Verksamhetsplanering Trappgränds Montessoriförskola. Blåbäret

Relevanta dokument
Verksamhetsplanering Trappgränds Montessoriförskola. Skogstrollet

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 320 Trappgränd

ÄLVENS GROVPLANERING OCH MÅL vt Personalen har sin planering. Barnen har utelek tillsammans med avd. Forsen.

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan

LOKAL ARBETSPLAN VT 2017 & HT 2017

Lokal arbetsplan. Läsåret:

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Arbetsplan läsåret

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

GROVPLANERING VIOLEN. Vt Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål.

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

I Ur och Skur Lysmasken Verksamhetsplan 2019

Utvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Arbetsplan för Ängen,

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Kvalitetsdokument

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebybergs Montessoriförskola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 309 Sätra Äng

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Förskolan Regnbågen är en förskola med tre avdelningar, Solen, Månen och Stjärnan.

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

Orange Centrals Förskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan

FB/NAUTILUS. Föräldramöte 9 september 2015

Kvalitetsdokument Kornvägens förskola (läå 2014/2015)

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2017. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

3 Beskrivning av arbetssätt och arbetsformer och det löpande arbetet med kvalitet och hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Vår verksamhet under läsåret

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

IGELKOTTENS Arbetsplan

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Lokal arbetsplan för förskolan

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

FÖR PILGÅRDENS FÖRSKOLA SMÅLANDSSTENAR HT 04 / VT-05

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

Förskoleklassens verksamhetsplan

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Innehå llsfö rteckning

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Tyck till om förskolans kvalitet!

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Transkript:

Verksamhetsplanering 2015-2016 Trappgränds Montessoriförskola Blåbäret

I dagsläget har vi 21 barn inskrivna på Blåbäret och vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelningen. Barnen är i åldersgrupp 3-5 år. ÅRSPLANEN Vi utgår från ett arbetssätt som kallas för Årsplanen och som tillämpas på många förskolor i Danderyds kommun. Detta innebär att de första månaderna på hösten lägger vi stor vikt vid den sk grundverksamheten. Strävansmålen i Lpfö 98 styr vår planering och verksamhet. Grundverksamheten innebär att vi fokuserar på grundläggande rutiner och värderingar. -Att hälsa på varandra, se, höra, bekräfta och vara delaktig -turtagning hänsyn, demokrati -sätta stopp integritet, gränser -göra förlåt empati -stärka både jaget och viet. Dessa värderingar tillsammans med rutinerna på förskolan hjälper barnen att bli trygga, vilket i sin tur är en förutsättning för utveckling och lärande. Grundverksamheten pågår fortlöpande under året. Efter de första månaderna görs en utvärdering och i samband med det en grovplanering för hur resten av året kommer att se ut. Vi kommer även framöver att lägga mycket fokus på värdegrundsarbetet. -Sommarminnet inför denna termin var en blomma eller växt som barnet själv valt ut och tagit med till förskolan. Blomman representerade varje barn och alla blommor samlades sedan i ett herbarium där tanken är att gå från jag till vi. Förutom värdegrundsarbetet har det genererat arbete med naturkunskap, matematik, språk, historia och kulturarv. Respekt är ett viktigt ord i vår verksamhet, dels respekt för varandra ( behandla alla som man själv vill bli behandlad ) men även respekt för allt omkring oss, vår miljö, vårt material etc. Den generation av barn som växer upp idag har en ökad förståelse för begrepp som kretslopp och hållbarhet. Vi har utifrån barnens intresse arbetat med olika former av kretslopp t ex vattnets kretslopp, fotosyntes, kompost och återvinning Vid konfliktsituationer tar vi de berörda barnen och försöker hjälpa dem att sätta ord på vad det var som hände. Hur det kändes och vad man kunde gjort istället. Till vår hjälp använder vi oss av litteratur. Vi har lånat bokkassar från biblioteket med tema vänskap, vi har erhållit berättelser utifrån Barnkonventionens artiklar och på vilorna väljer vi medvetet ut lämpliga böcker. Så ofta det är möjligt delar vi in barngruppen i mindre grupper vilket vi upplever är positivt för barnen och för den pedagogiska miljön.

DOKUMENTATION Trappgränds Montessoriförskola dokumenterar och synliggör barnets utveckling och lärande på olika sätt. Dokumentation kan se olika ut. Vi använder oss av väggdokumentation, portfolio och digitala dokumentationsformer. I dokumentationen kopplar vi Läroplanens strävansmål till bilder och information. Dokumentationen används som underlag både till verksamheten och till den individuella utvecklingsplanen som vi tillsammans upprättar på utvecklingssamtalen. Information från Blåbäret utkommer på Schoolsoft ca en gång i månaden. All personal går att nås per mail. Vi läser mailen två gånger i veckan. På vår Whiteboard i hallen finns daglig information men vi använder också väggarna för att informera om vår verksamhet. SPRÅKUTVECKLING Vi gör eller använder oss b la av: -högläsning -flanosagor -rim och ramsor -sång och rytmik -drama -Bornholmsmodellen -veckans bokstav -språkmaterial -reflekterande samtal. Utifrån observationer och samtal och barnens intresse lägger vi stor vikt vid språkutveckling. Vi arbetar med ett rikt och nyanserat språk och hjälper barnen att utöka sitt ordförråd istället för att förenkla det. Vi googlar samt samtalar mycket om företeelser, synonymer, uttryck och begrepp. Denna medvetenhet hjälper barnen att utöka sitt ordförråd istället för att förenkla det. Vi skriver mycket och barnen härmar, ljudar eller låtsasskriver. Genom att fånga barnen i deras intresse, lockar och utmanar vi dem exempelvis genom veckans bokstav, att skriva egna böcker, lekar, egna flanosagor mm. Mycket av de montessorimaterial vi har stimulerar och utvecklar språket, t ex det rörliga alfabetet, spåra sand och läsaskar. MATEMATIK Vi pedagoger har "matteglasögonen" på oss och använder oss av vardagsmatematik där vi t ex: räknar köttbullarna vid lunchen, räknar barnen vid samlingen mm. Vi jämför mängd/antal, stor/liten, lång/kort, bakom/framför. Just denna termin har vi lagt mycket fokus på sortering och kategorisering i samband med arbetet om Carl von Linne och herbarium.

I samlingar gör vi konkreta matteuppgifter med barnen, läser mattesagor och presenterar siffror, konkret och abstrakt. Vi arbetar medvetet med spel som främjar den matematiska utvecklingen, fyra i rad, schack, tärningsspel och kortspel. Vi har montessorimaterial som stimulerar det matematiska tänkandet som räknestavar, guldmaterialet och pärltrappan. TEKNIK Vi arbetar med enkel teknik i vardagen. Det kan vara t ex viktfördelning på gungbrädan, kulbanor, vattenhjul samt att använda bestick. Här använder vi oss också av kommunens experimentlådor (NTA lådorna). NATURVETENSKAP Vi arbetar mycket med årstider och det som sker i naturen. Det kan vara allt från att undersöka svampen till klorofyll och löv. Alla sinnen används. Hur upplevs det och vad händer när en snöflinga landar på näsan? Även här använder vi oss av våra experimentlådor (NTA lådorna) där vi arbetar med vatten och luft. T ex karamellfärg i vatten färgar vita tulpaner! Vi har fokuserat på skogen som ett viktigt lärorum där vi genomfört olika uppgifter och övningar ute och tagit med naturmaterial in för att studera naturen och få mer kunskap. GENUS En av grundstenarna i Montessoripedagogiken är att stärka individen i sig själv samt respekten för allt omkring. Genusarbetet är en del av detta och vi ser det som en självklarhet för individens växande och utveckling. Montessorimaterialet i sig är genusneutralt. Konkret innebär det att vi är uppmärksamma och lyhörda och utmanar barnen med följdfrågor och nya tankemönster. Ett exempel kan vara i samband med diskussioner i samlingen angår, t ex killar och balett och tjejer och astronauter.

VECKOPLANERING MÅNDAG Miniröris/Gympa TISDAG Utflykt Presentation av veckans bokstav ONSDAG Visningssamling TORSDAG FREDAG Sångsamling Förutom dessa är samlingarna, gruppaktiviteter, samt vilor ständigt återkommande aktiviteter. Samlingen -innebär att barnen och pedagogerna sitter tillsammans. Vi sjunger, samtalar och uppmärksammar aktuella händelser och personer. Barnen tränas i att prata i grupp samt låta andra prata. Samlingen skall kännas lärorik och meningsfull. Gruppaktiviteterna -kan innebära rörelse, utflykter, skapande, presentation av ett material och allt övrigt som barnen visar intresse för. Vilorna -är åldershomogena. Den yngsta gruppen vilar efter lunch i Skärgårdsrummet. Man ligger på madrasser och lyssnar på sago CD. Några sover. Mellangruppen ligger/sitter i läshörnan och lyssnar när en pedagog läser. Äldsta gruppen samlas i lekhallen där vi läser kapitelböcker. Efter jul börjar vi arbeta med Bornholmsmetoden. Bornholmsmetoden är språklekar och har som syfte att utveckla den språkliga medvetenheten. Blivande förskoleklassbarn -utifrån vårt samarbetsprojekt med skolorna i Stocksund kommer vi att arbeta med olika aktiviteter som syftar till att förbereda barnen inför skolstart. Barnens utveckling och behov innebär en ständig process och verksamheten måste präglas av förändring och flexibilitet för att möta dessa behov.