Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Relevanta dokument
Skadade i trafiken 2009

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Personskador i trafiken STRADA Värmland

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Olyckor.

Cykelåtgärder på Kungsbron

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

STRADA rapport för 2012

Trafiksäkerhetsåtgärder i korsningen S:t Eriksgatan/Fleminggatan. Inriktningsbeslut

RAPPORT. Passage Liljeholmen-Marievik efterstudie STOCKHOLMS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER SLUTVERSION

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Trafikutredning Gubbängsfältet

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

KONFLIKTSTUDIER för korsningar i Stockholms innerstad. Rapport Reviderad Upprättad av Karin Hassner och Sofia Eriksson

Trafikanalys Drömgården

STRADA Värmland

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhetsstudie:

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Trafik, Kistinge. Enkel trafikutredning med anledning av planprogram för Kistinge industriområde, Halmstad Mars 2015 TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Ombyggnation av korsningar längs Hågelbyleden

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Lägesrapport av kontorets arbete med säkrare högersvängar för cyklister enligt nederländsk modell. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige.

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

Trafikutredning Svanvik, Tjörns kommun I samband med program för Svanvik

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Kollektivtrafik-, cykel- och trafiksäkerhetsåtgärder i korsningen S:t Eriksgatan Fleminggatan. Genomförandebeslut

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från Malte Sigemalm (S).

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Trafikbokslut Mjölby kommun

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2009

Förbättrad framkomlighet för buss och cykel på Kungsbron. Genomförandebeslut

PM Inventering av gående och cyklister vid Ullevigatan/Fabriksgatan Detaljplan för kontor vid Ullevigatan

Som gående blir man luttrad

PM Olycksanalys. Trafikplaneringsstudie för väg E4 genom centrala. Örnsköldsvik. Jon Hansson. Datum

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

Trafiksäkerhet och konjunktur

-en sammanställning för Norrköpings kommun

Vägtrafikskador 2018

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

Olycksutveckling Moped

motorc för åren , version 1.0

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

VTlnotat. Effekt av korsningsåtgärder på çyklisternas trafiksäkerhet - Resultat från tre korsningar i Orebro

# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad

ATRIUM LJUNGBERG AB. Kapacitetsanalys Sickla industriväg-smedjegatan. Granskningsversion Stockholm

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1

Förbättrad framkomlighet för buss och cykel på Kungsbron. Reviderat genomförandebeslut

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Säkerhetsläget på cykel. Ylva Berg, Trafiksäkerhetsenheten

PM Hedebrovägen/Kungsparksvägen

PM: Trafikanalys Skra Bro

Rapport. Trafiken i Norrköping TEKNISKA KONTORET

P M I n v e n t e r i n g

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

Väg 222, tpl Kvarnholmen

Antal omkomna

Trafikanalys av Leråkersmotet

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafikutveckling i Stockholm Årsrapport

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped Matteo och Johan

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

TRAFIKUTREDNING BJÖRKLUNDA I HÄSSLEHOLM

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Trafikräkningar och trafikolyckor i Lunds kommun 2011

Trafikanalys TA-plan Fisksätra trafikplats

Trafikutredning Isabergstoppen

Ågärdsvalsstudie E6 genom Skåne. Unr

Samrådsmöte Vägplan direktramper väg 40 E6. Samråd med allmänheten 21 Januari 2013

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister

TRAFIKSÄKRA ÖREBRO! Eva-Li Westerberg, Örebro kommun. Malin Rosén, SWECO

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

TRAFIKUTREDNING KV RENEN, SKELLEFTEÅ

TRAFIKPLATS REBBELBERGA

Ramböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge


6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Transkript:

Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande åtgärder i korsningen S.t Eriksgatan-Fleminggatan genomfördes mellan juni 2014 fram till juni 2015. För att utvärdera åtgärdernas effekter studerades och jämfördes bland annat olycksstatistik före och efter åtgärderna. Detta avsnitt jämför olycksstatistiken från den senast genomförda konfliktstudien för korsningen (2011) med statistik från den senaste 12- månadsperioden (2015-06-01 till 2016-06-01). Tabell nedan visar en sammanställning antalet olyckor med personskada som skett mellan januari 2005 och juni 2016 fördelat på svårighetsgrad. Eftersom jämförelsen görs med senast genomförda konfliktstudie, behandlas inte olycksstatistik för åren juni 2011 till juni 2015 i jämförelseanalysen. Svårighetsgrad Antal olyckor Uppdelat per år 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1) 2012 2013 2014 2015 2) 2016 2) Dödsolyckor 2 1 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 Allvarliga olyckor 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 0 0 Måttliga olyckor 3) 8 0 1 1 2 1 1 1 1 0 5 1 0 Lindriga olyckor 60 5 12 3 13 7 7 2 7 7 3 6 3 Totalt 70 6 13 4 15 8 9 3 8 8 9 7 3 Tabell 1. Antal olyckor uppdelat på svårighetsgrad och år, 2005-2016. 1) Endast olyckor t.o.m. juni 2011 studerades i konfliktstudien utförd 2011. 2) Endast olyckor som inträffat mellan 1 juni 2015 till 1 juni 2016 inkluderas. 3) När den nya versionen av STRADA kom 2015 utökades antalet svårighetsgrader med måttliga olyckor. Inkluderar polisrapporterade olyckor som klassificerats som svår olycka. Antalet olyckor har varierat något sedan år 2005, med toppar år 2006 och 2008. Det går inte att se någon kraftig minskning av antalet olyckor efter åtgärderna gjorts i korsningen. Däremot har antalet skadade personer har minskat jämfört med toppåren 2006, 2008 och 2010, men ligger något högre än nivåerna 2005, 2007 och 2009. Även skadegraden har minskat och antalet lindriga olyckor är övervägande. En objektiv jämförelse i olyckor kräver ett under lag om minst 5 år innan och 5 år efter ombyggnationen av objektet. Det har gått drygt 1,5 år sedan korsningen har fått sin nya utformning.

Tabell 2 visar hur olyckorna fördelar sig mellan olika olyckstyper. Olyckstyp 2015-2016 2005-2011 Antal olyckor Fördelning (D,A,M,L) Antal olyckor Fördelning (D,A,M,L) S - Singel (motorfordon) 2 (0,0,0,2) 5 (1,0,1,3) O - Omkörning (motorfordon) 0 (-,-,-,-) 1 (0,0,0,1) U - Upphinnande (motorfordon) 2 (0,0,0,2) 6 (0,0,0,6) A - Avsvängande (motorfordon) 0 (-,-,-,-) 9 (0,0,2,7) K - Korsande (motorfordon) 1 (0,0,0,1) 2 (0,0,0,2) M - Möte (motorfordon) 0 (-,-,-,-) 0 (-,-,-,-) C - Cykel/moped (motorfordon) 1 (0,0,0,1) 5 (0,0,1,4) F - Fotgängare (motorfordon) 1 (0,0,0,1) 16 (1,0,3,12) G - Fotgängare/Cykel/Moped - 1) - 1) 11 1) (0,0,0,11) 1) G0 - Fotgängare (singel) 1 (0,0,0,1) - - G1 - Cykel (singel) 1 (0,0,1,0) - - G2 - Moped (singel) 0 (-,-,-,-) - - G3 - Fotgängare-Cyklist 1 (0,0,0,1) - - G4 - Cykel-Cykel 0 (-,-,-,-) - - G5 - Cykel-Moped 0 (-,-,-,-) - - G6 - Moped-Fotgängare 0 (-,-,-,-) - - G7 - Moped-Moped 0 (-,-,-,-) - - G8 - Fotgängare-Fotgängare 0 (-,-,-,-) - - Övriga (Varia) - - 3 (-,-,-,3) Tabell 2. Antal olyckor per olyckstyp och svårighetsgrad (olyckor utan angiven olyckstyp redovisas inte) D,A,M,L i tabellen står för dödliga, allvarliga, måttliga och lindriga olyckor 1) Olyckstyp G utökades till åtta olika olyckstyper för oskyddade trafikanter i samband med den nya versionen av STRADA 2015. Den tydligaste förändringen sedan det blev förbjudet att svänga vänster i korsningen är att antalet avsvängandeolyckor har minskat från 9 under perioden 2005-2011 till 0 den senaste 12- månadsperioden. Den förändrade regleringen i korsningen har troligtvis även påverkat antalet olyckor mellan fotgängare och motorfordon positivt, då antalet konfliktpunkter mellan dessa olika trafikslag minskat. Tabellen visar också att utslaget över de olika tidsperioderna är antalet olyckor i stort sett detsamma men svårighetsgraden är lägre. Analys av olycksstatistiken har genomförts med statistik från STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition), vilket är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Datat bygger på uppgifter från polis och sjukvård. Polisens registrering av trafikolyckor är rikstäckande sedan årsskiftet 2003. Konfliktstudie Den svenska konflikttekniken är en validerad metod som tagits fram av Lunds Tekniska Högskola för att studera konflikter mellan olika trafikanttyper. Den bygger på observationer av nästan-olyckor (konflikter) mellan trafikanter, eftersom forskning har visat att konflikterna liknar olyckorna (se figur 3).

Figur 3. Samband mellan icke allvarliga konflikter, allvarliga konflikter och olyckor samt kartläggning av resultat. Källa: Sweco, 2011. Antalet allvarliga konflikter kan användas för att prognostisera antalet olyckor. Konflikttekniken kombineras i en observationsstudie med iakttagelser av samspelet mellan olika trafikanter med avseende på trafiksäkerhet och framkomlighet. Det kan även handla om icke allvarliga konflikter. Dessa går ej använda till prognoser, men det går att använda till förklaring av olycksutfall. Korsningen S:t Eriksgatan - Fleminggatan har stora trafikflöden och är en del av huvudnätet för olika trafikslag; personbilar, gående, cyklande samt kollektivtrafik. Det är en olycksdrabbad korsning, men med avseende på flödenas storlek är konflikter ofrånkomliga. Studien genomfördes under tre dagar 15, 16 och 17 juni 2016, vid tre tillfällen under dagen: morgon, lunch och eftermiddag. I tabellen nere redovisas konflikter från föregående studie år 2011 och från studien i år. 2011 2016 Allvarliga Icke allvarliga Allvarliga Icke allvarliga 91 164 15 16 Totalt 255 31 Tabell 4. Jämförelse mellan antalet allvarliga och icke allvarliga konflikter. Både allvarliga och icke allvarliga konflikter har minskats med 88 % sedan korsningen fick en ny utformning. Detta beror på att antalet konfliktpunkter i korsningen har reducerats mellan olika trafikantgrupper med införandet av västersvängsförbudet. Det är främst biltrafikanter som är inblandade i allvarliga och icke allvarliga konflikter. Detta avspeglas även i olycksstatistiken då flera olyckor sker där personbil har varit inblandade. Fotgängade representerade i antalet icke allvarliga konflikter jämfört med de andra trafikslagen (se tabell 5).

2011 2016 Trafikslag (inblandade) Allvarliga Icke allvarliga Allvarliga Icke allvarliga Fotgängare 8 6 2 10 Cykel 18 23 5 5 Bil 47* 117* 13 12 MC/Scooter 7 6 1 0 Lastbil 7 2 0 1 Buss 8 12 2 4 Tabell 5. Jämförelse mellan antalet konflikter fördelat på trafikslag. Antalet vänstersvängar har minskat kraftigt jämfört med förstudien. Detta är förväntat då vänstersvängsförbudet infördes efter förstudien då ca 62 % av alla allvarliga konflikter och ca 82 % av alla icke konflikter resulterade från en vänstersvängsmanöver (se tabell 6). 2011 2016 Konfliktorsak Allvarliga Icke allvarliga Allvarliga Icke allvarliga Vänstersväng 56 134 4 2 Högersväng 8 10 0 8 Trög avveckling - - 5 1 Rödgående - - 1 2 Övrigt 27 20 6 3 Tabell 6. Jämförelse mellan de vanligaste konfliktorsakerna. Idag resulterar ca 20 % av de allvarliga respektive icke- allvarliga konflikterna från otillåtna vänstersvängar i korsningen S:t Eriksgatan - Fleminggatan. Den mest förekommande rörelsen är från Fleminggatan (österifrån) till S:t Eriksgatan (söderut). Vänstersvängar Fleminggatan (österifrån) till S:t Eriksgatan (söderut) Fleminggatan (västerifrån) till S:t Eriksgatan (norrut) S:t Eriksgatan (söderifrån) till Fleminggatan (västerut) S:t Eriksgatan (norrifrån) till Fleminggatan (österut) 0 10 20 30 40 50 60 Figur 7. Fördelning av antal förbjudna vänstersvängar under 1 dag

Fördelningen anses vara representativt för samtliga tre dagar där studier pågick. Den mest förekommande otillåtet vänstersvägen är från Fleminggatan (österifrån) till S:t Eriksgatan (söderut). Framkomlighet Bedömningen av framkomligheten i korsningen är baserad på antalet blockeringar och trafikräkningar. Blockeringen i korsningen uppstår när bilar som inte har tagit sig igenom korsningen under gröntiden försöker att trängas fram efter att grön tid tag slut och fastnar i korsningen. Analys av blockeringar i korsningen Figur 8. Blockeringar i korsningen S:t Eriksgatan Fleminggatan Observationen genomfördes under tre dagar, tre gånger om dagen. Framkomligheten har ökat betydligt i korsningen jämfört med förstudien. Från 752 blockeringar till endast 5 blockeringar under 18 timmars observation. Detta kan bero på att en del av blockeringarna som skedde i förstudien kunde kopplas till det vägarbete på S:t Eriksgatan, som pågick under den då genomförda observationsstudien. Främst beror dock minskningen av blockeringar på grund av vänstersvängsförbudet infördes i samtliga tillfarter till korsningen. Vänstersvängförbudet bidrar också till att det blev minskning av bussrestider för samtliga busslinjer som går via korsningen, dvs stomlinje 1,3 och 4. Stomlinje 1 och 4 har dessutom fått nya kollektivtrafikkörfält väster och söder om korsningen, vilket gynnar framkomlighet för dessa stomlinjer. Ingen blockering har uppstått på grund av den vanligaste förbjudna vänstersvängen i efterstudien, nämligen från Fleminggatan (österifrån) till S:t Eriksgatan (söderut).

Trafikräkningar Den 14:e juni 2011 gjordes en kameramätning av fordonsflödet och fordonsrörelser samt kölängdsobservation. Mätningen och kölängdsobservationen genomfördes under 6 timmar (7-9, 12-14 samt 16-18). Den 15 maj 2016 gjordes motsvarande mätning och kölängdsobservation under samma timmar. Då mätperioden endast utgörs av ett 6h under ett dygn vid båda tillfällena är det svårt att med säkerhet konstatera vilka förändringar som skett. Andra faktorer som ej hänför sig till utformningen av korsningen kan ha påverkat flödet tillfälligt. Flödesmätningar Under mätperioden 2011 passerade ca 16200 bilar och tunga fordon genom korsningen. 2016 var antalet fordon 15300. Det innebär en minskning med ca 5%. 8000 Bilar och tunga fordon 6000 4000 2011 2000 2016 0 StEriksgatan Norrifrån Fleminggatan Österifrån StEriksgatan Söderifrån Flemingatan Västerifrån Figur 9. Antal bilar och tunga fordon som passerade genom korsningen från alla anslutningar under mätperioden. Vänstersvängande fordon har minskat med 91 %, ca 2000 fordon. Andelen vänstersvängande under mätperioden 2011 var ca 12 % och 2016 ca 1 %. Antalet cykelpassager ligger kvar på ungefär samma nivå som under mätperioden 2011. 2016 passerade totalt 2863 cyklar genom korsningen jämfört med 2011 då 2992 passager registrerades.

Antal fordon Cykel 1400 1200 1000 800 600 400 2011 2016 200 0 StEriksgatan Norrifrån Fleminggatan Österifrån StEriksgatan Söderifrån Flemingatan Västerifrån Figur 10. Antal cykler som passerade genom korsningen från alla anslutningar under mätperioden. Kölängdsobservation Kölängderna har minskat i alla anslutningar förutom Fleminggatan österifrån. Bilar och tunga fordon i kö 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 S:t Eriksgatan norrifrån Fleminggatan österifrån S:t Eriksgatan söderifrån Fleminggatan västerifrån Figur 11. Antal fordon som köar i alla anslutningar under mätperioden.

Förändring av kölängder 2011-2016 S:t Eriksgatan norrifrån - 25 % Fleminggatan österifrån 63 % S:t Eriksgatan söderifrån - 7 % Fleminggatan västerifrån -38 % Tabell 11. Förändring av kölängder 2011-2016 I tre tillfarter minskades kölängder efter ombyggnationen av korsningen. Orsaken till ökningen av kölängderna på Fleminggatan österifrån är svår att bedöma utan mer omfattande analyser.