BOKSLUT 2015
Innehåll 1 Verksamhetsberättelse... 4 1.1 Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi... 4 1.1.1 Stadsdirektörens översikt... 4 1.1.2 Stadens ledning... 5 1.1.3 Allmän ekonomisk utveckling och den ekonomiska utvecklingen i Borgå stad... 9 1.1.4 Väsentliga förändringar i stadens verksamhet och ekonomi... 10 1.1.5 Stadens personal... 10 1.1.6 Bedömning av den sannolika framtida utvecklingen... 11 1.1.7 Bedömning av de största riskerna... 11 1.1.8 Miljöfaktorer... 12 1.2 Hur den interna kontrollen ordnats... 13 1.3 Räkenskapens resultatanalys och finansiering av verksamheten... 15 1.3.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys... 15 1.3.2 Finansiering av verksamheten... 16 1.4 Finansiell ställning och ändringar i den... 17 1.5 Totala inkomster och utgifter... 18 1.6 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi... 19 1.6.1 Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet... 19 1.6.2 Koncernstyrning... 19 1.6.3 Väsentliga händelser som gäller koncernen... 19 1.6.4 Bedömning av koncernens sannolika framtida utveckling... 20 1.6.5 Redogörelse för hur koncerntillsynen är ordnad... 21 1.6.6 Koncernbokslut och dess nyckeltal... 22 1.7 Behandling av räkenskapsperiodens resultat... 24 2 Budgetutfall... 25 2.1 Driftsbudgetens utfall... 25 2.1.1 Driftsbudgeten totalt... 25 2.1.2 Koncernförvaltningen... 26 2.1.3 Social- och hälsovårdssektorn... 38 2.1.4 Bildningssektorn... 49 2.1.5 Räddningsverket i Östra Nyland... 58 2.1.6 Uppnåendet av målen för affärsverken... 62 2.1.7 Uppnåendet av målen för kommunkoncernen... 62 2.2 Resultaträkningens utfall... 63 2.3 Investeringsdelens utfall... 65 2.4 Finansieringsdelens utfall... 70 2.5 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster som stadsfullmäktige har godkänt... 71 2
3 Bokslutskalkyler... 72 3.1 Resultaträkning... 72 3.2 Finansieringsanalys... 73 3.3 Balansräkning... 74 3.4 Koncernresultaträkning... 76 3.5 Koncernens finansieringskalkyl... 77 3.6 Koncernbalansräkning... 78 4 Noter till bokslutet... 79 4.1 Noter om upprättande av bokslutet... 79 4.1.1 Noter om upprättande av stadens bokslut... 79 4.1.2 Noter om upprättande av koncernbokslutet... 79 4.2 Noter angående resultaträkningen... 80 4.3 Noter angående personalen... 83 4.4 Noter om säkerheter och ansvarsförbindelser... 87 4.5 Noter angående personalen... 88 5 Särredovisade bokslut... 89 5.1 Balansenhet Räddningsverket i Östra Nyland... 89 5.2 Affärsverket Borgå vatten... 95 5.3 Affärsverket Kungsvägens arbetshälsa... 102 5.4 Affärsverket Borgå lokalservice... 107 5.5 Hur affärsverken påverkar stadens ekonomi... 113 6 Dokument som säkrar bokslutet... 118 7 Underskrift av bokslutet och bokslutsanteckning... 120 3
1 Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi 1.1.1 Stadsdirektörens översikt Borgå stads bokslut från 2015 visar att de viktigaste målen för verksamhet och ekonomi uppnåddes under verksamhetsåret. Ur den ekonomiska synvinkeln var resultatet till och med bättre än vad som hade bedömts och svarade för sin del läget bland Finlands kommuner år 2015. Räkenskapsperiodens resultat hade ett underskott på 0,2 miljoner euro och var således nästan i balans och årsbidraget ökade från fjolåret med 7,5 miljoner euro och var totalt 23 miljoner euro. En väsentlig grund för årsbidraget som var bättre än väntat var en tydlig tillväxt av skatteinkomsterna och en måttlig tillväxt, bara cirka 1,2 procent, av driftsbudgeten. Verksamhetsintäkterna var 67,6 miljoner euro och verksamhetskostnaderna 315,3 miljoner euro. Nettoinvesteringarna var 20,2 miljoner euro och avskrivningarna 24,3 miljoner euro, vilket innebär att avskrivningarna kunde nästan finansieras med årsbidraget. I fråga om driftsbudgeten ska man lägga märke till att både personalkostnaderna och antalet anställda minskade under verksamhetsåret. Stadens helhetsekonomiska läge förblev tillfredsställande och skuldbeloppet minskade enligt stadsstrategiska riktlinjer till cirka 115 miljoner euro. Efter verksamhetsåret kommer lånebeloppet enligt planerna att stiga under kommande åren till följd av ett stort investeringsbehov. Som del av dessa centrala investeringar ingick staden under verksamhetsåret ett avtal om fem olika skol- och daghemsprojekt. Byggnadskostnaderna för dessa projekt är cirka 40 miljoner euro. När stadsfullmäktige godkände budgeten för år 2015 förutsatte det nya riktlinjer för en sundare ekonomi och bättre effektivitet i staden. Riktlinjerna ska komplettera strategin. Riktlinjerna bereddes under verksamhetsåret och de godkändes i augusti 2015. Med stöd av riktlinjerna har man inlett åtgärder och utredningar som kommer att konkretiseras under ekonomiplanåren. En central utgångspunkt är åtgärder som anknyter till ett tätare och effektivare tjänstenätverk och kostnadseffektivitet. Därför är det fortfarande nödvändigt att när man speciellt betraktar tjänstenätverket och tjänstestrukturen bereder man sig också på beslut som avviker från den nuvarande servicenivån och även förutsätter att man avstår från något. Trots att stadens ekonomi under verksamhetsåret var bättre än väntat kommer det i fortsättningen att vara utmanande att upprätthålla den ekonomiska balansen på lång sikt. En ansvarsfull hantering av ekonomin förutsätter således vid sidan av kunskapsledning öppenhet, ansvarstagande samt en så bred gemensam uppfattning om framtiden som möjligt. Jukka-Pekka Ujula stadsdirektör 4
1.1.2 Stadens ledning Den politiska organisationen Tjänstemannaorganisationen 5
Stadsfullmäktige, 51 ledamöter Stadsfullmäktiges ordförande Stadsfullmäktiges 1 vice ordförande Stadsfullmäktiges 2 vice ordförande Mikaela Nylander (SFP) Matti Valasti (SDP) Taru Tujunen (SAML) Det politiska styrkeförhållandet i stadsfullmäktige 2013 2016: Svenska folkpartiet i Finland r.p. 16 Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. 12 Samlingspartiet r.p. 9 Sannfinländarna r.p. 6 Gröna förbundet r.p. 4 Centern i Finland r.p. 2 Vänsterförbundet 1 Kristdemokraterna i Finland r.p. 1 Stadsstyrelsen, 13 ledamöter Stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti (SDP) (ersättare Tapani Eskola) Stadsstyrelsens 1 vice ordförande Berndt Långvik (SFP) (ersättare Mats Nyman) Stadsstyrelsens 2 vice ordförande Jarmo Grönman (SAML) (ersättare Perttu Tuomaala) Stadsstyrelsens övriga ledamöter och ersättare: ledamot ersättare SFP Anders Rosengren Catharina von Schoultz Stina Lindgård Pehr Sveholm Bodil Lund Janette Englund Kristel Pynnönen Antti Ansas SDP Jussi Sairanen Jaakko Jalonen Tuula Virkki Mirja Suhonen SAML Raija Tölkkö Silja Metsola SAML Markku Välimäki Jere Riikonen KD SANNF Sari Glad Pirkko Ruohonen-Lerner Gröna Jari Oksanen Leila Nurmilaakso Stadsdirektören var föredragande i stadsstyrelsen. Ledande tjänsteinnehavare inom koncernförvaltningen: Stadsdirektör Biträdande stadsdirektör Förvaltningsdirektör Finansdirektör Personaldirektör Lokalitetsdirektör Jukka Pekka Ujula Fredrick von Schoultz Outi Lehmijoki Raija Vaniala Anu Kalliosaari Börje Boström Revisionsnämnden, 9 ledamöter Revisionsnämndens ordförande Satu Leinonen (SDP) (ersättare Anna-Mari Pitkänen) Revisionsnämndens vice ordförande Sirpa Hanska (Gröna) (ersättare Johanna Olkanen) Revisionsnämndens övriga ledamöter och ersättare: ledamot ersättare Mats Green Magnus Björklund Anne-May Ståhlberg-Kuovi Carl-Johan Fröberg Birgitta Vasara Robin Flykt Ilkka Alava Matti Lehesniemi Tuomas Jakovesi Veikko Häkkinen Petri Peltonen Jorma Salopelto Timo Lilja Liisa Risti Yrkesrevisionen utfördes av PwC OFR-revision Ab Ansvarig revisor Övriga revisorer Outi Koskinen, CGR, OFR Topi Katajala, OFR 6
Stadsutvecklingsnämnden, 11 ledamöter ledamot Janette Englund, ordförande Silja Metsola, vice ordförande Torbjörn Blomqvist Pehr Sveholm Jaakko Jalonen Tom Ingelin Riitta Ahola Pekka Malin Juha Elo Anne Wetterstrand Paula Teinonen-Lahti Byggnads- och miljönämnden, 11 ledamöter ledamot Hilkka Knuuttila, ordförande Laura Karén, vice ordförande Elisabeth Svaetichin Christian Gustafsson Patrick Nyholm Mirja Suhonen Arja Eenilä Veijo Eskelinen Pasi Siltakorpi Jere Riikonen Joonas Dachinger Regional avfallsnämnd, 11 ledamöter ledamot Kristel Pynnönen, ordförande Matti Kalvia, vice ordförande Peter Granqvist Sari Janhunen Åke Laitinen Pekka Malin Pirkko Nokkala Bernt Olin Stefan Rehnström Reija-Riikka Stenbäck Camilla Stenvall Social- och hälsovårdsnämnden ledamot Tapani Eskola, ordförande Björn Sundqvist, vice ordförande Gia Mellin Kranck Pasi Vehniäinen Matti Lehesniemi Eila Kohonen Perttu Tuomaala Lotta Hällström Hannu Martikainen Johanna Olkanen Henna Oikarinen Social- och hälsovårdsdirektör Chefer för uppgiftsområdena Social- och hälsovårdssektorns ledning Hälsotjänster Äldreomsorg och handikappservice Social- och hälsotjänster ersättare Marina Uddström Raija Tölkkö Magnus Berg Mats Rosqvist Markus Hammarström Jouni Roponen Arja Eenilä Dan Tallberg Mikael Toivonen Marja Wilén Outi Lankia ersättare Heljä Pulli Anna Sjöblom Tia Laurmaa Roger Öhman Thomas Ekholm Leena Kinnunen Tuula Martin Timo Kima Jeremias Palomäki Otto Oksanen Sakari Pellinen ersättare Anne Sjöström Sini-Pilvi Saarnio Gunilla Holmberg Risto Kuisma Auli Lehto-Tähtinen Tom Ingelin Timo Kima Roger Öhman Sanna Hänninen Tommi Kärkkäinen Torbjörn Lönnfors ersättare Kari Kytömaa Anne Sjöström Christian Gustafsson Jonas Johansson Tuula Martin Heli Heiskanen Joel Karvinen Anneli Mäkinen Kalle Helenius Maria Jylhä Soili Koskelainen Pia Nurme Piia Väntsi Lars Rosenberg/Kati Liukko Soili Partanen Maria Andersson 7
Bildningsnämnden ledamot Ulf Backman, ordförande Nina Uski, vice ordförande Tim Karike Catharina von Schoultz Markus Hammarström Marianne Korpi Juha Jokinen Juha Kittilä Sira-Liisa Martniku Joakim Lybeck Anne Korhonen Bildningsdirektör Chefer för uppgiftsområdena Direktör för bildningssektorn Finskspråkiga utbildningstjänster Svenskspråkiga utbildningstjänster Tjänster inom småbarnsfostran Kultur- och fritidstjänster ersättare Elin Blomqvist Kirsti Nuotio Tomas Järvinen Lena Karlsson Kimmo Kamotskin Satu Leinonen Pekka Otollinen Srba Lukic Eija Kareno Janne Ekman Kirsi Nurme Hilding Mattsson Hilding Mattsson Jari Kettunen Rikard Lindström Leila Nyberg Jari Kettunen/Merja Kukkonen Regionala räddningsnämnden i Östra Nyland kommun ledamot ersättare Borgå Ulf Backman, ordförande Janette Englund Lovisa Kaj Montonen, vice ordförande Kielo Kallio-Taponen Lappträsk Maria Helgars Ilkka Ceder Mörskom Jonna Mäenpää Sten Lindgren Borgå Katja Paasonen Kirsti Nuotio Sibbo Inger Sjöholm Hans-Peter Lindgren Askola Tero Suominen Saga Simelius-Nieminen Pukkila Asko Vilenius Jyrki Loijas Räddningsdirektör Olavi Liljemark Direktionen för affärsverket Borgå vatten ledamot ersättare Eero Henttala, ordförande Keijo Thesslund Hans Högström, vice ordförande Anja Laitimo-Strengell Outi Lankia Sanna Törnroos Teppo Lindh Pekka Otollinen Anita Spring Ove Blomqvist Verkställande direktör Risto Saarinen Direktionen för affärsverket Kungsvägens arbetshälsa kommun ledamot ersättare Borgå Anna Granfelt, ordförande Kirsti Nuotio Borgå Kari Kytömaa, vice ordförande Kirsi Piirainen Borgå Antti Ansas Christian Gustafsson Sibbo Christer Silén Janica Sundbäck Sibbo Suvi Vuoksenranta Ari Oksanen Verkställande direktör Carita Schröder Direktionen för affärsverket Borgå lokalservice ledamot ersättare Torolf Bergström, ordf. Tomi Mäkipää Mats Nyman, vice ordf. Niklas Grönroos Laura Ollila Elisabeth Svaetichin Sanna Hänninen Katja Paasonen Mikael Stjernberg Keijo Rif Verkställande direktör Annika Malms-Tepponen 8
1.1.3 Allmän ekonomisk utveckling och den ekonomiska utvecklingen i Borgå stad Allmän ekonomisk utveckling Finlands bruttonationalprodukt ligger fortfarande på en nivå som är nästan 10 procentenheter lägre än för 7 år sedan. Finlands ekonomi har lidit av redan fyra år i rad av nolltillväxt eller recension. Förra året blev tillväxten dock lite positiv. Ett märkbart konjunkturuppsving är ändå inte ännu att vänta. Orsaken till den långa recessionen är problemen med utrikeshandeln och den försvagade inhemska konsumtionen. Vid sidan av strukturella problem är det den låga investeringsgraden, handelssanktionerna mot Ryssland och motsanktioner samt konkurrenskraftens dåliga nivå i fråga om kostnaderna som försvagar tillväxten av exporten. Ekonomin i de övriga euroländerna visar några tecken på uppgång. Ökningen av priser har stannat av. Bland annat nedgången av bostadslåneräntor och nedgången av bränslepriserna har sänkt prisnivån. Byggkostnaderna minskade också lindrigt. Lönesumman i hela ekonomin var en procent högre än ifjol. Den genomsnittliga förtjänstnivån steg med en dryg procent och realinkomsterna lite mer. Konsumenternas förtroendeindikator ligger betydligt lägre än långa tidens genomsnitt. Uppfattningarna om den egna ekonomin och Finlands ekonomi är fortfarande försiktiga och bilden av arbetslöshet är dyster. Förväntningar på egna möjligheter att spara var däremot goda. Arbetslösheten är stor och särskilt långtidsarbetslösheten ökar. Under det dåliga ekonomiska läget kan man inte skapa tillräckligt med nya arbetstillfällen i stället för dem som försvinner. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning försvagade sysselsättningsgraden förra året åter till 9,4 procent. Arbetslöshetsgraden hos unga under 25 år var 19,2 procent av arbetskraft i samma ålder. Förra året förblev sysselsättningsgraden vid cirka 68 procent. Regeringen har som mål att höja sysselsättningsgraden till 72 procent. Korrigeringen av hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin håller på att försenas allt mer. De offentliga samfundens finansieringsunderskott har överstigit den av EU ställda 3-procentsgränsen i förhållande till bruttonationalprodukten. Också den offentliga skulden närmar sig 60 procent. Kommunernas bokslutsprognoser år 2015 Enligt bokslutsuppskattningar som Statistikcentralen har samlat steg kommunernas verksamhetskostnader utan affärsverken med 1,8 procent fjolåret och verksamhetsintäkterna minskade med 0,2 procent. Köp av tjänster ökade med 2,8 procent och löneutgifterna med 0,6 procent. Ökade utgifter och minskade inkomster försvagade verksamhetsbidragen med nästan 4 procent. Kommunernas skatteinkomster ökade med 2,8 procent och statsandelarna med 0,3 procent. I Borgå ökade skatteinkomsterna snabbare, med cirka 5,5 procent till följd av den höjda kommunalskattesatsen men statsandelarna minskade t.o.m. 5,7 procent. Kommunernas årsbidrag var cirka 1,8 mrd. euro, vilket var nästan 20 procent mindre än ifjol. Jämförbarheten försvagas av bolagiseringar av affärsverken och andra enheter som genomfördes 2014 och som gav kalkylmässiga försäljningsvinster. Kommunernas lånestock var 15,2 miljarder euro, en ökning på 0,6 miljarder euro. Ökningen av lånestocken har blivit saktare. Kommunernas lånestock per invånare var 2 793 euro medan den motsvarande siffran förra året var 2 697 euro. Utvecklingen i Östra Nylands ekonomiska region Invånarantalet i kommunerna i landskapet östra Nyland (Borgå, Sibbo, Lovisa, Askola, Lappträsk, Pukkila, Mörskom) var enligt förhandsuppgift 96 456 invånare i slutet av år 2015. Befolkningstillväxten i regionen var cirka 0,35 procent. Invånartalet i Borgå stad var 49 928. Borgå stads andel av hela den östnyländska befolkningen är cirka 52 procent. Invånarantalet i Borgå ökade med 171 personer, dvs. 0,3 procent. Födelseöverskottet var 88 personer, nettoflyttningen mellan kommunerna -25 personer och nettoinvandringen 108 personer. Arbetslöshetsgraden i Borgå ekonomiska region var 11,3 procent i slutet av år 2015 och arbetslöshetsgraden i Lovisa ekonomiska region var 14,5 procent. I Borgå fanns det vid årsskiftet 2 812 personer utan arbete och arbetslöshetsgraden var 11,4 procent. Antalet arbetslösa ökade med 217 personer under året. Arbetslöshetsgraden som arbets- och näringsministeriet hade räknat ut var i hela landet 14,4 %. Utveckling av Borgå stads verksamhet och ekonomi Borgå stads ekonomiska läge var i balans år 2015. Stadens årsbidrag utan affärsverken var cirka 18 miljoner euro, vilket är cirka 6,5 miljoner euro bättre än i fjol. Med årsbidraget kunde staden finansiera investeringar på 15 miljoner euro. Att skatteinkomsterna ökade bidrog till ett bättre resultat. Inkomsterna från försäljning av egendom ökade med en dryg miljon euro från fjolåret. Personalkostnaderna minskade med nästan en miljon euro. Köp av tjänster ökade däremot med en miljon euro. För bidragen användes det 2,5 miljoner euro mer än ifjol. Vid slutet av året var stadens skulder 115 miljoner euro, vilket är cirka 2300 euro per invånare. Lånemängden per invånare är cirka 500 euro lägre än i kommunerna i genomsnitt. Lånen minskade med 0,7 miljoner euro. Stadens likviditet kunde samtidigt stärkas. Kassamedlen var vid utgången av året 3,3 miljoner euro större än i början av året. 9
1.1.4 Väsentliga förändringar i stadens verksamhet och ekonomi Den planerade social- och hälsovårdsreformen har kommit att omfatta även en regionförvaltningsreform. Det har planerats att regionala landskap även ska få andra regionala uppdrag än bara social- och hälsovårdstjänster. Enbart social- och hälsovårdens andel utgör cirka hälften av kommunernas budgeter. Stadsfullmäktige gav ett utlåtande om riktlinjerna för reform av statsförvaltningen. Viktiga frågor med anknytning till beskattning, finansiering och överföring av egendom är ännu oavgjorda. Utredningen om sammanslagning av kommunerna i östra Nyland blev färdig. Borgå var färdig att förhandla om ett sammanslagningsavtal i det fortsatta skedet. De övriga kommunerna beslutade ändå att inte delta i det fortsatta skedet. Lagen om statsandel för kommunal basservice trädde i kraft vid ingången av år 2015. De extra nedskärningarna i kommunernas statsandelar ingå i lagens nya föreskrifter om hur statsandelen bestäms. Borgås statsandelar minskas på grund av nya och ändrade beräkningsfaktorer med dryga tre miljoner euro. Problemen med skolornas och daghemmens inomhusluft fortsatte och verksamheten har flyttats till tillfälliga lokaler. På grund av inneluftsproblemen har Näse daghem, Gammelbacka daghem, Kevätkummun koulu, Vårberga skola, Tolkis skola samt delar av Keskuskoulu och Lyceiparkens skola stängts. Livscykelprojektet har konkurrensutsatts. Livscykelprojektet in- nehåller planering och nybygge av skolor och daghem i fem olika objekt. I upphandlingen ingår också fastighetsvården och renhållningstjänsterna för lokalerna för 20 års tid. Projektets uppskattade byggkostnad är totalt cirka 44 miljoner euro. Projektet finansieras med lånefinansiering som staden tar. Livsmedelslaboratoriets verksamhet lades ner från och med årsskiftet till följd av konkurrenslagen samt ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvensbedömningar. Röntgen- och laboratorieverksamheterna överfördes vid årsskiftet till HNS-Bilddiagnostik och HUSLAB. HNS har också producerat samjourtjänsten från början av året. På Äppelbackens servicecenter öppnade man ett serviceställe med namnet Rodret som erbjuder rådgivning och servicehandledning för äldre. Arbetsmarknadsstöd för långtidsarbetslösa utvidgades och kostnadsansvaret flyttades i betydlig mån från staten till kommunerna. Arbetsmarknadsstödet ökade med 75 procent till över 4 miljoner euro. Under hösten 2015 sökte sig över 30 000 asylsökande till Finland, vilket är cirka tio gånger mer jämfört med fjolåret. FRK inrättade också i Borgå en tillfällig mottagningscentral i Johannisberg och Karijärvi kurscentral. Underåriga asylsökande har också placerats i Borgå Folkakademis lokaler. 1.1.5 Stadens personal Enligt personalplanen skulle stadens personalantal minska år 2015 med 54 befattningar av vilka 9 är tjänster. Personalplanen utarbetas enligt tjänster och befattningar medan man i bokslutet och personalrapporten talar om anställningsförhållanden. En befattning kan innehålla ett ordinarie anställningsförhållande och flera visstidsanställningsförhållanden. Siffrorna är därmed inte helt jämförbara med varandra. Antalet anställningsförhållanden hos stadens personal minskade totalt med 45, utan kortvariga anställningsförhållanden med 69. Den största förändringen skedde i antalet visstidsanställda som minskade med 39 anställningsförhållanden. Antalet ordinarie anställda minskade med 20 anställningsförhållanden jämfört med förra årets slut. Kortvariga vikarier har funnits 14 mer än vid förra årsskiftet. Antalet kortvariga anställningsförhållanden som varar under 13 dagar varierar årligen till följd av semesterdagar och andra frånvarodagar som inträffar vid årsskiftet. Till stadens personalutgifter riktades en besparing på cirka 1 % (1,5 miljoner euro) som motsvarade lönekostnader för cirka 35 årsverken. Nedskärningen ingick i den ursprungliga budgeten. Utfallet av personalkostnaderna var nästan 100 % och antalet anställningsförhållanden minskade med 45. 2011 2012 2013 2014 2015 Ordinarie 2666 2733 2759 2749 2726 Visstidsanställda 869 916 900 828 789 Kortfristigt 24 44 57 32 46 Totalt 3559 3693 3716 3609 3561 Antalet anställda hos hela staden 2011 2015 (antalet anställningsförhållanden) SEKTOR Antalet anställda Löner och arvoden, miljoner 31.12.2015 31.12.2014 ändring, % 2015 2014 ändring, % Koncernförvaltningen 256 257-0,39 % 10,63 10,64-0,09 % Social- och hälsovårdssektorn 1009 1011-0,20 % 35,69 36,41-1,98 % Bildningssektorn 1689 1721-1,86 % 50,88 50,98-0,20 % Räddningsverket i Östra Nyland 254 254 0,00 % 7,68 7,45 3,09 % Borgå vatten 43 44-2.27 % 1,81 1,84-1,63 % Kungsvägens arbetshälsa 26 27-3,70% 1,24 1,26-1,59 % Borgå lokalservice 284 295-3,73 % 7,37 7,84-5,99 % SAMMANLAGT 3561 3609-1,33 % 115,30 116,42-0,96 % 10
1.1.6 Bedömning av den sannolika framtida utvecklingen Finlands ekonomi har under de senaste åren varit i recession. I prognoser som gavs ut i början av år 2016 har man förutsett en ny global ekonomisk tillbakagång. Om världsekonomin inte piggnar, är utgångspunkterna för det pågående året allt svagare. Den ekonomiska tillväxten i Finland börjar med hjälp av ökad export som tillsvidare visar bara svaga tecken. Enligt Finlands Banks prognos är ett märkbart konjunkturuppsving ännu inte att vänta. Den privata konsumtionen och byggande har blivit lite piggare men inom exporten har det inte skett ett märkbart uppsving. Investeringarna i produktionen har under de senaste åren inte ens räckt att täcka åtgången av kapitalet. De färska företagsenkäterna förutser en svag uppgång för investeringar i produktionen i år. Stadens ekonomiska resultat var under räkenskapsperioden nästan i balans och på en tillfredsställande nivå. Verksamhetsresultatet var bara lite negativt. I ekonomiplanen för åren 2016 2018 är årsbidraget cirka 15 17 miljoner euro. Årsbidraget räcker inte helt till att täcka avskrivningar eller nettoinvesteringar. I stadens strategi har man tagit ställning till få ekonomin sundare. Målet är bl.a. att med hjälp av och en ny planering av tjänstenätverket förbättra kostnadseffektiviteten i stadens verksamheter. Under de kommande åren har staden ett påtagligt investeringstryck eftersom inneluftproblemen har spridit sig till flera lokaler. Investeringstrycket lättas genom nybygge både med livscykelavtalen och med traditionella byggavtalen. När nya lokaler planeras strävar man efter ett ekonomiskt och effektivt tjänstenätverk med vilket man i framtiden kan hantera ökningen av driftsekonomins utgifter. Stadens skuldsättning har under de sex senaste åren minskat med cirka 37 miljoner euro. Enligt budgeten för 2016 kommer skuldbeloppet ändå att stiga med hela 31 miljoner euro på grund av finansieringen av investeringsprojekt. Nivån på skuldsättningen under de kommande åren påverkas särskilt av att investeringstrycket måste lättas, hur ekonomin i allmänhet utvecklas samt om stadens inkomstfinansiering är tillräcklig. Riksomfattande besluten om hur social- och hälsovården ska ordnas kommer att väsentligt ändra stadens uppgifter och verksamhetsmöjligheter. Cirka hälften av budgeten kommer troligen att överföras från stadens direkta beslutsrätt. Den regionala finansieringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna kommer sannolikt att öka även om man än så länge inte har gett ut kommunvisa beräkningar. Staden har flera stödtjänster som anknyter till social- och hälsovårdstjänster och beslut om upplösande av dessa stödtjänster måste fattas i samma takt som vårdreformen framskrider. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin återspeglar sig i stadens ekonomi. Staten har gjort flera nedskärningar i kommunernas statsandelar. Staten har å andra sidan försökt lätta kommunernas ekonomi bl.a. genom möjligheter till att höja olika avgifter, lättnader av ordnande av tjänster och lättare dimensioneringar. Hur sparmålen kan nås beror ändå varje kommuns färdighet att fatta beslut som motsvarar statsförvaltningens mål. Åldrandet av stadens befolkning med cirka 1 1,5 procentenhet per år fortsätter i genomsnitt till år 2030. Till följd av åldrandet minskar andelen befolkning i arbetsför ålder och dess antal. Att den arbetsföra befolkningen minskar, minskar ökningen av underlaget för kommunalskatt och stadens skatteinkomster. Med risk avses en eventuell skadlig händelse eller faktor som, om den blir verklighet, kan orsaka förluster, äventyra uppnående av målen, kommunkoncernens verksamhet, dess kontinuitet eller utnyttjande av möjligheter. Kommunens och kommunkoncernens risker delas i strategiska risker, operativa risker, ekonomiska risker samt i skaderisker. En självvärdering av stadens risker utfördes förra gången år 2013. I mars 2015 fastställde stadsfullmäktige grunderna för intern kontroll och riskhantering som gäller hela stadskoncernen och som syftar till att stärka och förenhetliga identifiering, bedömning och uppföljning av risker inom hela organisationen. Med hjälp av utvecklingen av riskhanteringsmetoder strävar man efter att förbättra de grundläggande förutsättningar som behövs för att den målsenliga verksamheten kan genomföras. Den externa verksamhetsmiljön påverkar Borgå stads verksamhetsförutsättningar och verksamhetsprocesser. De mest betydande utmaningarna och riskerna i verksamhetsmiljön ur Borgås synvinkel anknyter bl.a. till vårdreformen, ändringar i nya uppdrag och ansvar som påförs kommunerna, lagstiftningen, verkningar som invandringssituationen har samt långtidsarbetslösheten. Stadens skuldsättning är fortfarande en betydande ekonomisk risk även om skuldbeloppet har minskat med cirka 37 miljoner från år 2009. Vid slutet av år 2015 var stadens lånestock 115 miljoner euro. Stadens lån har tagits ut i euro och har således ingen 1.1.7 Bedömning av de största riskerna valutakursrisk. Lånen är spridda på lån med varierande löptid och med både rörlig och fast ränta. Skyddsnivån för låneportföljen var vid utgången av året 29 procent och räntebindningstiden 2,2 år. Medelräntan för lånen och ränteskydden var 0,79 procent. Vasa förvaltningsdomstol fastställde Nylands NTM-centrals beslut från år 2013 som gällde ansvaret för sanering av Mätäjärvi f.d. soptippområde som ägs av Borgå kyrkliga samfällighet. Enligt beslutet hör saneringsansvaret till staden i stället för kyrkliga samfälligheten. Området har övergått till församlingens ägo genom ett markbytesbrev av 1981. Staden har överklagat beslutet hos högsta förvaltningsdomstolen. Om den ekonomiska risken realiseras, kan dess storlek vara 2,4 15 miljoner euro beroende på saneringsnivån som krävs. År 2014 hade staden en garantiförlust på 2 miljoner euro från lånet som hade beviljats Andelslaget Borgå skärgårds vattentjänstverk. För att andelslagets konkurs skulle kunna undvikas har man beslutat överföra affärsverksamheten, huvuddelen av nätverket och skulderna till en del av affärsverket Borgå vattens verksamhet. Enligt planen blir garantiförlusten med räntorna återbetald inom 12 år. De risker som anknyter till personalen är främst svårigheter med tillgång på kompetent arbetskraft särskilt i vissa yrkesgrupper. I och med att personalen åldras är en ytterligare risk att upprätthålla personalens arbetsförmåga och kompetens till pensionsåldern. 11
Risker med anknytning till egendom och ägande hör till ägarandelar i koncernsammanslutningar. Strävan är att koncerntillsynen genomförs på det sättet som kommunallagen förutsätter och att ägarvärdet på detta sätt bevaras. För närvarande sker koncerntillsynen inte till alla delar ändamålsenligt. Åtgärder för utvecklingen av koncernstyrningen fortsätter år 2016. Stadens möjligheter att särskilt påverka stora samkommuners verksamhet är små, och då sker ordnandet av t.ex. specialsjukvården och handikapptjänsterna möjligtvis inte på ett sådant sätt som med hänsyn till staden vore det ekonomiskt bästa. Samkommunen Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä beslutade upplösa fondplaceringar som tas upp under eget kapital för att täcka underskottet i sin egen balans. På grund av upplösningsbeslutet måste staden göra nedskrivningar i placeringar i samkommunen och minska poster för eget kapital. Åtgärden minskar överskottet i stadens balans med cirka 1,8 miljoner euro och försvagar stadens ekonomiska läge. Skaderisker med anknytning till egendomen, verksamheten och personalen är försäkrade. Försäkringsavtalen förnyades i början av 2014 och försäkringsskyddet höjdes avsevärt. Försäkringsskyddet uppdateras vid behov. I stadens lokaler har det upptäckts flera inneluftproblem som har lett till stängning av lokalerna och tillfälliga arrangemang. Skötseln av fastighetsegendomen och underhållet av fastigheterna utvecklas bl.a. med nya avtalsmodeller, konditionskartläggningar samt om- och nybyggen. Genom märkbara satsningar i investeringar strävar staden efter att trygga sunda och funktionellt bättre lokaler i framtiden. Som risk som anknyter till den operativa verksamheten ska man ständigt identifiera störningssituationer i normala förhållanden samt situationer som leder till undantagsförhållanden. Exceptionella förhållanden hanteras i huvudsak av den personal som också vanligen bär ledningsansvar. Eventuella nya uppgifter under exceptionella förhållanden ges till den personal som normalt arbetar med liknande uppgifter. Stadsdirektören har tillsatt en ledningsgrupp för exceptionella förhållanden. Utvecklandet av beredskapsplanen fortsätter. Stadens ledningsgrupp och tjänsteinnehavare med specialansvar har deltagit regelbundet i beredskapsplaneringen och beredskapsutbildningar. Märkbara kända risker anknyter också till tjänster såsom stadens vattentjänster samt mattjänster som riktas till stora invånargrupper. Sannolikheten av dessa risker är liten men om de blir verkliga kan de ha betydande effekter på t.ex. kommuninvånarnas hälsa. Miljöns tillstånd i Borgå 2015 har allmänt taget varit stabilt. Enligt uppföljningsundersökningar har det inte skett stora förändringar i luftkvaliteten och vattendragens tillstånd. Bioindikatorerna visar att luftkvaliteten har under de tio senaste åren blivit något bättre. De mest belastade områdena i detta förhållande är Sköldvik, stadens centrum och områdena längs de livligaste trafiklederna. Sköldviks industriområde belastar miljön på många sätt. I störningssituationer har det tillfälligt förekommit höjt störande buller och lukt. Gränsvärdena för utsläppen som anges i miljötillståndsvillkoren har inte överskridits. Den centraliserade punktbelastningen från avloppsvattnen till åarna har minskat men belastningen från jord- och skogsbruksområdena där ingen betydande framgång har skett täcker förändringarna. Kortvariga omväxlingar i vattnens kvalitet förekommer beroende på årstiden och vädret. I havsområdet har belastningen minskat, men de syrefattiga djupa havsbottnarna kommer ännu länge att vara en källa av näringsämnen i det inre kretsloppet. 1.1.8 Miljöfaktorer Stadsutvecklingen och ansvarsområden för tillstånds- och tillsynsärenden har tillsammans svarat för den byggda miljöns kvalitet och trivsel. På de nya områdena som har byggts har detta betytt tidigt tväradministrativt hörande och en effektivare rådgivning för byggarna. Borgå hör till HINKU-kommunerna och strävar efter att senast år 2030 minska växtgasutsläppen med 80 procent jämfört med utsläppsnivån år 2007. Utfallet av målet var år 2015 en dryg tredjedel. En tväradministrativ klimatförändringsgrupp har samordnat arbetet på stadens olika sektorer för dämpande av klimatförändringen. Staden utmanade alla företag och privatpersoner i Borgå att anmäla sina klimatvänliga åtgärder till HINKU-mappen på webbsidorna. Nyckeltal 2011 2012 2013 2014 2015 Miljövården, myndighetsarbetet, euro 462 106 540 200 521 000 518 800 538 000 Trafiken på Mannerheimgatans och Alexandersgatans broar sammanlagt genomsnittlig dygnstrafik fordon/dygn 26 738 31 152 32 892 31 251 Elkonsumtion i fastigheter som lokalservice förvaltar, kwh 16 445 165 16 382 008 15 634 794 17 588 330 * oljeförbrukning liter 392 054 402 852 350 985 323 928 * Längden på gång- och cykeltrafikleden, km 116 117 120 121 123 *siffror finns ännu inte att få 12
1.2 Hur den interna kontrollen ordnats Bestämmelser om intern kontroll och riskhantering inom kommunen och samkommunen som år 2012 fogades till kommunallagen trädde i kraft år 2014. Stadens förvaltningsstadga har uppdaterats så, att den motsvarar ändringarna i kommunallagen. Det viktigaste innehållet i ändringen av kommunallagen har definierats i stadsstyrelsens, nämndernas och stadsdirektörens uppgifter och beslutsrätt samt separat i 39 intern kontroll och riskhantering inom stadskoncernen. Enligt kommunallagens 14 ska fullmäktige fatta beslut om grunderna för kommunens och kommunkoncernens interna kontroll och riskhantering. Om grunderna har fattats beslut i stadsfullmäktige i mars 2015 och förankringen av dem i organisationen har kommit i gång under året. Måluppfyllelse, tillsyn av anslagsanvändningen, bedömning av hur kompetent och tillförlitlig utvärderingen av resultaten är Utfallet för verksamhetsmålen och de ekonomiska målen uppföljs och rapporteras regelbundet. Månads- och delårsrapporter har behandlats i stadsstyrelsen, nämnder och affärsverkens direktioner samt internt i olika ledningsgrupper. Styrning och uppföljning av ekonomin och verksamheten är sammankopplade i årsklockan. Utvecklingen av förutsättningarna för resultat har skett som del av uppföljningen enligt årsklockan samt i utvecklingsprogrammet för kunskapsledningen som började år 2015. De verksamhetsmässiga och ekonomiska målen har i huvudsak utfallit enligt planerna. Syftet med den interna kontrollen är att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att den information som besluten bygger på är tillräcklig och tillförlitlig, att lagens föreskrifter, myndighetsanvisningar och organens beslut följs och att egendomen och resurserna tryggas. Den interna kontrollen ska vara synlig i kommunens praxis när det gäller all ledning, planering och styrning. Riskhanteringen är en del av den interna kontrollen. För ordnandet, översynen och genomförandet av intern kontroll och riskhantering i kommunen och kommunkoncernen svarar stadsstyrelsen samt nämnderna och direktionerna inom sektorerna. De ledande tjänsteinnehavare och cheferna för verksamhetsenheter svarar för verkställigheten och resultatet av intern kontroll och riskhantering samt rapporterar om översynen till det högre organ eller den tjänsteinnehavare som svarar för intern kontroll. För organiseringen av intern revision ansvarar stadsstyrelsen och stadsdirektören. Den intern revisionen gör en objektiv och oavhängig bedömning av den interna kontrollens, riskhanteringens och koncerntillsynens organisering och resultat samt ger åtgärdsförslag för en kontinuerlig utveckling av systemet. Stadens verksamhet ska ordnas och skötas så att ekonomiska och andra risker undviks och målen för verksamhet och ekonomi uppnås. Alla uppgiftsområden och resultatenheter ansvarar för det verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatet. De borde därför arbeta enligt sådan praxis som främjar god förvaltningssed och gott ledarskap (förvaltningsstadgan 31 ). Verksamhetsområdena och affärsverken har gett redogörelser för hur den interna kontrollen har ordnats och det följande sammandraget har utarbetats av dem. Hur bestämmelser, föreskrifter och beslut följs Inom sektorer och affärsverken har man inte märkt brister när det gäller efterlevnaden av lagar och föreskrifter, stadens förvaltningsstadga eller interna anvisningar. De ledande tjänstemännen har sett till att besluten och god förvaltningspraxis har iakttagits. Arbetsenheternas och personalens kännedom om iakttagande av bestämmelser, anvisningar och beslut som anknyter till arbetet säkerställs med hjälp av ledningsgruppsarbete, möten för chefer, regelbundna arbetsplatsmöten samt annan intern kommunikation. Sammantaget kan man bedöma att de befintliga förvaltningsförfarandena och kontroll är tillräcklig och att systemet fungerar ändamålsenligt. Riskhantering Med riskhantering avses ett systematiskt, förutseende och täckande förfaringssätt med vilket man identifierar och bedömer risker i verksamheten och verksamhetsomgivningen samt definierar förfaringssätt för hantering av och rapportering om riskerna. En genomgripande riskhantering betyder att risksynpunkten har inkluderats i kommunens och samkommunens all verksamhet. Ledande tjänsteinnehavare och verksamhetsenheternas chefer svarar för att riskhanteringen genomförs och att den ger resultat. Cheferna svarar för att personalen har tillräckliga kunskaper om den interna kontrollen och riskhanteringen. I grunderna för intern kontroll och riskhanteringen som gäller hela stadskoncernen har angetts den interna kontrollens och riskhanteringens ansvar på olika organisationsnivåer, processer för riskhanteringsprocessen samt kriterier för bedömning av riskerna och hur man ska förhålla sig mot dem. Riskhanteringen sker som del av handlingsprocesser och om den rapporteras som del av bokslutet. Att betydelsen av riskhanteringen poängteras, att genomförandet av en systematisk riskhanteringsprocess säkerställs och att rapporteringen av riskhanteringen är enhetlig i hela organisationen är ett viktigt mål för utvecklingen av riskhanteringsarbetet. På enhetsnivån har man haft försök med ett styrt genomförande av intern kontroll och riskhantering. En självvärdering av moderstadens risker har genomförts åren 2012 2013. Av affärsverken har Borgå vatten uppdaterat riskkartläggningen år 2013 och den uppskattas vara aktuell. I affärsverket Lokalservicen har man under år 2015 utvecklat en systematisk riskhantering i fråga om hela affärsverket. I slutet av år 2015 godkände stadsstyrelsen stadens nya datasäkerhetspolicy. Övriga anvisningar om datasäkerheten har i samband med detta förnyats och en förankring av dem i organisationen har kommit i gång. Utarbetandet av IT-förvaltningens kontinuitetsplaner och planer på hur verksamheten kan fortsätta pågår som bäst och slutförs år 2016. Bedömningarna av arbetarskyddsrisker har framskridit enligt målen. Utbildningen och rapporteringen har uppdaterats så, att de motsvarar arbetarskyddslagen. Skaderiskerna har kartlagts i samband med konkurrensutsättning av försäkringarna år 2013. Med försäkringar försöker man täcka de ekonomiska följderna som riskerna för personskador, egendomsskador samt avbrott i verksamheten och ansvaret för 13
verksamheten medför. Försäkringsskyddet och behovet att uppdatera det genomgås regelbundet i samarbete med försäkringsmäklaren. För chefer har det ordnats utbildning om ärenden som gäller försäkringsskyddet. Arbetet med beredskapsplaneringen har fortsatt i stadens ledningsgrupp och på sektorerna. Stadens allmänna beredskapsplan har godkänts år 2013. Besluten om hanteringen av risker i investeringsobjekten fattas när objektens tekniska och kommersiella dokument upprättas. Organisationen för övervakning av projekten svarar för riskhanteringen när byggnadsobjekten byggs. Lokalitetsdirektören svarar för övervakningen av byggarbetsplatsorganisationen. Projekten med beskrivning och utveckling av stadens verksamhetsprocesser fortsätter. Målet med arbetet är bl.a. att säkerställa en tillräcklig riskhantering. Tillsyn av förvärv, överlåtelse och skötsel av egendom Utifrån redogörelser som sektorerna har gett kan man inte notera omständigheter som skulle ge anledning att ändra gällande upphandlingspraxis. Förvärvsbesluten har fattats i enlighet med lagstiftningen och förvärvsanvisningar sam inom anslagsramen. I konkurrensutsättningsprocessen samarbetar sektorerna med enheten för upphandlingstjänster. Med undantag av de fall som anges i kapitel 1.1.7 har övriga egendomsöverlåtelser eller egendomsvärden inte berörts av värdenedskrivningar, förluster, ersättnings- eller andra rättsliga ansvar. Avtal Uppföljningen av avtal har skötts korrekt och av ansvarspersoner som utnämnts enligt det aktuella läget. Avtalshanteringssystemet och sektorernas egna uppföljningsmetoder har utvecklats men systemet betjänar inte till alla delar avtalsuppföljningens behov. Risker ingår i någon mån i övervakningen av efterlevnaden av avtalsvillkoren samt uppföljningen av tidsfristerna i avtalen. I övervakningen av skyldigheterna enligt beställaransvarslagen anlitas en separat tjänst för uppföljningen av leverantörer. Inom social- och hälsovårdssektorn har man liksom under flera tidigare år gjort som del av avtalshantering flera planmässiga övervaknings- och samarbetsbesök hos avtalsparternas verksamhetsenheter. Till följd av övervakningsbesök har man inte noterat systematiska brister i avtalspartens verksamhet. Intern kontroll Stadsdirektören svarar för att intern kontroll ordnas och controllern för att den genomförs. Till den interna kontrollens uppgifter hör utvärdering av intern kontroll och riskhantering, koncernstyrning och koncerntillsyn samt rapportering om verksamhet och ekonomi. Interna kontrollens rapport om genomföra uppdragsgivanden samt arbetsplan för nästa år har behandlats i stadsstyrelsen och stadens ledningsgrupp. Utveckling av den interna kontrollen Avsikten är att den interna kontrollens verksamhetsprinciper utvecklas på organisationens alla nivåer. Varje sektors, uppgiftsområdes, resultatenhets och kostnadsställes eget ledningssystem, egen intern tillsyn och interna kontroller är det viktigaste sättet att säkerställa att verksamheten är lagenlig, rätt och ger resultat. Målet är att sektorerna och uppgiftsområdena producerar anvisningar om och praxis i intern kontroll som lämpar sig för egen verksamhetsmiljö. Controllerfunktionen hjälper och konsulterar i detta uppdrag. Koncerntillsynens betydelse har blivit större till följd av den förändrade verksamhetsmiljön för kommunerna samt kommunallagens striktare bestämmelser om koncernen. Behoven att utveckla koncerntillsynen har beaktats bl.a. i verksamhetsplanen för controllern. Utvecklingsarbetet för att förbättra bedömningen av resultat och måluppfyllelse fortsätter. År 2015 startade man ett program för kunskapsledning som syftar till att förbättra kvaliteten och tillgången på kunskap som används som stöd för beslutsfattande. Även införandet av Kommunförbundets produktivitetsjämförelse år 2016 stöder förutsättningarna för kunskapsledning. Planerna på utveckling av intern kontroll som sektorerna rapporterar anknyter också till att förbättra förutsättningarna för kunskapsledningen, smidigare processer och säkringen av riskhanteringen i processerna samt att anvisningarna om den interna kontrollen och riskhanteringen blir konkreta åtgärder. 14
1.3 Räkenskapens resultatanalys och finansiering av verksamheten 1.3.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys I resultatet för räkenskapsperioden 2015 har man sammanställt de affärsverk som hör till stadskoncernen och balansenheten. Från intäkterna och kostnaderna har de interna posterna eliminerats. Det sammanställda resultatet för räkenskapsperioden är ett underskott på en miljon euro före reserveringar och fondöverföringar. Efter bokslutsdispositionerna uppvisar bokslutet ett underskott på -0,2 miljoner euro. Det sammanräknade resultatet för affärsverken visar ett överskott på 2 miljoner euro. Stadens och affärsverkens externa inkomster var 69 miljoner euro. Intäkterna ökade med 2 miljoner euro, dvs. 3 procent från fjolåret. De externa utgifterna var 315 miljoner euro. De externa utgifterna ökade med cirka 4 miljoner euro, dvs. 1,2 procent. Verksamhetsbidraget var 246 miljoner euro. Verksamhetsbidraget var 2 miljoner euro sämre, vilket var 0,7 procent. Verksamhetsinkomsternas andel av verksamhetskostnaderna blev en aning bättre och var 21,4 procent. Under det föregående året var andelen 21 procent. Skatteintäkterna var 222 miljoner euro, vilket är 11,5 miljoner mera än år 2014. Ökning av skatteintäkterna var 5,5 procent från det föregående året. Kommunalskatterna gav 8 miljoner euro mer än ifjol, samfundsskatterna 2 miljoner euro mer än ifjol och fastighetsskatten cirka en miljon euro mer än ifjol. Att skatteinkomsterna ökade var möjligt tack vare en höjning av den kommunala skattesatsen med 0,5 procentenheter och en höjning av fastighetsskattesatserna med 0,05 procentenheter. Kommunalskatteintäkterna ökade också till följd av justeringar i skatteredovisningssystemet som gav cirka hälften av ökningen av kommunalskatteintäkterna. Statsandelarna minskade med 3 miljoner euro från året innan. Extra nedskärningar av statsandelar fortsätter. Räntenivån har sedan året 2009 varit mycket låg. Räntenivån kommer att stiga och återställer sig först när ekonomin börjar växa. Ränteutgifterna minskade med 0,5 miljoner euro från året innan. Skillnaden mellan finansieringsintäkter och finansieringsutgifter hade ett överskott på cirka 1,2 miljoner euro. Årsbidraget år 2015 var 23 miljoner euro, vilket är 7,5 miljoner mer än ifjol. Årsbidraget innan affärsverken räknades med var 18 miljoner euro. Årsbidraget har blivit bättre till följd av ökade skatteinkomster och en måttlig utveckling av driftsekonomin även om statsandelarna minskade betydligt. Årsbidraget per invånare var 467 euro och ifjol 319 euro. Stadens resultat är under redovisningsperioden i genomsnitt i balans. Med årsbidraget kunde man finansiera 115 procent av nettoinvesteringarna och 96 procent av avskrivningarna. Stadens avskrivningar är cirka 20,8 miljoner euro och affärsverkens avskrivningar cirka 3,5 miljoner euro. Bokslutsdispositioner i bokslutet för 2015 gäller fastighetsköp som genomfördes med medel ur markanskaffningsfonden och räddningsverkets investerings- och avskrivningsdifferensreservationer. Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä beslutade upplösa grundkapitalfonder. Stadens andel av fondupplösningen, 1,8 miljoner euro, har bokförts som minskning av placeringsegendom och minskning av överskottet från förra räkenskapsperioder. Resultatet för räkenskapsperioden visar ett underskott på 0,2 miljoner. Underskottet täcks med det överskott som har samlats. Efter att underskottet och fondupplösningen förts i bokslutet minskar överskottet till 43,8 miljoner euro. RESULTATRÄKNING (Inkl. affärsverken) 1000 2015 2014 Verksamhetsintäkter 67 570 65 537 Tillverkning för eget bruk 1 340 1 359 Verksamhetskostnader -315 280-311 498 Verksamhetsbidrag -246 370-244 602 Skatteinkomster 221 842 210 347 Statsandelar 46 652 49 449 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 54 128 Övriga finansiella intäkter 2 373 2 313 Räntekostnader -1 211-1 755 Övriga finansieringskostnader -10-17 Årsbidrag 23 330 15 863 Avskrivningar och nedskrivningar -24 294-25 773 Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens resultat -964-9 910 Bokslutsdispositioner 782 3 103 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDER- SKOTT -182-6 807 15
RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL 2015 2014 Verksamhetsinkomster / Verksamhetsutgifter, %: 21,4 21,0 Årsbidrag / Avskrivningar, %: 96,0 61,5 Årsbidrag, / invånare 467 319 Invånarantal 49 928 49 728 1.3.2 Finansiering av verksamheten Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var 3,6 miljoner euro. Till nettoinvesteringar inklusive affärsverken användes det 20,2 miljoner euro och utan affärsverk 14,6 miljoner euro. Nettoinvesteringarna ökade med en miljon euro från året innan. Finansieringens kassaflöde var -0,3 miljoner euro. Upptagningen av nya lån var 0,7 miljoner euro mindre jämfört med amortering av gamla lån. Övriga faktorer som påverkade likviditeten förbättrade den med 0,6 miljon euro. Inkomstfinansiering av investeringar angiven i procent, dvs. årsbidragets andel av nettoinvesteringarna var 115 procent medan den var 83 procent förra året. Finansieringen av kapitalutgifter med inkomster angiven i procent där utöver investeringar beaktas också amorteringar av lån var 54 procent. FINANSIERINGSANALYS (Inkl. affärsverken) 1000 2015 2014 Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag 23 330 15 863 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel -4 534-5 786 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -20 755-19 751 Finansieringsandelar av investeringsutgifter 532 571 Försäljningsvinster bland best. aktiva 5 053 4 045 Kassaflöde för verksamhet och investeringar 3 626-5 058 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -209-8 Minskning av utlåningen 15 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 22 000 36 000 Minskning av långfristiga lån -22 726-38 664 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten 650 962 Kassaflödet för finansieringens del -285-1 695 Förändring av likvida medel 3 341-6 753 Likvida medel 31.12.2014 25 537 22 196 Likvida medel 1.1.2014 22 196 28 949 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under fem föregående år är 23 miljoner euro. Det sammanräknade kassaflödet under fem år ska vara positivt, dvs. ha överskott för att det fyller kravet på självfinansiering som ställts för kommuner. Värdet som anger låneskötselbidraget steg till 1 från fjolårets 0,4. Låneskötselbidraget blev bättre tack vare ett minskat lånebelopp och en bättre inkomstfinansiering. Staden lyfte nya budgetlån för 22 miljoner euro och gamla lån amorterades för 22,7 miljoner euro. Lånen minskade med cirka 0,7 miljoner euro. Stadens kassamedel var 25 miljoner euro vid årets slut. Stadens likviditet blev bättre när kassamedlen ökade med 3,3 miljoner euro. Kassalikviditeten var vid utgången av året 26 dagar och ifjol 22 dagar. En eftersträvad nivå för likviditeten kan anses vara en likviditet för cirka 30 dagar. FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL 2015 2014 Kassaflöde för verksamhet och investeringar under 5 år milj. 24 26 Intern finansiering av investeringar, % 115,4 82,7 Låneskötselbidrag 1,0 0,4 Likviditet, kassadagar 26 22 Låneskötselbidrag = (Årsbidraget + Ränteutgifter)/ (Ränteutgifter + Amorteringar) Låneskötselbidraget är ett mått på den interna finansieringens tillräcklighet för betalning av räntor på främmande kapital och amorteringar. Om låneskötselbidraget är större än 2, betraktas värdet som gott. Låneskötselbidraget är tillfredsställande om nyckeltalet är 1-2 och svagt om värdet understiger 1. Intern finansiering av investeringar, % = 100 x årsbidraget / Egen anskaffningsutgift för investeringar Nyckeltalet för intern finansiering av investeringar anger hur stor del av investeringarna som har finansierats med årsbidraget. Likviditet, kassadagar = 365 x Kassamedel 31.12/ Kassautbetalningar under räkenskapsperioden Kassalikviditeten uttrycker hur många dagar kassautbetalningarna kan täckas med stadens kassamedel. 16