Likabehandlingsplan inklusive Handlingsplan för det förebyggande arbetet mot mobbning och Handlingsplan vid misstänkt mobbning Trollehöjdskolan årskurs 6-9 Reviderad december 2013 1
Innehållsförteckning 1. Definition av diskriminering och kränkande behandling s. 3 2. Styrdokumenten s. 4 3. Utvärdering av tidigare Likabehandlingsplan s. 6 4. Kartläggning s. 6 5. Åtgärder s. 7 6. Förebyggande arbete mot kränkningar och trakasserier s. 8 7. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling s. 9 8. Handlingsplan för det förebyggande arbetet mot mobbning s. 11 9. Handlingsplan vid misstänkt mobbning s. 12 10. Likabehandlingsplanens kartläggning s. 13 11. Likabehandlingsplanens tillgänglighet s. 13 12. Likabehandlingsplanens utvärdering s. 14 Bilaga 1: Skyldigheter enligt skollagen kapitel 6. Bilaga 2: Arbetsgång när elev anser sig blivit utsatt för kränkningar eller trakasserier. Bilaga 3: Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Bilaga 4: Uppföljning av handlingsplan Bilaga 5: Anmälan av misstänkt mobbning Bilaga 6: Ärendegång i EHT kring mobbning 2
1. Definition av diskriminering och kränkande behandling Diskriminering Diskriminering innebär att någon blir sämre behandlad än någon annan på grund av egenskaper som inte går att påverka. I diskrimineringslagen finns förbud mot diskriminering på sju olika grunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. (Diskrimineringsombudsmannen) Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker en person och som har samband med: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Exempel på trakasserier kan vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla eller liknande. Det kan även vara fråga om osynliggörande eller undanhållande av information som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier gör att en person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Trakasserier kan också vara av sexuell natur, sexuella trakasserier. De kan vara beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar, jargong eller bilder som är sexuellt anspelande. (Diskrimineringsombudsmannen) Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund, t.ex. nedsättande ord eller retning, mobbning, utfrysning, slag eller annat våld eller ryktesspridning. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Skolverket) Rasism/Främlingsfientlighet Bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. 3
2. Styrdokumenten Följande dokument ligger som grund för arbetet för likabehandling: Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen gäller både personalens och elevernas arbetsmiljö. Elever i förskoleklass och grundskola jämställs i de flesta delar av lagen med arbetstagare. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att för övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet ska omfatta såväl fysiska, psykologiska som sociala förhållanden. Särskilda allmänna råd om kränkande särbehandling i arbetslivet finns. (AFS 1993:17). FN:s Barnkonvention Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. I artikel 19 klargörs att staten har skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. I artikel 36 anges att barnet skall skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. Skollagen Kapitel 6. Åtgärder mot kränkande behandling Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. 4
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Läroplanen, Lgr 11 Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde, 5
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. 3. Utvärdering av tidigare Likabehandlingsplan En Likabehandlingsplan upprättades under föregående läsår, men denna utvärderades inte vid läsårsavslut eller vid innevarande läsårsstart. Den reviderades dock under hötterminen, då Skolinspektionen lämnat synpunkter under sin inspektion våren 2013. 4. Kartläggning Under slutet av vårterminen 2013 genomfördes en trivsel- och arbetsmiljöenkät, med underrubrikerna Lärande, Hälsa och arbetsmiljö och Elevers ansvar med totalt tolv frågor till eleverna. Sammanställningen av svaren bifogas Likabehandlingsplanen. I början av höstterminen 2013 genomfördes ytterligare en enkätundersökning med skolans alla elever, som ett komplement till vårens trivsel- och arbetsmiljöenkät för att kunna ringa in de allvarligaste problemen. Kompletteringen avsåg bl.a. att kartlägga om det, i elevernas ögon, fanns områden och platser i och runt skolan, som ansågs vara otrygga för eleverna eller om det fanns något annat som de fann oroande. Följande frågor ställdes till eleverna: - Hur upplevde Du Din skolstart? - Om Du känner oro i skolan, vad handlar det då om? 6
- Har Du under det senaste året blivit kränkt av någon annan elev på skolan? - Är det någon plats på skolan, där Du känner Dig otrygg? - Tycker Du att det som skrivs på sociala medier (t. ex. Facebook, Twitter, bloggar) någon gång kan vara obehagligt eller kränkande mot Dig? Av skolans 289 elever svarade 254, en svarsfrekvens på nästan 88 %, och av dessa är det tre elever som helt instämmer med påståendet att sociala medier någon gång kan vara obehagligt eller kränkande mot dem. En slutsats av enkätsvaren är att de yngre eleverna, åk 6 och 7, känner sig utsatta i möten med de äldre, större eleverna i åk 8 och 9. Detta gäller främst eleverna i åk 6. De uppfattar sig ibland bli kränkta av de äldre och kan känna obehag när de behöver passera äldre elever i korridorer eller uppehållsytor på skolan. Ett annat område som upplevs som obehagligt av elever generellt, är omklädningsrummen i idrottshallen. I övrigt hänvisar vi till sammanställningen av enkätsvaren, som bifogas Likabehandlingsplanen. 5. Åtgärder Utifrån kartläggningen har ansvariga på Trollehöjdskolan vidtagit ett antal åtgärder för att komma tillrätta med de svagheter och/eller problem som framkom genom elevenkäterna. 1. Informerat både elever och personal om det som framkommit i svaren. Vid kommande föräldraråd skall även vårdnadshavare få denna information. 2. Placerat klasserna i åk 6 lokalmässigt utifrån tanken att öka tryggheten. 3. Generellt utökat vuxennärvaro i korridorer och uppehållsutrymmen och vid behov satsat på punktåtgärder för att öka tryggheten. 4. Dubbelbemannat lektioner i så stor omfattning som möjligt, för att öka tryggheten både i klassrummen och också ytor utanför dessa. 5. Skapat bättre förutsättningar för pedagogiska luncher, så att alla klasser har vuxennärvaro i matsalen. 6. Startat riktad undervisning i etik till klasser med stor oro, med bl.a. värderingsövningar och samtal i pojk- och flickgrupper. 7
6. Förebyggande arbete mot kränkningar och trakasserier Ansvarsnivåer (Bilaga 1) Huvudmannen Enligt skollagen är det huvudmannen som ansvarar för att ett målinriktat arbete mot kränkande behandling bedrivs inom varje verksamhet. Dessutom är det huvudmannens ansvar att se till att en plan mot kränkande behandling upprättas inom ramen för varje verksamhet. Rektor Rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Skollagen, kapitel 6 10. Rektor skall informera huvudmannen och till Barn- och utbildningsnämnden en gång om året: Den kartläggning av verksamheten som gjorts Enhetens likabehandlingsplaner Det målinriktade arbetet mot kränkande behandling I rektors ansvar ingår också att: Se till att personalen har kunskap om Skollagens 6:e kapitel och vilka skyldigheter varje anställd har i relation till detta kapitel. Rapportera eventuellt behov av kompetensutveckling på området till huvudmannen. Lärare och övrig personal Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Lärare och annan personal skall finnas tillgänglig på raster inomhus och utomhus samt vid skolbussen. Förhållningssätt/arbetssätt Genom vårt förhållningssätt och arbetssätt synliggör vi allas lika värde och arbetar aktivt med att lyfta och visa barnen varandras duglighet. Alla, oavsett kön, funktionshinder eller etnisk bakgrund, har lika värde. Vårt dagliga arbete vilar på de demokratiska värdena, där samhörighet, solidaritet, delaktighet och inflytande är centrala begrepp. Vi motverkar alla former av trakasserier och annan kränkande behandling. 8
4. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxna i skolan Var lyhörd för alla signaler, det kan vara att eleven: - alltid försöker vara nära en vuxen i fria situationer - har ont i magen, ont i huvudet eller stor ströfrånvaro - ofta är inblandad i bråk och skoj som ofta upplöses när någon vuxen kommer nära - ofta går ensam på raster, går till skolsköterskan, går till personalrummet för bagateller - tar lång tid på sig att gå ut - ofta har förstörda kläder, böcker eller annat - tappar lusten och ingenting är roligt längre - är okoncentrerad i sitt arbete, gör inte sina läxor Alla vuxna som misstänker, eller har bevis för, att en elev på något sätt kränks, måste kontakta klassföreståndare. Om någon i personalen kränker en elev, tas detta i första hand upp i arbetslaget och rektor informeras. Om personal kränker personal, informeras rektor som har ansvaret för åtgärder. Om personal kränker föräldrar, informeras rektor som har ansvar för åtgärder. Rektor Då rektor får information om kränkande behandling eller trakasserier tas ärendet upp i elevhälsoteamet. Rektor meddelar omedelbart förvaltningen då en elev upplever sig kränkt eller trakasserad. Rektor skapar ett underlag för utredning. Underlaget ska innehålla en beskrivning av vilken typ av kränkning det handlar om. (Bilaga 2) Underlaget överlämnas till barn- och utbildningschefen. Rektor genomför de förslag på åtgärder utredningen föreslår samt andra lämpliga åtgärder. Rektor följer upp ärendet och rapporterar tillbaka till barn- och utbildningschefen om vilka åtgärder som vidtagits, vilka resultat som uppnåtts och hur man planerar att gå vidare. Barn- och utbildningschefen rapporterar vidare till Barn- och utbildningsnämnden. Regelbunden återrapportering fortgår så länge det anses nödvändigt. Huvudmannen Utredning görs på förvaltningen. Barn- och utbildningschefen ansvarar för utredningen men kan delegera uppgiften. Utredningen skall innehålla förvaltningens 9
bedömning av situationen samt förslag till åtgärder på kort och lång sikt, t ex vilka återverkningar ärendet bör få på likabehandlingsplanen. Utredningen presenteras för Barn- och utbildningsnämnden och för rektor. Handlingsplan för klassföreståndare/kontaktlärare Använd handlingsplan vid kränkande behandling. (Bilaga 3). 1. Klassföreståndare/kontaktlärare samtalar med eleven. 2. Klassföreståndare/kontaktlärare tar kontakt med vårdnadshavare. Eventuellt upprättas ett åtgärdsprogram. 3. Klassföreståndare informerar rektor. 4. Ärendet dokumenteras och följs upp. (Bilaga 4). Handlingsplan för elever Vad skall du göra om du känner dig illa behandlad? Du måste berätta för någon. Det är svårt att få hjälp om ingen vet! Du kan berätta för en kompis, en lärare, mamma eller pappa, skolsköterskan, kurator, rektor eller annan vuxen du har förtroende för. Vad skall du göra om en kamrat blir illa behandlad? Berätta för någon vuxen på skolan eller hemma. Följ med kamraten till någon vuxen och berätta hur det är. Reagera på orättvisor som kamraten blir utsatt för. Tänk på att själv vara en bra kamrat! Handlingsplan för Vårdnadshavare Vi i skolan vill att ni talar om för ert barn att ni ser allvarligt på diskriminering och annan kränkande behandling och att ni inte accepterar ett sådant beteende. Vår övertygelse och erfarenhet är att när hem och skola tillsammans tar avstånd från detta, känner sig barnet tryggt och vet vad som gäller. Vårdnadshavare känner sina barn bäst och kan vara lyhörda på alla signaler om hur barnet trivs i skolan och med kamrater. Vi ber er också vara lyhörda för hur ert barn och kamrater talar om andra barn. Om ni som vårdnadshavare misstänker att något inte står rätt till i barnens relationer till varandra eller till vuxna, kontaktar ni snarast barnets lärare. Det är kanske just er information som kan stoppa ett negativt beteende. 10
Är du orolig för att ditt barn blir kränkt? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir kränkt: Ovilja att gå till skolan Ont i magen Huvudvärk Vill inte berätta hur det är i skolan Har inga kamrater Kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder, Har blåmärken Verkar nedstämd och ledsen Dessa tecken kan även bero på andra saker, men de motiverar att du tar kontakt med skolan för att få hjälp. Lär barnet att säga ifrån klart och tydligt och betona att det inte är ditt barn det är fel på det är andra som uppför sig illa. Är du orolig för att ditt barn kränker andra? Det är svårt att ta till sig att det egna barnet kränker andra barn eller vuxna. Men om det är så, måste du göra något åt det. Det är viktigt både för den som är utsatt och för ditt eget barn. Det kan finnas många orsaker till att barn kränker andra, men oavsett orsaken måste du göra något åt detta. Gör helt klart för barnet att du inte accepterar kränkningar och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Ta kontakt med skolan för att få hjälp med problemet. 5. Handlingsplan för det förebyggande arbetet mot mobbning Alla på Trollehöjdskolan skall värna om ett arbetsklimat fyllt av värme och acceptans för allas olikheter, samt ömsesidig respekt mellan elever och personal. De vuxna på skolan skall hjälpa eleverna att se och lyfta fram styrkor hos skolkamraterna. Alla på skolan skall tydligt och regelbundet påminnas om hur skolan ser på och hanterar misstänkt eller upptäckt mobbning. Personalen turas om att äta i matsalen tillsammans med eleverna, vara ute bland eleverna på raster och håltimmar samt vid bussarna. Torsdag morgon 08.20-09.10 har alla klasser klassråd och klassföreståndartid, där skolans värdegrund, inklusive frågor om trivsel och regler, är ett ständigt återkommande tema. Trivseln på skolan utvärderas varje läsår genom en enkät till eleverna. Frågor om trivsel, regler och skolans värdegrund är också återkommande punkter vid skolans föräldraråd. 11
6. Handlingsplan vid misstänkt mobbning När någon i personalen får kännedom om ev. mobbning, tar den som mottagit detta ett direkt samtal med de inblandade och berättar att man kommer att följa upp händelsen. Dessa frågor bör tas i beaktande innan gällande blankett fylls i (Bilaga 5): 1. Har eleven upprepade gånger, under en viss tid, blivit utsatt för negativa handlingar från en eller flera andra? Ja Nej 2. Finns det obalans i styrkeförhållandet, den som blir utsatt har svårt att försvara sig? Ja Nej Blir båda svaren ja, bör gällande blankett fyllas i och lämnas till rektor. Rektor tar, tillsammans med klassföreståndare, ställning till om Elevhälsoteamet (EHT) skall påbörja ett arbete, dokumenterar sitt beslut samt signerar med namn och datum. Rektor meddelar berörd klassföreståndare sitt beslut. Rektor tar upp ärendet med Elevhälsoteamet för handläggning och beslut om insatser. Arbetsgång vid mobbningsärenden 1. Samtal med mobbande elev hålls av den som anses mest passande för eleven. Samtalet dokumenteras, dateras och signeras! 2. Beslut tas i EHT om vem som kontaktar den mobbades vårdnadshavare. Samtalet dokumenteras, dateras och signeras! 3. Kartläggning görs av EHT, bl.a. med hjälp av övrig personal. Kartläggningen dokumenteras, dateras och signeras! 4. EHT beslutar vem som kontaktar mobbarens/mobbarnas vårdnadshavare. Detta bör ske innan samtal med eleven/eleverna (helst samma dag) för att informera om att samtal skall hållas med mobbaren/mobbarna. Samtalet/samtalen dokumenteras, dateras och signeras! 12
5. Beslut tas om vilka två ur EHT som tar ett samtal med mobbaren/mobbarna. Mobbaren/mobbarna skall (en elev åt gången) få tydlig information om hur skolan ser på ärenden av det här slaget och att alla kräver ett omedelbart stopp. Uppföljning efter ca 1 vecka. Samtalet/samtalen dokumenteras, dateras och signeras! 6. EHT beslutar om tid för avstämning av ärendet och ev. övriga insatser, som t.ex. klassmöte eller insatser i hel klass. Beslutet dokumenteras, dateras och signeras! 7. Ärendet följs upp kontinuerligt av EHT och utvärdering sker efter ca 1 månad. Ärendet avslutas och rapport lämnas till rektor och klassföreståndare. Uppföljning, utvärdering dokumenteras, dateras och signeras! 8. EHT avslutar ärendet och rapport lämnas till rektor och berörd klassföreståndare. 7. Likabehandlingsplanens kartläggning Nulägesbeskrivning Från och med höstterminen 2013 går 292 elever på Trollehöjdskolan. Klassråd Elevråd Enkät om elevers skolsituation görs en gång om året Individuella utvecklingsplaner Utvecklingssamtal 1 ggr/termin Vuxennärvaro i korridorer och uppehållsrum, utomhus, i matsal och vid bussar 8. Likabehandlingsplanens tillgänglighet Likabehandlingsplanen ska göras tillgänglig för alla elever och föräldrar via Mullsjö kommuns hemsida. Likabehandlingsplanen skall för personal finnas tillgänglig i InfoMentor, i pappersform i personalrummet samt i varje arbetsrum. Vid nyrekryteringar ska Likabehandlingsplanen presenteras. 13
9. Likabehandlingsplanens utvärdering Varje nytt läsår inleds med att personal och elever utvärderar Likabehandlingsplanen. All personal läser planen och diskuterar den i arbetslaget. Protokoll lämnas till skolledningen. Eleverna skall delges planen via klassföreståndare på klassrådstid. Synpunkter lämnas till skolledningen. Likabehandlingsplanen skall behandlas på föräldramöte samt föräldraråd. Synpunkter lämnas till skolledningen. Arbetet kring Likabehandlingsplanen och dess resultat följs upp i den årliga kvalitetsredovisningen. Planen skall revideras minst en gång per kalenderår. 14
15
16
Bilaga 3. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Elevens namn: Klass: Ärende: Datum/Vilka är inblandade: Datum/Klasslärares samtal med elev: Datum/ Klasslärares kontakt med förälder: Datum/Beslutade åtgärder: Rektor informerad: / Klassföreståndarens underskrift Elevens underskrift Målsmans underskrift Målsmans underskrift Datum/Uppföljning: / 17
Bilaga 4. Uppföljning/Beslut: Klassföreståndarens underskrift Elevens underskrift Datum/Uppföljning: / Uppföljning/Beslut: Klassföreståndarens underskrift Elevens underskrift Datum/Uppföljning: / Uppföljning/Beslut: Klassföreståndarens underskrift Elevens underskrift 18
Bilaga 5 Anmälan av misstänkt mobbning 1. Har eleven upprepade gånger, under en viss tid, blivit utsatt för negativa handlingar från en eller flera andra? Ja Nej 2. Finns det obalans i styrkeförhållandet, den som blir utsatt har svårt att försvara sig? Ja Nej Elevens namn:.. Klass:. Anmälarens namn: Datum:. Orsak till misstanke: Vem/vilka är misstänkta för mobbning:.... Ifylld blankett inlämnas till rektor! Rektors underskrift Datum.. Rektor informerar berörda klassföreståndare Datum.. Klassföreståndare kontaktar berörda vårdnadshavare Datum.. Rektors beslutade åtgärder: Ärendet avslutas Rektors underskrift Datum 19
Bilaga 6 Ärendegång i EHT kring mobbning 1. Rektor kallar samman EHT. 2. Samtal, med den mobbade, hålls av den som är mest passande för eleven Namn Datum. 3. Beslut tas om vem som kontaktar den mobbades vårdnadshavare. Namn Datum 4. Kartläggning, bl.a. med hjälp av övrig personal, arbetslag mm. Namn och datum....... 5. Beslut tas om vem som kontaktar mobbarens/mobbarnas vårdnadshavare Namn.. Datum. 6. Beslut tas om vilka två ur EHT som tar samtal med mobbaren/mobbarna Namn 1.. Namn 2.. Datum. Datum. 7. Datum för återträff och uppföljning i EHT 8. Ev. fortsatta åtgärder.... 9. Utvärdering och slutdokumentering för inlämning till rektor Datum 10. Avslutande träff i EHT kring ärendet Datum 20