Karlbergsskolan likabehandlingsplan. Läsår 2015-2016

Karlbergsskolan likabehandlingsplan Läsår 2015-2016

Köpings kommun Rapporten skriven av: Rose-Marie Helander och Martina Edberg. Antagen av: Karlbergsskolan, 2015-01-18 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se/karlbergsskolan.

Vision och mål Innehåll Vision och mål 5 Lagrum, förordningar och internationella överenskommelser Skollagen (2010:800) 6 6 Diskrimineringslagen (2008:567) 6 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Arbetsmiljölagen (1977: 1160) 6 6 Barnkonventionen (1989) 7 Definitioner Diskriminering 8 8 Mobbning 9 Kränkande behandling 9 Ansvarsfördelning 10 Huvudmannens ansvar 10 Rektors ansvar Personal och rektorsansvar (utdrag ur SFS 2011:878) 10 10 Ansvariga för Karlbergsskolans likabehandlingsplan 10 Delaktighet i likabehandlingsarbetet 11 Elever 11 Personal 11 Vårdnadshavare 11 Allmänheten 11 Utvärdering 12 Resultat Ansvariga 12 12 Hur arbetar skolan främjande mot diskriminering och kränkande behandling? 13 Åtgärder utifrån diskrimineringsgrunderna Karlbergsskolans främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna 14 14 Kartläggning 17 Karlbergsskolans metoder 17 Involverade i kartläggningen 17 Resultat och analys av Karlbergsskolans årliga trygghetsenkät 2014 17 Hur arbetar skolan förebyggande med diskriminering och kränkande behandling? Åtgärder 28 28 Ansvariga Tidsperiod för arbetet 29 29 Hur arbetar skolan åtgärdande med diskriminering och kränkande behandling? 30 Policy 30 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som elever och föräldrar kan vända sig till 30 30 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 30 Disciplinära åtgärder Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 30 31 Rutiner för uppföljning och dokumentation 31 Ansvarsförhållanden 31 3

Vision och mål Vision och mål Trygghet, trivsel och kunskap Karlbergsskolans ledord är trygghet, trivsel och kunskap. Inom skolans område är det nolltolerans mot all form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi arbetar aktivt för att motverka fysiska och verbala trakasserier. Målsättningen är att uppnå en trygg skolmiljö med respekt för alla människors lika värde och rättigheter. All personal har ett gemensamt ansvar för det. När eleverna har lämnat Karlbergsskolan ska de minnas sin skoltid med glädje. 5

Lagrum, förordningar och internationella överenskommelser Lagrum, förordningar och internationella överenskommelser Karlbergsskolan i Köpings kommun har valt att ha en likabehandlingsplan som innefattar både en plan mot diskriminering och en plan mot kränkande behandling. Den här planen regleras i två regelverk som innefattar 6 kap. i Skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Skollagen (2010:800) Enligt 6 kap. i Skollagen (2010:800) är skolan skyldig att vidta åtgärder när det kommer till skolans kännedom att en elev anser sig kränkt. Huvudmannen har både handlings- och utredningsplikt att åtgärda problemet. Skolan ska inleda utredning. Diskrimineringslagen (2008:567) Diskrimineringslagen (2008:567) syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever. Lagen har som mål att underlätta för barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsskillnad, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 I läroplanens första kapitel betonas skolans värdegrund och uppdrag. Människans grundläggande värden ska respekteras. Ingen ska utsättas för mobbning i skolan. I sammanhanget är det viktigt att det finns en förståelse och medmänsklighet för varandra. Skolan ska vara öppen för olika uppfattningar och uppmuntra till ett kritiskt tänkande hos elever. Genom kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser ska trakasserier, främlingsfientlighet och intolerans aktivt motverkas. I läroplanens andra kapitel behandlas övergripande mål och riktlinjer. Det framgår att skolan ska sträva efter: Att varje elev respekterar människans egenvärde. Att varje elev tar avstånd från att utsätta andra människor för förtryck och kränkande behandling. Att skapa förutsättningar för att elever kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla därefter. Alla som arbetar i skolan ska hjälpa eleverna att utveckla en känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor som även står utanför den närmaste gruppen. Skolan ska präglas av solidaritet mellan människor och arbeta för att aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Det är viktigt att visa respekt för den enskilda individen och utgå från ett demokratiskt förhållningssätt i det vardagliga arbetet. Arbetsmiljölagen (1977: 1160) Enligt 3 kap. 1a i arbetsmiljölagen ska arbetsgivare och arbetstagare samverka för att skapa en god arbetsmiljö. 6

Lagrum, förordningar och internationella överenskommelser Barnkonventionen (1989) Den 20 november 1989 antogs Förenta nationens barnkonvention av FN:s generalförsamling. Sverige var ett av de första länderna som skrev under barnkonventionen 1990. FN:s konvention om barnets rättigheter omfattas av 54 artiklar som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Artikel 2, 3, 6 och 12 hör till de fyra huvudprinciperna. De är vägledande för hur helheten ska tolkas och kan förklaras följande: Artikel 2 Artikel 3 Artikel 6 Artikel 12 Du har lika värde och samma rättigheter som andra barn. Inget barn ska diskrimineras. De som bestämmer över dig ska alltid se till ditt bästa. Du har rätt att leva och utvecklas. Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna ska lyssna på dig. 7

Definitioner Definitioner Diskriminering När man talar om diskriminering i skolan kan det förklaras av att skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskrimineringen ska ha ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kön Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, begränsat eller utökat tal utrymme, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Etnisk tillhörighet Innebär att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i svenska grundlagen och internationella konventioner. Skolan får inte missgynna någon elev på grund av religion eller annan trosuppfattning. Funktionsskillnad och sjukdom Trakasserier som har samband med funktionsskillnad kan se olika ut. Skillnaden kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell. Det kan vara svårigheter som syns men även hinder som inte observeras lika lätt. Funktionsskillnaden kan vara en medfödd eller förvärvad skada. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Provokationer kan riktas mot en persons karaktär. Könsöverskridande identitet eller uttryck Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som syftar till människor som bryter mot samhällets normer på olika sätt när det gäller könsidentitet och köns uttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män förväntas vara och se ut. Ålder Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla vid skolan. Ingen ska bli utsatt på grund av sin ålder. 8

Definitioner Direkt och indirekt diskriminering När man talar om diskriminering kan man även skilja mellan direkt diskriminering och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering innebär att en person eller grupp missgynnas och det har en direkt koppling till en diskrimineringsgrund. Till exempel kön, ålder, sexuell läggning med mera. Indirekt diskriminering kan förklaras av att skolan använder en regel eller ett förhållningssätt som verkar neutral, fast i praktiken missgynnar en elev utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Mobbning Det finns olika definitioner av mobbning som kan uppfattas på olika sätt beroende på vilken synvinkel eller vilket perspektiv man utgår ifrån. Dan Olweus (1998) skriver i Mobbning i skolan: vad vi vet och vad vi kan göra, att mobbning innebär att en person är utsatt för negativa handlingar, upprepat över tid, av en eller flera personer. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Se exempel nedan. Exempel på kränkningar Fysiska kränkningar kan handla om att bli utsatt för exempel slag och knuffar. Verbala kränkningar kan vara hot, nedsättande ord som till exempel att bli kallad för hora, bög och så vidare för att skapa obehag hos en person. Psykosociala kränkningar kan handla om att bli utsatt för utfrysning och ryktesspridning. Du får inte ta del av samma information som andra i syfte att hålla dig utanför. Text- och bildburna kränkningar kan innebära att bli utsatt för nedvärderande klotter, e-post, sms, mms, facebook och andra sociala medier. 9

Ansvarsfördelning Ansvarsfördelning Huvudmannens ansvar Köpings kommun är ytterst ansvarig för att verksamheten inom barn och utbildningsförvaltningen uppfyller sina skyldigheter enligt skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Rektors ansvar Det är Karlbergsskolans rektor som har det övergripande ansvaret för att se till att skolan arbetar för elevers lika rättigheter samt förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Personal och rektorsansvar (utdrag ur SFS 2011:878) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Ansvariga för Karlbergsskolans likabehandlingsplan Sedan hösten 2011 har skolkurator i uppdrag att årligen upprätta Karlbergsskolans likabehandlingsplan på delegation av rektor. Därutöver har personal från utredningsteamet och kamratstödjarna varit involverad i arbetet. Köping kommuns kvalitets- och miljösamordnare har sammanställt resultatredovisningen av trygghetsenkäten. 10

Delaktighet i likabehandlingsarbetet Delaktighet i likabehandlingsarbetet Elever På Karlbergsskolan finns det elevforum som är delaktiga i skolans likabehandlingsarbete på olika sätt. Det är kamratstödjarna, trivselledarna och elevrådet som bland annat ordnar olika sociala aktiviteter för att bidra till en trevlig och trygg stämning i skolan. Personal Karlbergsskolans personal arbetar dagligen för att stödja elevernas delaktighet och inflytande i skolan. Det är främst personal från elevhälsan, utredningsteamet, kamratstödjarna och trivselledarna som är engagerade i utvecklingen av skolans värdegrundsarbete. Under 2014 har bland annat Karlbergsskolans likabehandlingsplan diskuterats på föräldramöten, elevkontakttid och under konferenstid med arbetslagen. Det är ett arbete som kommer att fortsätta under 2015. Vårdnadshavare Karlbergsskolans likabehandlingsplan behandlas i Föräldraföreningens styrelse. Likabehandlingsplanen presenteras även vid olika tillfällen på konferenstid och föräldramöten. Allmänheten Karlbergsskolans likabehandlingsplan finns tillgänglig för allmänheten via skolans webbsida: www.koping.se/karlbergsskolan. 11

Utvärdering Utvärdering Resultatet från trygghetsenkäten 2014 ligger till grund för utvärderingen. Förra årets likabehandlingsplan har utvärderats av personal från utredningsteamet och kamratstödjarna. I januari 2015 presenterades resultatet av enkäten för skolans personal. Resultat Under avsnittet förebyggande arbete finns en sammanfattande presentation av resultatet av trygghetsenkäten 2014. Karlbergsskolan kommer främst att arbeta efter två inriktningsmål under 2015. 1. Arbetsro: Det ena inriktningsmålet handlar om att förbättra förutsättningarna för en god arbetsro. 2. Genus: Det andra inriktningsmålet handlar om att stärka personalens medvetenhet i genus. Ansvariga Skolkurator ansvarar i samråd med utredningsteamet och kamratstödjarna för att årets likabehandlingsplan utvärderas senast 2015-01-18. Därefter har kontaktlärarna ansvar för att eleverna får ta del av resultatet för diskussion i sin klass. Alla elever ska känna till att Karlbergsskolan har en likabehandlingsplan. 12

Hur arbetar skolan främjande mot diskriminering och kränkande behandling? Hur arbetar skolan främjande mot diskriminering och kränkande behandling? Åtgärder för att främja elevernas lika rättigheter Inom skolan ser vi det som viktigt att våra elever trivs, känner sig trygga och har arbetsro under lektionstid. Då är en känsla av glädje, gemenskap och dialog av betydelse. Karlbergskolans främjande arbete handlar mycket om att nå ut med information till alla elever i skolan och deras föräldrar. Enligt 3 kap. 14 diskrimineringslagen är kommunen skyldig att arbeta aktivt och målinriktat för att främja lika rättigheter och möjligheter för elever som deltar i eller söker till verksamheten. Läs mer om vad olika grupper gör på Karlbergsskolan. Elevhälsoteamet Elevhälsan på Karlbergsskolan arbetar både hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande för att alla elever ska ha en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsoteamet träffas gemensamt varje vecka. Utöver det är elevhälsan tillgänglig för konsultation för personalen tre gånger i veckan. Elevhälsoteamet är tvärprofessionellt och består av: Biträdande rektor Skolsköterska Skolkurator Specialpedagog Studie- och yrkesvägledare Fritidspedagoger Därutöver finns även skolläkaren och skolpsykologen tillgänglig för konsultation vid behov. Elevråd och klassråd Elevrådet är till för att eleverna ska ha möjlighet att påverka utvecklingen i olika skolfrågor som berör dem. I elevrådet finns ett arbetsutskott bestående av rektor, fritidspedagog, ordförande samt en sekreterare. Utöver elevrådet har varje klass ett klassråd. Ansvarig personal är en av skolans fritidspedagoger. Kamratstödjarna På Karlbergsskolan finns det en kamratstödjare i varje klass. Det är ett förtroendeuppdrag som elev på skolan. En kamratstödjare ska fungera som en förebild och kompis som ställer upp på andra kompisar. Kamratstödjarna träffas regelbundet för att diskutera genusfrågor, etik och moral samt anordna olika aktiviteter på skolan. Varje höst får alla nya kamratstödjare genomgå en utbildning för att få ökad kunskap om skolans likabehandlingsarbete, lagstiftning, vilka diskrimineringsgrunder som finns samt en förklaring av vad kränkande 13

Hur arbetar skolan främjande mot diskriminering och kränkande behandling? behandling är och hur det kan undvikas. Under hösten 2014 har kamratstödjarna ordnat en lära-känna-dag för årskurs 6 med samarbetsövningar och lära-kännaövningar. Kamratstödjarna arrangerade även en maskeraddag tillsammans med elevrådet. Skol IF Skol IF är Karlbergsskolans idrottsförening. Där får alla elever vara med och ska ha samma möjlighet att delta i tävlingar/arrangemang. Skol IF deltar i olika sporter som till exempel fotboll, basket, innebandy och bowling. Målsättningen inom Skol IF är att ha lika många tjejer som killar i styrelsen. Ansvarig för detta är en av skolans fritidspedagoger. Trivselledarna Under höstterminen 2014 gick grundskolorna i Köpings kommun med i Trivselprogrammet som är ett koncept för att förebygga mobbning och utanförskap genom ökad aktivitet på rasterna. Aktiviteterna leds av elever som är trivselledare. På Karlbergsskolan är det elever från Kamratstödjarna och Skol IF som är trivselledare och ordnar rastaktiviteter på skolan. Under hösten fick skolans trivselledare genomgå en utbildning för att få lära sig vad uppdraget som trivselledare går ut på. Sedan dess har flera rastaktiviteter ordnats av trivselledarna på skolan. Trivselledarna har också varit med på några idrottslektioner i årskurs 6 för att lära ut trivselledardansen. Åtgärder utifrån diskrimineringsgrunderna Köpings kommun ska enligt 2 kap. 7 diskrimineringslagen och 6 kap. 10 skollagen vidta de åtgärder som rimligen kan krävas för att förhindra trakasserier och kränkande behandling i framtiden. Karlbergsskolans främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Undervisningen Varje vecka har eleverna kontakttid med sin klass. Under den tiden finns det möjlighet att diskutera hur man är/bör vara mot varandra i klassen eller i andra sociala sammanhang. Alla ska känna sig sedda och respekterade oavsett kön, etnicitet eller annat. I början av terminen när eleverna börjar i åk 6 går lärarna igenom regler för att eleverna ska bli medvetna om vad som är okej och inte i sina respektive klassrum. På det sättet är de fullt medvetna om konsekvenserna när det inte fungerar i vissa situationer. I kursplanen ingår det bland annat att eleverna ska arbeta med etiska dilemman och ställningstagande. För att skapa trygghet och ordning kan lärarna även hålla upp dörren för eleverna för att hälsa dem välkomna. När de kommer in salen får de lägga sina ipads på ett sidobord, ställa sig vid stolarna och sätta sig efter uppmaning. På så sätt kan eleverna lämna rasten bakom sig och sätta igång med skolarbetet. Läs mer om vad några ämneslag gör i skolan. 14

Hur arbetar skolan främjande mot diskriminering och kränkande behandling? Hemkunskap Inom hemkunskapen får eleverna samarbeta mycket med varandra. Det bidrar till att skapa relationer vilket kan öka tryggheten i den egna personen, - att våga vara sig själv. I undervisningen får eleverna utbyta idéer, erfarenhet och diskutera mycket i skapandet av fina rätter. NO Inom biologin diskuteras bland annat kroppens uppbyggnad och sexualkunskap. I samband med det pratar undervisande lärare om hur alla människor är olika men med lika värde. I klassrummet diskuteras vikten av att visa respekt för andra, att alla människor kan vara på olika sätt och att det inte är juste att till exempel störa sina klasskompisar som vill ha arbetsro och lära sig saker. Likaså diskuteras hur alla också kan reagera på olika sätt i samma situation. Till exempel hur en del utåtagerande kan verka arga och tuffa, hur en del är inneslutna och inte visar att de blir ledsna, medan det också finns de som låter det mesta "rinna av". Framförallt lyfter lärarna upp att det aldrig är okej att ge elaka kommentarer även om man själv tycker att det är på skoj. SO I åk 6 får eleverna läsa om mänskliga rättigheter. Höstterminen startar med demokrati området med allas lika värde i fokus. Arbetet sker i form av diskussioner i grupp och i hel klass och genomsyras av "så här gör/är en bra kamrat". Mänskliga rättigheter ett rollspel från FN där eleverna blir regering i ett land med gott om mänskliga rättigheter. Landet får olika förutsättningar och eleverna måste därför införa eller avskaffa mänskliga rättigheter i sitt land. Eleverna får god träning i att framföra sin åsikt och ta del av andras. I åk 7 får eleverna läsa om reklam/massmedia. Då diskuteras bland annat genus med tanke på hur olika reklam kan se ut och hur det kan riktas till män och kvinnor. I åk 8 läser eleverna om yrken och arbetsliv och då blir det en del diskussioner om kvinno-/mansdominerade yrken och koppling till lön. I åk 9 läser eleverna om FN och då kommer de mänskliga rättigheterna upp igen. Eleverna läser också om förintelsen och då blir det mycket diskussioner om människors lika värde och vad det kan bero på att människor kan behandla andra så illa. Till exempel diskuteras människovärde i samband med att eleverna pratar om nazismen, samt kvinnornas väg mot egen försörjning och mer jämlikhet på grund av till exempel deras arbetsinsatser i industrin under världskrigen. Svenska och engelska Undervisande lärare i svenska och engelska brukar diskutera genus i samband med romananalyser. Det diskuteras både muntligt och skriftligt vid romandiskussioner, skriftliga recensioner och när elever själva producerar texter. Det blir främst under svenska lektionerna, där det faller sig naturligt när eleverna får diskutera romaner och frågor som genus, jämställdhet och värdegrund med mer. 15

Hur arbetar skolan främjande mot diskriminering och kränkande behandling? Kamratstödjarna och utredningsteamet Under våren 2014 tog personal från kamratstödjarna och utredningsteamet fram ett trivsel- och trygghetsprogram för årskurs 6. Målet med programmet är att skapa trygga individer genom olika aktiviteter som främjar goda relationer i klassrummet. Särskilt för att bygga upp en god gemenskap och sammanhållning i klasserna när nya elever börjar i årskurs 6. Programmet är ett led i arbetet för att förebygga kränkningar, mobbning och utanförskap. Programmet består av trygghets-, värderings- samt samarbetsövningar som klassen utför under elevkontakttid. Under 2014 har kamratstödjarna därutöver arbetat främjande utifrån diskrimineringsgrunderna genom olika aktiviteter. Bland annat har personal och elever diskuterat genusfrågor, likheter och skillnader mellan män och kvinnors villkor på arbetsmarknaden. Inför alla hjärtans dag den 14 februari delade kamratstödjarna ut lappar till skolans elever och personal med kärleksfulla budskap. Barnkonventionsveckan I samband med FN dagen uppmärksammade Köpings kommun barnkonventionen under en vecka. Olika aktiviteter anordnades runt om i Köpings kommun. På Karlbergsskolan gjorde eleverna lite olika aktiviteter. I klasserna diskuterades barnkonventionen. Artiklarna diskuterades och förklarades. Skolbiblioteket anordnade en tävling som gick ut på att eleverna skulle koppla en bok till någon av artiklarna barnkonventionen. 16

Kartläggning Kartläggning Karlbergsskolans metoder Trygghetsenkät Varje höst får skolans elever besvara en trygghetsenkät som tar upp frågor om trivsel, trygghet, arbetsro, kränkande behandling med mer. Syftet med enkäten är att identifiera risker och förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Representanter från utredningsteamet, kamratstödjarnas handledare och skolans IT-pedagoger ansvarar för att enkäten delas ut till eleverna via kontaktlärarna. Därefter är det Köpings kommuns kvalitets- och miljösamordnare som sammanställer resultatredovisningen av trygghetsenkäten. Anmälan gällande diskriminering och/eller kränkande behandling När personal på Karlbergsskolan får kännedom att en elev anser sig kränkt vidtas åtgärder enligt skolans rutiner. Karlbergsskolan har ett utredningsteam som träffas en gång i veckan för att gå igenom anmälningar gällande diskriminering och/eller kränkande behandling som inkommit. Involverade i kartläggningen Köping kommuns kvalitets- och miljösamordnare har utformat trygghetsenkäten. Frågorna i 2014 års trygghetsenkät är baserade på föregående års frågor med några tilläggsfrågor inom området arbetsmiljö. Resultat och analys av Karlbergsskolans årliga trygghetsenkät 2014 I 2014 års trygghetsenkät deltog totalt 431 elever. Nedan följer en sammanfattande presentation av resultatet. Trygghet Känner du dig trygg i skolan? 3% 2% Alltid Flickor 40% 55% Ofta Sällan Aldrig Pojkar 17

Kartläggning Trivsel Hur trivs du i skolan? 2% Mycket bra 5% Bra 45% Mindre bra 48% Dåligt 3% 3% 43% Pojke 51% 52 % 6% 40 % Flicka Arbetsro Jag har arbetsro på lektionerna? 2% Alla lektioner 24% De flesta lektioner 10% 2% 9% 27% 62% Flicka Ett fåtal lektioner Inga lektioner 64% 2% 11% 20% Pojke 67% 18

Kartläggning Vad består störningarna av? 80 70 60 50 40 30 20 10 0 % Pratar högt/avbryter lärare och elever Pratar i mobil Surfar på datorn Har sen ankomst Går in och ut från klassrummet Går runt i klassrummet Eget alternativ: 100 Flickor Pratar högt/avbryter lärare och elever 100 Pojkar 90 Pratar i mobil 90 80 70 Surfar på datorn 80 70 60 Har sen ankomst 60 50 50 40 30 20 Går in och ut från klassrummet Går runt i klassrummet 40 30 20 10 Eget alternativ: 10 0 0 19

Kartläggning Min lärare ser till att jag har arbetsro på lektionerna På alla lektioner De flesta lektionerna 70 60 50 40 60,85 Ett fåtal lektioner Inga lektioner 30 20 10 0 2,59 12,97 23,58 9% 4% 16% 1% 19% 29% 58% Pojke 64% Flicka Relationer Har du någon att vara med under skoltid? Ibland 10% Nej 2% Ja 88% Flicka Pojke 20

Kartläggning Raster och håltimmar Hur trivs du på raster och håltimmar? 3% 1% Mycket bra Bra 31% Mindre bra Dåligt 65% 3% 3% 1% 21% 40% Flicka Pojke 76% 56% Genus Tycker du att killar och tjejer behandlas lika på skolan? Nej 39% Ja 61% Nej 44% Nej 35% Pojke Ja 56% Flicka Ja 65% 21

Kartläggning Kränkande behandling Har du blivit kränkt på något av följande sätt? Ja 27% Nej 73% Av de 27% som svarat att de någon gång blivit kränkt, får vi följande svar på hur ofta och vilken typ av kränkande behandling det rör sig om:. 12 Ja, fysiskt (t.ex. slag och knuffar) Hur ofta har du blivit kränkt? 40 35 10 8 6 Ja, psykosocialt (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Ja, verbalt (t.ex. bli hotad, kallad hora, bög) 30 25 20 15 10 5 4 2 Ja, text- och bildburet (t.ex. klotter, e-post, sms, mms, facebook och andra sociala medier) Annat: 0 % Det har hänt någon enda gång Någon gång i månaden Flera gånger i månaden En eller flera gånger i veckan 0 % 22

Kartläggning Ja, fysiskt (t.ex. slag och knuffar) Ja, psykosocialt (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Ja, verbalt (t.ex. bli hotad, kallad hora, bög) Ja, text- och bildburet (t.ex. klotter, e-post, sms, mms, facebook och andra sociala medier) Annat: 10 8 6 4 2 0 14 12 10 8 6 4 2 0 9,23 8,21 5,64 4,1 2,56 Pojke 12,89 11,11 6,22 6,67 7,11 Flicka 23

Kartläggning Har du känt dig kränkt av en vuxen någon gång? Ja 17% 9 8 Nej 83% 7 6 5 Ja, fysiskt Ja, psykosocialt Ja, verbalt Ja, text- och bildburet 4 3 2 1 0 % Ja 15% Ja 20% Pojke Nej 85% Flicka Nej 80% 24

Kartläggning Diskriminering Har du blivit diskriminerad någon gång? 6 Ja, på grund av kön ( tjej eller kille) 5 Ja, på grund av etnisk tillhörighet (nationalitet eller hudfärg) 4 Ja, på grund av min religion eller annan trosuppfattning 3 Ja, på grund av funktionsskillnad (någon svårighet) och sjukdom 2 Ja, på grund av sexuell läggning 1 0 % Ja, på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck (Retad på grund av att du bryter mot den bild man har om hur tjejer och killar förväntas vara och se ut) Ja, på grund av ålder 25

Kartläggning Ja, på grund av kön ( tjej eller kille) 4,5 4 Ja, på grund av etnisk tillhörighet (nationalitet eller hudfärg) Ja, på grund av min religion eller annan trosuppfattning 3,5 3 2,5 Ja, på grund av funktionsskillnad (någon svårighet) och sjukdom 2 1,5 1 Pojke Ja, på grund av sexuell läggning 0,5 0 % 0 7 6 5 4 3 2 1 Flicka 0 % 26

Kartläggning Relationer till vuxna i skolan Finns det någon vuxen du har förtroende för och kan prata med på skolan? Nej 23% Ja 77% Nej 28% Nej 27 % Flicka Ja 72% Pojke Ja 73% 27

Hur arbetar skolan förebyggande med diskriminering och kränkande behandling? Hur arbetar skolan förebyggande med diskriminering och kränkande behandling? Enligt 3 kap. 15 diskrimineringslagen är kommunen skyldig att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon elev som deltar i eller söker sig till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsskillnad eller sexuell läggning. Resultatet från trygghetsenkäten ligger till grund för utvärderingen av likabehandlingsplanen och skolans förebyggande insatser. Se nedan vad skolan behöver arbeta med utifrån det senaste resultatet. Åtgärder Utifrån resultatet av trygghetsenkäten 2014 har eleverna påtalat olika förbättringsområden. Skolan har två inriktningsmål under 2015 inom områdena arbetsro och genus. Inriktningsmål arbetsro Utifrån senaste resultatet behöver Karlbergsskolan fortsätta med att förbättra förutsättningarna för en god arbetsro för eleverna. Förra året var det cirka 30 % av eleverna som svarat att de inte tyckte att arbetsron var bra. I resultatet framgår vidare att eleverna anser att lärarna behöver vara tydligare. Se till att eleverna använder sina ipads endast när de ska göra det på lärarens uppmaning. Likaså ska undervisande lärare vara noggrannare med att plocka mobiltelefoner, skicka ut elever som stör och inte tillåta att man skriker svar rakt ut, avbryter, pratar högt med varandra, går runt i klassrummet etcetera. Inriktningsmål genus Mot bakgrund av att Karlbergsskolans elever flera år i rad har påtalat att personalen behandlar tjejer och killar olika bildade Karlbergskolan en genusgrupp under 2014. I gruppen ingår rektor, två medlemmar från ledningsgruppen, skolbibliotekarien och skolkurator. Syftet med gruppens arbete är att kartlägga kunskapsluckor hos personalen och se till att dessa åtgärdas. Under 2014 har bland annat skolkurator deltagit i föreläsningsserier via Länsstyrelsen i Örebro samt sökt efter externa föreläsare till skolan. Likaså undersöks möjligheterna till fortbildning i ämnet för personalen i bland annat normkritik. Även kamratstödjarna och elevrådet har diskuterat elevernas upplevelser av att inte få en rättvis behandling beroende av om de är tjej eller kille på skolan. Vad beror det på att tjejerna får mer beröm och högre betyg? Hur kommer det sig att killarna tillåts att ta mer plats? Får killar ett utökat talutrymme jämfört med tjejerna? Dessa frågor med fler behöver skolan arbeta vidare med under 2015. Utöver inriktningsmålen behöver Karlbergsskolans personal tänka på att: Värdera elevkontakttiden som kanal för att lyfta upp viktig information. Som rastvärd befinna sig där elever känner sig otrygga. Det gäller framförallt utanför skolans toaletter, matsalen, i korridorerna och vid tunneln utanför skolan. 28

Hur arbetar skolan förebyggande med diskriminering och kränkande behandling? Karlbergsskolans värdegrundsarbete behöver uppvärderas. Speciellt när det har framkommit i trygghetsenkäten att andelen elever som kommenterar varandras klädstil och utseende har ökat. Diskrimineringsgrunderna kön, ålder och könsöverskridande identitet och uttryck är punkter som skolan bör arbeta mer med enligt senaste resultatet. Vårt bemötande och ordval ska överensstämma med ett professionellt förhållningssätt. Elever ska inte känna sig utpekade eller dumförklarade. Ansvariga Skolledningen. Ledningsgruppen. Utredningsteamet. Kamratstödjarna. All personal. Tidsperiod för arbetet 2015 29

Hur arbetar skolan åtgärdande med diskriminering och kränkande behandling? Hur arbetar skolan åtgärdande med diskriminering och kränkande behandling? Policy På Karlbergsskolan är det nolltolerans mot all form av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Karlbergsskolans utredningsteam har utarbetet en ärendegång för personalen att följa när en elev har blivit utsatt för trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling. Den finns tillgänglig att läsa i lärarnas respektive arbetsrum samt på vårt intranät. För mer information om ärendegången, kontakta utredningsteamet. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Som elev och förälder kan man alltid vända sig till sin lärare vid frågor om skolans arbete mot mobbning. Därutöver går det bra att vända sig till Karlbergsskolans utredningsteam som har till uppgift att åtgärda ärenden gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt skolans rutiner. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Utredningsteamets åtgärder grundar sig på vad utredningen visar i det enskilda fallet. De kan bland annat bestå av strukturerade samtal med inblandande elever och arbete i grupp. Disciplinära åtgärder När skolan har vidtagit åtgärder i förebyggande syfte som inte visat sig ha någon effekt kan disciplinära åtgärder vidtas. De är till för att ändra på ett negativt beteende hos elever samt förbättra arbetssituationen. Nedan följer exempel på åtgärder. Omhändertagande av föremål Enligt 5 kap. 22 och 23 skollagen får rektor och personal ta ifrån en elev ett föremål om det används så att det stör utbildningen eller riskerar att skada någon i skolan. Detta gäller inte bara i klassrummet utan det handlar också om föremål som används eller påträffas i korridorer och skolans uppehållsrum. Utvisning och kvarsittning Om en elev stör undervisningen eller uppträder olämpligt och inte slutar med det när läraren säger till har läraren rätt att visa ut eleven från resten av lektionen. För vidare information läs 5 kap. 7-13 skollagen. Utredning om varför en elev stör Om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt ska rektor se till att det utreds. Detta ska ske i samråd med elevens vårdnadshavare. För vidare information läs 5 kap. 7-13 skollagen. 30

Hur arbetar skolan åtgärdande med diskriminering och kränkande behandling? Skriftlig varning När utredningen är färdig får rektor besluta att ge eleven en skriftlig varning. Vårdnadshavarna ska informeras om rektorns beslut. För mer information läs 5 kap. 7-13 skollagen. Tillfällig omplacering vid annan skolenhet Rektor får besluta att en elev tillfälligt ska flytta till en annan skola om en tillfällig omplacering inom skolan inte har fått någon effekt. För mer information läs 5 kap. 7-13 skollagen. Avstängning Enligt 5 kap. 14-16 skollagen får rektor i vissa fall besluta att stänga av en elev. Rektor kan inte delegera beslutet om avstängning till någon annan och ska informera huvudmannen om beslutet. Det finns tre krav som måste vara uppfyllda för att rektor ska kunna stänga av en elev delvis eller helt som innebär att: - Det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero. - Andra åtgärder har inte haft någon effekt. - Eleven erbjuds kompensation för missad undervisning. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Karlbergsskolans rektor ansvarar för att utreda incidenter där elever har kränkts av personal. Rutiner för uppföljning och dokumentation Uppföljningar i ärenden som kommit in till utredningsteamet gällande diskriminering och/eller kränkande behandling beror på vad utredningen visar i det enskilda fallet. Köpings kommun har centrala blanketter som skolan använder för att dokumentera incidenter där elever har kränkt andra elever. Ansvarsförhållanden I samråd med rektor gör utredningsteamet en arbetsfördelning utifrån varje enskilt ärende som kommer in till teamet gällande diskriminering och/eller kränkande behandling. Behöver någon i elevhälsan kopplas in i ett specifikt fall, som till exempel skolkurator, tar övriga i teamet över utredningsarbetet. 31