Manpower Work life Rapport 2012 KREATIVITET PÅ JOBBET

Transkript

1 Manpower Work life Rapport 2012 KREATIVITET PÅ JOBBET Kreativitet och innovation är två begrepp som på senare tid kommit att få allt mer uppmärksamhet. I förra upplagan av MP Work life fokuserade vi på effektivitet på arbetsplatsen. Denna gång vänder vi istället blicken mot kreativiteten. Hur kreativa upplever svenska arbetstagare att de är? Hur mycket fokuseras det på kreativitet på svenska arbetsplatser, försöker arbetsgivare aktivt arbeta med att främja kreativitet, och hur många har egentligen stulit idéer från medarbetare? 9 AV 10 SVENSKAR ANSER SIG KREATIVA - BARA HÄLFTEN ATT KOLLEGORNA ÄR DET Hur står det till med kreativiteten på svenska arbetsplatser? Bra, åtminstone om man utgår från svenskars självbild. På frågan om huruvida man själv anser sig vara kreativ svarar nio av tio svenskar ja. Bara 10 % av svenskarna anser sig inte vara särskilt kreativa, och endast 1% att de inte är det alls. Benägenheten att beskriva sig som kreativ är den samma oavsett ålder, kön eller utbildningsnivå. Figur 1 I diagrammet redovisas svarsutfallet på frågan Tycker du själv att du är en kreativ person? som ställts till mer än 5000 svenskar (både anställda, studerande, arbetssökande samt egenföretagare). Ser man däremot till den upplevda kreativiteten hos kollegorna så är det delvis en annan bild som framträder. När svenska arbetstagare får ange i vilken utsträckning de upplever att deras kollegor är kreativa så svarar 7 % att kollegorna är kreativa i mycket stor utsträckning, 42 % att de är kreativa i ganska stor utsträckning, 41 % att de är kreativa i ganska liten utsträckning och 11 % som anser att deras kollegor endast är kreativa i väldigt liten utsträckning. Onekligen verkar vi ha lättare att se kreativitet i oss själva än hos andra. KREATIVA SJÄLVBILDEN STARKAST INOM MEDIA/KULTUR OCH PR/REKLAM

2 I genomsnitt anser 39 % av svenska arbetstagare att de är kreativa. Denna andel skiljer sig dock påtagligt mellan branscher. Mest benägen att anse sig som kreativ är man inom media/kultur samt marknad, reklam och PR-branschen: här uppger 66 respektive 54 % av de anställda att de absolut är kreativa. Minst benägen att beskriva sig själv som kreativ är man inom ekonomi- och finans och kontor och administration, där färre än en tredjedel av de anställda absolut anser sig vara kreativa. Figur 2 I diagrammet redovisas andelen inom respektive yrkesgrupp som absolut anser att de är kreativa. VAR FJÄRDE SVENSK ÄR KREATIVT FRUSTRERAD PÅ JOBBET 87 % av svenskarna anser att det är ganska viktigt (51 %) eller mycket viktigt (36 %) att få vara kreativ på jobbet. Endast cirka en tiondel av svenskar anser inte kreativt utlopp vara viktigt. Att värdesätta möjligheten att kunna få vara kreativ på jobbet är dock inte detsamma som att faktiskt kunna få vara det. Ungefär en fjärdedel (24 %) är också kreativt frustrerade på jobbet med det menar vi att de anser att det är viktigt att få vara kreativ på jobbet men att de upplever att de inte har möjlighet att vara det. Störst är frustrationen inom kundtjänst och operatörsyrken, där mer än var tredje anställd är kreativt frustrerad, att jämföra med var tionde inom exempelvis pedagogiska arbeten.

3 Figur 3 I diagrammet redovisas andelen kreativt frustrerade inom respektive yrkesgrupp. För att klassificeras som kreativt frustrerad krävs att de svarande angivit att de anser det vara ganska eller väldigt viktigt att kunna få vara kreativa på jobbet, samtidigt som de också angivit att de endast i ganska eller väldigt liten utsträckning faktiskt kan vara kreativa i nuvarande jobb. MAJORITETEN UPPLEVER INTE ATT DET FOKUSERAS PÅ KREATIVITET PÅ ARBETSPLATSEN I dagens kunskapsintensiva värld är kreativitet och innovationsförmåga hett eftertraktade egenskaper. Trots detta upplever majoriteten av svenska arbetstagare att det i ganska eller väldigt liten utsträckning fokuseras på kreativitet på arbetsplatsen. Endast 10 % av svenska anställda anser att det i mycket stor utsträckning fokuseras på kreativitet på jobbet. Siffrorna är snarlika vad det gäller den utsträckning i vilken man upplever att nuvarande arbetsgivare försöker främja kreativiteten hos de anställda: här anger 44 % att nuvarande arbetsgivaren i ganska (33 %) eller mycket (11 %) stor utsträckning försöker göra detta, medan 56 % anser att det endast görs i ganska (38 %) eller mycket liten utsträckning (18 %).

4 Figur 4 I diagrammet redovisas svarsutfallet på frågan I vilken utsträckning upplever du att det fokuseras på kreativitet på din arbetsplats som ställts till strax under 3000 svenska anställda. EN AV FYRA UPPLEVER KREATIV PRESS Kreativitet kommer sällan på beställning ett faktum som lätt kan leda till stress och frustration. I Sverige uppger mer än var fjärde anställd att de ofta (3 %) eller ibland (24 %) känner sig pressade över att behöva vara kreativa på jobbet. Figur 5 I diagrammet redovisas svarsutfallet på frågan Känner du dig pressad över att behöva vara kreativ på jobbet som ställts till strax under 3000 svenska anställda. Mest pressad över att behöva vara kreativ är man inom de pedagogiska yrkena. Här uppger 41 % att de ibland känner sig pressade av att behöva vara kreativ. Andra yrkesgrupper som i större utsträckning än snittet känner av kreativ press är media och kultur, samt marknad, reklam och PR. MAJORITET AV SVENSKAR HAR FÅTT IDÉER STULNA AV MEDARBETARE BETYDLIGT FÄRRE HAR STULIT SJÄLV

5 Mer än hälften av svenska arbetstagare uppger att de varit med om att en medarbetare eller kollega har tagit en av deras idéer och presenterat den som sin egen. Speciellt gott om idétjuvar tycks det vara inom managementbranschen, där hela 75 % varit med om att någon stulit ens egna idéer. Figur 6 I diagrammet redovisas förekomsten av idéstölder på svenska arbetsplatser. Av diagrammet kan vi exempelvis utläsa att medan 14% av svenska anställda vid flera tillfällen varit med om att en medarbetare tagit ens egen idé och presenteras den som sin egen, så är det bara 2% som anger att de själva vid flera tillfällen tagit åt sig äran från en idé som egentlig kom från en medarbetare. Att själv sno (eller medge att man snott) andras idéer är det dock betydligt färre som gör. Endast 2 % av svenska arbetstagare uppger att de flera gånger har tagit åt sig äran för en idé som egentligen kom från en medarbetare; 12 % uppger att detta hänt någon gång, medan 86% menar att det aldrig hänt. ÖKAD KREATIVITET PÅ ARBETSPLATSEN? UPPMÄRKSAMMA GODA IDÉER! Vad kan man då som arbetsgivare göra för att bidra till ökad kreativitet på arbetsplatsen? Utgår vi från de anställdas egna erfarenheter är det tydligt att det finns en sak som mer än andra upplevs bidra till ökad kreativitet på arbetsplatsen: erkännandet och uppmärksammande av nya idéer. Av en lista på 15 så är denna faktor viktigast. Detta följs av möjligheten att kunna driva egna förslag vidare, samt bra system för att ta till vara medarbetarnas idéer. Det gamla knepet med att ställa in ett pingisbord i fikarummet är det dock få som tror på, endast 2 % såg detta som en viktig kreativitetshöjare. 1 Topp 10 kreativietshöjare på jobbet enligt anställda Erkännande och uppmärksammande av medarbetare som kommer med goda idéer 50% 2 Bra system för att ta till vara på medarbetares idéer 39% 3 Möjlighet att driva egna förslag vidare 39% 4 Möjlighet att arbeta i team 30%

6 5 Regelbundna kreativa möten/idéspånarmöten 26% 6 Belöningar för medarbetare som bidrar med goda idéer 23% 7 Regelbundna inspirationsresor/studiebesök etc. 17% 8 Kurser/utbildning i kreativitet 12% 9 Gemensamma fikapauser 11% 10 Afterwork/sociala tillställningar utanför jobbet 9% Tabell 1 I tabellen ovan redovisas svarsutfallet på frågan Vilka av följande tror du är de viktigaste faktorerna för att bidra till ökad kreativitet på arbetsplatsen? De svarande fick välja upp till tre faktorer från en lista om sammanlagt 15 faktorer. Procentsiffrorna i den högre kolumnen anger andelen av de svarande som angivit respektive faktor som särskilt viktig för att öka kreativiteten på arbetsplatsen. NYTÄNKANDE, SKAPANDE, FANTASI OCH FRIHET SÅ SER VI PÅ KREATIVITET När svenskar fritt får ange tre ord som de spontant associerar med begreppet kreativitet så är nytänkande det ord som flest nämner, följt av skapande, fantasi och frihet. Andra ord som nämns ofta är påhittighet och problemlösning. Bild 1 I ordmolnet ovan åskådliggörs svaren på den öppna frågan Vad betyder kreativitet för dig, som ställts till mer än 5000 svenskar. Ordens storlek svarar mot hur relativt vanliga de var i svaren. Vidare är det uppenbart att kreativitet upplevs vara en mycket önskvärd egenskap, hela 96 % av svenskarna instämmer i påståendet att kreativitet är något positivt. Mer delade är vi däremot i frågan om huruvida kreativitet är en medfödd egenskap eller ej; i detta påstående instämmer 44 % av svenskar, medan 56 % alltså är mer benägna att se det som något vi själva kan träna upp.

7 MANPOWER WORK LIFE Resultaten är hämtade från den senaste Work Life undersökningen som Manpower genomförde under oktober 2012 i samarbete med Kairos Future. I Sverige har 5098 personer svarat på en enkät som vi har skickat ut via . Av alla som har svarat är 2993 anställda, 1320 arbetssökande, 301 egenföretagare och 544 studerande Undersökningen har även genomförts i Norge och ibland görs jämförelser mellan de svenska och norska resultaten. I Norge har 5563 personer svarat på enkäten. Av alla som har svarat i Norge är 2988 anställda, 1574 arbetssökande, 144 egenföretagare och 857 studerande De flesta av de som har svarat på enkäten har sin profil registrerad på Manpower.se eller Manpower.no. De ingår i Manpower Work Life panelen som i Sverige består av över personer som väl motsvarar Sveriges arbetsföra befolkning med avseende på kön, ålder och boendeort. OM KAIROS FUTURE Studien Manpower Work Life genomförs i samarbete med Kairos Future som är ett oberoende forsknings- och konsultföretag som hjälper företag, myndigheter och organisationer att förstå och hantera samhällsförändringar. Mer information finner du på