En kartläggning av förra årets åtgärdsplaner har visat att ett aktivt arbete pågår på klinikerna för att förbättra situationen. Stressindex i årets medarbetaruppföljning har en positiv utveckling. Inom CKOC vill vi att medarbetarna är delaktiga i verksamhetens utveckling och har ett aktivt medarbetarskap. Ett bra forum för detta är samverkansgrupper och arbetsplatsträffar. Under året har några klinikers samverkansgrupper påbörjat utbildning i samverkansavtalet som hålls av HR-konsult och facklig representant gemensamt. 15

17 Delårsrapport januari augusti CKOC har goda ledare som skapar förutsättningar för bra verksamhetsresultat I strävan efter att cheferna inom centrumet ska ha en gemensam syn på lönesättning har de flesta chefer genomgått utbildning i Verksamhetsutvecklande lönesättning. Verksamhetsutvecklande lönesättning är ett försök att koppla medarbetarens insatser till verksamhetsens mål och hur målen uppnås. Under året har vi påbörjat utbildning för medarbetare. Dessutom har vi återkommande workshops i Verksamhetsutvecklande lönesättning för chefer i syfte att utbyta erfarenheter och gemensamt utveckla konceptet. En uppdragsbeskrivning är viktigt för att chefer ska ha ett tydligt och väl avgränsat uppdrag. Uppdragsbeskrivningar har tagits fram för nya chefer som börjat under året samt för de vars förordnande har förlängts. Målet är att samtliga chefer inom centrumet ska ha en uppdragsbeskrivning till årsskiftet. CKOC har strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Bemanningssituationen är bekymmersam inom CKOC. Rekryteringen av sjuksköterskor och vissa läkarspecialiteter är trots satsningar fortfarande svår inom en del verksamheter. Några kliniker tvingas bemanna med hyrläkare och inhyrda sjusköterskor. Detta medför naturligtvis risk för en ökad arbetsbelastning och sämre arbetsmiljö för befintlig personal och därmed även svårigheter att upprätthålla kompetensförsörjning på rätt nivå. Under sommaren har ett initiativ tagits från Ortopedkliniken US och Kirurgkliniken ViN att försöka rekrytera sjusköterskor från utlandet. Med hjälp av Eures publicerades en annons på den Grekiska arbetsförmedlingens hemsida. Det får ses som ett projekt och ska bli mycket spännande att följa resultatet. Ett av våra prioriterade områden är kompetensförsörjning. Under året har vi påbörjat ett arbete med uppgiftsväxling för att på ett strukturerat sätt hitta den optimala bemanningen samt att alla yrkesgrupper ska arbeta på toppen av sin kompetens. Uppgiftsväxlingen innebär till exempel att sjuksköterskors arbetsuppgifter som kan utföras av undersköterskor eller vårdadministratörar tas över av dem i syfte att avlasta sjusköterskorna. Detta arbete har ofta skett av sig självt på de kliniker som haft svårt att rekrytera men vi måste arbeta med frågan även på välbemannade kliniker för att få sjuksköterskor att räcka till. En viktig rekryteringsväg är studenter som praktiserar hos oss. För att säkerställa att vi har ett bra studentmottagande arbetar kliniska adjunkter och huvudhandledare med att höja svarsfrekvensen av den kliniska utvärderingen KURT. Vi ligger på en fortsatt hög nivå när det gäller studenternas kliniska utvärdering av CKOC vilket är mycket glädjande. Introduktionen är avgörande för hur väl medarbetaren kommer in i arbetet. Vi har inom centrumet Kvalitetssäkrad yrkesintroduktion och Trainee-sjuksköterskor för nyutexaminerade sjuksköterskor, vilket vi kommer fortsätta att utveckla. 16

18 Delårsrapport januari augusti Utfall nyckelindikatorer - medarbetarperspektivet Strategiskt mål 1 CKOC har motiverade och delaktiga medarbetare som bidrar till ständiga förbättringar Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Attraktiv arbetsgivare Hög grad av aktivt medarbetarskap Medarbetarna känner stolthet över att vara en del av verksamheten Index för aktivt medarbetarskap Andel medarbetare som har god kunskap om den egna enhetens resultat /04: /04: /04: Fråga utgått Strategiskt mål 2 CKOC har goda ledare som skapar förutsättningar för bra verksamhetsresultat Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Bra chefer som utvecklar verksamhet och medarbetare Chefer som har stöd och verkstyg för att hantera sitt uppdrag Ledarskapsindex /04: Andel chefer som har en uppdragsbeskrivning Nytt mätetal 80 % ÅR Strategiskt mål 3 CKOC har strategisk kompetensförsörjning som stöder verksamhetens uppdrag Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse CKOC tillhandahåller en attraktiv utbildningsmiljö för studenter CKOC ska ha goda lärmiljöer Studenters bedömning av VFU 7 Läsåret 2013/14: 4,16 Index för goda lärmiljöer /04: 76 >4,2 vid en svarsfrekvens på 70 % 4, Fråga i medarbetarenkäten 6 Sammanvägt index av ledning i medarbetarenkäten 7 Genomsnitt 12 klinikrelaterade frågor i utvärderingen - KURT 8 Index i medarbetarenkäten 17

19 Delårsrapport januari augusti Ekonomiperspektivet Strategiskt mål CKOC har ekonomi som ger handlingsfrihet CKOC har kostnadseffektiv och konkurrenskraftig verksamhet Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Balans mellan intäkter och kostnader Kontinuerlig kostnadseffektivisering CKOC gör fortlöpande jämförelser med andra verksamheter Resultat Bedömning av måluppfyllelse CKOC har ekonomi som ger handlingsfrihet CKOC når inte målen för det strategiska målet en ekonomi som ger handlingsfrihet. Det ekonomiska resultatet ligger i paritet med helårsbedömningen efter april, vilket är 2,1 miljoner kronor sämre än föregående år. Orsakerna analyseras under avsnittet fördjupad ekonomisk analys. Bedömningen är att CKOC klarar det budgeterade resultatet på minus 100 miljoner kronor. Produktiviteten (totalkostnad per producerad DRG-poäng) ligger 6,7 procent sämre än andra tertialet Med anledning av höga kostnadsökningarna för läkemedel och till del även medicinsk service samt personal bedömer vi att målet på samma kostnad per DRG som 2014 eller lägre inte kommer att uppnås för CKOC har kostnadseffektiv och konkurrenskraftig verksamhet I september varje år görs en jämförelse med nationell kostnadsnivå, efter att respektive regions/landstings KPPdatabas (kostnad per patient) har rapporterats till SKL. CKOC:s kostnadsnivå för de fem största DRG-grupperna inom slutenvården har successivt minskat i jämförelse med riket, men har tyvärr ökat lite det senaste året, men ligger på en fortsatt låg nivå. År 2008 låg CKOC:s kliniker totalt strax över rikssnittet = 100,8. År 2014 var den på 89,3. Totalt sett låg 72 procent av de DRG-grupper som mättes under nationellt snitt 2014 (2013 var det 71 %) års jämförelse visar förvisso en försämring men fortfarande anses ha mycket konkurrenskraftig verksamhet i nationell jämförelse. Se även avsnitt om fördjupad ekonomisk analys KPP. 18

20 Delårsrapport januari augusti Väsentliga insatser och resultat CKOC har ekonomi som ger handlingsfrihet Insatser under 2015 har som tidigare år präglats av arbete för att förbättra resultatet. I slutet av 2014 genomfördes ett omfattande arbete vid varje klinik i syfte att hitta resultatförbättrande åtgärder. Detta renderade i åtgärdplaner som till del beslutades i Regionstyrelsen. De åtgärder som godkändes följs upp varje månad vid inplanerade klinikdialoger. Det återstår fortfarande åtgärder där CKOC väntar besked och beroende på beskedet kan ytterligare åtgärder för ekonomi i balans krävas. Implementerad produktionsplanering och arbete med att höja tillgängligheten och kvaliteten, till exempel genom att minska VRI, är åtgärder i sig, men även förutsättningar för att kunna genomföra många andra åtgärdsförslag. Varje klinik arbetar med att implementera sina åtgärder och progress följs upp vid klinikdialoger som genomförs månadsvis förutom sommarmånaderna. De ekonomiska effekterna av åtgärdsplanerna är svåra att mäta, men samtliga syftar konkret till eller i förlängningen till att förbättra för patienterna. CKOC har kostnadseffektiv och konkurrenskraftig verksamhet ABB (aktivitetsbaserad budgetering) användes vid budgeteringen 2013, 2014 och delvis 2015 av ortopedkliniken ViN som ett pilotprojekt. Vissa bekymmer med både teknik och metod har uppstått, men det verkar som ordningen är återställd. Således fortsätter CKOC med arbetet att produktionsplanera, vilket inledningsvis innebär att klinikernas verksamhet struktureras i produkter/tjänster. Därefter kan dessa produkter/tjänster användas för att planera och följa upp verksamhetens produktion. Först då kan ABB och uppföljning av ABB via KPP bli aktuellt. 19

21 Delårsrapport januari augusti Utfall nyckelindikatorer - ekonomiperspektivet Strategiskt mål 1 CKOC har ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015* Utfall Måluppfyllelse Balans mellan intäkter och kostnader Ekonomiskt resultat -49,3 mkr -44,6 mkr -44,4 mkr Lönekostnadsutveckling +7,5 % +6,2 % + 6,9 % Läkemedelskostnadsutveckling +14,2 % 0 % +5,8 % Kostnadsutveckling medicinsk service +8,1 % +6,4 % +6,7 % Kontinuerlig kostnadseffektivisering *Periodiserat mål Produktivitet; Totalkostnad/ producerad DRG-poäng +7,9 % < ingångsvärdet +6,7 % Strategiskt mål 2 CKOC har kostnadseffektiv och konkurrenskraftig verksamhet Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse CKOC gör fortlöpande jämförelser med andra verksamheter DRG-kostnad för de 5 största DRG-grupperna för varje klinik inom slutenvården. Kostnadsnivå i nationell jämförelse (=100) 2013/12: 85,7 % <90 % 89,3 20

22 Delårsrapport januari augusti Fördjupad ekonomisk analys Resultatet till och med augusti ligger i paritet med den ackumulerade helårsbedömningen. Trots att trenden ser ut att ha vänt, se rullande12-månaderskurvan, så bedömer CKOC att resultatet för hela 2015 blir -100 mkr, dvs samma som föregående bedömning. Detta beror till del på att Lungmedicinska kliniken har en obalans mellan intäkter och kostnader innebärande att underskottet för Lungmedicin successivt ökar och att CKOC i slutet av förra året erhöll flertalet ersättningar av engångskaraktär, bland annat överskred allogena transplantationer den mängd, tio stycken, som ingår i den fasta ersättningen från HSN. För 2015 kommer det inte genomföras fler än tio stycken allogena transplantationer. För en förklaring till skillnaden mellan helårsbedömning 04 och helårsbedömning 08 se tabell intill. Produktionen fortsätter att öka framför allt vad gäller operationer, läkarbesök och sjukvårdande behandlingar och därmed ökar kostnaderna för medicinsk service och material. Produktionen vid urologiska Förändringar jämfört med helårsbedömning 04 Helårsbedömning ,0 Uppbokad ersättning för etablerade läkemedel 5,3 Viten tillänglighet februari -1,4 Utomlänsintäkter (rörligt) 10,0 Asylsjukvård 3,0 Vård enligt vårdgarantin -5,3 Intäkter högspecvård sydörstra sjukvårdsregionen 4,0 Återbetalning media 1,7 Övriga intäkter (bl a ersättning vårdsängar) 5,5 Interna köp läkare inkl AT/ST 3,5 Hyrläkare (externt) -3,8 Köpt vård -3,8 Operation -2,2 IVA 3,0 Köpt röntgen -2,0 Köpt lab (pat, cyt och genetik) -4,1 Köpt material och instrument -2,8 Cancerläkemedel (exkl intäkter ordnat införande, inkl beredning) -10,9 Hyror -1,2 Avskrivningar (vissa investeringar har förskjutits i tid) 1,5 Helårsbedömning ,0 21

23 Delårsrapport januari augusti kliniken har ökat med cirka 6,5-7 procent och detta har inneburit att Urologen som hittills har varit en nollresultatenhet också lägger en negativ prognos. Kirurgen US räknade med en fyraprocentig ökning av produktionen under 2015, men hittills har inte produktionen ökat i planerad utsträckning (vårdtillfällen och vårdtid har till och med minskat), innebärande en mer långsam kostnadsutveckling än förväntat. Operationerna har hittills ökat med 3,3 procent totalt inom CKOC inklusive operationer som CKOC köper av t ex MCL. Läkarbesök har ökat med 7,6 procent. Sjukvårdande behandlingar har ökat med 11,6 procent. Onkologiska klinikens sjukvårdande behandlingar har ökat med närmare 50 procent i jämförelse med föregående år och kirurgen US med 36 procent. Beläggningen är fortsatt hög, sammantaget för hela CKOC är medelvärdet för årets första fyra månader 96 procent. Både Lungmedicin och Hematologen har oacceptabelt hög beläggningsgrad på 108 procent respektive 106 procent. Medelvårdtiden fortsätter att öka, främst på grund av att Norrköpings kommun i början av året inte hade kapacitet att ta emot klinikfärdiga patienter, men även mer svårt sjuka patienter vid vissa av CKOC:s enheter. Sammantaget innebär den fortsatta produktionsökningen att kostnaderna för köpt verksamhet också ökar, framför allt operationskostnader, operationsmaterial och provanalyser samt läkemedelskostnader. Ersättning för kostnadsutveckling för etablerade cancerläkemedel på 8 mkr för helåret kommer att erhållas från HSN för 2015 och från och med 2016 ingå i CKOC:s ersättningsram. Resultat per verksamhetsområde/klinik (tkr) Verksamhetsområde/klinik Helårsbedömning Budget 2015 Bokslut 2014 Radiofysikavdelningen Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Dagkirurgi i Östergötland Finspång Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ortopedklinik US Ryggklinik US Ortopediska kliniken ViN Övrigt Summa

24 Delårsrapport januari augusti Personalmässigt, framför allt inom sjuksköterskegruppen, är läget inom CKOC mycket bekymmersamt. Bland annat har bristen på sjuksköterskor inneburit att ortopedkliniken på US har tvingats dra ner sex vårdplatser på obestämd framtid. Personalomsättning innebär även ökade kostnader för upplärning och rekrytering. Sjukfrånvaron ökar successivt och är i juli på 3 % (samma period föregående år var det på 2,1 %). Trots bekymmersamt rekryteringsläge fortsätter antal anställda att öka och antal arbetande i tjänst (medelvärde) har ökat med har ökat med 24,3 heltidtjänster sedan årsskiftet, cirka 2,9 procent. Framför allt är det underskötersketjänster som ökar, delvis för att täcka upp för sjuksköterskebristen. Radiofysik Radiofysik väntas gå med ett överskott på 0,9 tkr på grund av vakans 70 % tjänst samt att yngre medarbetare har anställts så därmed är lönekostnaderna lägre än förväntat i HÅ 04. Lungmedicinska kliniken Läkarbemanningen är fortsatt ansträngd och hyrläkare kommer att anlitas under hela året. Ytterligare vakanser har uppstått p g a uppsägning och sjukskrivningar. Vårdavdelningen hade fullt öppet hela sommaren och beläggningen var på en rimlig nivå vilket gjorde att personalen upplevde en dräglig arbetssituation. Kliniken har arbetat intensivt med förberedelse av vårdtjänster, dessa införs 1 oktober. Crizotinib ingår i Ordnat införande och beräknas kosta 4,2 miljoner kronor för Helårsbedömningen för året landar på -21,9 mkr att jämföra med budgeterade -17,9 mkr. Försämringen beror på merkostnader för hyrläkare och oväntade behandlingskostnader. Hematologiska kliniken Helårsbedömningen för året är -17,9 mkr. Det är främst en fortsatt ökning av antalet östgötar med maligna hematologiska sjukdomar, jämfört med budgetförutsättningarna, som bidrar till det negativa resultatet. Kostnaden per patient hålls på en oförändrad nivå vilket innebär att kostnadsökningen kan hänföras till volymutvecklingen. Kostnader för medicinsk service och läkemedel är kostnadskomponenter som överskrider budget. Lönekostnader hålls på budgeterad nivå. Onkologiska kliniken Väntetiderna till strålbehandling håller sig inom målvärdet det vill säga väntetid från beslut om kurativ eller palliativ strålbehandling till påbörjad behandling är högst 21 dagar för minst 90 procent av samtliga patienter. Förberedelse inför uppstarten av Skandionkliniken i Uppsala (Nordens första kliniska anläggning för protonterapi) har skett under året och kliniken startade med första behandlingen den 31 aug, dock ingen patient från vår sjukvårdsregion ännu. Läkemedel inom ramen för Ordnat införande bedöms kosta 29,5 miljoner kronor för preparat inom onkologin. Det nya 3-åriga avtalet om gynekologisk vård med landstingen i Södermanland och Västmanland startade 1/9. Arbete med strategisk personalförsörjning pågår inom grupperna läkare och strålbehandlingspersonal. Det ekonomiska resultatet beräknas bli -1,1 mkr jämfört med budgeterat ±0 vilket framför allt beror på minskade intäkter för den kliniska prövningsenheten men även ökade kostnader för diagnostik. Urologiska kliniken Klinikens resultatutveckling är negativ och förväntas på helårsbasis ge ett underskott på -3,5mkr. Ambitionen, att hålla önskvärd tillgänglighet, bidrar till ökade kostnader för diagnostik och behandling. Kostnader för medicinsk service och operationstjänster svarar för drygt 2,7 mkr av resultatförsämringen. Ökningen av populationen som lever med prostatacancer (drygt 5% per år) bidrar till ofrånkomliga kostnadsökningar för t.ex. läkemedel och tappningskatetrar, vilket förklarar 0,6 mkr av resultatförsämring. 23

25 Delårsrapport januari augusti Kirurgiska kliniken US Under de första 8 månaderna av 2015 har produktonen på kirurgen US varit lägre än beräknat vilket framförallt påverkar kostnaderna för operation och medicinsk service. Även antalet patienter som kräver intensivvård har minskat, detta beror troligen på att antalet svåra komplikationer minskat och tidigare upptäckt av komplikationer på avdelningen. Detta ger också effekt på antalet satellitpatienter som minskat. På intäktssidan har en stor ökning skett när det gäller utomlänsvård (+7 mkr), främst gäller det lever/pancreaskirurgi och entereokutana fistlar. För att nå det ekonomiska målet för hela 2015 har ett antal åtgärder identifierats som omsätts i verksamheten för att generera kostnadseffektivisering. Bland dessa kan nämnas minskning av VRI och undvikbara vårdskador, förbättrad produktionsplanering, inventering och förbättring av IT-utrustning, införande av en standardiserad vårdmetod (ERAS) och breddinförande av laparoskopi. Dessa åtgärder samt den lägre produktionsökningen bidrar till att prognosen för helår 2015 beräknas hamna på godkända minus 38,5 mkr. Kirurgiska kliniken ViN På Kirurgen ViN ligger produktionen något över budget med undantag för obesitasoperationer som inte kunnat genomföras enligt plan (vilket inneburit lägre intäkter). Dock har kostnaden för läkemedel och medicinsk material ökat något. Svårigheten att rekrytera personal och ökad frånvaro har gett en minskning av personalkostnaderna mot prognosen så här långt. De åtgärder som identifierats på kliniken och som ska ge besparingar är bl a minskning av VRI, förbättrad produktionsplanering, inventering och förbättring av IT-utrustning, ökat antal operationer i dagkirurgi, ökning av antalet obesitasoperationer och avveckling av hyrläkare. Kliniken arbetar med dessa åtgärder samt att hålla produktionskostnaderna (operation och material) under kontroll. Personalkostnaderna beräknas fortsatt ligga under budget pga det svåra rekryteringsläget. Sammantaget räknar kliniken med att resultatet för helår 2015 kommer att hamna på godkända minus21,3 mkr. Ortopedkliniken US Kliniken uppvisar ett sämre resultat än den periodiserade helårsbedömningen, trots detta ligger tidigare helårsbedömning fast på -6,0 mkr. Kliniken har haft ökade kostnader för satellitplatser med anledning av sex stängda vårdplatser. Intäkterna för intern försäljning av vårdplatser till Ryggkliniken är lägre av samma anledning. På grund av personalbrist vad gäller sjuksköterskor och senare tillsättning av ST-tjänster är personalkostnaderna lägre. Vårdplatsneddragningen och kravet på tillgänglighet innebär att fler patienter skickas till privat aktör för åtgärd. Fortsatta svårigheter med rekrytering av sjuksköterskor till vårdavdelningarna kan innebära svårigheter att möta upp den planerade utökningen av vårdplatser under hösten FUS-flytten i augusti har inneburit högre kostnader än beräknat. Ryggkliniken Helårsbedömningen för kliniken är +0 miljoner kronor. Rörliga intäkter från patienter fortsätter öka samtidigt som lönekostnaderna inte utvecklats enligt budget då enbart en ryggkirurg hittills har kunnat rekryteras. Kliniken fick under 2014 ett utökat uppdrag för att utveckla ryggkirurgin i Östergötland. En utökning som hittills inte har kunnat ske fullt ut då vårdplatsproblematik till följd av personalbrist föreligger. Fortsatt remittering till externa vårdgivare fortsätter tills kliniken byggt upp egna resurser för att ta hand om det ökade patientflödet. Ortopedkliniken ViN Ortopedkliniken ViN uppvisar en stabil resultattrend och det budgeterade resultatet på minus 3,4 miljoner kronor bedöms hålla. Operationer och övrig produktion minskar förutom sjukvårdande behandling som ökar med 12 %. Operationerna vid centraloperation blir allt längre, vilket gör att kostnaderna för operation ökar. Resultatet för 24

26 Delårsrapport januari augusti perioden uppvisar en positiv trend med anledning av erhållna medel för att täcka ökade kostnader för operationsutrustning. Både utomlänsintäkter kostnader för utomlänskostnader har ökat dock ökar kostnaderna mer. Kostnaderna för utomlänsvård överskrider budget både vad gäller valfrihetsremisser och specialistvårdsremisser. Detta beror delvis på att hand- och axelremisser har remitterats utomläns då ortopedkliniken för närvarande saknar erforderlig kompetens, men även på att det rört sig om mycket komplicerade fall som har skickats. Med anledning av att kommunen vid årets början inte kunde ta emot klinikfärdiga patienter har mer intäkter än beräknat erhållits samtidigt som detta förlänger medelvårdtiden och ökar beläggningsgraden. Detta har i sin tur inneburit att underskötersketjänster har köpts in för att kunna upprätthålla verksamheten. 25

27 Delårsrapport januari augusti Fördjupad ekonomisk analys KPP Kommentar Förenklat bygger KPP-analysen på att se hur en kliniks kostnader för sin produktion ett visst år förhåller sig till genomsnittet för Sverige och jämförbar sjukhusnivå (dvs. universitets, - läns- eller länsdelssjukhus). Metodiken innebär en beräkning vad klinikens kostnad skulle kunna ha varit om man hade haft den nationella genomsnittskostnaden per DRG. Den egna kostnaden ställs i relation till den alternativa kostnaden varvid ett relationstal erhålls. Ett relationstal på 1,0 indikerar en kostnadsnivå i paritet med riket och t.ex. ett relationstal under 1,0 att kliniken har en lägre kostnad än snittet av motsvarande klinker i Sverige. Analysen baseras på hela klinikens verksamhet och är uppdelad på slutenvård och öppenvård. Generellt kan sägas att KPP-kostnaden för slutenvården har en högre kvalitet än den för öppenvården. CKOC totalt CKOC har en konkurrenskraftig verksamhet i jämförelse med liknande verksamheter i Sverige. CKOC:s kostnadsnivå för de fem största DRG-grupperna har successivt minskat i jämförelse med riket. År 2008 låg CKOC:s kliniker totalt strax över rikssnittet = 100,8. År 2014 var den på 89,3. Totalt sett låg 72 % av de DRGgrupper som mättes under nationellt snitt 2014 (2013 var det 71 %). I bilden nedan visas jämförelsen för samtliga DRG för sluten- respektive öppenvård och totalt. Även här syns en liten försämring på totalnivå men att differenserna är negativ för slutenvård och positiv för öppenvård. Siffrorna visar att det är omvända förhållanden vartannat år, vilket indikerar att det kan ha med hur kostnaderna fördelas mellan sluten- respektive öppenvård, men eftersom siffrorna är relativa riket så kommer det att vara svårt att analysera differenserna. Fortfarande är det inom slutenvården som registreringen håller högst kvalitet ,7 86,4 82,7 87,1 107,8 103,8 99,4 97,2 90,6 90,3 89,4 90, SV ÖV totalt

28 Delårsrapport januari augusti Lungmedicinska kliniken Totalt är kliniken 15 % dyrare än nationellt och jämfört med 2013 har differensen minskat. Av denna har öppenvården en relation av 1,55 till riket. För slutenvården är kostnaderna för 2014 lägre och utgör 86 % av kostnaderna nationellt. Diagnosen R40C Strålbehandling K utgör ca 1/3 av kostnadsmassan och är 2,9 mkr billigare än riket (0,84). Diagnosen D47A Lunginflammation sticker ut i och med att den är betydligt dyrare än riket (1,96), har kostat 2,4 mkr. Hematologiska kliniken Hematologens kostnadsnivå är vid första påseendet klart över det nationella genomsnittet (1,09). Det är en högre nivå än vad som redovisades avseende kostnadsnivån år 2013 (1,04). Den slutna vården är emellertid på jämförbar riksnivå (0,99) en ökning jämfört med föregående år (0,90). De patientgrupper som är av unik hematologisk karaktär (MDC 16 & 17, blodsjukdomar) och som motsvarar dryga 83 % av klinikens slutenvårdskostnad har samma relationstal (0.98) vilket är en ökning från föregående års jämförelsetal (0,90). Övriga MDC, till stor del allmänt internmedicinska diagnoser (AIM patienter) vårdas på kliniken med högre relationstal (1,07) till skillnad från fjolårets jämförelsetal (0,90). Den öppna vården vid kliniken redovisar ett relationstal som kraftigt överskrider det nationella genomsnittet (1,31), vilket är en minskning jämfört med föregående år (1,42). Två DRG koder (R99O, Läkarbesök, myeloproliferativa sjukdomar och R51O Kemoterapi ej akut leukemi O ) svarar ensamma för närmare hälften av kostnaderna i den öppna vården, och har relationstalet 1,55 Onkologiska kliniken Onkologiska klinikens kostnader är nu lägre än nationellt genomsnitt (0,90). För slutenvården föreligger en betydligt lägre nivå (0,75) medan öppenvården ligger något högre (0,97). I öppenvården kan noteras att två diagnoser utgör 53 % av kostnadsmassan: R51O Kemoterapi ej akut leukemi O står för 39 % och är dyrare än riket (1,11) och X12O Strålbehandling m förberedelse O står för 14 % och är betydligt billigare än riket (0,52). Urologiska kliniken Urologiska klinikens kostnadsnivå är även i denna benchmarking under det nationella genomsnittet (0,77). Det nationella genomsnittet är i denna jämförelse 1,0. Årets jämförelse (avseende år 2014) innebär att kliniken har samma låga nivå som föregående år, 2012 (0,73). Den slutna vården har en något högre nivå (0,78), vilket är en ökning jämfört med föregående år (0,71). Patientgrupper i sluten vård med specifika urologiska DRG grupper (MDC 11 & 12, sjukdomar i njure, urinvägar och manliga könsorganen) motsvarar närmare 85 % av slutenvårdskostnaderna. Dessa har ett något högre relationstal (0,80), men är en klar ökning jämfört med år 2013 (0,72). Övriga DRG grupper inom sluten vård (motsvarande cirka 15 % av kostnaderna) har relationstalet (0,68), även detta är något högre jämfört med år 2013 (0,62). Den öppna vårdens relationstal är något lägre jämfört med den slutna vården (0,75), vilket är oförändrat jämfört med 2013 (0,75) och fortfarande klart under det nationella genomsnittet. Kostnadsjämförelsen med det nationella genomsnittet innehåller en felkälla i form av akutmottagningskostnader som ingår i det nationella genomsnittet. Den låga kostnaden för kliniken i förhållande till riksgenomsnittet för övriga regionsjukhus är inte enbart en positiv indikator utan den kan även ses som en indikation på den låga forskningsaktiviteten inom kliniken som långsiktigt kan utgöra en riskfaktor för klinikens långsiktiga utvecklingspotential. 27

29 Delårsrapport januari augusti Kirurgiska kliniken US Kirurgiska klinikens kostnadsnivå är i nationell jämförelse 0,87 (en ökning med 0,05 från föregående år), varav slutenvård 0,82 och öppenvård 1,16 (en minskning med 0,13). Slutenvården har alltså blivit något dyrare medan öppenvården minskat relativt mycket. På DRG-nivå ligger DRG F05A Större tarmoperation (5,3 % av slutenvården) i nationell jämförelse på 0,85. DRG G05 Pankreas-, lever- & shuntoperationer, (11,0 % av total slutenvård) ligger på 0,77, vilket kan påverkas av hur materialkostnaden hanteras. Kirurgkliniken har många DRG-koder registrerade och inte så koncentrerad verksamhet. Öppenvården är dyrare i nationell jämförelse (även om den blivit billigare under 2014), vilket kan bero på att kirurgkliniken till skillnad från andra kirurgkliniker i Sverige inte har akutmottagningsbesök inom klinikens verksamhetsområde. Kostnaden för medicinsk service ligger på 1,03 jämfört med riket. Andelen okodade besök/vtf ligger på 3% (ca 10 mkr) av totala kostnaden och kontinuerligt arbete pågår för att minska denna. Kirurgiska kliniken ViN Kirurgiska klinikens kostnadsnivå är i nationell jämförelse 0,99, varav slutenvård 0,94 och öppenvård 1,22 (en minskning med 0,1 sedan föregående år). På DRG-nivå ligger obesitas (DRG L08E Magtarmoperationer mot fetma, 5,6% av slutenvården) på 1,11 jämfört med riket. Då inkluderas såväl vårdval obesitas, komplicerade obesitas som revisioner. DRG G12E (översatt laparoskopisk galloperation ) som motsvarar 5,2% av slutenvården är en av de större patientgrupperna och ligger på en kostnadsnivå på 0,82. Öppenvården är dyrare i nationell jämförelse (har dock minskat under året), vilket kan bero på att Kirurgkliniken till skillnad från andra kirurgkliniker i Sverige inte har akutmottagningsbesök inom klinikens verksamhetsområde. Kostnaden för medicinsk service ligger på 0,98 jämfört med riket. Andelen okodade besök/vtf ligger på 1,7% (ca 3,7 mkr) av totala kostnaden och kontinuerligt arbete pågår för att minska denna. Ortopediska kliniken US Ortopediska klinikens US kostnadsnivå fortsätter att ligga kraftigt under den nationella nivån på 83,3 %, inom slutenvården är motsvarande siffra 86,5 %, vilket är i paritet med föregående år. De två största slutenvårds-drggrupperna utgörs av H36E fot, arm och benfrakturer (9,5 % av slutenvården) som ligger på 88,8 (2013:82 %) och H18C höft- eller låroperation utan protes (7,5 % av slutenvården) som ligger på 82,5 %. Ryggkliniken Ryggklinikens kostnadsnivå ligger på 83,5 % av det nationella genomsnittet vilket är lite högre än föregående år som låg på 82 % och troligtvis en naturlig utveckling av att verksamheten expanderar. Slutenvård ligger på 83,3% och öppenvård 84,8%. Den enskilt största DRG-gruppen inom slutenvård utgörs av H21E annan ryggradsfusion utan komplikation på 99 %, jämfört med 94 % 2013 och motsvarar 39 % av Ryggklinikens kostnadsmassa. Här vet Implantatskostnaderna är endast schablonmässigt utfördelade i kalkylen, vilket troligen spelar roll hur jämförelsen blir. Revidering av Ryggklinikens kalkyler är påbörjad. Ortopediska kliniken ViN Ortopediska kliniken ViN:s kostnadsnivå ligger totalt på 87,8 % av det nationella genomsnittet, vilket är i parietet med föregående år. I samband med analysen har det upptäckts fel i kalkylen som gör att jämförelser för öppenrespektive slutenvård inte är meningsfulla då fördelningen mellan dem är inte korrekt i kalkylen. De två största DRG-grupperna, primär höftprotes utan och med komplikation, utgör cirka 25 % av Ortopeden ViN:s totala kostnadsmassa. 28

30 Delårsrapport januari augusti Tabell specifikation resultat Verksamhetsområde/klinik Centrums resultat jämfört nationellt 0,90 0,90 0,91 Klinikens resultat jämfört nationellt för 2013 Lungmedicinska kliniken 1,25 1,15 Hematologiska kliniken 1,09 1,09 Onkologiska kliniken 1,01 0,9 Urologiska kliniken i Östg 0,73 0,77 Kirurgiska kliniken US 0,8 0,87 Kirurgiska kliniken ViN 1,0 0,99 Ortopedklinik US 0,82 0,83 Ryggklinik US 0,82 0,84 Ortopediska kliniken ViN 0,89 0,88 1

31 Bilaga Centrum Kirurgi Ortopedi Cancervård Helårsbedömning 08 Resultaträkning (tkr) Aktuell helårsbedömning Föregående helårsbedömning Ack utfall 08 Budget 2015 Bokslut 2014 Not Intäkter Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen:

32 Bilaga Centrum Kirurgi Ortopedi Cancervård Kassaflödesanalys Aktuell helårsbedömning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager 247 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 4 Likvida medel vid årets slut 4 Noter till kassaflödesanalysen:

33 Investeringsredovisning Bilaga 1 Föregående Investeringar Aktuell helårsbedömning helårsbedömning Budget 2015 Bokslut 2014 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Noter till investeringsredovisning: Not 1) Överförda investeringar från 2014 till 2015: Totalt tkr, varav rtgutrustning Lungmedicin 3500 tkr, laparaskopi/endoskopiutrustning Kir klin tkr, samt övriga investeringar tkr.

34 Bilaga Centrum Kirurgi Ortopedi Cancervård Balansräkning (tkr) UB Aktuell helårsbed 2015 IB Bokslut 2014 Not TILLGÅNGAR Inventarier Datautrustning Medicinteknisk apparatur Summa Anläggningstillgångar Förråd mm Kundfordringar Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank 4 4 Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital Årets resultat Summa Verksamhetens eget kapital Semlöneskuld okomp övertid mm Upplupna kostn förutbet intäkt Övriga kortfristiga skulder Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen:

35 Delårsrapport januari augusti Bilaga [2] Statistik CKOC centrumledningsrapport Medborgarperspektivet Månad: augusti dagar 90 dagar Antal Mål Andel som väntat på besök längre än 26% 8% - 32% Andel som hade väntat på besök kortare än 68% 3% 65% Andel som väntat på behandling längre än 37% 19% - 35% Andel som hade väntat på behandling kortare än 63% 3% 60% Processperspektivet Måluppfyll Följsamhet Följsamhet augusti 2015 augusti 2014 Förändr % Mål Följsamhet klädregler 98,8% 99,3% -0,5% 97% Följsamhet hygienregler 93,0% 80,9% 15,0% 87% Förändr % Totala vårdtillfällen ,2% Akuta vårdtillfällen ,2% Vårdtid ,0% Medelvårdtid 4,3 4,1 3,3% Beläggningsgrad 96% 99% -3,4% Läkarbesök, totalt ,6% Läkarbesök, nybesök ,6% Sjukvårdande behandling ,6% Operationer, antal ,3% Andel akuta operationer 37,2% 37,8% -1,6% Operationstimmar ,4% DRG, slutenvård ,0% DRG, öppenvård ,2% Medel-DRG, slutenvård 1,17 1,19-1,9% Medarbetarperspektivet Förändr % Mål Antal anställda ,0% Antal arbetade timmar (en mån eftersläp) ,6% Sjukfrånvaro 3,0% 2,1% 43,6% 5,0% Ekonomiperspektivet Förändr Mål Resultat, tkr Intäkter, tkr ,9% Totala kostnader, tkr ,8% Lönekostnader, tkr ,9% Läkemedelskostnader, tkr ,8% * ökad kostn/drg = minskad produktivitet Diff , ,0 17,3-0,02 Måluppfyll Måluppfyll Måluppfyll Trend ( ) Trend ( ) Trend ( ) 3

36 Bilaga 3 CKOC:s ekonomi då, nu och framåt Handläggare: Ann Josefsson, Malin Sucksdorff Verksamhet: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Datum: Diarienummer: (ver 3)

37 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Historik Kostnadseffektiv verksamhet Helseplan och resurstillskott Utveckling Tillgänglighet Produktion Medarbetarperspektivet Ekonomi Lägesbeskrivning Omvärlden Framåt Åtgärder Konklusion/sammanfattning (14)

38 1 Bakgrund och syfte Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) ansvarar för den stora majoriteten patienter som drabbats av cancer i Östergötland. CKOC vårdar fler äldre än något annat centrum. Stora grupper av patienter tas om hand akut, planerat och i cancerflöden. Det unika för CKOC är också att de tunga kirurgiska specialiteterna är samlade i ett centrum. Därmed fångar CKOC upp den årliga volymökningen inom cancervården som pågår. CKOC har sedan starten 2010 haft en ansträngd ekonomi till följd av kontinuerliga produktionsökningar inom så gott som samtliga verksamhetsområden. Vår nuvarande situation med en negativ ekonomisk balans samt föreliggande effektiviserings- och rationaliseringskrav motsvarande en kostnadsminskning på 100 mkr under åren är bakgrunden till bifogad analys. Syftet är att genom en tillbackablick försöka bringa klarhet i varför CKOC befinner sig i denna situation samt att göra en bedömning av framtida förutsättningar att uppnå en ekonomi i balans. 2 Historik 2.1 Kostnadseffektiv verksamhet CKOC, liksom region Östergötland generellt, bedriver en kostnadseffektiv vård i jämförelse med resten av riket. Separata jämförelser har gjorts av berörda DRG-grupper mellan universitetskliniker för sig och länssjukhuskliniker för sig. Resultaten har sedan sammanfogats för CKOC totalt nedan. CKOC:s kostnadsnivå för de fem största DRG-grupperna har successivt minskat i jämförelse med riket fram till ökar kostnaden, men CKOC ligger på en fortsatt låg nivå i jämförelse med övriga riket. År 2008 låg CKOC:s kliniker totalt strax över rikssnittet = 100,8 %. År 2014 var kostnadsnivån på 89,3 % av rikssnittet. År 2014 låg 72 % av de DRG-grupper som mättes under nationellt snitt (2013 = 71 %) års jämförelse visar således att CKOC ytterligare förbättrats och därmed måste anses ha mycket konkurrenskraftig verksamhet i nationell jämförelse. 2.2 Helseplan och resurstillskott År 2011 vidtog CKOC flertalet åtgärder som reducerade det ekonomiska underskottet med cirka 30 mkr. Därefter gjordes hösten 2012 en omfattande intern översyn som visade att CKOC var kostnadseffektivt och att det förelåg ett strukturellt ekonomiskt underskott. Man bedömde att åtgärder med ambitionen att minska hela underskottet skulle innebära negativa konsekvenser för medborgare och patienter. Samtidigt konstaterades ett högt tryck från verksamheterna att utöka, då man upplevde en pressad situation arbetsmiljömässigt på grund av kontinuerligt ökade behov av sjukvård. CKOC arbetade fram åtgärdsförslag motsvarande 28 mkr i besparingar i verksamhetsplanen för 2013 och budgeten slutade därefter på ett beräknat minus om 78,8 mkr. I syfte att få en second opinion på CKOC:s interna rapport utfördes en extern översyn av konsultföretaget Helseplan. Det utfördes även en s.k. gap-analys omfattande de två kirurgklinikerna samt de cancerbehandlande klinikerna. I stora drag bekräftades CKOC:s interna översyn, det vill säga man 4 (14)

39 konstaterade ett strukturellt underskott. Helseplan bedömde att ett tillskott på 67,5 mkr krävdes samt ytterligare egna effektiviseringar motsvarande en besparing på 9,8 mkr för att nå en ekonomisk balans. Efter Helsplans analys erhöll CKOC ett resurstillskott på 57 mkr (se nedan). Några viktiga kostnadsdrivande aspekter berördes varken i CKOC:s interna rapport eller i Helseplans analys. Bland annat gjordes ingen bedömning av investeringsläget och kommande investeringsbehov, vilket har visat sig varit eftersatt inom flera områden. Det gjordes heller ingen fördjupad analys av personalläget och personalbehoven. Fram till och med 2013 var antal anställda på en stabil och relativt konstant nivå, trots produktionsökningar. I samband med ytterligare och ännu kraftigare produktionsökningar 2014 kunde denna nivå inte bibehållas (se avsnitt Medarbetarperspektivet). Under 2013 hade CKOC 14 färre vårdplatser öppna, dels på grund av personalbrist, men även för att det i utredningarna konstaterades ett ökat behov av vårdplatser. Helseplan gjorde gällande att kostnadsökningar till följd av ökad produktion bör kompenseras då de inte kan hanteras inom befintlig ram. Sammanfattningsvis kan konstateras att beslutet om resurstillskottet till del baserades på felaktiga beslutsunderlag då Helseplans analys i huvudsak utgick från budget Budgeten ändrades kraftigt redan under första halvåret med en resultatmässig förändring på 20 mkr samt inbördes förändringar framför allt för Onkologen (till det bättre) och Kirurgen US (till det sämre). 2.3 Utveckling Tillgänglighet Bokslut 2011 Före resurstillskott Bokslut 2012 Budget 2013 Ny prognos juni 2013 Andra justeringar Tillskott o justeringar Efter resurstillskott Resurstillskott Egna åtgärder Ny prognos 2013 inkl åtg o tillskott CKOC har de senaste åren ökat tillgängligheten avsevärt. I bilden nedan framgår att antal väntande har minskat successivt sedan Från och med september 2014 har CKOC kunnat upprätthålla tillgängligheten till både besök och behandling och detta ser ut att vara en bestående trend. Bokslut 2013 Radiofysik 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 Lungmedicin -6,2-5,1-9,5-8,5 2,0 6,9 0,6 1,0-4,7 Hematologen -4,9-4,7-5,8-8,3 1,5 6,0-1,7-2,5-1,6 Onkologen 10,4-9,6-30,6-15,0 6,0 20,0 4,6 15,6 1,0 Dagkirurgen i Finspång -0,1 0,4 0,5 0,2 0,0 0,0 0,2-0,9 Urologen -4,3 2,1-2,5-5,4 2,5 0,0-2,9 4,7 Kirurgkliniken US -23,1-16,1-5,6-18,8 4,6 1,0-13,2-7,8 Kirurgkliniken ViN -8,7-18,3-16,4-20,2 11,4 5,0-3,8-6,9 Ortopedkliniken US -2,4-5,2-2,9-7,0 3,2-0,3-4,1 0,7 Ryggkliniken -1,5-5,3-1,3-1,3 1,3 0,0 0,0 1,9 Ortopedkliniken ViN -5,6-5,1-0,6-8,1 0,0 0,6-7,5-0,7 Övrigt/stab/gemensamt -1,0 1,2-4,1-7,1 2,5 1,1 0,0-3,5-9,0 CKOC totalt -47,4-65,6-78,8-99,5 12,0 57,0 9,8-20,7-22,4 5 (14)

40 Totalt antal patienter väntande i köer Produktion Produktionen har stadigt ökat de gångna åren. I bilaga 1 framgår att alla typer av insatser ökade under 2014 i jämförelse med de föregående tre åren. I vissa fall var denna ökning extrem. De bakomliggande orsakerna till produktionsökningarna är flera men kan för CKOC:s del framförallt förklaras av cancersjukdomar. Var tredje individ drabbas någon gång i livet av cancer. Ju äldre vi blir desto större är risken att drabbas av cancer. Statistiskt ses en ökning både av prevalens (antalet individer som lever med sjukdomen) och incidens (antalet individer som nyinsjuknar) (se bilaga 2). Cancer har i allt större utsträckning kommit att likna en kronisk sjukdom. Inom kirurgi ökar antalet ingrepp på grund av cancer men även operationer av antalet godartade åkommor. Vad gäller cancerkirurgi rekommenderas detta idag även till patienter i hög ålder då det finns klara bevis för att detta ökar 5-årsöverlevnaden avsevärt. För båda kirurgklinikerna ses längre operationstider och, för första gången på flera år, även en något ökad medelvårdtid. Detta talar för att den kirurgi som bedrivs på våra två operationscentraler blivit allt tyngre/mer avancerad samtidigt som en allt större andel kirurgi polikliniserats det vill säga kunnat överföras till dagkirurgi. De båda kirurgklinikernas kostnader står för mer än hälften av CKOC:s negativa resultat. Enligt RÖ:s ledningsrapport har polikliniseringsfaktorn ökat med 21 % sedan 2008 fram till juni Vid en jämförelse av CKOC dagsjukvård totalt från 2011 ses en stadig ökning av antal operationer utförda inom dagkirurgi likaså ökar DRG-vikten inom dagsjukvård (se tabell nedan). Antal operationer hade till och med 2014 ökat med 33 % i jämförelse med 2011, en successiv ökning mellan åren. Dagsjukvård totalt Ökning DRG-vikt ov 4 225, , , ,4 26,2% Antal operationer ,4% Det är de cancerbehandlande klinikerna inom CKOC som hade den största produktionsökningen under Det är också dessa kliniker som har de största ekonomiska underskotten. Dels berörs lungmedicinska, hematologiska och onkologiska klinikerna och dels de båda kirurgiska klinikerna. 6 (14)

41 2.3.3 Medarbetarperspektivet Antalet medarbetare har under flera år legat förhållandevis stabilt men började öka under slutet av 2013 för att sedan öka kraftigt under Förklaringen är flerfaldig men en viktig orsak är att detta var nödvändigt för att kunna fortsätta öka produktionen det vill säga ta hand om det ökade inflödet av sjuka patienter. Mellan 2013 och 2014 ökade antalet vårdplatser med 14 stycken, till del på grund av en personalbristsituation 2013 som förbättrades under 2014, men även för att det konstaterades ett behov av flera vårdplatser inom de kirurgiska specialiteterna. En annan förklaring är den pågående generationsväxlingen med brist på erfarna specialistläkare och sjuksköterskor inom några av centrumets verksamhetsområden. Arbetet med att rekrytera ST-läkare samt ge stöd till vidareutbildning för sjuksköterskor liksom att arbeta för en god arbetsmiljö där våra medarbetare trivs och vill stanna kvar måste fortsätta. Historiken med hög personalomsättning, brist på vissa yrkeskategorier och förhållandevis dyra lösningar för att klara verksamheten har också lett till kraftigt ökade personalkostnader för CKOC. Resursbrist och som resultat av denna en försämrad arbetsmiljö har vid ett par tillfällen föranlett arbetsmiljöframställan från facken För att få bättre kontroll på personalsituationen och i syfte att balansera behovet mot det tillgängliga ekonomiska utrymmet harkravet på personalbehovsanmälan med godkännande av centrumchef före nyrekrytering införts Ekonomi Cirka 50 % av CKOC:s kostnadsmassa avser produktionsrelaterade kostnader såsom kostnader för operation, röntgen, laboratorieanalyser och läkemedel. Detta innebär att dessa kostnader är avhängiga vilka volymer som produceras. En relativt liten del av CKOC:s finansiering är anpassad till volymutvecklingen, därmed uppstår stora kostnadsökningar utöver vad som kompenseras via ersättningssystemet. Under 2014 ökade läkemedelskostnaderna utöver ordnat införande och utöver landstingsindex med 10,5 mkr, medicinsk service med 23,5 mkr och lönekostnader med 26,5 mkr. I HSNöverenskommelsen för 2014 fanns få övriga poster i det fasta avtalet utöver index. Det fasta beloppet räknades upp med 2,9 % och ökningen av den rörliga delen avsåg i huvudsak cancerläkemedel. Enligt Helseplans utredning bör kostnadsökningar till följd av ökad produktion kompenseras särskilt då de inte kan hanteras inom befintlig ram. 7 (14)

42 3 Lägesbeskrivning CKOC:s resultat till och med juni månad 2015 är i nivå med budget. Åtgärdsplanerna har än så länge endast delvis fått genomslag. Det ekonomiska resultatet hitintills är till stor del beroende av högre intäkter än budgeterat, framför allt intäkter från landsting/regioner utanför Sydöstra sjukvårdsregionen, men även intäkter från Hälso- och sjukvårdsnämnden och Sydöstra sjukvårdsregionen ligger över budget. Mycket tyder dock på att även under 2015 kommer kostnader betingade av produktionsökningar (alternativt prisökningar) att öka mer än vad ersättningen medger. Under 2015 beräknas kostnaderna utöver index (och särskilda ersättningar såsom för utökad operationsverksamhet och läkemedel) öka med 42,6 mkr, varav närmare 20 mkr avser andra kostnader än för personal. Sjukvårdsproduktionen det vill säga operationer, läkarbesök och sjukvårdande behandlingar fortsätter att öka även 2015 men inte lika kraftigt som föregående år. Bedömningen är att vi kommer att klara det besparingskrav som åligger oss för året. Beläggningsgraden (antal patienter per vårdplats) är fortsatt hög runt 97 %. Om man jämför vårdtid med antal tillgängliga vårdplatser så fortsätter beläggningen att öka. År 2014 var denna siffra 100,6 % och vid halvårsskiftet 2015 låg denna siffra på 106,5 %. Lungmedicinska och Hematologiska kliniken ingår båda i det akutmedicinska flödet. Kirurgiska kliniken US har regelmässigt ett antal patienter som vårdas på andra kliniker på grund av högt akut inflöde. År 2014 köptes satellitplatser för 40,3 mkr samtidigt som CKOC erhöll intäkter på 26 mkr för sålda vårdplatser. I gällande prognos för 2015 förväntas köpen minska med anledning av något avtagande inflöde av patienter. Trots volymökningar har produktiviteten mätt i DRG minskat sedan En förklaring till detta kan vara att de senaste åren har andelen öppenvård och dagsjukvård ökat kraftigt inom CKOC samtidigt som vi vet att öppenvårds-drg än så länge inte är helt tillförligt. Antal anställda fortsätter att öka dock i lägre utsträckning än under 2014 (se punkt 2.3.3). Ökad produktion och högre grad av dagsjukvård kräver större insatser och därmed mer personal. Under 2015 har CKOC återigen tvingats stänga vårdplatser på grund av personalbrist. Personalbristen försämrar arbetsmiljön påtagligt och kontinuerliga diskussioner förs i CKOC:s samverkansgrupp för att hitta lämpliga lösningar innan situationen förvärras ytterligare. Vi ser också en ökad risk vad gäller personalbehov i och med det ökande antalet enkelrum samt med införandet av standardiserade vårdförlopp. Denna kommer dock vara övergående då det i stor utsträckning handlar om att implementera nya arbetssätt. Bedömningen är att utvecklingen kan bromsas förutsatt att produktionen inte ökar i samma utsträckning. Lungmedicinska kliniken uppvisar en, för CKOC, unik negativ trend där förhållandevis låg produktionsökning (vårdtiden ökar med 1,4 % i jämförelse med föregående år och 2,7 % ökning av läkarbesök och medel-drg i slutenvården har under denna period ökat med 2 %, övrig produktion minskar i ungefär samma utsträckning). Dock är beläggningsgraden mycket hög på i snitt 105 % delvis på grund av Lungmedicin har, för andra året i rad, haft samtliga vårdplatser öppna hela sommaren samt utökad bemanning. Detta för att stötta de kliniker inom NSC och HMC som har kraftigt neddraget eller stängt på grund av bemanningssvårigheter. Någon ekonomisk kompensation för detta har inte erhållits. Antal arbetade timmar har ökat med 2,2 % under samma period. Intäkterna minskade från 2013 till 2014 med 2,6 % på grund av regleringen av regionavtalet medan kostnaderna ökade med 9,3 %. Mellan 2015 och 2014 till och med augusti har intäktsökningen och kostnadsökningen varit lika hög, men på grund av en sedan tidigare obalans i ekonomin blir resultatet successivt sämre för varje månad. 8 (14)

43 Även löneläget inom CKOC är bekymmersamt då CKOC under flera år har bromsat löneökningarna med anledning av otillräcklig ekonomi vilket har fått till följd att CKOC har lägre medianlöner inom de flesta yrkeskategorier än övriga region Östergötland. Statistik efter 2014 visar att problemet accelererar, innebärande att CKOC hamnar längre och längre efter övriga centrums medianlöner. 4 Omvärlden Enligt SKL ses en generellt förbättrad hälsa i befolkningen (dock socioekonomiskt ojämnt fördelat). Insjuknandet i cancer ökar, dels beroende på förbättrad diagnostik, dels därför att fler blir äldre. En ökad kostnadsutveckling ses gällande läkemedel med anledning av en kraftigt växande befolkning och snabbare introduktion av nya läkemedel. Enligt Socialstyrelsens prognosrapport Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos (april 2015) drivs kostnadsutvecklingen för läkemedel i grunden av en åldrande befolkning, en förhållandevis kraftig befolkningstillväxt och ökad förekomst av vissa sjukdomar där läkemedel är det viktigaste behandlingsalternativet. Antalet nya läkemedel som introduceras inom cancerområdet är större än inom många andra terapiområden. En typ av läkemedel vars användning ökar år efter år är proteinkinashämmare, som påverkar enzymernas verkan i proteiner eller andra organiska molekyler. Det föreligger en pågående ökning av långtids- eller underhållsbehandling av cancer sjukdomar. Förutom att ökad överlevnad i dessa fall är förknippad med långvarig läkemedelskonsumtion för att behandla sjukdomen, är det sannolikt att patienten förr eller senare drabbas av andra komplikationer, vilket kan kräva ytterligare medicinering alternativt kirurgisk intervention. 5 Framåt Arbetet med Nationell Nivåstrukturering respektive Sjukvårdsregional Nivåstrukturering berör än så länge framförallt de kirurgiska verksamheterna inom CKOC men kommer på sikt att beröra samtliga kliniker på något sätt. Nivåstruktureringarna innebär både risker och möjligheter för RÖ. Riskerna består i att RÖ kan förlora möjligheten att utföra vissa åtgärder/behandlingar emedan möjligheterna kan vara att vissa behandlingar/åtgärder centraliseras till RÖ. Oavsett vad, kommer sjukvårds-sverige med stor sannolikhet se stora förändringar i och med detta arbete under de närmaste 10 åren. I kölvattnet av detta följer troligen att vissa kompetenta medarbetare väljer att förflytta sig mellan länssjukhusen och universitetsorterna i landet. 9 (14)

44 Det i Sverige pågående införandet av Standardiserade VårdFörlopp kommer initialt att medföra stora förändringar i arbetssätt vilket förväntas öka behovet av produktionsplanering och logistikarbete. Vår bedömning baserat på befolkningsprognos, en fortsatt ökning av både prevalens och incidens avseende cancerdiagnoser, utvecklingen av nya läkemedel och kirurgiska behandlingsmetoder inom cancerområdet samt det stora nationella arbetet med nivåstruktureringar är att CKOC kommer att se fortsatta produktionsökningar inom så gott som alla verksamheter (se bilaga 2). En övergripande strategi för att klara vårt kontinuerliga utvecklings- och förbättringsarbete bättre är att skapa struktur samt ordning och reda genom att fortsätta arbeta med Lean samt fortsätta arbetet med införande av ledningssystem. Vi fortsätter arbetet med att effektivisera våra processer samt arbetar vidare med de långsiktiga projekten med produktionsplanering. Samtliga kliniker berörs. En noggrann styrning med bland annat månatlig uppföljning/utvärdering sker. 6 Åtgärder Arbetet med åtgärdsplanerna sker enligt plan, se bilaga 3. Den del av dessa som CKOC helt äger rätt att besluta om bedöms kunna genomföras för åren Det innebär en kostnadsreducering på 23,2 mkr. De åtgärder som kräver beslut av RD respektive HSN kan i nuläget inte bedömas men en utökad läkemedelsbudget för gamla cancerläkemedel med 8,5 mkr samt möjligheten att modernisera befintlig operationssal i O-huset för att på så vis kunna minska kostnaderna för bröstcancerkirurgi samt fortsätta utveckla den dagkirurgiska verksamheten skulle medföra ytterligare kostnadsreduceringar motsvarande 11 mkr årligen. 7 Konklusion/sammanfattning Baserat på ovanstående konstateras att CKOC inte kommer att klara ett besparingsbeting på 100 mkr under perioden Den huvudsakliga orsaken är således volymökningar och ökande läkemedelskostnader. Åtgärder medförande en kostnadsreduktion motsvarande cirka 25 mkr bedöms genomförbara. För övrigt se föregående punkt (14)

45 Bilaga 1 Produktionsstatistik (14)

46 Bilaga 2 (sid 1) Befolkningens åldersstruktur 1960 och 2014 samt prognos 2060 Åldersspecifik incidens uppdelat på kön, oavsett cancertyp Källa: RCC 12 (14)

47 Bilaga 2 (sid 2) De vanligaste cancertyperna (inklusive förstadier) år 2012, män Källa: RCC De vanligaste cancertyperna (inklusive förstadier) år 2012, kvinnor Källa: RCC 13 (14)

48 Bilaga 3 Centrum för kirugi, ortopedi och cancervård Nya rutiner och arbetssätt: produktionplanering, verksamhetsschema, tjänsteledigheter, överlappningstider, IT-utrustning, tid direkt och materialförvaltning Åtgärd Konsekvens Mkr 2015 Mkr 2016 Mkr 2017 Införande av nya metoder för effektivisering av vården: ERAS, laparoskopi, övergång till dagkirurgi, ökad produktivitet, minskade vårdtider och MEON Striktare indikationer i bedömning av vårdbehov såsom absolut rökfrihet inför operation och bedömning av patientens hälsotillstånd inför operation. Mer ordning och reda och bättre förutsättningar för planering av verksamheten medför tydligare överblick och kunskap om verksamheten. Bättre kontroll över olika flöden inom vård och administration. 2,3 4,9 6,4 1,7 4,0 4,0 0,2 3,4 3,4 x Minskad VRI Ökad kvalitet. 1,0 2,0 3,0 x Minskade vårdskador Ökad kvalitet. 1,9 2,9 3,9 x Rätt kalkyler och rätt pris 1,3 1,3 1,3 x Övrigt såsom t ex minskat antal hyrläkare och minskat antal satelliltplatser Bättre hushållning av resurser. 0,7 0,7 0,7 x Operationssalar på ohuset Ökad produktion till minskad kostnad. Förutom 500 bröstoperationer kan ytterligare 1300 kirurgiska och urologiska ingrepp flyttas från C-op och upphandlad vårdgivare. Frigjort oputrymme på C-op för att möta upp ökat inflöde, akut såväl som elektivt. Ger möjlighet att påbörja SVF. Inga externa extrasalar behöver köpas/upphandlas. Färre antal vårdtillfällen. 11,0 11,0 Vård i hemmet - LAH (RÖ:s hemsjukvård) / kommunal hemsjukvård. Patienter kan skrivas ut tidigare Kortare vårdtider leder till frigjorda vårdplatser, skapar möjligheter för och fortsätta vårdas hemma. Möjliggör korrekta brytpunktsbedömningar (Onkologi, Hematologi, akutflödet, minskade satellitkostnader, minskad övertid och ger 2,5 4,5 4,5 Lungmedicin och Kirurgklinikerna). förutsättningar för SVF. Det nya läkemedlet pirfenidon ges ej till patienter med lungfibros förrän särskild fiansiering erhållits för detta. Pirfenidon leder till en klart långsammare utveckling av lungfibrosen vilket innebär att man lever Avvikelser från nya data och rekommendationer från studier. Inga andra ett förhållandevis bra liv längre. År från år kommer man därför efter insättande av pirfenidon att se ett läkemedel finns för denna sjukdom. Antalet patienter kommer sannolikt att ökat antal individer med denna behandling. Hittills har insättning av läkemedlet varit mycket restriktivt. öka. Använts mycket restriktivt hittills. Trots detta ses en kostnad för pirfenidon på drygt 0,7 mkr under En kraftig kostnadsökning är att förvänta om vi ska följa nationella riktlinjer. Underhållsbehandling med "äldre" cancerläkemedel vid flera cancerformer minskas eller tas bort helt (gäller ej nya cancerläkemedel som finansieras via "särskilt införande"). Bakgrund: Tidigare år gradvis ökande kostnader, dock exceptionell kostnadsökning under 2014 jämfört Totalt 10,5 mkr. Inom Enligt internationella riktlinjer & nationellt vårdprogram rekommenderas lungmedicin ca 24% ökning. Kraftig kostnadsökning även inom Onkologi och Hematologi. Orsakerna är underhållsbehandling. RÖ kommer ej att följa dessa. bl.a. en fortsatt ökning av antalet överlevande i bröstcancer där behandling i enl med nationella riktlinjer medfört en kostnadsökning på 3,2 mkr bara för denna diagnos. Vissa preparat har fått utökat användningsområde i enlighet med nationella riktlinjer. Ger bättre möjligheter att bibehålla och utveckla den hematologiska vården. Minskad risk för vårdkomplikationer för infektionskänsliga patienter. Hematologiska kliniken lämnar AIM-kedjan från januari 2016 Minskad belastning under kvällar och helger orsakade av oplanerade AIM patienter. Reducering av 4 vpl inför sommaren på Ortopeden ViN pga minskad elektiv vård. Ortopekliniken avd 9 kan inte ta emot patienter från andra kliniker på VIN som stänger ner akuta vårdplatser på sommaren. Redovisning av förväntade ekonomiska effekter 2,3 2,3 2,3 8,5 8,5 8,5 2,1 2,1 0,5 0,5 0,5 Förväntade ekonomiska effekter 22,9 48,1 51,6 Summa åtgärder 22,9 25,2 3,5 Egna åtgärder 9,6 19,7 23,2 Beslutas av PEchef x x x Kräver beslut av HSN x Kräver beslut av RD x x x x Kommentar Medicinskt prioritering. Hanteras inom centrumet. Utreds på uppdrag av RD. Utreds. Ställningstagande för HSN inför Enligt muntlig ök med HSN kommer CKOC, NSV och NSÖ kunna avropa upp till 2 mkr avseende läkemedlet pirfenidon. Utreds på uppdrag av RD. Enligt muntlig ök med HSN kommer CKOC att erhålla 8 mkr från och med 2015 för "äldre" cancerläkemedel. Ingen RÖ besparning. Utreds av patientsäkerhetsskäl. I samråd med ledningen för ViN (14)

49 Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse CKOC 2014 Handläggare: Kristin Ek Verksamhet: CKOC Datum: Diarienummer: CKOC

50 Dokumenthistorik Version Datum Kommentar Handläggare

51 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning (Centrumchefens reflektion i årsberättelsen 2014) 4 2 Övergripande mål och strategier Organisationsbeskrivning för CKOC, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård samt organisatoriskt ansvar för kvalitetsarbetet CKOC:s huvudprocesser: Organisationsträd Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning genom egenkontroll Hur kvalitetsarbetet har utförts samt vilka åtgärder som genomförts 7 7 Sammanställning och analys Resultat Tillgänglighet Patientnöjdhet Säker hemgång Vårdskador Avvikelser Patientsäkerhetskultur inom CKOC Kvalitetsregister Övergripande mål och strategier för kommande år

52 1 Sammanfattning (Centrumchefens reflektion i årsberättelsen 2014) CKOC har under 2014 haft en fortsatt stor produktionsökning framförallt inom de cancervårdande disciplinerna. Cancer är idag en av våra vanligaste sjukdomar och drabbar var tredje individ någon gång i livet. Vi ser en ökad prevalens av antalet cancersjuka det vill säga fler individer insjuknar och fler individer lever längre med sin cancersjukdom. Även inom de verksamheter som behandlar godartade åkommor, framförallt kirurgi, ses en ökning av framförallt den akuta vården. Samtidigt har vi både på ViN och US haft en besvärlig vårdplatssituation med överbeläggningar och svårigheter att få kommunala platser för medicinskt färdigbehandlade patienter. Trots detta har tillgängligheten förbättrats under året både vad gäller tillgänglighet till besök och behandling. Inom CKOC bedrivs ett aktivt utvecklingsarbete där vi under det gångna året framförallt arbetat hårt för att höja kvaliteten ytterligare på den vård vi levererar. I årets öppna jämförelser når vi inte alla målen men ser förbättringar i drygt 60 procent av de parametrar som följs. Arbetet med produktionsplanering, basordning och kvalitetsledningssystem har intensifierats och vi hoppas se resultat av detta under Vi har även påbörjat förberedelser för införandet av standardiserade vårdförlopp under kommande år. Detta kommer innebära ytterligare en utmaning men också en möjlighet till utveckling och förbättring av våra cancerprocesser. Det övergripande målet är att vi ska leverera en så god och säker samt kostnadseffektiv vård som möjligt. Vi har därför infört systematisk uppföljning av vissa patientsäkerhetsparametrar. Årets medarbetarenkät visade goda och förbättrade resultat jämfört tidigare mätningar. Resultaten ligger över genomsnittet för Region Östergötland. Även svarsfrekvensen ökade. Kompetensförsörjning är ett av CKOC:s fokusområden där vi idag brottas med brist på sjuksköterskor och specialistläkare inom några verksamheter. Det är då än viktigare att vi kan erbjuda en god arbetsmiljö och vara en attraktiv arbetsplats. CKOC gjorde 2014 ett stort negativt resultat på drygt 81 miljoner kronor. Detta trots att många åtgärder vidtagits för att dämpa kostnadsutvecklingen samt att ett resurstillskott tillfördes centrumet under Den huvudsakliga förklaringen till underskottet är en ökad produktion. Under flera år har både lönekostnader och antalet anställda ökat i lägre grad än för övriga sjukvårdande centrum, denna trend bröts De huvudsakliga ekonomiska problemen ses inom områdena personalkostnader, medicinsk service, material och läkemedel. Tilläggas bör dock att CKOC i ett nationellt perspektiv bedriver en kostnadseffektiv och konkurrenskraftig vård där DRG-kostnaden totalt för centrum ligger på 89,4 procent av riksgenomsnittet. En mycket stor utmaning inför framtiden är att inom ramen för vår budget klara den ökande efterfrågan på våra tjänster, införandet av standardiserade vårdförlopp, kraven på god tillgänglighet i kombination med den medicinska utvecklingen som innebär allt större möjligheter. Vi kommer att möta dessa utmaningar med ett aktivt patientsäkerhetsarbete, produktionsplanering, rationaliseringar och utveckling av den kirurgiska verksamheten. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Ann Josefsson Centrumchef 4 (25)

53 2 Övergripande mål och strategier Övergripande mål för CKOC:s verksamheter är att förebygga, bota och lindra sjukdomar inom våra huvudprocesser. Målsättningen är att skapa sammanhållna flöden där rätt från mig ger hög kvalitet, god tillgänglighet och patientens delaktighet, vilket i sin tur skapar värde för såväl patienter som remittenter hade CKOC en gemensamt formulerad handlingsplan avseende patientsäkerhetsarbetet som utgick ifrån patientsäkerhetskulturmätningen. Målet har varit att öka benägenheten att rapportera avvikelser, skapa säkrare patientöverlämningar- och överföringar till andra enheter, minska arbetsbelastning och uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet inom CKOC. Vår övergripande strategi är att arbeta för att skapa en organisation där vi lär av varandra och där arbetet med ständiga förbättringar, kompetensutveckling och patientsäkerhet är en del av vardagen. Vi ser forskning, utveckling och utbildning som viktiga delar av verksamheten och vi arbetar aktivt med att skapa ett gott arbetsklimat med engagerade och kompetenta ledare. 3 Organisationsbeskrivning för CKOC, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård samt organisatoriskt ansvar för kvalitetsarbetet. Verksamheten bedrivs på Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping samt på Lasarettet i Finspång. Förutom den del av målgruppen, som finns i avtal hos extern leverantör, skall CKOC tillgodose behovet av specialistsjukvård inom kirurgi, ortopedi, urologi och cancersjukvård för hela länet. Dessutom för benigna hematologiska och lungmedicinska sjukdomar i länet. CKOC ansvarar även för radiofysikavdelningen som har länsövergripande strålskyddstillsynsansvar vid Region Östergötland. Verksamheten betjänar huvudsakligen de ca invånarna i Östergötlands län samt tillhandahåller högspecialiserad regionvård, inom nedan angivna huvudprocesser, för sydöstra regionens invånare. 3.1 CKOC:s huvudprocesser: Kirurgi: Utredning som kräver specialistsjukvårdens resurser och kirurgisk behandling av sjukdomar i mag-tarmkanalen, hud, kroppens endokrina system samt trauma. Ortopedi: Utredning och behandling av frakturer och andra skador på rörelseapparaten, samt medfödda och förvärvade deformiteter i rörelseapparaten, vilket innefattar bland annat traumatologi, idrottsmedicin, barnortopedi, ortopedisk handkirurgi, ryggkirurgi (dock ej halsryggskirurgi), reumatologisk kirurgi och tumörkirurgi. Rehabilitering som kräver särskilda rehabiliteringsresurser. Urologi: Utredning och behandling innefattande sjukdomar i urinvägar och manliga könsorgan och som kräver specialistsjukvårdens resurser. Onkologikliniken: Icke kirurgisk tumörspecifik behandling (Strålbehandling och medicinsktumörbehandling) av patienter med fasställd cancersjukdom. Hematologi: Utredning och behandling av sjukdomar i det blodbildande systemet såsom brist på olika typer av blodkroppar samt tumörsjukdomar utgående från blodbildande celler och som kräver specialistsjukvårdens resurser. Lungmedicin: Utredning och behandling av lungsjukdomar, som innefattar sjukdomar i lunga, pleura och mediastinum, och som kräver specialistsjukvårdens resurser. Radiofysik: Ansvar för strålskyddstillsynsansvar vid Region Östergötland samt klinisk sjukhusfysikverksamhet vid onkologiska kliniken, röntgenklinikerna och fysiologiska kliniken. 5 (25)

54 Organisation CKOC består av nio sjukvårdande kliniker: Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Urologiska kliniken Kirurgkliniken US Kirurgkliniken ViN Ortopedkliniken US Ryggkliniken Ortopedkliniken ViN Därutöver ingår enheten för strålskydd, Radiofysik och Dagkirurgiska enheten i Finspång. FAKTARUTA Antal anställda omräknat i heltider Omsättning, miljoner kr Resultat, miljoner kronor -81,1-22,4 Eget kapital, miljoner kronor -54,0-22,4 Antal vårdplatser Antal vårdtillfällen Vårdtider (dygn) Antal operationer Antal läkarbesök Antal sjukvårdande behandlingar Bild 1: Faktaruta 3.2 Organisationsträd Bild 2: Organisationsträd Centrumchef tillsammans med CKOC ledningsgrupp ansvarar för att policys (viljeriktning och syfte), fastställs och att löpande uppföljning av relevanta målsättningar görs. Ledningsgruppen ansvarar även för att säkerställa att resurserna är rätt och tillräckliga för att uppfylla åtaganden i överenskommelsen och verksamhetsplanen, samt för löpande bevakning och uppföljning i syfte att förbättra verksamheten parallellt med att kundkraven uppfylls. Ledningens främsta forum för detta är centrumledningsmöten. 6 (25)

55 Ansvaret för att ge medarbetarna förutsättningar för att utföra ett fullgott arbete ligger tydligt i chefslinjen. Information ges via formella och informella möten, mail, Lean-tavla, via intranätet och/eller under löpande arbete. CKOC stab fungerar som stöd för centrumchef samt verksamhetens chefer, i det kontinuerliga arbetet med att förbättra kvalitén och stärka patientsäkerheten. Förutom den gemensamt formulerade handlingsplanen avseende arbetet med patientsäkerheten har alla verksamheter en handlingsplan för kvalitet- och patientsäkerhet som ligger till grund för det arbete som avvikelsesamordnare och hygienombud genomför. Handlingsplanerna revideras årligen. Ansvar för uppföljning och kontroll av kvalitetsarbetet och patientsäkerhetsarbetet ligger både på verksamheten, centrumledningen och på stabsfunktionen. 4 Struktur för uppföljning/utvärdering Egenkontroll görs med den frekvens och i den omfattning som krävs för att kunna säkra verksamhetens kvalitet. Arbetet i verksamheten följs genom regelbundna klinikdialoger och att resultat jämförs med uppgifter i nationella- och regionala kvalitetsregister, med uppgifter i öppna jämförelser, med resultat för andra verksamheter och jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat. Kontroll och genomlysning av hela CKOC resultat sker i samband med delårs- och årsrapporter. Inom CKOC:s verksamheter används Synergi som avvikelserapporteringsverktyg och respektive verksamhetschef ansvarar för att det finns en avvikelsesamordnare utsedd på sin enhet. Allvarliga händelser leder till att händelseanalys genomförs och vid behov genomförs även riskanalyser. Regelbundna sammanställningar av synergistatistik görs på varje enhet, vilket underlättar arbetet med patientsäkerheten. 5 Uppföljning genom egenkontroll Systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll att det drivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledning sker genom jämförelser av öppna jämförelser och genom jämförelser i nationella-, regionala- och lokala kvalitetsregister. Hanteringen av avvikelser i verksamheten är fullt utvecklad och hanteras enligt riktlinjerna för Region Östergötland. Användandet av MJG, markörbaserad journalgranskning, är utvecklat på vissa enheter. På övergripande nivå analyseras resultaten framförallt i samband med klinikdialoger, delårs- och årsrapporter, patientsäkerhets- och kvalitetsberättelsen. På verksamhetsnivå tillkommer exempelvis patientsäkerhetsdialoger. Resultaten kommuniceras i verksamheten via respektive chef, via fysiska möten, samtal och via intranätet. 6 Hur kvalitetsarbetet har utförts samt vilka åtgärder som genomförts Kvalitetsarbetet genomförs framförallt lokalt på våra kliniker. Under 2014 har vikten av kvalitetsarbetet synliggjorts och blivit mer centralt i ledningsgruppens arbete. Arbete har under året lagts på att skapa ordning och reda i våra system, bland annat genom att skapa ett certifierat ledningssystem på staben, vilket ger bättre förutsättningar i rollen som stödfunktion till CKOC:s ingående kliniker. Vi har även aktivt arbetat med att synliggöra områden som har identifierats som viktiga i kvalitetsarbetet exempelvis följsamhet till kläd- och hygienregler. Vi har även under året genomfört klinikdialoger och i dessa lyft specifika frågeställningar. 7 (25)

56 Under 2014 utbildades alla chefer inom CKOC i verksamhetsutvecklande lönesättning, vilket skapar bättre förutsättningar att genom dialog med medarbetarna skapa ökad delaktighet och ansvarstagande för att skapa en god och säker vård för våra kunder. 7 Sammanställning och analys Vi kan som ett resultat av flera års intensiva arbete se att vi inom CKOC har en förbättrad tillgänglighet. Vi fortsätter arbetet med produktionsplanering med målsättning att alla opererande kliniker aktivt ska arbeta med operationsplanering innan 2015 års slut. Arbetet med att öka telefontillgängligheten och möjligheten för våra patienter att nå oss pågår och kommer ytterligare att intensifieras. I patientenkäten kan vi se att våra patienter upplever att de blir bemötta på ett bra sätt i våra verksamheter och detta stämmer väl överens med resultaten i medarbetarenkäten där vår medarbetare upplever att man bemöter kunderna/patienterna väl både på individ-/situationsnivå och på gruppnivå. Vi behöver fortsatt arbeta med att skapa en patientcentrerad vård där patienten är delaktig och involverad i de beslut som rör dess vård. Att skapa en trygg hemgång för våra patienter och i och med det även minska risken för återinläggningar genom arbetet med säker hemgång är viktigt. Många av våra kliniker har upplevt att det är svårt att hitta fungerande rutiner för arbetet och vi kan se att endast fem av nio sjukvårdande enheter inom CKOC upplever att de har fungerande rutiner. Ytterligare utmaningar är att få Senior Alert att bli ett vedertaget arbetsätt. Senior Alert är ett bra sätt för att minska risken för vårdskador och lyfta vikten av den basala omvårdnaden. Vi behöver inom CKOC hitta sätt att sprida goda exempel mellan våra kliniker. Ett sätt att sprida goda exempel är att aktivt och regelbundet skicka ut information om resultaten, liksom vi under 2014 har gjort med följsamheten kläd- och hygienreglerna och där vi under 2014 kan se ett förbättrat resultat. Tidigare år har de vårdrelaterade infektionerna redovisats i Synergi, under 2014 ändrades rutinen och man kan nu följa detta i Infektionsverktyget. Vissa svårigheter och felaktigheter har noterats och resultaten för 2014 kan därför till viss del vara missvisande. Ett samarbete med CKOC:s STRAMA-läkare har initierats med förhoppningen att hitta gemensamma mätpunkter och en gemensam strategi för CKOC:s kliniker vad gäller arbetet med att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Under 2014 påbörjades även planeringen av en utbildning som riktar sig till undersköterskor inom CKOC med ambitionen att öka riskmedvetenheten vad gäller vårdhygieniska risker i den patientnära miljön och på så sätt förhoppningsvis kunna minska andelen vårdrelaterade infektioner. Arbetet med patientsäkerhet har fortlöpt under 2014 och vi har under året kunnat ta del av den patientsäkerhetskulturmätning som genomförts. I den finns några styrkor men också flera svagheter, som vi inom CKOC aktivt behöver arbeta med under kommande år. Exempel på detta är arbetsbelastning, personaltäthet och högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet. Vi kan se att antalet rapporterade ärenden har ökat jämfört med 2013, inom i stort sett alla ärendetyper. Detta trots att vår benägenhet att rapportera är en av de identifierade svagheterna i patientsäkerhetskulturmätningen inom CKOC. Det är liksom tidigare år läkemedelshantering, omvårdnad, behandling av patient, remisshantering, provhantering och vårddokumentshantering som är de arbetsprocesser med flest avvikelser, och områden som vi behöver fokusera på i det kommande patientsäkerhetsarbetet. Alla våra sjukvårdande enheter registrerar i det palliativa registret, även här måste vi mer aktivt sträva efter att delge varandra hur vi arbetar inom olika verksamheter, för att komma vidare i arbetet med att skapa en så god vård som möjligt för de i livets slutskede. Övriga kvalitetsregister sammanställs i de öppna jämförelserna och där har vi både styrkor och svagheter som vi behöver arbeta vidare med, detta är ett viktigt underlag för våra kliniker i arbetet med i det lokala kvalitetsarbetet som bedrivs på respektive klinik. 8 (25)

57 8 Resultat 8.1 Tillgänglighet Under de senaste åren har antalet väntande i köer succesivt minskat och vi såg även 2014 bättre resultat än tidigare år. I slutet av 2014 genomfördes en köavvecklingsinsats som bidrog till att antalet väntande till både besök och behandling minskade. Samverkan med de privata vårdgivarna har, under flera år, bidragit till att väntetider i länet för vissa diagnosgrupper är mer jämlika. En utmaning för att upprätthålla en god tillgänglighet är den vårdplatssituation som emellanåt har medfört strykningar med kort varsel i operationsschemat. I syfte att förbättra tillgängligheten har under året flertalet insatser genomförts, bland annat införande av Erbjudande direkt för patienter, både till besök och till behandling. Arbete med återbesöksprocessen har inletts och samverkan med Anop, röntgen och patologen för att korta ledtider har utökats. Vi arbetar även aktivt med att skapa längre framförhållning i schemaläggning och en hållbar produktionsplanering. Bild 3: Tillgänglighet inom CKOC (25)

58 Telefontillgängligheten för CKOC:s kliniker var under 2014 i snitt 81 procent vilket innebär att CKOC inte når målet på 94 procent. Arbetet med att förbättra tillgängligheten fortgår och förhoppningen är att mer utbredd användning av Mina vårdkontakter på sikt kommer att minska trycket på telefon CKOC totalt Målvärde Bild 4: Telefontillgänglighet Källa: Uppföljningsportalen Under 2014 genomfördes den nationella patientenkäten avseende slutenvård och vi kan där konstatera att upplevelse av tiden man fick vänta var något sämre än i Region Östergötland som helhet och riket. CKOC Landstinget Riket Bild 5: Vad anser du om tiden du fick vänta? Källa: Nationell patientenkät 8.2 Patientnöjdhet I medarbetarenkäten har CKOC bra resultat vad gäller bemötande av patienter/kunder vilket vi även kan se i patientenkäten Bemöter kunder/patienter väl Tar tillvara patienter/kunders synpunkter Bild 6: Bemöter kunder/patienter väl och tar tillvara patienter/kunders synpunkter. Källa: Medarbetarenkät 10 (25)

59 Känslan av delaktighet var som i Region Östergötland och riket i övrigt och känslan av att ha blivit bemött med respekt var något högre liksom känslan av att få information om sitt tillstånd. CKOC Landstinget Riket Bild 7: Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Källa: Nationell patientenkät CKOC Landstinget Riket Bild 8: Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Källa: Nationell patientenkät CKOC Landstinget Riket Bild 9: Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? Källa: Nationell patientenkät Patenternas värdering av vården som helhet har marginellt förbättras de sista tre åren. Arbetet med att förbättra patientens upplevelse av vården måste fortgå och vi har alla ett ansvar att verka för att skapa förutsättningar för att öka patientens positiva upplevelse av vården Bild 10: Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? 2010, 2012 och Källa: Nationell patientenkät 11 (25)

60 Flera av våra kliniker har under 2014 arbetat med olika projekt för att främja ett hälsofrämjande arbetssätt och aktivt sjukdomsförebyggande insatser, dels genom arbetet med att säkerställa barnens plats som anhöriga, rökstopp inför operation och inventering av livsstilsrelaterade frågor. Inom ortopedin bedrivs en artrosskola och på lungmedicin bedrivs en KOL-skola. 8.3 Säker hemgång Fem av nio sjukvårdande enheter inom CKOC har fungerande metoder för arbetet med Säker hemgång. Antalet återinläggningar under 2014 varierar mycket mellan klinikerna från i snitt fyra återinläggningar per månad till tolv återinläggningar per månad. Snittet inom CKOC ligger på sju återinläggningar/månad Återinläggningar inom 1-3 dygn 1-3 dygn Bild 11: Antal återinläggning i snitt/månad. Observera att vissa kliniker kan ha planerade återinläggningar inom 1-3 dygn. Källa: CI 8.4 Vårdskador I den punktprevalensmätning som genomförts, hösten 2014, har 10 procent av patienterna som vårdas inom CKOC:s kliniker trycksår Skadorna varierar från rodnad (som inte bleknar vid tryck) till fullhudsskador. Vi behöver aktivt arbeta med riskbedömningar i Senior Alert och registreringar i Synergi. En centrumövergripande handlingsplan som avser trycksår, fallskador och vårdhygien har skapats (se bilaga1). Av åtta enheter med avdelningsverksamhet (rygg och ortopedi sammanslaget) är det fyra enheter som aktivt använder Senior Alert som verktyg för att minska risken för vårdskador. Bara lungmedicin nådde målet att riskbedöma minst 25 procent av patienterna. Avdelning Antal riskbedömningar Antal patienter Mål 25 % Antal riskbedömningar där risk finns Antal där minst en åtgärd utförts Mål 70 % Lungmedicin % % 103/KAVA % % Avdelning % % Avdelning 12 k % % 12 (25)

61 Avd 12 U % % Avd % % Avd % % Avd Avd 31 A (inkl. ryggkirurg) Avd 31 B Hematologen Onkologen % % Summa % % Bild 12: Antal registreringar i Senior Alert, fördelat på enhet Källa: Senior Alert 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% % Mål 10,00% 0,00% Bild 13: Måluppfyllelse, avtal med HSN 2014, i procent. Källa: Senior Alert och Avtal HSN Under 2014 har vi aktivt arbetat med att öka följsamheten till hygienreglerna detta genom att systematiskt uppmärksamma följsamheten, i dag har vi en god följsamhet till rapporteringen och kan se att resultaten variera över tid men att de succesivt under året blivit något bättre (25)

62 Bild 14: Följsamhet till kläd- och hygienreglerna. Källa: Observationsmätningar Region Östergötland Antalet vårdrelaterade infektioner följs i Infektionsverktyget. Infektionsverktyget är ett relativt nytt verktyg vilket gör det svårt att dra några slutsatser i dagsläget, men med tiden kommer vi att ha möjlighet att göra mätningar och se variationer över tid. Urologiska kliniken i Östergötland Ryggkliniken US Ortopedkliniken US Ortopediska kliniken ViN Onkologiska kliniken Lungmedinska kliniken Kirurgiska kliniken ViN Kirurgiska kliniken US Hematologiska kliniken Dagkirurgen Finspång Bild 15: Antal vårdrelaterade infektioner, 2014, fördelat på organisatorisk enhet. Källa: Infektionsverktyget 8.5 Avvikelser Antalet rapporterade ärenden har ökat 2014 (n=2 234) jämfört med 2013 (n=2 107), se bild 16. Vilket är positivt, önskvärt vore att antalet risker/iakttagelser ökade i större utsträckning och att antalet negativa händelser/olyckor minskade. Händelsetyp Risk/iakttagelse Tillbud Negativ händelse/olycka Arbetsskada Synpunkter och klagomål Förbättringsförslag (25)

63 Ej indelat på ärendetyp Totalt Bild 16: Antal ärenden inom CKOC fördelat på ärendetyp. Källa: Synergi Bild 17: Antal ärenden inom CKOC fördelat på arbetsprocess. Källa: Synergi Liksom tidigare år är det läkemedelshantering, omvårdnad, behandling av patient, remisshantering, provhantering och vårddokumentshantering som är de arbetsprocesser inom vilka flest avvikelser rapporteras. År Lex Maria anmälan Antal rapporterade negativa händelser/olyckor registrerade i Synergi Bild 18: Antal Lex Maria. Källa: UPE, Utvecklings och patientsäkerhetsenheten, Region Östergötland 8.6 Patientsäkerhetskultur inom CKOC CKOC har valt att titta närmare på några områden i den patientsäkerhetskulturmätningen som genomfördes i slutet av 2014 och det som sticker ut som styrkor är våra chefers agerande kring patientsäkerhet och även öppenheten i kommunikationen. Svagheter är arbetsmiljön och personaltätheten som är problem för många av våra kliniker vilka har svårt att rekrytera och behålla personal (25)

64 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet Arbets- och personaltäthet Benägenhet att rapportera händelser Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet CKOC 2014 > 70 styrka Återföring och kommunikation kring avvikelser Lärandeorganisation Öppenhet i kommunikation Bild 19: Patientsäkerhetkultur inom CKOC, Källa: Patientsäkerhetskulturmätning Kvalitetsregister Rapporteringen till olika kvalitetsregister och användningen av resultaten är en förutsättning för att kunna förbättra vården och våra medicinska resultat. Palliativa registret används av alla CKOC sjukvårdande kliniker. Resultaten varierar mellan klinikerna, en styrka är att många av våra kliniker har en god tradition av att återkoppla till de efterlevande i form av samtal. En svaghet är vår oförmåga att låta patienten välja sin dödsplats och att i god tid se till att uppfylla eventuella önskemål om att få dö i hemmet (25)

65 Läkarinformation till närstående Lindrad från rosslig andning Lindrad från ångest Lindrad från illamående Lindrad från smärta Utförd validerad smärtskattning Mänsklig närvaro i dödsögonblicket Avliden utan trycksår Målvärde CKOC snitt Munhälsa bedömd Uppfyllt önskemål om dödsplats Läkarinformation till patienten Efterlevandesamtal erbjudet Bild 20: Kvalitetsindikatorer avseende palliativvård, Källa: Palliativregister Idag kan vi enklast följa resultaten av vårt kvalitetsarbete via de öppna jämförelser som presenteras årligen. Exempel på områden där vi placerar oss i topp fyra nationellt är, läkemedel mot benskörhet efter fraktur, implantatöverlevnad vid halvprotesoperation, utbytesoperation inom två år efter korsbandsoperation, andel döda inom ett år efter sjukhusvård för blödande magsår, multidisciplinär konferens vid lungcancer och överlevnad vid lungcancer. De sämsta placeringarna har vi vad gäller kurativ behandling vid prostatacancer, väntetid från remissankomst till specialistklinik till start av behandling vid huvud/halscancer, dödlighet vid operation för tjocktarmscancer, omoperation vid bröstcancer på grund av komplikation, tid till behandlingsbeslut vid lungcancer, miniinvasivt borttagande av gallblåsa och andel patienter som avled eller amputerades ovan fotled efter operation av kärlförträngning i ben (25)

66 ,3 15,1 0 Östergötland Riket Bild 21: Andel patienter som behandlas med läkemedel mot benskörhet 0-12 månader efter fragilitetsfraktur, procent. Källa: Öppna jämförelser ,9 96, Östergötland Riket Bild 22: Andel patienter med halvprotes som inte omopereras inom ett år efter höftoperation, procent. Källa: Öppna jämförelser 18 (25)

67 2,5 2 1,94 1,5 1 0,5 0,41 0 Östergötland Riket Bild 23: Andel utbytesoperationer inom två år efter främre korsbandsoperation, procent. Källa: Öppna jämförelser ,8 25,9 0 Östergötland Riket Bild 24: Andel döda inom ett år efter sjukhusvård för blödande magsår, procent. Källa: Öppna jämförelser 19 (25)

68 ,9 Östergötland 67,6 Riket Bild 25: Andel patienter som bedöms vid multidisciplinär konferens inför primärbehandling av lungcancer. Källa: Öppna jämförelser ,5 41, Östergötland Riket Bild 26: Överlevnad vid lungcancer, relativ 1-års överlevnad, procent. Källa: Öppna jämförelser 20 (25)

69 ,9 82, Östergötland Riket Bild 27: Andel män som får kurativt syftande behandling vid lokaliserad prostatacancer med hög risk, procent. Källa: Öppna jämförelser Östergötland Riket Bild 28: Väntetid från remissankomst till specialistklink till start av behandling vid huvud- och halscancer, antal dagar. Källa: Öppna jämförelser 21 (25)

70 ,5 5,4 0 Östergötland Riket Bild 29: Andel avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation för tjocktarmscancer, procent. Källa: Öppna jämförelser Riket 2 Östergötland 4, Bild 30: Andel kvinnor med bröstcancer som omopereras inom 30 dagar på grund av komplikation, procent. Källa: Öppna jämförelser 22 (25)

71 Östergötland Riket Bild 31: Väntetid från remissankomst till specialistklinik till beslut om behandling för lungcancer, antal dagar. Källa: Öppna jämförelser , , Östergötland Riket Bild 32: Andel patienter som opereras med miniinvasiv teknik vid borttagande av gallblåsa, procent. Källa: Öppna jämförelser 23 (25)

72 ,9 6,9 0 Östergötland Riket Bild 33: Andel patienter som avled eller amputerades ovan fotled inom 30 dagar efter operation av kärlförträngning i ben, procent. Källa: Öppna jämförelser 9 Övergripande mål och strategier för kommande år Under 2015 fortsätter vi inom CKOC arbetet med att synliggöra vikten av en god kvalité och hög patientsäkerhet. Vi kommer att fortsätta arbetet med produktionsplanering med målsättning att alla opererande kliniker aktivt ska arbeta med operationsplanering. Arbetet med att öka telefontillgängligheten och möjligheten för våra patienter att nå oss kommer att intensifieras. Vi kommer under 2015 påbörja arbetet med att växla arbetsuppgifter inom våra verksamheter. Vi behöver se över vilka möjligheter vi har att växla mellan befintliga professioner men också vilka möjligheter som finns att ta in andra professioner för att utföra uppgifter som inte behöver genomföras av sjukvårdutbildad personal. Vi hoppas att detta kan öka attraktiviteten för att arbeta inom CKOC, minska arbetsbelastningen och därmed öka kvalitén och säkerheten för våra patienter. Att skapa förutsättningar för vårdpersonalen att arbeta med den direkta patientvården ökar förutsättningarna att skapa en patientcentrerad vård där patienten är delaktig och involverad i de beslut som rör dess vård. Vi behöver inom CKOC hitta sätt att sprida goda exempel mellan våra kliniker både vad gäller arbetet med Säker hemgång, Senior Alert, kläd- och hygienreglerna, Infektionsportalen och Palliativ registret. Detta kan vi göra via ledningsgruppen, vårdenhetschefsträffar och olika nätverk. Vi kommer även under 2015 genomföra den utbildning som riktar sig till undersköterskor inom CKOC med ambitionen att öka riskmedvetenheten vad gäller vårdhygieniska risker och på så sätt förhoppningsvis kunna minska andelen vårdrelaterade infektioner, detta är ett unikt tillfälle för våra undersköterskor att träffas och delge varandra erfarenheter. Citat, utvärderingen av utbildningen Nej, tyckte hela utbildningen var bra upplagd. Blev inspirerad och känner att man vill göra bättre och göra rätt. Väldigt bra!! Under 2015 kommer vi även pröva utlandsrekrytering för att förstärka bemanningen på våra kliniker med ambitionen att minska arbetsbelastningen och öka personaltätheten (25)

73 Bilagor: Bilaga 1: Handlingsplan för vårdrelaterade infektioner, trycksår och fall 25 (25)