Pedagogiskt miniprojekt Emma Kristensen Fysiska institutionen, 2003 Inledning Vad gör att en kurs uppfattas som engagerande och intressant? Efter nästan varje kurs fyller studenterna i en kursutvärdering som sedan sammanställs av några av dem. I dessa får de betygsätta olika saker som till exempel hur svår de fann kursen och om kurslitteraturen var bra. I vissa utvärderingar svarar studenterna kvalitativt på frågor som i andra utvärderingar besvaras kvantitativt. Dessutom finns alltid möjlighet att kommentera vad man anser om kursen. För enkelhets skull undersöktes bara kvantitativa svar i denna studie. Frågeställningen i detta projekt var hur dessa faktorer är korrelerade till hur intressant och engagerande studenterna tyckte att kursen var. Målet är ju naturligtvis att kursen ska uppfattas som just intressant och engagerande varför det kan vara nyttigt att känna till mer om sambandet mellan detta och olika faktorer. Även relationen inbördes mellan vissa av dessa faktorer undersöktes. Här gjordes viss jämförelse med McKeachie. Då McKeachie diskuterar studentutvärderingar och om lärare anses som bra refererar han till Marsh och konstaterar att svåra kurser får högre betyg än lätta till en viss gräns då kursen blir för svår och sambandet vänder. Detta var en av de saker som undersöktes i studien. Metod För att finna samband mellan olika faktorer i studenternas kursutvärderingar jämfördes dessas betyg på en skala 1-5 med varandra. De jämförda betygen var medelbetyg av de betyg satta av studenterna. Frågorna rörde hur intressant och engagerande kursen uppfattades, hur meningsfull den var, studenternas arbetsinsats, kursens svårighetsgrad, om deras förkunskaper var tillräckliga, vad de ansåg om föreläsaren och om kurslitteraturen. Frågeformuleringarna kan läsas i bilagan. Ett problem är naturligtvis hur studenterna definierar de olika faktorerna, vilket skulle behöva utredas bättre. Vad jag menar med meningsfullhet i detta sammanhang, och tror att många av studenterna också menar, är om man kommer att ha nytta av kursen i framtiden. Betygen jämfördes via diagram som det i figur 1. Kurserna som
jämfördes var Mekanik I, Fysikalisk kemi och El- och vågrörelselära för civilingenjörsutbildningar med inriktning mot miljö- och vattenteknik respektive molekylär bioteknik. Kurserna är grundkurser och material från flera år användes, totalt användes data från nio studentgrupper (olika årskurser och inriktningar). Vid studier av synen på lärarens föreläsningsteknik användes data från endast tre studentgrupper. Inga resultat har testats statistiskt och jag är medveten om att denna studie är för liten för att resultaten ska vara statistiskt säkerställda. Denna undersökning ska ses som en förstudie. Resultat Erhållna data sammanfattades i figur 1 och undersöktes sedan närmare. Något förvånande hittades inget samband mellan hur engagerande och intressant (e&i) kursen var och studenternas arbetsinsats. Inte heller är e&i beroende (åtminstone inte direkt) av hur svår studenterna tycker att kursen är. Däremot kan man se en trend att e&i-betyget ökar med förkunskaperna (figur 2a). Även för kurslitteraturen kan man se en trend av förbättring av e&i: e&i blir högre ju bättre kurslitteraturen bedömdes vara (figur 2b). Den grupp som upplevde kursen som minst e&i ligger också under alla de andra i meningsfullhet. Det finns ett tydligt samband mellan dessa två faktorer (figur 2c). Mellan andra faktorer finns det vissa samband. Arbetsinsatsen och svårighetsgraden är nära sammanlänkande, lyckligtvis lägger man ner större möda på kursen då den upplevs som mycket svår (figur 2d).
Figur1. Diagram över relationen mellan hur engagerande och intressant studenterna fann kursen och de andra olika undersökta faktorerna Skalorna anger genomsnittsbetyget på en skala 1-5 som studenterna gav varje faktor. Betygen givna av studenterna var heltal.
Figur 2. a) visar hur studenternas förkunskaper och e&i (hur engagerande och intressant studenterna tyckte att kursen var) påverkar varandra, b) ju bättre kurslitteraturen är, ju mer e&i känns kursen, eller, ju mer e&i man ändå känner ju mer positivt inställd är man till litteraturen, c) ju meningsfullare kursen känns ju mer e&i samt d) studenterna ökar generellt sin arbetsinsats då kursen upplevs som svår. Men de studerar aldrig lika mycket som de anser att kursen är svår, det vill säga arbetsinsatsen får aldrig lika högt betyg somfår aldrig lika högt betyg som motsvarande svårighetsgrad! Kommentar till diagrammen: jag tror att det oftast är e&i som beror av de andra faktorerna och inte tvärt om, men har valt att vända diagrammen åt detta håll för att göra dem så tydliga som möjligt. De räta linjerna i tre av diagrammen är (något godtyckliga) kurvanpassningar. Hur svår kursen upplevdes utreddes vidare genom genom att svårighetsgraden jämfördes med e&i samt mot föreläsarens föreläsningsteknik (figur 3). Inget samband fanns i det första fallet, medan ett samband skulle kunna tänkas finnas i det sistnämna. Då föreläsarens pedagogiska skicklighet jämfördes med svårighetsgraden användes endast tre grupper.
Figur 3. Ingen korrelation mellan hur svår kursen upplevdes och hur engagerande och intressant den var fanns. Föreläsaren upplevdes som bäst vid svårighetsgraden i mitten av de tre i undersökningen. Vid vidare studier av de tre sistnämnda grupperna fann jag att gruppen med högst e&i hade givit föreläsaren lägst betyg medan gruppen med lägst e&i gav läraren högst betyg (figur 4). Figur 4. Relationen mellan hur engagerande och intressant en kurs upplevdes och hur bra studenterna ansåg att föreläsarens pedagogik var. Y-axeln är medelbetyget som e&i respektive föreläsaren fick. Som synes fann studenterna kursen mer e&i ju sämre de ansåg att läraren föreläste. Diskussion Att studenterna i högre grad finner kursen engagerande och intressant då de anser sig ha adekvata förkunskaper, bra kurslitteratur och ser kursen som meningsfull torde inte förvåna någon. Inte heller är det
förvånande att arbetsinsatsen ökar då kursen upplevs som svår. Däremot är det värt att notera att arbetsinsatsen alltid får lägre betyg än svårighetsgraden. Studenterna lägger alltså inte ner så mycket arbete som de borde anse att de behöver. Min tolkning av dessa resultat är att studenterna lider av tidsbrist. De hinner helt enkelt inte lägga ner tillräckligt mycket tid på varje kurs, eller att de prioriterar andra saker eller kurser högre. En annan förklaring skulle kunna vara att de tolkar sin arbetsinsats och kursens svårighetsgrad på olika sätt betygsmässigt. Med detta menar jag att betygen kanske egentligen är lika, men att man omedvetet använder olika skalor. Det fanns inget samband mellan hur engagerande och intressant (e&i) kursen var och studenternas arbetsinsats. Orsaken skulle kunna vara samma som ovan, men för att ta reda på detta måste saken utredas vidare med andra, eller annorlunda formulerade, enkätfrågor. Inget samband fanns mellan e&i och kursens svårighetsgrad. Detta kan jämföras med McKeachie som konstaterar att svåra kurser får högre betyg än lätta till en viss gräns då kursen blir för svår och sambandet vänder. Det är möjligt att McKeachie främst refererar till lärarens betyg, och föreläsaren får mycket riktigt lägst betyg för den lättaste kursen, betyget stiger med kursens svårighetsgrad och går därefter ner igen (se figur 3). Det kan tolkas som att studenterna inte tycker att läraren föreläser bra om de inte får någon utmaning, men att det inte heller får bli för svårt. Denna teori är dock något svår att sammanfoga med att det saknades samband mellan e&i och kursens svårighetsgrad. Studenterna tyckte att kursen var mer e&i då deras lärares föreläsningsteknik var dålig. Om studenterna är mycket tentamensinriktade kan de uppskatta korvstoppning, bara det kommer på tentan, trots att undervisningen inte förmår entusiasmera dem. Slutligen får man inse att olika studenter kan definiera saker olika, både begreppsmässigt och när de sätter betyg på de olika faktorerna. För att komma tillrätta med det är gemensamma definitioner nödvändiga. Slutsats och sammanfattning Att studenterna har adekvata förkunskaper, bra kurslitteratur och upplever kursen som meningsfull gör att studenterna i högre grad finner kursen engagerande och intressant. Däremot fanns inget samband mellan kursens svårighetsgrad och hur engagerande och intressant kursen var. Förvånande nog upplevdes de kurser mest engagerande och intressanta där missnöjet var störst med föreläsarens föreläsningsteknik. Lyckligtvis studerade studenterna hårdare då kursen upplevdes som svår, däremot fick aldrig arbetsinsatsen lika högt
"betyg" som motsvarande svårighetsgrad. Referenser WJ McKeachie, Teaching Tips, s 327, 11th ed, Houghton Mifflin Company, 2002 HW Marsh, Distinguishing between good (useful) and bad workloads on students' evaluations of teaching, 2001 (jag fick inte tag i denna) Bilaga Frågorna till studenterna: Har kursen känts meningsfull? (Lägst, 1, till Högst, 5) Har kursen varit engagerande och intressant? (Inte alls, 1, till Absolut, 5) Tycker du att du hade tillräckliga förkunskaper? (Nej, inte alls, 1, till Ja, absolut, 5) Kursens svårighetsgrad? (Mycket låg, 1, till Mycket hög, 5) Hur bedömer du din arbetsinsats? (Liten, 1, till Stor, 5) Hur var kurslitteraturen? (Dålig, 1, till Bra, 5) Hur var föreläsarens föreläsningsteknik? (Dålig, 1, till Bra, 5)