Utbildningsfolder:
Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom reflekterande samtal kring nuläge och samtidigt bidra till att vår förening kan ringa in utvecklingsmöjligheter för att optimera våra personella resurser. Samma möjligheter i idrottsföreningen Oavsett ålder, etnicitet, religion, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller könsöverskridande identitet så ska alla organisatons- och aktivitetsledare, föräldrar, aktiva och övriga medlemmar ges samma förutsättningar i idrottsföreningarna i Gävle kommun. Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet, det inkluderar även idrotten. Målsättningen med detta arbete är att reflektera över hur det ser ut i just vår förening. När vi kartlagt och identifierat vad vi behöver utveckla och förbättra är det bara att sätta igång och förverkliga visionen om en likabehandlande idrott. I detta material väljer vi att utgå ifrån kön ur ett jämställdhetsperspektiv. För oavsett ålder, etnicitet, religion, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller könsöverskridande identitet så är vi antingen flickor/kvinnor eller pojkar/män. Vi utgår således från jämställdhetsperspektivet i vårt arbete men har övriga diskrimineringsgrunder med oss när vi reflekterar över hur det ser ut i vår förening. Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Vi får fler duktiga organisations- och aktivitetsledare samt funktionärer. Kompetens är inte könsbundet. Att inte använda sig av både män och kvinnor är slöseri med personella och ekonomiska resurser. Konkurrens: En likabehandlande idrott får fördelar i relationer såväl internt (föräldrar, ledare, aktiva) som externt (sponsorer, kommunen och bidragsgivare). I den tuffa konkurrensen står vi oss bättre och ses som en attraktiv idrottsförening. Klimat: Styrelser, sektioner och andra grupper med både kvinnor och män har sundare klimat. Forskning visar på att i miljöer med endast kvinnor eller män ökar risken för att osunda värderingar förstärks och idealiseras. I grupper med både kvinnor och män skapas en mer gynnsam gruppdynamik och vi kan bättre dra nytta av mångfalden av kunskaper, färdigheter och erfarenheter.
De olika begreppen Likabehandling: kan användas för att beskriva arbetet för lika rättigheter och möjligheter. Det är viktigt att tänka på att likabehandling inte alltid betyder att alla ska behandlas lika. Ibland kan därför en idrottsförening behöva behandla olika för att nå likabehandling. På grund av bland annat diskriminering och andra maktstrukturer har vi ibland olika förutsättningar när vi befinner oss i eller försöker ta oss in i t ex en föreningsstyrelse. Jämlikhet: avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper och att alla människor har lika värde oavsett ålder, etnicitet, religion, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller könsöverskridande identitet. Jämställdhet: innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Genus: Socialt kön, att könsidentiten formas av uppfostran, normer, värderingar och miljö. Begreppet genus används för att beskriva tolkningar av socialt och kulturellt kön. Jämställd idrott: är att flickor och pojkar, kvinnor och män inom idrottsrörelsen ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter samt ska dela inflytande och ansvar. Könsperspektiv: är att analysera vikten, innebörden och konsekvenserna av kön för en enskild individ och verksamhet. Hur går vi tillväga? Arbetet berör hela föreningens verksamhet och kommer troligtvis att mynna ut i beslut som påverkar hela föreningen. Därför ser vi det som värdefullt att involvera så många som möjligt för att få en bred förankring i föreningen. Vi rekommenderar att minst styrelsen deltar i arbetet och om möjlighet finns involveras gärna fler Tidsmässigt bör arbetet ta minst 15 minuter per frågeställning, föreningen väljer själva om arbetet med frågeställningarna genomförs under ett eller flera tillfällen. Arbetet redovisas till SISU Idrottsutbildarna antingen via en lärgruppslista eller digitalt i utbildnings-modulen. Sammanställningsblanketten i slutet av materialet fylls i och lämnas till Kultur och fritid, Gävle kommun senast den 25 februari 2015 i samband med ansökan om Lokalt aktivitetsstöd. Därefter årligen tillsammans med verksamhetsberättelse och övriga årsmöteshandlingar.
Övning - Jämställdhet i Idrottsföreningen 1. Hur aktivt arbetar ni i er förening med stadgar när det handlar om jämställdhet/likabehandling? RÖTT LJUS: Inget aktivt arbete, detta är något vi behöver ta tag i. GULT LJUS: Det finns formuleringar i våra stadgar, verksamhetsplan med mera men den aktiva uppföljningen och arbetet kan förbättras. GRÖNT LJUS: Vi har ett arbetssätt som säkerställer att dokumenten hålls levande och/eller har en åtgärdsplan i händelse av mobbing, kränkande behandling, trakasserier eller annan form av övergrepp 2. Hur rekryterar ni till er förening? Hur fördelas resurserna? RÖTT LJUS: Vi har ingen särskild tanke när vi rekryterar utan är glada över de ledare vi får. Här har vi största möjliga förbättringsläge. GULT LJUS: Vi har en jämn representation av kvinnor och män i delar av verksamheten. Det finns ett behov av utvecklingsarbete inom delar av verksamheten. GRÖNT LJUS: Vi har ett optimalt läge där vi har en jämn representation av kvinnor och män i styrelse, valberedning, arbetsgrupper/sektioner/kommittéer och anställda. 3. Har ni någon gång reflekterat över hur era lokaler, träningstider och utrustning fördelas mellan könen och hur den fördelningen faktiskt speglar er prioritering av verksamheten? RÖTT LJUS: Nej, det är inget vi reflekterat över. GULT LJUS: Nja, vi har reflekterat över att det kan finnas skillnader men det är inget vi agerat kring eller gjort något åt hittills/vi har delvis agerat GRÖNT LJUS: Ja, vi har en tydlig fördelningsplan där kvinnor och män ges samma förutsättningar där träningstider, utrustning och träningsanläggningar fördelas lika mellan kvinnor och män. 4. Vilken social miljö vill ni skapa i er förening? RÖTT LJUS: Det är inget vi aktivt diskuterat eller agerat kring. GULT LJUS: I delar av verksamheten uppmuntrar vi till båda könens idrottsutövande, vi strävar efter att jargongen är inkluderande och involverar aktivas föräldrar, kvinnnor och män på ett likvärdigt sätt GRÖNT LJUS: Vi jobbar aktivt med att uppmuntra till både kvinnors och mäns idrottsutövande, vi jobbar aktivt med att jargongen är inkluderande och fri från stereotypa uttalanden samt involverar och stödjer föräldrar, kvinnor och män på ett likvärdigt sätt.
5. Vilka förebilder ger er förening till sina medlemmar och aktiva utifrån nedan påståenden: * Det är en jämn fördelning av kvinnor och män bland tränare och ledare! * Kvinnor och män ges samma förutsättningar för deras uppdrag som tränare och ledare! * Föreningen kräver av kvinnor och män att i samma utsträckning genomgå den utbildning som krävs för att träna barn och ungdomar (av båda könen)! RÖTT LJUS: Vi befinner oss i största möjliga förbättringsläge GULT LJUS: Vi har behov av utvecklingsarbete i ett eller flera av ovanstående punkter. GRÖNT LJUS: Vi befinner oss i ett optimalt läge 6. Hur tänker er förening när det gäller utbudet och utformningen av aktiviteter utifrån nedan påstpåenden? * Vi har tagit reda på vilka aktiviteter som våra medlemmar vill ha! * Föreningen har aktiviteter som bidrar till att alla - flickor och pojkar, kvinnor och män välkomnas i föreningen! * Föreningen bidrar till rätt typ av aktiviteter som bidrar till att behålla såväl flickor som pojkar, kvinnor, män att delta i föreningen utifrån sin ambitionsnivå och sina förutsättningar! RÖTT LJUS: Vi befinner oss i största möjliga förbättringsläge GULT LJUS: Vi har behov av utvecklingsarbete i ett eller flera av ovanstående punkter GRÖNT LJUS: Vi befinner oss i ett optimalt läge 7. Har ni i er förening reflekterat över hur ni bedriver, värderar och uppmärksammar idrottsträningen för flickor respektive pojkar, är det någon skillnad? I föreningens aktiviteter utmanas könsmärkta normer. När ledare, tränare t ex ger beröm och bekräftelse, delar in grupper, fördelar ordet eller leker och skämtar, tas inte omedvetet utgångspunkter som följer av stereotypa föreställningar om män/manlighet, kvinnor/kvinnligheten. RÖTT LJUS: Det är inget vi aktivt diskuterat eller agerat kring GULT LJUS: I delar av verksamheten har vi diskuterat detta och aktivt agerat kring frågan vi strävar efter att jargongen är inkluderande GRÖNT LJUS: Vi har diskuterat detta och agerar aktivt kring frågan i hela föreningen vi jobbar således aktivt med att jargongen är inkluderande och fri från stereotypa uttalanden i vår förening
Sammanfattning Mejlas till Kultur och fritid, Gävle kommun: bokningen.kof@gavle.se SENAST 2015-02-25 Därefter årligen med NYA fokusområden/aktiviteter i samband med inlämning av verksamhetsberättelse och övriga årsmöteshandlingar. Vi har i föreningen diskuterat och resonerat kring ovan frågeställningar. Vi ser de här styrkorna och förbättringsområdena i vårt arbete med jämställdhet: Styrkor: Svagheter: Därför vill vi fokusera på dessa aktiviteter i vårt jämställdhetsarbete:
Uppföljning och utvärdering Lämnas in från och med år 2, behöver inte lämnas in första året, senast 25/2-16 Berätta kortfattat vilka aktiviteter/åtgärder ni genomfört i föreningen och hur ni upplevt dessa. Det här har vi gjort utifrån förra årets sammanställning och dessa lärdomar tar vi med oss: Handlingsplan Att använda som stöd om föreningen önskar, behöver inte lämnas in eller redovisas VAD ska göras: HUR ska det göras: NÄR ska det göras: VEM ansvarar:
Vi vill fördjupa oss i arbetet med Likabehandling, vad kan vi göra mer? 1) Boka föreläsningen Så får vi tjejer att fortsätta via SISU Idrottsutbildarna - en föreläsning och diskussion om hur man som förening kan tänka för att behålla de tjejer som annars ofta slutar i tonåren. 2) Arbeta i lärgruppsform utifrån analysverktygen Allas rätt inom idrotten som finns i två versioner: Jämställdhet Mångfald 3) Analysera ett eller flera områden i er förening, t ex hemsida, styrelse, lagen - använd er av 4R metoden. Litteraturtips: Är idrott nyttigt? 4) Utvecklingsarbete med processtöd för ett föreningsinternt arbete kring Jämställdhet. För att boka en föreläsning eller påbörja ett förjupat arbete i din förening, kontakta din idrottskonsulent på SISU Idrottsutbildarna. Hans Bergman hans.bergman@ sisu.gastidr.se 070 248 66 86 Henrik Persson henrik.persson@ gastidr.se 070 597 80 86 Kajsa Östlund kajsa.ostlund@ sisu.gastidr.se 073 461 84 64 Pia Hillgren pia.hillgren@ gastidr.se 070 350 75 48 Robin Westlin robin.westlin@ sisu.gastidr.se 073 350 20 41 Marcus Söderlund marcus.soderlund@ sisu.gastidr.se 070 511 09 75