Den gränslösa arbetsplatsen

Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers intåg i människors liv. I den här rapporten gräver vi djupare i vad den ökade flexibiliteten och gränslösheten faktiskt innebär för arbetstagare och arbetsgivare. Nästan hälften av de anställda svenskarna uppger att de arbetar obetald övertid någon gång under en genomsnittlig månad, men samtidigt ägnar genomsnitt-svensken cirka en kvart om dagen på privata göromål under arbetstid. 6 timmar obetald övertid per månad Genomsnitts-svensken jobbar drygt 6 timmar obetald övertid per månad. I denna beräkning inbegrips alla anställda. Det är dock inte alla anställda som arbetar övertid: 48 procent av de anställda svenskarna uppger att de arbetar obetald övertid någon gång en genomsnittlig månad. Ser vi enbart till denna grupp (de som faktiskt jobbar obetald övertid) är genomsnittet ca 13 timmars obetald övertid per månad. Mest obetald arbetstid står egenföretagarna för: 15 timmar i snitt (22 timmar bland de som jobbar obetald övertid). När det gäller olika yrkesgrupper leder chefer och anställda inom management övertids-ligan (13 timmar obetald övertid i månaden i genomsnitt), därefter följer anställda inom försäljning (10 timmar), marknad/reklam/pr och media/kultur (10 timmar). 40-50-åringar jobbar mest obetalt Att arbeta obetald övertid är inte ett ungdomsproblem. Mest obetald övertid jobbar anställda som är födda på 60-talet, i snitt 8 timmar per månad. Bland 80-talister är genomsnittet 4 timmars obetald arbetstid i månaden och bland 90-talister blott 2 timmar. Förmodligen beror skillnaderna på att äldre har mer ansvarsfyllda jobb, fler chefspositioner medan yngre oftare har mer reglerade arbetssituationer. FAKTARUTA: DEFINITIONEN AV ÖVERTID De svarande har fått frågorna "Jobbar du någon gång obetald övertid under en genomsnittlig månad?" och "Jobbar du någon gång betald övertid under en genomsnittlig månad?". De som svarat "ja" har sedan fått ange hur mycket obetald respektive betald övertid de jobbar en genomsnittlig månad. De svarande har själva fått definiera termen "obetald övertid". Ingen explicit distinktion har gjorts mellan ersättning i form av pengar och ersättning i form av tid. 1

Diagram 1: Fördelning av den obetalda arbetstiden över en månad bland svenska anställda. Åldersgrupp Antal timmar obetald övertid i månaden, genomsnittet alla anställda 50-talister eller äldre 7 13 60-talister 8 14 70-talister 7 13 80-talister 4 11 90-talister 2 9 Antal timmar obetald övertid i månaden, genomsnittet för de som jobbar obetald övertid Vanligt med förväntan på att ställa upp utöver ordinarie arbetstid 58 procent av svenskarna menar att de arbetar på en arbetsplats där det finns en förväntan på att man ställer upp när så krävs, även om det är utanför ens ordinarie arbetstid. Nästan lika stor andel, 55 procent av de anställda, anser också att detta är ett rimligt krav. Men i vissa yrkesgrupper där det finns en förväntan att ställa upp utanför arbetstid, är många kritiska. Flest missnöjda extrainkallade finns inom hälso-/sjukvård där 31 procent uppger att de jobbar på en arbetsplats där det finns orimliga förväntningar på att ställa upp utanför ordinarie arbetstid. Näst vanligast är detta missnöje inom reklam/pr/information (27 procent). Minst förekommande är det inom hantverksyrken (14 procent). 2

Diagram 2: Svenska anställda inom olika yrken: andel som anser att det på deras arbetsplats förväntas att man ställer upp utanför ordinarie arbetstid men att detta inte är rimligt. De med jobbmail i mobilen vill inte vara utan Nästan hälften av de anställda (47 procent) kan komma åt sin jobbmail via sin mobiltelefon. Enbart 10 procent menar att de inte har något jobbmail eller mobiltelefon och resterande 43 procent kommer inte åt jobbmailen via den mobiltelefon de har. I praktiken betyder detta att nästan hälften av de anställda i Sverige ständigt kan nås av chefen och har ständig tillgång till sin jobbmail. Leder denna nåbarhet till att många anställda upplever stress eller att den obetalda arbetstiden ökar? Ser vi till hur de anställda själva ser på saken är budskapet tydligt: de allra flesta anställda som har tillgång till jobbmailen på mobilen (89 procent) anser att detta huvudsakligen är bra eftersom det är smidigt att alltid kunna komma åt mailen. Enbart 11 procent anser att det är i huvudsak dåligt då det skapar en förväntan på att vara ständigt nåbar. Ser vi till den grupp anställda som i dagsläget inte har tillgång till jobbmail via mobilen eller en mobiltelefon så är inställningen till fenomenet annorlunda. I denna grupp svarar hela 67 procent att de inte skulle vilja kunna komma åt sin jobbmail via mobiltelefon. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de som redan har jobbmail på mobilen är oftast i huvudsak positiva till detta medan de som inte har tillgång till jobbmailen inte heller skulle vilja ha det. Privata göromål under arbetstid Vi har nu konstaterat att anställda i Sverige i genomsnitt arbetar 6 timmar obetald övertid en vanlig månad. Att närmare sex av tio anställda upplever att det finns en förväntan på arbetsplatsen att ställa upp om det krävs, även utanför ordinarie arbetstid och att nästan hälften har ständig tillgång till jobbmailen via mobiltelefonen. Det är lätt att få bilden av att detta är arbetsgivarens arbetsmarknad och att medarbetarna är förlorarna på den gränslösa arbetsmarknaden. Men det är inte hela sanningen. Gränslösheten och uppluckringen har också gjort det möjligt för många anställda att vara mer flexibla då det gäller både arbetstid och var man utför arbetet. Dessutom har det också blivit möjligt att i högre utsträckning utföra privata sysslor under arbetstid. Resultaten visar nämligen att genomsnitts-svensken lägger knappt en kvart om dagen på privata göromål på arbetstid. Det motsvarar ca 5 timmar i månaden. Dessa 5 timmar kan jämföras med de cirka 6 timmar som genomsnitts-svensken 3

enligt egen uppgift lägger på obetald övertid per månad. Kanske handlar den gränslösa arbetsmarknaden helt enkelt om ett givande och tagande både ur arbetsgivarens och arbetstagarens perspektiv. Diagram 3: Vanligast är att lägga 5 minuter eller mindre på privata göromål under en vanlig arbetsdag. Sammantaget lägger dock genomsnitt-svensken cirka en kvart om dagen på privata göromål under arbetstid, vilket motsvarar ca 5 timmar i månaden. Diagrammet visar resultatet för alla anställda svenskar. 80-talisterna tänjer mest på gränserna Otaliga studier har visat att äldre är mer lojala gentemot arbetsgivaren än yngre. Resultaten i den senaste Work Life-studien styrker till viss del detta. 50-talister och äldre uppger nämligen i minst utsträckning att de ägnar tid åt privata göromål under arbetstid. Ju yngre medarbetaren är desto vanligare blir det med privata göromål under arbetstid, med undantag av de allra yngsta; 90-talisterna. Mest tid åt privata göromål under arbetstid lägger 80- talisterna. 31 procent av 80-talisterna lägger mer än femton minuter om dagen på privata göromål. Det är så många som 37 procent bland de med skrivbordsjobb. Detta kan jämföras med 15 procent bland 50-talister eller äldre (17 procent bland de med skrivbordsjobb). 4

Diagram 4: Jämförelse mellan hur mycket tid olika generationer lägger på privata göromål under arbetstid per dag. Grupperna delas dessutom upp i Alla svarande och i Svarande med skrivbordsjobb. Familjepussel snarare än kompisar och nöjen Vad är det då för typer av privata göromål som medarbetare huvudsakligen utför under arbetstid? Innehållsmässigt handlar det oftast om familjeangelägenheter, det svarar 65 procent av de som lägger tid på privata göromål under arbetstid. Kvinnor (68 procent) svarar något oftare än männen (64 procent) att det är familjerelaterat. Men den i särklass mest utmärkande gruppen är här 60-talisterna av vilka 80 procent svarar att det handlar om familjerelaterade angelägenheter. När du ägnar dig åt privata göromål på arbetstid, är det då oftast: Alla som ägnar sig åt privata göromål under arbetstid 90-talist 80-talist 70-talist 60-talist 50-talist eller äldre Familjerelaterat 65% 37% 48% 69% 80% 67% Kompisrelaterat 12% 33% 22% 12% 4% 8% Egna nöjen eller ärenden som varken har med familj eller kompisar att göra 22% 30% 30% 19% 16% 25% Till formen handlar det oftast om att ringa privata samtal eller skicka sms. Dryga hälften skickar privat e-post eller kommunicerar över sociala medier. En knapp tredjedel uppger att de gör bankärenden under arbetstid och närmare två av tio uppger att de besöker läkare 5

eller tandläkare under arbetstid. Det är långt ovanligare att nät-shoppa, spela online-spel eller dejta på dejtingsajter under arbetstid. Diagram 5: Vilka typer av privata göromål utförs oftast under arbetstid av svenska anställda. Två dagar i veckan hemifrån är lagom Det gränslösa arbetet handlar inte enbart om arbetstidens uppluckring eller om sammanblandningen av det privata och professionella livet, det handlar i allra högsta grad om möjligheten att jobba från andra geografiska platser än arbetsplatsen. Knappt hälften av de svenska anställda arbetar hemifrån åtminstone någon gång under en genomsnittlig månad. Med hemifrån avses inte enbart från hemmet, utan även från andra platser utanför arbetsplatsen såsom ett café, bibliotek eller annan plats utanför hemmet (men inte från exempelvis en kund). Genomsnitts-svensken jobbar hemifrån ca 1,5 dagar per månad. Om vi bortser från de som aldrig jobbar hemifrån och enbart tittar på den grupp som uppger att de ibland gör det, är genomsnittet ca 3 dagars hemmajobb per månad. 9 procent av alla anställda uppger att de jobbar hemifrån tio arbetsdagar per månad eller mer. Vanligast är det inom media/kultur där 29 procent av de anställda jobbar hemifrån tio arbetsdagar eller mer i månaden. 6

Diagram 6: 48% av alla anställda svenskar uppger att de någon gång under en genomsnittlig månad jobbar hemifrån. Med hemifrån avses: från hemmet eller annan plats utanför hemmet såsom ett kafé eller bibliotek. Däremot avses inte jobb hos exempelvis en kund som jobb hemifrån. Diagram 7: Vanligast är att jobba hemifrån ca en arbetsdag per månad. Sett till helheten jobbar dock genomsnitt-svensken hemifrån ca 1,5 dagar per månad. Frågan är ställd till de anställda svenskar som uppger att de jobbar hemifrån ibland. En tredjedel av jobbet skulle kunna göras hemifrån I genomsnitt svarar den anställda svensken att 30 procent av jobbet skulle kunna utföras hemifrån utan att det påverkade arbetskvalitén på ett negativt sätt. En fjärdedel menar att de inte skulle kunna utföra något jobb hemifrån alls utan påverkan på arbetskvalitén. I denna fjärdedel återfinns huvudsakligen de yrkesgrupper som är bundna till arbetsplatsen för att kunna göra sitt jobb: hantverkare (åtta av tio svarar att de aldrig kan jobba hemifrån), operatörer (65 procent kan aldrig jobba hemifrån) och lager, industri och transport (63 procent kan aldrig jobba hemifrån). 7

Knappt hälften, 49 procent, svarar att de skulle kunna jobba hemifrån 30 procent eller mer av tiden utan att det skulle påverka arbetskvalitén negativt. Denna inställning är vanligast inom marknad/reklam/pr/information, IT/Data, media/kultur och management. Se tabellen nedan. Diagram 8: Hur stor andel av din tid skulle du kunna jobba hemifrån och fortfarande göra ett bra jobb? Frågan är ställd till alla anställda svenskar. Topplista: Yrken där det är vanligast att kunna jobba hemifrån 30% eller mer av tiden och fortfarande göra ett bra jobb Andel av de anställda som uppger att de kan jobba hemifrån 30% eller mer av tiden och fortfarande göra ett bra jobb 1. Marknad/reklam/PR/Information 71% 2. IT/Data 69% 3. Media/Kultur 69% 4. Management 60% Jobb hemifrån är mer effektivt Över hälften av de som väljer att jobba hemifrån gör det för att de anser att det ökar effektiviteten. De flesta anser alltså att man blir mer effektiv av att jobba hemifrån. Men bland de som anser att effektiviteten ofta minskar när de jobbar hemifrån är det huvudsakligen andra familjemedlemmar som är boven i dramat. 47 procent (av de som anser att effektiviteten minskar av hemma-arbete) anser att familjemedlemmar tar uppmärksamhet från dem. Män (51 procent) anser detta i högre utsträckning än kvinnor (38 procent). Dessutom är det dubbelt så vanligt att män (30 procent) har svårt att hålla sig från TVtittande eller privatsurfande om de jobbar hemifrån än vad kvinnor har (16 procent). 8

Diagram 9: Effektiviteten ökar av hemmajobb menar de flesta svenskar som ibland jobbar hemifrån. Diagram 10: Bland de svenska anställda som anser att de blir mindre effektiva av att jobba hemifrån svarar nästan hälften att orsaken är andra familjemedlemmar som tar uppmärksamhet. Unga jobbar från sängen äldre från hemmakontoret Varifrån sker hemmajobbet? De flesta svarar att de jobbar från ett hemmakontor. Detta är vanligare bland äldre än bland yngre. 72 procent av 50-talisterna och äldre svarar att de arbetar från ett hemmakontor men enbart 44 procent av 80-talisterna. Den näst vanligaste hemma-arbetsplatsen är matbordet. Här dominerar dock 70-talisterna med sina 48 procent som jobbar från matbordet, att jämföra med blott 22 procent bland 50- talisterna och äldre. 9

Enbart fyra procent av alla anställda uppger att de stannar kvar i sängen och arbetar när de jobbar hemifrån. Men ser vi enbart till 80-talisterna uppger dubbelt så många, 8%, att de oftast jobbar från sängen när de jobbar hemma. Det kan jämföras med en eller två procent i de äldre åldersgrupperna. Diagram 11: Bland de anställda som ibland jobbar hemifrån är det vanligast att jobba från ett hemmakontor. 10

Manpower Work Life Resultaten är hämtade från den senaste Work Life undersökningen som Manpower genomförde under oktober 2011 i samarbete med Kairos Future. I Sverige har 6070 personer svarat på en enkät som vi har skickat ut via e-mail. Av alla som har svarat är 3384 anställda, 1697 arbetssökande, 365 egenföretagare och 624 studerande Undersökningen har även genomförts i Norge och ibland görs jämförelser mellan de svenska och norska resultaten. I Norge har 5130 personer svarat på enkäten. Av alla som har svarat i Norge är 2770 anställda, 1618 arbetssökande, 130 egenföretagare och 612 studerande De flesta av de som har svarat på enkäten har sin profil registrerad på Manpower.se eller Manpower.no. De ingår i Manpower Work Life panelen som i Sverige består av över 20 000 personer som väl motsvarar Sveriges arbetsföra befolkning med avseende på kön, ålder och boendeort. Om Kairos Future Studien Manpower Work Life genomförs i samarbete med Kairos Future som är ett oberoende forsknings- och konsultföretag som hjälper företag, myndigheter och organisationer att förstå och hantera samhällsförändringar. Mer information finner du på www.kairosfuture.com 11