Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 81, februri 2013 Medlemsmöte i december Christin As Bygdell sjöng på medlemsmötet. Söndgen den 9 december vhölls trditionsenligt medlemsmötet med utdelning v stipendiet till Julius Sundströms minne. Loklen vr som mång gånger tidigre Kyrkns Hus. Smmnkomsten inleddes med ett formellt möte där de närvrnde hde tt genom ett ndr beslut bekräft årsmötets beslut om stdgeändring. Ändringen innebär tt föreningen fortsättningsvis skll h endst en revisorssupplent, vilket är en npssning till rådnde prxis. Efter denn formell del vidtog stipendieutdelningen. Till 2012 års stipendit hde styrelsen utsett Curt Björklund. Ordförnde överlämnde diplomet med tillhörnde penningsumm smt en vcker blomm till Curt. Därefter berättde Curt på ett medrycknde sätt om sin forskning. Den här gången hde progrmgruppen vlt ett lite ovnligre Per Wänkkö delr ut årets Jullestipendium till Curt Björklund. progrminslg. De närvrnde fick lyssn till välklingnde sång v Christin As Bygdell. Ämnesområdet vr visor och sånger från Tornedlen. Melln sånginslgen berättde Christin om sin uppväxt och minnen från Tornedlen. Ett mycket uppskttt progrminslg. l Ordförnden hr ordet Ny medlemmr Sid 3 l Norrbottens ekonomisk krtverk åren 1859-1901 och Norrbottens läns krtverk Sid 4 l Släktresn Sid 7 l En mn och hns hustru Den ene drunknde, den ndr frös ihjäl Sid 8 l Enbergs i Sörviksudden Sid 11 l Stålet United, noveller Sid 12 l Ett emigrntminne Fmiljen Erickson Sid 13 l Kunskpens käll Sid 15 l Full frt på undervisningen Sid 16 l Annonser Sid 3, 12, 15 Mötet vslutdes som vnligt med en trivsm fikstund. Text: PER WÄNKKÖ
2 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 Lulebygdens Forskrförening Besöksdress: Residensgtn 6 E, Luleå Telefon: 070/299 54 24 Telefontid: Måndg: kl 9-11 Torsdg: kl 9-11 Övrig tid går br tt mli till nednstående e-mildress e-postdress: info@lulebygden.se Hemsid: www.lulebygden se Webbnsvrig: Mrit Lindell e-post: webred@lulebygden.se Post skicks till dress: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E 972 36 Luleå Öppettider: Ytterdörren öppen kl 07.00-20.00 ll dgr. Innerdörren låses som tidigre med egen nyckel. Annonspriser Åttondels sid 100 kr Kvrtssid 200 kr Hlvsid 300 kr Helsid 500 kr Sist sidn, enstk nr 1.500 kr Sist sidn helår (4 nr) 5.000 kr Medlemmr får kostndsfritt mrkndsför sin lster i tidningen. Dett är begränst till 40 mm/1 sp respektive 20 mm/2 sp. Dett under förutsättning tt ett exemplr v lstret lämns till föreningen. Styrelsen 2012 Ordförnde: Per Wänkkö Tel 0920-22 62 76, 070/669 94 76 E-post: per.wenkkoe@swipnet.se Vice ordförnde: Gunnr Johnsson Tel 0920-22 75 93 Kssör: Gunnel Jägre Sndin Tel 0920-26 78 19 E-post: gunnel.jgre@gmil.com Sekreterre: Crin Vllgren Tel 0920-22 86 13 E-post: crin.vllgren@ssb.com Övrig ledmöter: Gunhild Hedenström Tel 0920-26 04 66 E-post: gunhild.hedenstrom@teli.com Sture Krlsson Tel 0920-22 30 39 E-post: str.krlsson@gmil.com Kent-Åke Lundebring Tel 0920-26 86 31 E-post: kent-ke.lundebring@nll.se Supplenter: Ingrid Vikström Tel 0920-340 72 E-post: ingvik@teli.com Kjell Mäki Tel 073-040 31 64 E-post: kjell.mki09@bredbnd.net Föreningens syfte Lulebygdens Forskrförening grunddes 1989 för tt främj och höj intresset för bygdeperson- och släktforskning inom gml Storlule socken smt tt rbet för bättre betingelser för sådn forskning. Näst tidning utkommer veck 21 vrför mnuskript måste vr inskickde SENAST DEN 15 mj Ge ett bidrg till Julius Sundströms Minnesfond Förvlts v Lulebygdens Forskrförening. Plusgirokonto: 36 64 01-8 Stipendiegruppen/lulebygdens Forskrförening Gerd Olovsson, tel 0920-25 44 64, e-post: gerd.olovsson@teli.com Anders Sndström, tel 0929-304 26 FONUS kn förmedl telegrmmen Medlemsvgifter Vuxen Ungdom tom 25 år Fmilj (smm hushåll) 150 kr/år 40 kr/år 190 kr/år Vid inbetlning uppge lltid nmn, dress, födelsedg, telefon, gärn mobil och e-post (inkl nmn mm på fmiljemedlemmr som omftts v fmiljevgiften). Avgiften betls till PG 36 64 01-8 Vid internetbetlning: Kompletter din uppgifter genom tt skick dem med e-post till medlemsnsvrig e-post: info@lulebygden.se Kom ihåg tt meddel dressändring!
Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 3 Ordförnden hr ordet Hej Du hr nu fått ännu ett nummer v medlemstidningen. Men tidningen skpr sig inte själv. Vår redktör Åke hr inför det här numret, liksom inför mång tidigre nummer v tidningen, vrit mycket bekymrd på grund v brist på inslg. Jg vill därför vädj till ll medlemmr tt tänk igenom om mn knske hr något mteril som kn pss i tidningen. Det behöver bsolut inte vr något långt inslg. En blndning v något längre inslg och kortre notiser gör br tidningen intressntre. Jg tycker tt vi ll bör försök ställ upp med inlägg för tt värn om tidningens fortbestånd. Vi hr nu fått årets släpp v mikrofichekort och kommer under veck 7 tt börj sorter in korten i pärmrn. Totlt hndlr det om drygt 500 kort. Störst gruppen Luleå domkyrkoförsmling består v 198 kort och omfttr åren 1925-1942. En nnn stor grupp 104 kort vser Jukksjärvi försmling och täcker åren 1929-1942. Vid senste styrelsemötet beslöt styrelsen köp in ytterligre en dtor. Därmed hr föreningen totlt sju forskrdtorer. Tyvärr innebär dett tt de som nvänder mikroficheläsrn blir hänvisde till rummet innnför det med mikrofichepärmrn. Det här blir mitt sist inlägg på den här pltsen i tidningen. Jg hr nu vrit ordförnde under fyr år vilket innebär tt min ndr mndtperiod upphör och jg hr meddelt vlberedningen tt jg inte ställer upp för omvl. Jg vill därför tck för förtroendet tt vr ordförnde under dess fyr år. Det hr vrit en mycket givnde och intressnt period. Jg hopps vi ses på årsmötet 3 mrs. PER Alvr Berglund Vllvägen 20 954 32 Gmmelstd Tel 0920-25 47 43 Elisbet Andersson Tullgtn 31 B 972 39 Luleå Tel 0920-26 77 07 Peter Björn Edeforsgtn 14 C 974 38 Luleå Tel 0920-196 10 Jn Erik Idebjörk Storgtn 61 972 31 Luleå Tel 0920-165 02 Per Lmpinen Ängesbyvägen 780 975 98 Luleå Tel 0920-749 14 Gertrud Axelsson Sndviksgtn 42 972 32 Luleå Tel 0920-25 38 46 Berit Lindgren Stormvägen 341 976 34 Luleå Tel 0920-26 79 91 Erik Hellström Notviksvägen 89 973 42 Luleå Tel 0920-148 57 Vi hälsr de ny medlemmrn välkomn! Redktör och nsvrig utgivre ÅKE ÖSTLING Tel 0911-21 17 78 ke.ostling@gmil.com ÅRSMÖTE SÖNDAG 3 MARS 2013 KL 15.00 I KYRKANS HUS, MARTASALEN PROGRAM: l ÅRSMÖTE l FÖREDRAG v Rolf Johnsson Ämne: Stdsnär byr i omvndling l FIKA, föreningen bjuder Välkomn! STYRELSEN
4 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 Norrbottens ekonomisk krtverk åren 1859-1901 och Norrbottens läns krtverk Text: GEORG PALMGREN När Per Henrik Widmrk år 1859 tillträdde som lndshövding i Norrbottens län klgde hn hos kungen över bristen på tillförlitlig krtor. Det resulterde i tt hn smm år bemyndigdes tt upprätt ett krtverk över länet och förordndes smtidigt som styresmn för verksmheten vid Norrbottens ekonomisk krtverk. Ändmålet vr bl.. tt sml kunskp om mrknvändning och sttistik över länet i ekonomiskt hänseende. För Norrbotten nsåg mn det v lldeles särskild vikt tt t frm ekonomisk krtor med tnke på större uppodlingsföretg och industriell företg som då vr ktuell i länet. Verksmheten strtde redn sommrn 1859 genom tt inspektören för nvigtionsskolorn i riket, kpten-löjtnnten vid flottn C. A. Petersson, utförde stronomisk bestämningr v ett ntl punkter till stöd för det blivnde krtverket. Hn fortstte sin mätningr även de kommnde somrrn och gv senre ut plnschverket Lpplnd, dess ntur och folk. När P H Widmrk vled år 1861 förordndes hns efterträdre S P Bergmn till ny styresmn för krtverket. bredd v 2 längdgrder och i höjd v 30 breddminuter. År 1871 hde mn, förutom kustsocknrn, uppmätt 120 kvdrtmil i Piteå lppmrk och 200 kvdrtmil i Luleå lppmrk. Krtorn upptog bl.. vägr, åker, äng, myrr, sjör, vttendrg, gränser för byr och hemmn och nybyggen mm. Däremot fnns i regel ingen detljerd redovisning v höjdförhållnden. Det vr först på 1870-tlet som mn i större utsträckning utförde topogrfisk mätningr. Krtn blev då en ekonomisk-topogrfisk krt. Härdskrtor eller härdsekonomisk krtor De ekonomisk krtblden för kustlndets socknr smmnställdes härdsvis eller tingslgsvis till s.k. härdskrtor som gvs ut i tryck. Till härdskrtn hörde en beskrivning med reluppgifter mm som till en börjn nsågs vr llr viktigst. Den först härdskrtn som färdigställdes vr över Nederluleå tingslg och den gvs ut år 1869. Året därpå utkom även krtn över Råneå härd. Utgivningen v krtor över övrig härder fortstte sedn till år 1880 då krtn över Piteå härd vr klr. Beskrivningrn till härdskrtorn innehöll uppgifter om byr, hemmn, lägenheter, mntl, soldttorp, jordtorp, bckstugor, ägorns rel uppdeld i duglig och oduglig mrk, nteckningr om vvittrings- och skifteskrtor, llmänn pltser, utfjällr, kvrnr och sågverk, frihetsår mm. Härdskrtorn över Norrbotten kn ldds hem från http://krtvdelningen.sub.su.se/krtrummet/ BD_hrdskrtor.htm Norrbottens läns krtverk Norrbottens ekonomisk krtverk hde en självständig roll frm till år 1873 då den ställdes under topogrfisk corpsen styrelse. Nu inleddes en omfttnde topogrfisk krtläggning v inlndet, bl.. fjällmätningr. De ekonomisk krtorn skulle inte Ekonomisk krtn Utgångsmterilet för de ekonomisk krtblden vr befintlig geometrisk krtor och sockenkrtor mm för de kustnär socknrn. Dessutom fnns krtor över riksgränsen mot Norge och Finlnd. Inom den störst delen v länet hde någr mätningr ldrig ägt rum. Konceptkrtorn upprättdes i ett särskilt bldindelningssystem i 32 bld med beggnnde v tngernde konisk projektion. Vrje bld begränsdes i Pstor Knut Sjöberg möter ingenjörern Lind och Åberg frå Luleå, som är sysselstt med mätningr i fjällen. Expeditionen krävde 6 bärre och bilden togs v pstor L. Dhlstedt år 1897.
Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 5 br uppt ekonomisk detljer utn även lämn upplysning om trktens topogrfisk beskffenhet. Krtn blev nu en ekonomisk-topogrfisk krt. Det först bldet som gvs ut vr nr 3 Sjngeli, uppmätt 1881 och utgivet år 1886. Sedn följde de övrig 44 med någr bld om året. Det sist, nr 45 Rödkllen, gvs ut år 1903. Det mätnings- och krtläggningsrbete som utfördes vid Norrbotten ekonomisk krtverk vr i mång stycken ett pionjärrbete och utgjorde grunden för de llmänn krtorn över länet (s.k. generlstbskrtorn) frm till produktionen v den topogrfisk krtn som strtdes på 1950-60-tlet då styrelsen och ledningen för verket övergick till Topogrfisk kåren. Verksmheten vid Luleå-kontoret pågick till år 1901 då krtbyrån drogs in och förldes under Rikets llmänn krtverk Fjällmätning mm Arbetet med tt krtlägg fjällområden vr mycket strptsrikt. Det vr svårigheter med bl.. vädret, dimmor, fjälltoppr täckt v moln, besvärlig terräng med kullerstenr som kunde lossn och rs ner, mygg, snö till knän, glciärer med frlig sprickor. Mn skulle medför instrument, tält och mtförråd mm. För dett behövdes hntlngre, oftst lppr med god loklkännedom. Även resn från Luleå upp till krtläggningsområden vr besvärlig och tidsödnde. När krtogrfern Bucht och Stål år 1879 reste till Srek börjde mn med ångre från Luleå till Råbäcken, sedn vidre med häst och båt och till fots. Resn tog 11 dgr innn mn vr frmme. I Jokkmokk mötte mn sin sju hntlngre. Mätningsteknik Fjällmätrn medförde i regel ett mätbräde v nsenlig dimensioner, som fästes på ett sttiv v särdeles stdig byggnd, en tublinjl, en lntmäteridiopter, en fältkikre och ett krftigt stålmåttbnd om minst 20 meter, kompss, två neroidbrometrr och ett flertl decimeterbred, 4 meter lång tygbnd, väl oljde och grderde som en vnlig mätstång. Mn börjde med tt ök ntlet stödjepunkter genom s.k. grfisk tringulering. Mn byggde stenrösensignler på flertlet v fjälltopprn, på sdelformer och pltåer. Mot signlern drog mn på mätbordet syftlinjer, först från utgångspunkten och sedn från övrig geodetiskt bestämd punkter. Signlerns läge på krtn erhölls genom vskärning från en eller fler stödjepunkter eller genom kombinerd v- och inskärning. Med stöd v de först bestämd grfisk tringelpunktern utbyggdes tringelnätet ytterligre. På så sätt fick mn ett ntl stödjepunkter som kunde nvänds vid den kommnde inmätningen v detljer. Höjdern bestämdes genom brometermätning. Lutningsförhållnden melln de inmätt punktern uppskttdes efter ögonmått eller med hjälp v lutningsmätre och återgvs provisoriskt med nivåkurvor. Genom tt iblnd ök kurvorns tjocklek sökte mn vinn relief i krtbilden (Se krtn över (Kebnekjse) Höjdmätning För tt bestämm höjder nvändes oftst neroidbrometrr. En brometer plcerdes på en punkt med känd höjd. En nnn brometer förde krtogrfen med sig upp på t.ex en fjälltopp. Genom tt vläs skillnden i lufttrycket melln de båd brometrrn kunde mn beräkn höjdskillnden. Mn kunde också nvänd sig v s.k. trigonometrisk höjdmätning då mn med hjälp v t.ex en teodolit mätte höjdvinklr. Om mn då känner vståndet kn mn beräkn höjdskillnden, men mn måste då t hänsyn till ljusets brytning och jordens rundning. 1880 års expedition bestod v G W Bucht och hns medrbetre Leonrd Lind. Arbetet påbörjdes i Nikkluokt den 7 juli och de viktigste rbetsdgrn i Kebnekjsemssivet vrde melln 13-18 juli. Totlt brometervvägdes 20-30 fjälltoppr under denn expedition. Höjden v Kebnekjses sydtopp beräkndes till 7.192 fot = 2.135 meter. Den 25 september vr Bucht och Lind tillbk i Luleå. Under vintern berbetdes observtionsmterilet och en konceptkrt över Kebnekjsemssivet upprättdes. Det slutlig krtbldet Nr 8 Kebnekjse utgvs år 1889. Genom mätningen v Kebnekjse detroniserdes Sulitelm som tidigre nsågs vr lndets högst berg. Någr krtogrfer m fl som rbett vid Norrbottens ekonomisk krtverk Lrs Berg biträdde kptenlöjtnnten C A Petersson vid dennes res i Norrbotten för tt utför stronomisk och kronometrisk observtioner för ortsbestämning som underlg för krtverket över länet. Berg vr född 1828 och vr mjor vid Väg och Vttenbyggndskåren när hn år 1885 utnämndes till lndshövding i Norrbottens län. Hn blev senre överste och chef för vid Väg och Vttenbyggndskåren. Hn vr även ledmot v riksdgens först kmmre och vled år 1920, 82 år gmml Gustf Vilhelm Bucht vr född i Överluleå år 1848. Hn fr vr kronolänsmn och lär h blivit mördd v fntisk lestdinlppr under ett upplopp i Kutokeino år 1852. År 1872 ntogs hn som krtogrf och blev år 1884 utnämnd till krtogrfförmn vid Luleåsttionen. År 1882 erhöll hn tjänsten som stdsingenjör i Luleå efter Erik Rudolf Wldenström. Hn vr oft tjänstledig under sommrmåndern för tt kunn rbet som krtogrf. Det medförde besvär för stden då mn ständigt behövde någon som kunde utfärd relbevis mm. G W Bucht är känd för sin berättelse om bestigningen v Srektjåkko år 1879. Den finns tt läs i Läsebok för folkskoln. Efter en besvärlig och äventyrlig vndring lyckdes hn träng frm till foten v Srek Den 28 juli vr det strålnde väder och hn beslöt sig för tt bestig det mjestätisk fjället. Vndringen blev besvärlig med isjöklr och snö. Kry-
6 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 Fredrik Fbin Heggström, född i Sl 1842. Tjänstgjorde vid Norrbottens ekonomisk krtverk år 1876, vvittringslntmätre, officersexmen 1865 och chef för volontärskoln i Notviken 1890-91. Avsked som mjor i rméns reserv 1894 och död i Stockholm 1912. Utdrg ur bld 8. Kebnekise v Norrbottens läns krtverk, uppmätt 1877-79 pnde på händer och fötter tog mn sig 600 meter upp. Lpprn vägrde tt gå längre, men Bucht gv sig inte och fortstte med hjälp v en järnbeslgen stv som hn nvände för tt gör fotsteg i snön. På händer och fötter kom hn slutligen upp på högst spetsen. För lpprn blev det svårre eftersom de br på ll instrument mm. Till slut kom de upp och med ett gltt hurr hälsdes ders nkomst. År 1884 invldes hn i stdsfullmäktige. Hn dog v kräft år 1894, 46 år gmml. Hn hde då fått vr med om stdsbrnden 1887 och rbetet med den ny stdplnen år 1888. Oskr Fredrik Dhl vr född i Gällivre år 1842 och tjänstgjorde vid Norrbottens ekonomisk krtverk åren 1864-1885. Hn vr även kpten vid Norrbottens fältjägrkår och utnämndes senre till mjor. Hn hr även tjänstgjort som t.f. stdsingenjör. Hn dog i Luleå år 1911, 68 år gmml. Åren 1885-1895 vr hn förordnd som vice brndchef i Luleå. Vid stdsbrnden 1887 stod livkompniet i Notviken under hns befäl och kunde genom en snbbmrsch frmgångsrikt delt i rbete med tt släck elden och förhindr dess spridning. O F Dhls egen fstighet vid Sndviksgtn tillhörde de hus som brnn ner. Hn vr gift först gången med Emm Gustv, dotter till kptenen Fredrik Gustf Clementeoff och Helen Ktrin Dhl, smt ndr gången med Kristin Mgdlen, dotter till provincilläkren Erik Mgnus Wldenström och Mrgret Mgdlen Govenius, syster till krtogrfen och stdsingenjören Erik Rudolf (Rulle) Wldenström. Krl August Fredholm, rektor vid läroverket i Luleå. Hn biträdde bl.. Viktor Åberg vid nivelleringrn för tt bestämm sjörs och floders höjd mm. År 1886 rbetde hn tillsmmns med G W Bucht med tt upprätt en ny jordebok över fstighetern i Luleå std. Frns Adolf Friedlieb, vvittringslntmätre och vice kommissionslntmätre, född 1846 i Stockholm. Anställd vid Norrbottens fältjägrkår och vid ekonomisk krtverket i Luleå. Avsked som kpten i rméns reserv 1901 och dog i Nederklix 1906. Ogift. Leonrd Lind, född i Öjebyn år 1850. Son till underofficeren vid Norrbottens fältjägrkår John Efrim Lind o.h.h. Anställdes vid Krtverket år 1876 och blev förmn vid Luleå sttionen frm till indrgningen år 1901. Under förberedelsern för flyttningen till Stockholm insjuknde hn där och vled v blodförgiftning vid återkomsten till Luleå. Hn blev 51 år, vr ogift, medlem v stdsfullmäktige och riddre v Vsorden. Under sin verksmm tid utförde hn mätning och krtläggning v bl.. fjällområden i Norr- och Västerbotten smt del v Jämtlnds län, oft tillsmmns med kollegn G W Bucht. Brynte Lindgren, född 1835 i Ertemrks sn, Dlslnd. Blev krtogrf år 1873 och fick vsked med pension från år 1902. Hn dog i Luleå år 1913, 78 år gmml. Erik Olof Nordlinder (EON), född i Ninfors i Hälsinglnd 1827. Son till prosten Erik Nordlinder o.h.h. Anställdes redn vid strten v Norrbottens ekonomisk krtverk år 1859. År 1885 erhöll hn vsked med pension och vled i Luleå 1911, 84 år gmml. Är begrvd i den Lignell-Stenbergsk fmiljegrven. Vid sidn v rbetet som krtogrf vr hn teckningslärre vid Luleå läroverk under åren 1860-66 och 1870-1905. Mest känd är knske EON genom sin nteckningr om benämningr på gårdr, hus, gtor mm och om smek- och binmn på personer i Luleå. EON vr gift med Mri Sundén och de fick dottern Alm. Fiskestugn på Mjölkudden kllde de för Almebo efter förnmnen Alm, Mri, Erik.
Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 7 Crl Anton Petterson, kptenlöjtnnten som utförde stronomisk bestämningr v ett ntl punkter till stöd för det blivnde krtverket. Hn vr född i Krlskron år 1818, blev föreståndre för Göteborgs nvigtionsskol mm och blev senre inspektör över rikets nvigtionsskolor. Hn utgv läroböcker i nvigtionsvetenskp mm och sdes vr i besittning v ett rent förvånnde mtemtiskt minne. Hn vr skicklig penntecknre och efter fyr somrr i lpplndsfjällen smmnställde hn boken Lpplnd, dess ntur och folk. Erik Rudolf Wldenström, född 1841 och son till provincilläkren Erik Mgnus Wldenström och Mrgret Mgdlen Govenius. Gift med Ingeborg Bergmn, dotter till styresmnnen för krtverket i Norrbotten, lndshövding S. P. Bergmn. Hn vr krtogrf åren 1867-79, stdsingenjör i Luleå 1872-1881 och dog 1882. John Ludvig Winbld von Vlter, född 1849 i Öjebyn och nställd som krtgrf 1874-76. Blev mjor vid Norrbottens fältjägrkår och överkontrollör vid mltdryckstillverkningen i Norrbottens län. Hn dog 1937. Victor Åberg, född 1850 i Stockholm. Hn nställdes vid krtverket år 1877 och blev krtogrf i Norrbotten år 1879. Från 1902 nställd vid krtverket i Stockholm. Hn vr gift med Alm Mri Thulin, dotter till fängelsedirektören och rådmnnen i Luleå Krl Teodor Thulin o.h.h. Hn hr bl.. förfttt krt över Luleå stdspln åren 1895 och 1899, över Piteå std år 1898 och över Bodens std år 1901. Käll: Georg Plmgren - Norrbottens ekonomisk krtverk 1859-1901 Norrbottens läns krtverk utgiven v Föreningen Norrbottens lntmäterimuseum år 2012. Boken kn beställs vi epost georg.plmgren@teli.com. Den kostr 100 kr + porto. Den kn även läss på nätet vi länken på Luleå kommuns hemsid: http://www.lule.se/do wnlod/18.48f193fc13702f60fc3 80c/1336457960862/Norrbottens +ekonomisk+krtverk.pdf l Henrik Adolf Widmrk, född 1833 i Ljusdl, son till Per Henrik Widmrk som blev lndshövding i Norrbottens län och inititivtgre till Norrbottens ekonomisk krtverk. Henrik Adolf nställdes som krtogrf 1859. Efter pppns död 1861 fortstte hn som krtogrf under lndshövding S P Bergmns tid 1861-1873 och vr i prktiken chef för de nställd tjänstemännen. Hn blev själv lndshövding och chef för krtverket i Norrbotten län år 1873. År 1885 flyttde hn till Krlstd som lndshövding i Värmlnds län och vled där år 1889. 56 år gmml. Per Henrik Widmrk, född 1800 i Umeå. Hn blev förste lntmätre i Gävleborgs län år 1842 och lndshövding i Norrbottens län1859. Hn dog dock redn år 1861 och är begrvd i Ljusdl. Bergmns hemmn i Östr Lö. SLÄKTRESAN Text: FRANK A BERGMAN Vår färd börjr, som sig bör, i Notviken. Vi som göt släktresn är min son Jons och jg. Först nhlten är Sndviken, där Jons bor. Dg två strtde vi tidigt för färden gick till Arvik, där vi skulle träff min kusin Ove för tt delge honom senste nytt om den Åslundsk släkten. Vädret vr inte på vår sid, regnet öste ner så vi missde till och med en vfrt. Efter fik och en mss prt (mycket trevligt) åkte vi tillbk efter E18 mot Örebro. Väl frmme i rmsberg i Västmnlnd strtde sökndet efter husrum. Efter mång om och med öppndes Rmsbergsgården för övernttning. Sökndet efter vår rötter gv inte mycket men vi hde grnnbyn Lö i åtnke. Vägen till Lö vr en krokig grusväg, dessutom ville regnet inte gör uppehåll. När solen senre tittde frm blev sker och ting mycket trevligre. Vi hde en uppgift genom kyrkböcker om en dress i östr Lö. Till vår stor glädje fnns huset med uthus kvr. Vi stod nu på smm gårdspln som vår förfäder. Vår förfäder i östr Lö hette Bergmn och ägde dett hemmn från mitten v 1800-tlet och frmåt. Förfdern hette Anders Bergmn, född 1841. Det vr här min frfr Krl Leonrd föddes och växte upp. Väl tillbk i Rmsberg träffde vi fmiljen Eriksson, fin och trevlig människor, som öppnde sitt hem och berättde om Rmsbergs Bruk och ders egen släktforskning.
8 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 EN MAN OCH HANS HUSTRU Den ene drunknde, den ndr frös ihjäl Text och teckningr: LEIF LARSSON Mnnen gick i novembermörkret ner sig i en vk på Klixälvens is och drunknde. Rockskörtet frös fst i isvkens knt, men hn kunde inte t sig upp ur det kll vttnet. Hustrun frös ihjäl på lndsvägen i Lppträsk i december 33 år senre. Mitt på sommren 1848 kom skomkrgesällen Nils Gustf Åberg från Luleå stdsförsmling till Klix kyrkostd. Pign Ktrin Elisbeth Nordqvist kom på våren 1850 från Svrtbjörsbyn i Överluleå försmling till Nederklix. Då vr de gift sedn i jnuri och sonen Oskr vr på väg. Hn föddes i december 1850. Nils Gustf vr född 1826. Pppn vr krukmkren John Åberg i Luleå, född 1784 och mmmn hette Ester Hnsdotter född 1794. Hon vr från Sktmrk, Nederluleå. (Luleå försmling dels år 1831 upp i Nederluleå respektive Överluleå försmlingr). Pret hde gift sig 1818 och bodde i gård nummer 61 i Andr kvrteret i Luleå std. Möjligen båd, men åtminstone John Åberg, hde under äktenskpet blivit vrnd v kyrkorådet för oenighet i äktenskpet år 1833. Anteckningen står på den rd som gäller för John Åberg. Det vr smm år som Fmiljen Eriksson hr ägt Rmsbergs Bruk i fler genertioner. Dg tre åker vi norrut mot Hälsinglnd och övernttr i Sndviken. Dg fyr är vi i Färil där min morfr Lrs Nicolus växte upp. Den Åslundsk släkten fnns representerde på fler pltser i området som Enskogen och Los. Tråkigt nog hde inte Färil hembygdsgård öppet. Vi vr visserligen där en söndg, men det vr ju sommr och turistsäsong. I Enskogen levde en hlvbror till morfr John Gustv Åslund. Den mnnen dog 1976 vid 98 års ålder! Hn vr under sin livstid medrbetre med rtiklr i den lokl tidningen. När vi snurrde runt i Enskogen kom vi i kontkt med en hel del vlägsn släktingr, som visde vägen till en kunnig och prtsm mn vid nmn Erik Krm. prets sjunde brn föddes. Nils Gustf vr nummer fem. Tre v brnen vr flickor, fyr vr pojkr. Två v Nils Gustfs bröder gick till sjöss. Den äldste John Henrik skll vr död på sjön enligt kyrkboken. Den yngste, Fredrik, vr först sjömn, sedn fiskre. Den två år äldre brodern Hns Petter blev liksom fdern kkelugnsmkre/krukmkre. Hn gick i lär hos den berömde kkelugnsmkren Smuel Lindgren i Luleå. Ett hus i Luleå klldes på den tiden för Åbergs. Det låg vid västr delen v nuvrnde Köpmnngtn (tidigre Norr Kyrkogtn) Hn kunde berätt om släkten och om tidigre förhållnden vid Ljusnn. Vi ville också se om vi hde släktingr i Los. Efter tt h kört längs en lång och krokig väg kom vi frm, och döm om vår förvåning, när vi kom frm visde sig, tt där vr byfest. Där fick vi dessutom träff en dm vid nmn Ell Åslund c: 90 år gmml. Övernttning i Hvr vndrrhem. När vi senre kom hem visde det sig, tt vår föräldrr knske kunde h bott på ndr sidn gtn. Resn börjde nu vr slut. Vi hde br en nhlt kvr. Det vr tt träff min syster Kerstin i Burträsk och delge henne det senste om släkten. Efter en snbb henfärd vslutdes resn i Notviken. l Fntsibild v NILS GUSTAF ÅBERG i kvrteret Sprven. Troligen vr det Fredrik Åbergs hus. Nils Gustf Åberg gick också i lär hos en vid känd hntverkre, skomkrmästren Crl Fredrik Holm född 1816. Hn kom från Stockholm som gesäll 1838 och blev snrt skomkrmästre i Luleå. Hn hde lärt sig yrket i Stockholm men vr Luleåpojke, son till skeppren Peter Holm. 1841 gifte hn sig med fiskredottern Christin Cthrin Lndqvist, född 1815. Hennes bror hette John Aron (J.A.) Lndqvist och vr sjökpten, gift med Sofi Cthrin Röckner. Hn mönstrde först på som kock på glesen Florin br 16 år gmml. Det först frtyget där hn vr befälhvre vr skonerten Ellid, som tillhörde C. A. Gowenius. Frtyget vr byggt i Jämtön. Hn vr också chef på det tremstde brkskeppet Linne byggd i Strömsund. Det klldes Luleåflottns flggskepp. Senre blev hn Luleå stds förste hmnchef (hmnmästre). Crl Fredrik Holm ägde fstigheten 34 på Köpmnngtn. Hn blev snbbt Luleås störste skomkre. Hn hde fler gesäller och lärlingr i rbete hos sig och hde så stor
Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 9 verksmhet tt hn själv, som den skickligste, br hnn med tt t mått och skär till de viktigste uppgiftern som tillkom mäster. Crl Fredrik Holm betrktdes som en humoristisk person som oft skojde både med förbipssernde och med kundern. Ett skämt hndlde om knrr på skorn. Sedn hn tgit mått på foten brukde hn iblnd fråg hur mycket knrr hn skulle lägg in i skorn. Det kostde lltid 25 öre extr, och mång som nppde på erbjudndet tyckte tt det vr lite förnämt tt gå omkring med skor som knrrde. Det vr lätt för skomkrn tt gör knrr. Melln skons bindsul och yttersul l hn in två tunn läderbitr med yttersidorn vänd mot vrndr. Nils Gustf Åberg vr br 22 år gmml då hn som skomkrgesäll lämnde Luleå och begv sig till Nederklix. Innn hn gv sig iväg hde hn hunnit lär känn en kvinn från Svrtbjörsbyn utnför Boden i Överluleå. Det vr pign Ktrin Elisbeth Nilsdotter Ek, född 1817 och således nio år äldre än Nils Gustf. Som pig hde hon i mång år rbett i de fstigheter som fnns i närheten v Åbergs. I kyrkns hndlingr i Luleå står hon nämnd som Cjs Lis Ek. Hennes föräldrr på Svrtbjörsbyn nummer 1 vr Nils Johnsson Ek, född 1794 och Brit Johnsdotter Blomster, född 1793 i Måttsund. Cthrin Elisbeth vr äldst v sju brn i fmiljen. Näst äldst brnet vr hennes bror Crl John Nilsson Ek född 1819. Hn övertog 1848 gården efter föräldrrn och bytte då också nmn till Lindström (Crl John Lindström). 1848 vr också det år då Nils Gustf Åberg vr färdigutbildd skomkrgesäll och flyttde till Nederklix. Smm år flyttde Kthrin Elisbeth hem till Svrtbjörsbyn efter tt h vrit pig hos kyrkvärden Cles Govenius. I februri 1850 står hon som inflyttd till Nederklix, gift med Nils Gustf Åberg i jnuri smm år. Då noters hon som Ktrin Elisbeth Nilsdotter Nordqvist och det släktnmnet följer henne sedn i kyrkböckern. Vd orsken till nmnbytet vr hr jg inte kunnt hitt. Knske det br vr så tt hon liksom brodern tog sig ett nytt släktnmn. Knske hon inte längre kunde het Ek, som låter som ett soldtnmn. Men i vigselboken står det tt hon vr bondedotter. Nmnbytet skedde under perioden senhösten 1848 till jnuri 1850. Nils Gustf Åberg och Ktrin Elisbeth Nordkvist fick br ett brn men det uppmärksmmdes mycket. Inte mindre än 22 dopvittnen finns noterde i Födelseboken för Nederklix, då gossen Gustf Oskr föddes i december 1850. Mn knske kn tolk det stor ntlet dopvittnen så tt Nils Gustf Åberg vr en betrodd och ktd mn. Under rubriken Fddrr finner mn i Födelseboken för Nederklix följnde nmn uppräknde: Herr kronolänsmn John Stolpe med fru, herr hndelsmn Crl Rönnbäck med fru, skräddren Svnte Ridderstråhle med fru, ll i Kyrkstden. Skräddren John Lundqvist i Vssen och dess hustru, förre bonden Petter Sundberg och dess hustru brnmorskn Mri Sundberg i Gmmelgården. Fourir N.E. Strålberg och dess syster Brit Len Strålberg, ynglingen Eric Albert Häggström och Mmsell Emeli Englund, hndlnden John Hrtmn och Mmsell Sophi Bröms, Crl John Holmberg och Mmsell Bergström. Fredric Åberg och Fredric Ek från Luleå. Skräddren Berg och Anette Hedmn, de sist från Kyrkstden. Prästen som förrättde dopet vr komminister Jons Knt. Fredric Åberg är Nils Gustf Åbergs yngste bror och Fredric Ek (född 1823) är Ktrin Elisbeths yngre syster. Svnte Ridderstråhle är inget vnligt nmn i Nederklix. År 1853 återfinns en person med smm nmn som nybliven gästgivre i Hprnd std. Två personer från Nederklix hr lämnt borgen för hns gästgiveri. Nils Gustf Åberg, Ktrin Elisbeth Nordqvist och sonen Gustf Oskr bodde i Nederklix kyrkstd, som bestod v ett fåtl bondgårdr, någr ndr bostdshus och mest kyrkstugor. Vr mer exkt fmiljen bodde går inte tt få frm. Någon egentlig byggndspln för området fnns inte frånsett för kyrkstugorn. 1866 flyttde fmiljen Åberg-Nordqvist till Rolfs by (nu enbrt Rolfs) som ligger på Klixälvens västr sid. Enligt husförhörslängden för 1860-1866 är yrkesbeteckningen skomkre överstruken. Nils Gustf Åberg är nu fjärdingsmn. Det vr en lägre polisiär tjänst som utsågs v sockenstämmn, senre kommunlstämmn. Ursprungligen skulle det finns en sådn mn för vrt fjärde härd (Därv ordet fjärdingsmn). Senre blev det en för vrje socken. Om det vr svårt tt hitt exkt vr Nils Gustf Åberg bodde i Kyrkstden, så är det betydligt lättre tt få red på vr i Rolfs by hn bodde. 1870 står hn som ägre till Rolfs nr 3 och senre även del v Rolfs nr 2, Frmigårdshemmnet. Ägorn sträckte sig från Rolfsbcken och änd ner till älven plus även långt åt ndr hållet. Nils Gustf Åberg vr nu även bonde. 1877 inträffde en trgisk händelse i fmiljen. Den 9 november drunknde Nils Gustf Åberg, då hn i mörkret skulle gå hem från Kyrkstden till Rolfs by efter den med ruskor mrkerde vintervägen över isen. Någonstns hr jg läst tt det vr efter tingsförhndlingr. (Bro över älven byggdes inte förrän 1930. Den nuvrnde bron byggdes 1957.) NORRBOTTENS-KURIREN skrev den 16 november 1877 om händelsen överstt till nutidssvensk:
10 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 Vintervägen över Klix älv vid kyrkn innn bron byggdes 1930. Tecknt efter foto i Norrbotten 1963. DRUNKNADE. Ntten melln den 9 och 10 dennes inträffde den lyckshändelsen, tt fjärdingsmnnen Nils Gustf Åberg, vilken skulle begiv sig från kyrkstden i Neder-Klix till sitt hem i Rolfsby, belägen på södr sidn om Klix älv, i mörkret tog miste om vägen över isen och gick ned i en vk och drunknde. Hemmnsägren Tingvll i Rolfsby hde om ntten hört nödrop, vrpå hn genst skyndsmt begv sig till färjkrlen Lindberg och underättde honom därom. Lindberg skyndde ut på älven, men kunde ingenting vrsebliv förr än på morgonen, då Åberg nträffdes liggnde frmstup i en vk, med rockskörten fstfrusen i isen. Nils Gustf Åberg vr då hn omkom 51 år gmml. Hns efterlämnde hustru Ktrin Elisbeth vr 60 år och sonen Gustf Oskr skulle fyll 27 år. I Husförhörsboken klls Gustf Oskr för bonde omedelbrt efter fderns död. Fmiljen bodde kvr i Rolfs by frm till 1883. Något större intresse för jordbruk visde inte Gustf Oskr. I Husförhörsboken 1879-1888 klls hn härdstjänre och senre vktmästre. 1883 flyttde hn och hel fmiljen till hustruns födelseort Hprnd och där benämns hn Tullvktmästre. Gustf Oskr Åberg dog redn 1891 endst 40 år gmml. Dödsorsken vr den tidens stor sjukdomsgissel lungsot. Hns hustru Hnn Gustv dog 10 år senre, 51 år gmml. Dödsorsken här vr blåsktrr. Ktrin Elisbeth Nilsdotter Nordqvist överlevde sin mke fjärdingsmnnen Nils Gustf Åberg med 33 år. Hon dog den 28 december 1910, Gmml gumm 93 år gmml. Hon överlevde även sin son och dennes mk och upplevde ndr stor sorger och personlig trgedier och motgångr. I Hprnd vr hon hyresgäst hos J.F. Nordlund frm till den 8.12. 1908, då hon 91 år gmml flyttde från Hprnd och åter blev skriven i Nederklix. Hon flyttde tillbk till Rolfs by, som hon lämnt 25 år tidigre. Hon blev inckorderd hos fmiljen Blomdhl. Men hon dog mitt i vintern i byn Lppträsk i Krl Gustfs försmling, långt från både Hprnd och Klix. Hon frös ihjäl på lndsvägen. Dödboken uppger ålderdomssvghet som dödsorsk. Vem hon skulle besök i Lppträsk eller vrt hon vr på väg är okänt. Vrför hon lls vr i Lppträsk finns det ingen förklring till. Källor: Kyrkböcker i Nederklix, Hprnd/Nedertorneå, Krl Gustf, Nederluleå, Överluleå och Luleå Arvid Moberg: Sjöstd. Skeppsbyggnd och sjöfrt i Luleå under 350 år.(1971) N. Fr. Sundström: Luleå stds borgre i den gml god tiden (Nytryck 1982) NORRBOTTENS-KURIREN 16.11. 1877 leif.rgnvld.lrsson@teli.com l Du hr väl inte glömt betl din årsvgift
Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 11 Enbergs i Sörviksudden Text: ARNOLD LAGERFJÄRD Åbon LARS Petter Lrsson Enberg f 1830-10-09, klld Forsträsk-Läbb, bodde med sin hustru Ann Mri Nilsdotter f 1831-02-27 i Sörviksudden vid Forsträsket norr om Hrds. De fick tio brn, däriblnd min mormor Brit Mrgret f 1863-09-16 och Nils PETTER f 1856-09-24, klld Forsträsk-Pet. Petter gifte sig 1889 med Ann JUSTINA Eriksdotter f 1862-10-01. Justin hde vrit gift med Jkob Brndt. Petter ngvs vr nybyggre. Brn i det ny äktenskpet vr JENNY Helen f 1889-06-09, Erik Albert f 1891-11-12, Bed Sofi f 1897-05-05, LEONARD Vldemr f 1900-11- 10, EMIL Lender f 1906-05-11 och Yngve f 1910-07-09. Leonrd omkom omkring 1940 i ett niprs vid älven. Emil hr jg träfft när hn bodde i Hrds när nuvrnde skoln. Riktig svensk Min fr hr berättt tt Jenny gifte sig med en Hllberg söderifrån. I Forsträsk tlde mn br bondsk. Petter prtde för fullt med den blivnde svärsonen, som br gpde och ingenting förstod. Till slut brst det för gubben som utbrst: Känn do åt schwänschk, din teosn jäväl? (Kn du inte svensk din tusns jävel?). En gång vr Lrs med sonen Petter och högg timmer i skogen. Med sig hde de en ryggsäck (eller möjligen en kont). Lrs förmnde sonen tt se upp så hn inte fällde träd på säcken. Så hördes Lsse fråg lite nklgnde: Bosch full furo no, Pete? (Vr föll furn nu; Petter?) J, tt helvete t steotn, Läbbe! (J, åt helvete åt stuten, Lsse!) I det bondmål jg lärt mig finns ett speciellt dubbelljud med vokler. Jg tr exemplet Läbb. Här ovn är bokstven ä enkel. Men om mn säjer hånn Lääbb så är den dubbel men med en liten glidning melln så de hänger ihop. Eftersom jg då måste skriv voklen dubbel så måste jg i stället stryk under lång vokl. Min mor Stens hr berättt tt hennes mor Forsträsk-Brit kunde säj: Jö jer so illhövvr. Det betydde tt hon vr lite frusen och huttrnde, knske också mådde ill. Förbindelser över sjön Sörviksudden ligger åt sydändn v Forsträsket och Styfs snett över på ndr sidn sjön. Flickorn hos Styfs lekte som brn och senre som ungdomr med kusinern hos Petter och Justin, t ex Leonrd och Emil. Vid mer vuxen ålder kom moster Justin en dg och frågde Stens: Sko do hå n? (sk du h honom). Stens skkde på huvudet och gick (skrivren tolkr dett som tt knske Emil hde tänkt sig någon förbindelse). En gång smll ett skott åt Styfs till. Då hojt Enbergspojkrn: Tjio-Stöiv, tjio-stöiv, hål t äschole so do åt skåd stjinne! (Tjuv-Styf, tjuv-styf, håll åt bken så du inte skdr skinnet!) Nu råkde Johnnes Styf och Brit vr i närheten och hörde llt. Här påpekr Stens, tt hennes fr skulle ldrig h gjort något skurkktigt, hn vr mycket nog med tt llt skulle vr rätt. Stens lägger till, tt Enbergspojkrn brukde vr förrglig. Mj Whlberg vr förskräckligt nog, hon s ldrig nånting grovt. Nu vr det väl så tt hon sgt om någon mt, tt det åt hon inte. Moster Justins kommentr: J, ho hä ållti hii i finnt rövhol! (hon hr lltid hft ett fint rövhål). Edefors mrknd Nog är vår vnlig svensk blek mot ll mustig kommentrer på bondmål! I ung år vr Stens en gång på mrknden i Edefors. Hon skulle följ tillbk med morbror Petter. Mn hde gett Petter Whlberg ett utförnmn (eotförnämn): Figge. På mrknden blev Figge bjuden på sprit och blev gnsk full. Hn stt på ett säte, en bänk utn ryggstöd, i ders stånd. Hn vick bklänges, slog huvet i en sten och svimm väl. På återvägen gick Petter och prt om dett och s: He vr tjenlit åt n Figge o t n gämäl-mägg (hns fru Mri). Stigen gick mot övre änden v Forsträsket, där de hde båten, och mycket över tiljer, för det vr mycket myr. De rodde till Styfs-sidn, där Petter ville plock ved-mrken (trämsk) för hn skulle ro tvärs över sjön till bborrgrundet och met. Skogen ger Först året vi bodde i Forsträsk, 1929, berättr min fr Rodrik, blev det en stor stormfällning med en tromb e d. Den for över mot Mårdudden efter tt h börjt troligen i Bjässnd. En så där 200 meter bred gt genom skogen när Forsträskgårdrn. Höet i ldorn trycktes ut genom springorn så det såg ut som tggr. Korn hde kstts omkull och kom hem lerig. Vi hos Styfs på östr sidn v sjön hörde ett väldigt dån. Det syntes på träden tt de vridits runt. Vid den här tiden blev jg skdd: Hde just fällt ett träd, som föll över en rot. Jg stod med yxn, roten flög upp och slog yxn i mitt ben. Jg vr inte sjukskriven en end dg, men såret ville inte hel. Mn tjände mycket pengr efter den tidens förhållnden. Jg tjände lltid br, nästn som två; 11 12 kronor om dn. Det fnns rester v flkr kring Forsträskberget. Flkr fnns också kring kostigrn i Bovllen. Flket låg på mrken i en änden, och den ndr hölls uppe med stickor. Med bär eller nnt lockdes skogsfågel eller hre in under flket. När de berörde stickorn föll flket och klämde fst djuret. Som brn gjorde vi sån smt snror. Vi fick nån hre, berättr min fr Rodrik. l
12 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 STÅLET UNITED Noveller v LEIF RURLING Text och teckningr: LEIF LARSSON Minnesgod Lulebor knske kommer ihåg en särskild söndg i ugusti under 1950-tlet, då världsrekordet i längdhopp slogs på Skogsvllen. Av olik omständigheter godkändes inte rekordet vrken som världsrekord eller klubbrekord. Det här kn du läs om i en v Leif Rurlings noveller i den nyutkomn boken STÅLET UNITED. Pensionerde luftvärnsofficeren Bertel Centerbielke vr gropnsvrig och hde hnd om en röd flgg för övertrmp och en vit flgg för godkänd hopp. Hn vläste också måttbndet. Till sin hjälp hde hn Gudrun, en ung flick som tuggde bubbelgum, och mest vr intresserd v tt titt på IFK Luleås lndslgslöpre Stig Lindbäck från Jämtön. Hon skulle sätt nollpunkten vid det bkerst märket för nedslget. Sten Luri från Kukkol vr nläggningstekniker = vktmästre på idrottspltsern. Mest på Skogsvllen men även i Örnäset. Hn vr llmänt vältränd eftersom hn dgligen fler gånger cyklde melln de olik idrottsnläggningrn men hn hde ingen idrottsbkgrund. Alltid gld och välvillig hde hn ställt upp som funktionär vid kulstötningen. Hn fick vbryt en kort stund då hn blev klld till längdhoppet för tt t en extrpoäng för Luleålget genom tt gör ett end godkänt hopp hur kort det än vr. Det vr tävlingens sist hopp och om Stig Lindbäck förde upp Luleå till seger, vilket hn nturligtvis skulle gör, skulle Sten Luris end poäng väg över till totlseger för Luleå. Sten Luri tog mycket lång sts. Hn hde ing speciell idrottsskor, inte ens smärtingskor, utn sprng i sin svrt stövlr med stålhätt. Smtidigt med tt Stig Lindbäck hnn upp och gick förbi Bodens lednde löpre börjde Sten Luri sin nsts. Höger tå snuddde nätt och jämt plnkn och under upphoppet kände Sten hur en stövel gled v foten. Sten fick vind i seglen eller LEIF RURLING rättre sgt i sin grön NJA-overll och seglde iväg änd bort till sndgropens slut. Men hur långt vr det? Den oväntde presttionen och den mycket oväntde men logisk förklringen till vrför rekordet inte noterts i sttistiken hittr du i novellen Stöveln. Det här är ett smmndrg ur en v LEIF RURLINGS noveller i boken STÅLET UNITED. Som läsre får mn också red på vrför boken fått sitt säregn nmn. Idrottsintresserde nr knske tt det syftr på någon engelskt fotbollsförening. Delvis rätt men ett särskilt kvrter på Skurholmen i Luleå spelr också en stor roll. LEIF RURLING flyttde i nioårsåldern till Luleå. Numer bor hn i Vllentun. Åren i Luleå hr präglt honom så mycket tt hn fortfrnde betrktr sig som Lulebo. Hn berättr tt hn försöker behåll sitt Lulemål trots femtio år på ndr håll i Sverige. Brnbrnen hr fått lär sig tt inte vr hmig och tt inte klus på golvet. LEIF RURLING skriver underhållnde om den tiden då biogrfern hette Forellen, Metropol, Röd Kvrn, Sg och Spegeln. En hoppbcke fnns vid gsverket i Lulsundet och till Bergnäset fick mn åk färj. Springschsrn regerde på Storgtn och Hurtigbussrn for som röd blixtr runt i stn. Hockey speldes oft i snöstorm och 25 grders kyl på Cedern och Skogsvllen hde en gmml träläktre och en gräspln som sälln vr grön. LULEÅ på 50-tlet beskrivs i vsnittet Brndomsmiljöer och dessutom i fler noveller som utspelr sig i stden. De beskriver en del v livet så som det gestltde sig för en pojke i åldern 9-16 år. De utentisk personer som nämns i novellern är någr brndomskmrter smt någr lärre på läroverket. Ett pr v novellern innehåller helt fiktiv personer som gerr i stden i en tid som skulle kunn vr från 1950-tlet till 1980-tlet. Till vilken ktegori Sten Luri från Kukkol hör sägs inte. Boken kn köps från olik nätbokhndlr, bl.. Books-on-demnd, Adlibris, Bokus. Sök på boktiteln eller förfttrnmnet. leif.rgnvld.lrsson@teli.com l Tisdgsträffr 2013 Tisdgen den 5 mrs Inställt Tillfrågd föredrgshållre lämnde återbud med kort vrsel. Tisdgen den 2 pril Besök i Rutviks byrkiv Smling vid Rutviks Hembygdsgård (f. d. Missionshuset) kl 18.00. Välkomn! Styrelsen
Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 13 ETT EMIGRANTMINNE Fmiljen Nels Erickson Text: MAXINE NARON (Erickson) Nels vr en v fem bröder i fmiljen Eriksson, Börjelslndet. All emigrerde till Cnd, men endst Ruben återvände till hemlndet och Börjelslndet, där hn vid hemkomsten gifte sig med Adin Sundqvist och köpte hemmnet Börjelslndet nr 2 (Neri Kroken). Nels besökte hembygden tre gånger, sist ensm. Nels Erickson föddes den 21 ugusti, 1889 i Börjelslndet, Sverige. Hn växte upp som fjärde brn i en brnskr på fem pojkr och fem flickor. Vid 10 års ålder vr hn tvungen ge sig ut och rbet. Vid 20 års ålder klldes hn in till militärtjänst som volontär i Boden, men tyckte tydligen tt militärlivet inte vr vd hn önskde. En dg hösten 1909 kom hn hem till Börjelslndet, plcerde militärklädern under en soff och reste till Norge där hn tog en båt (kejsrinnn v Storbritnnien) för emigrtion till Knd. Pg den hstig vresn gick hn ombord med br de kläder hn hde på sig vid vresn från hemmet. Priset vr $300.00 och resn tog tre veckor. Hn lndde i Port Arthur. Nels rbetde två år på järnvägen i Ontrio för 20 cent i timmen. Hn bodde i ett tält frm till jul då cmp nr 3 vr byggd. Nels fick tyfus och fyr män br honom 12 miles på en provisorisk bår till ett sjukhus. Där låg hn på en bädd v hlm en månd. Hn hde mycket lite tt ät och ingen som verkligen såg till honom, så hn blev täckt v löss. Under näst månd blev hn så småningom strkre och återvände till Port Arthur. Tillsmmns med någr ndr reste Nels till Winnipeg. De hde väldigt lite mt, men någr rbetsbesättningr längs vägen kunde ge dem mt. När de kom till Winnipeg gick de frm till någr män som vr på väg tt röj mrk för odling i Shellbrook. De gick hel ntten för tt komm dit. Där fnns en kinesisk resturng och en ld tt sov i. De stnnde där tills jobbet vr klrt. Prins Albert vr hns näst hållplts där hn fick ett jobb tt tillsmmns med ett rbetrtem dr vgnr lstde med grus. Gruset fick de lst för hnd. Nels bodde där i tre år hos en frmre, och ders huvudsklig diet vr sirp och kex. Nels vndrde på järnvägen till Brdville och fick rbete hos en frmre. Där stnnde hn i tre år. Under de kommnde tre åren hyrde hn en kvrts sektion (=105 hr) lnd som hn odlde med hjälp v fem hästr. Nels hde en bror, Hugo, som hde jordbruk i Mnnville sedn 1917. Hugo odlde S.W. om 20-51- 8, som hn köpt v Biz McLchln. Omkring 1920 tog Nels sin tillhörigheter i en vgn till Hugo för tt tillsmmns med honom hjälp till på frmen. Dett prtnerskp fungerde inte, så Hugo och hns fmilj reste västerut för tt rbet. Någon gång år 1925 kom Hugo tillbk och Nels hyrde en gård v Curly Mnz för ett år. Där träffde Nels Fred Achroyd som bodde S.O. om 18-51-8. Achroyds kom från Englnd i pril 1923. Fmiljen Achroyds ägde en frm frm till 1942. Därefter flyttde Nels och Fred till gården och brukde den till föräldrrns bortgång Emm Achroyd (1875-1944) och Robert Achroyd (1875-1947). Nels först dejt med Fred vr på en utställning i Mnnville. Fred brukde spel pino på utställningrn den 22 december. Nels och Fred körde till Vermilion med temet och vr då gift. Minister vr Rev. M S Kerr. De gifte sig i United Church Mns. Efter tt h betlt för ett rum, mt på Brunswick Hotel och plcert hästrn i stllet hde de kvr $2.00 i kssn. Ders först hem vr 22 miles (35 kilometer) norr om Mnnville på Modins frm. Här stnnde de ett år. Under denn tid föddes Mxine den 11 december 1926 i Mnnvillesjukhuset. Dett vr den tid då sjukhusets ventiltion fick in motorgs. Något hde hänt med bensinmotorn som vr sjukhusets krftförsörjning kolmonoxid trängde in i sjukhuset. Fred kunde lyckligtvis nds in frisk luft, som kom in genom sprick-
14 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 orn i väggen. Jg (Mxine) förstod tt hon vr mycket sjukt brn. De flyttde sedn till Dryer Plce, där Frnk Stumpf nu bor. De stnnde där i två år. Hösten 1928 flyttde fmiljen till Mnnville och levde i en koj på södr sidn v stden, som vi köpte v Clelnd Swin. Bill gick till fots till mrknden och sålde spädgrisr till Russel Whitson, och ppp kunde få lgfrt här den 20 december. 1928 i Mnnville Hospitl. Nels rbetde för Clevlnd Swin och drog kol och timmer från tåget med en rbetshäst. Bill blev sjuk och Dr Heslip rådde dem tt flytt ut till lndet. Nels kunde få S.E. v 2-51-9 från McDougll och medhjälpre i tre år, med möjlighet tt köp det. Det fnns ing byggnder så Gett Toks och Chrles Lynch flyttde kojn ut från stn. De fstnde på den stor bcken och vr tvungn tt få en tredje trktor. Dett vr omkring 1930. Vid utgången v tre år fick ppp ett brev från McDougll och Second nger tt om hn kunde betl $500.00 skulle hn få ägnderätt till mrken. Ppp hde 80 grisr. De fet gick till mrknden och spädgrisr såldes till Russell Whitson. Och ppp kunde då betl mrken. Allteftersom tiden gick kunde ppp få lite mrk uppodld smt köp någr djur. Hn gjorde också en del snickrrbete. Ppp tittde också till någr djur för Dr Knpp. Människor som inte kunde betl doktorn fick ge honom en ko. Nels fick också jobb som vägrbetre $28.00 per veck. Senre rbetde hn vid sågverk och tröskde spnnmål åt grnnrn. Hn rbetde också med en del snickerirbeten. Jg minns också tt ppp rbetde vid Wildwoods timmercmp medn mmm och vi brn utförde hushållssysslor. Tidern vr hård, men jg kommer inte ihåg tt jg någonsin fick gå hungrig. Även grnnrn vr så villig tt hjälp oss. Shirly föddes 22 februri 1937 och gick i Mnnville School 1944-1947, sedn flyttde vi till B.C. där hon vslutde sin högskol. Sherley bor fortfrnde i B.C. med sin fmilj. Nels Jr föddes den 19 oktober 1945 och vr två år gmml när vi lämnde Mnnville. Nels Jr bor fortfrnde i B.C. som sekreterre på en skol i Prksville. Bill gick i Forest Hillsskoln till 1943, sedn Mnnvilleskoln dit hn cyklde och sedn åkte hn med skolbussen till 1946. Bill rbetde sedn på gården och körde en buss tills vi flyttde till B.C. Bill bor nu i Nnimo med sin fmilj och är krnförre. Jg (Mxine) gick i skoln till 1942 och Mnnville-skoln till 1946. Det först året red jg häst, näst år åkte jg cykel och sedn buss. Efter vslutd skol övervkde jg en Bird-Hills skol från september till pril. Arbetde också på Mnnville Hospitl tills vi flyttde till B.C. där jg rbetde i en järnffär till juni 1948. Kom sedn tillbk till Mnnville, där jg gifte mig med Edwin Mron 19 november 1948. År 1944 skjutsdes brnen till Forest Hill i Mnnville. Ppp hde den först skolbussen, en entons 1927 Chevrolet som hn köpte v Gett Toks. Hn byggde en täckt låd bktill på bussen. Den först dgen i skoln vr inte lådn helt färdig och brnen vr lite besvikn när skolbussen stnnde vid grinden. Hn fick $5.00 per dg. Den ndr skolbussen vr en 1941 Interntionl även med en låd bktill. Ppp körde bussen frm till juni 1947. På hösten 1947 hde vi försäljning och flyttde till Coombs, B.C. till en frm. Vi sålde 460 cre till Tom Wnnop för $2,500.00. I B.C. födde ppp upp kycklingr och rbetde med snickerier frm till pensioneringen. Fred vled 20 juli 1975. Nels bodde i Arrowsmith Lodge, Prksville, till sin död 9 pril 1985. Mxine skrev, Mrgret sände över bildern och Åke Östling förklrr en del förklringr/otydligheter i nednstående notiser. k Avslutr med en del förklringr på såväl biljettpriset som Knds system tt lokliser jordlotter/frmer. Biljettpriset som Nels betlde 1909 för båt Norge Port Artur, Knd, vr $300. Dollrkursen vr vi den tidpunk-
ten 3,75 svensk kronor per dollr, smtidigt som dgslönen i Sverige för en metllrbetre vr 4;- per dgsverke. Alltså skulle biljetten kost c 1,100 kronor och omstt i rbete 281 dgsverken med ovn ngivn metllrbetrdglön. Alltså 47 veckolöner beräknt på sexdgrsveck. Förmodligen vr det mång emigrnter som tvingts till bnklån med knske föräldrrns hemmn som säkerhet, vilket i sin tur måste h vrit en tung belstning på emigrnterns återbetlningsförmåg. Loklisering v jordlotter Knd nvänder sig v en typ v kordintsystem för loklisering v jordlotter. Vrje rut är en 640 cre /tunnlnd stor, indeld i fjärdedelr (qurter) på 160 cre. Exempel: SE 18-51-8 = South Est qurter of section 18, in township 51, rnge 8. Det vr lokliseringen på den frm Nels fru Fred Ackroyd s fmilj ägde. B.C. = British Columbi l DNA i släktforskningen den 17 mrs kl 14.00 i Björkslen på Björknäsgymnsiet i Boden Ordförnde i Härnösnds släktforskrförening, Peter Sjölund, föreläser om denn ny spännnde teknik som kn hjälp till tt hitt släktingr och spår nfäder tiotusentls år tillbk i tiden. Boden Överluleå Forskr- Förening bjuder in forskrföreningrn från Älvsbyn, Klix och Luleå, smt llmänheten till denn föreläsning. Föreläsningen är grtis. Vrmt välkomn! Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 15 Kunskpens käll? Text: LEIF LARSSON Mycket smlt vetnde finns i Luleå Forskrförenings lokl på Residensgtn 6E och det är inte br det kunnnde som idog släktforskre bidrr med. Den boksktt som finns (nästn orörd) i föreningens bokhyllor är en käll till mycket intressnt läsning och publicering i medlemstidningen. Hr du lite tid över kn du nästn på måfå dr ut en bok från hyllorn och där finn intressnt händelser eller intressnt personer som uppmärksmms även i de bokverk där mn minst nr det. GUNNAR JOHANSSON visde mig på den stor smlingen v Stockholms stds tänkeböcker (Jg tror tt de skänkts v Olle Mlmsten). Där finns texter som berör sådnt som syftr på eller beskriver något långt utnför Stockholm, även vår norr lndsdel. I årsboken för 1928 finns en rtikel med rubriken Folkrecept och läkedomsformler. Den är skriven v Olle Holmberg och jg tror tt det är professorn vid Lunds universitet, stockholmren Olle Holberg född 1873 och död 1974, som skrivit den. Hn hr plockt frm folklig formler för tt skydd människorn, djuren och personlig egendom. Olle Holmberg ger mång exempel npssde till den tid då hn skrev rtikeln. Då vr t.ex. hästen ett viktigt djur i mång svensk fmiljer. Om hästen inte mådde br då mådde mn inte br i fmiljen heller. Mn befrde tt ndr personer som hde ett ont ög till hästägren förgjorde hästen, dvs. stte någon sjukdom på den. Den här rmsn kunde mn t till då mn ville bot en förgjord häst: Jg botr dig för trållskått, för finnskått, för lppskått, för bckskått, för bukref, unket och motstuli, å den som dig hr skämt hn skll ht åter tillbks igen. Olle Holmberg lämnr förklringr för tt senre tiders svenskr sk förstå formeln: Trollskott är ntingen stor bölder eller något ont i llmänhet. Lppskott och finnskott är sjukdomr som hr skjutits på hästen v lppr eller finnr. Bukref är kolik. Modstulen sägs en häst vr då den inte vill ät eller drick. Bckskott vr obeknt för professorn. Då formeln ovn lästes för hästen skulle den vsluts med tt mn förde en brödbit tre vrv motsols kring hästens nos smt spottde honom i hlsen smtidigt som mn gv honom brödet tt ät. Om mn br gjorde rätt så kunde mycket som drbbde folk och fä i hushållet bots. Det ond skulle åk tillbk till den som förgjort hästen. * Om du vill bidr till kortre rtiklr i medlemstidningen kn du sätt dig en stund i föreningsloklen och läs i det rik källmteril som där finns. Skriv sedn lite om det du läst och skick din rder med e-post till Åke Östling i Piteå: ke.ostling@gmil. com Det du skriver behövs i tidningen! * Olle Holmberg vr litterturforskre och intresserde sig blnd nnt även för ordspråk och citt. Vd sägs om följnde: Ett snille kn gå inkognito genom tillvron men inte en skönhet. Botniser i föreningens littertursktt. Skriv kort rtiklr till medlemstidningen gärn med bilder/foton. l
16 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 Avsändre: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E 972 36 LULEÅ Vid obeställbrhet Återsänd till ovnstående dress! SVERIGE PORTO BETALT Onsdgsgruppen lyssnr uppmärksmt på lärren Gunnr, till höger. Full frt på under visningen Föreningen kör för närvrnde i egen regi två nybörjrkurser i släktforskning med 9 deltgre i vrje kurs. Som lärre medverkr fler medlemmr i föreningen, bl.. Gunnr Johnsson och Sture Krlsson. Antlet lärre per kurstillfällen vrierr men är oft 3 4 vilket borgr för hög kvlitet på undervisningen. Text och foto: PER WÄNKKÖ Fikpus för torsdgsgruppen.