Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Bregårdsskolan 4-6 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se
Läroplansmål Skolans mål är att varje elev Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Etiskt perspektiv kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv, tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Fullmäktigemål Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Nämndmål Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ger trygga förhållanden för utbildning och omsorg Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga i skolan Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som upplever sig ha varit utsatt för mobbning, trakasserier eller kränkande behandling. BREGÅRDSSKOLAN Enhetens vision Bregårdsskolans elever ska ha en trygg skolgång med skolans värdegrund som ledstjärna. Skolans värdegrund bygger på gemenskap, delaktighet, ansvar, trygghet, omtanke och lika värde. Enhetens egna mål år 2012-13 Enligt Bregårdsskolans kvalitetsredovisning 2011, gällande trivsel och trygghet samt delaktighet och inflytande, ville skolan under föregående läsår uppnå dessa mål:
Trivsel och trygghet Öka elevers trivsel och trygghet på Bregårdsskolan. Ett förstärkt likabehandlingsteam, där skolan hoppas kunna ta ytterligare ett steg i det förebyggande arbetet. Bra bemötande gentemot elever. Elevernas delaktighet och inflytande Genom ett samlat mellanstadium öka förutsättningar för att bemöta elevers åsikter och synpunkter. Mål för likabehandlingsarbete enligt Bregårdsskolans likabehandlingsplan 2012/2013 Öka rastvärdarnas synlighet och närvaro på rasterna, för att eleverna ska känna sig trygga och för att minska risken att någon elev blir utsatt. Öka tryggheten i omklädningsrummen. Öka elevers delaktighet i utformandet av en trivsam studiemiljö/gemensamma trivselregler. Arbetet i verksamheten Trivsel och trygghet Vi på Bregårdsskolan strävar efter en anda som utgår från vår värdegrund; gemenskap, delaktighet, ansvar, trygghet, omtanke och lika värde. Med en välförankrad värdegrund vill vi att alla elever på skolan upplever en trygg och trivsam skolgång. Vi har med omsorg utformat en värdegrundslogga som är tillverkad i form av ett träpussel. Pusslet som finns tillgängligt ute i varje klassrum påminner oss alla dagligen om vår värdegrund. Eleverna har fått vara med och måla pusslet och tanken är att pusslet skall kunna användas i både lek som i undervisningssyfte. Pusslet levandegör vår värdegrund till vardags. Personalen på Bregårdsskolan arbetar dagligen med värdegrunden. Det hålls kontinuerliga diskussioner i elevgruppen kring vår värdegrund och innebörden av varje värdegrundsbegrepp. Det hålls aktiviteter under skoltid, t.ex. som friluftsdagar för att stärka gemenskapen och vi-känslan. Ibland ordnas rollspel för att spegla händelser utifrån ett värdegrundstänk. När vi pratar om bland annat omtanke, lika värde och ansvar så brukar vi illusterera det med blåa och röda strålar, där blått står för positiva saker vi gör för varandra och rött står för negativa saker vi gör mot varandra. Likabehandlingsteam På Bregårdsskolan har vi ett likabehandlingsteam som planerar och ansvarar för det övergripande arbetet mot kränkande behandling och mobbning på skolan. Teamet är också ett stöd till pedagogerna när det gäller att göra insatser utifrån kränkning och mobbning på skolan. Insatserna kan göras på individ, mindre grupp klassnivå. Det hålls en god föräldrakontakt i samband med insatserna. Likabehandlingsteamet bildades 2011 och har bestått av rektor, kurator, skolsköterska, idrottslärare samt SVA-lärare. Teamet har utifrån målet för 2012 utökats med ytterligare teammedlemmar sedan hösten 2012, dvs vi förstärkte teamet med tre lärare och en fritidspedagog. Sammanlagt består nu teamet av nio stycken medlemmar, där tanken är att ha representanter från varje årsarbetslag. Som representant för ett arbetslag ansvarar man för att kontinuerligt hålla likabehandlingsarbetet vid liv och att på ett tidigt skede fånga upp elever som blir utsatta för kränkning/mobbning. Teamets arbete har en tydlig ärendegång där det arbetas efter modellen upptäcka-utreda-analysera-åtgärda-följa
upp. Vid slutet av varje läsår gör likabehandlingsteamet en utvärdering av årets arbete och ser över vilka kränkningsärenden som varit uppe, vilka är avslutade, vilka är uppföljningsärenden. Vilka insatser har gjorts och hur har det fungerat? Vad kan vi ha gjort bättre, vi blickar framåt - vad kan vi tänka på till nästa läsår för att främja och förebygga. Ser över våra rutiner osv. Likabehandlingsplan Skolan har en likabehandlingsplan, som är en årlig plan mot kränkande behandling och beskriver hur skolan arbetar med att förebygga, upptäcka samt åtgärda kränkande behandling. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida. Även en kortare version av planen i form av en folder skickas årligen hem med elever till föräldrarna. Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras varje år av likabehandlingsteamet. Målen i likabehandlingsplanen är kopplade till elevernas svar på den kommungemensamma trivselenkäten. Teamet träffas en gång i månaden för att diskutera kränkningsärenden samt se över skolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Likabehandlingsärenden som leder till utredning fördelas i teamet, dvs ansvariga utses för de aktuella utredningarna. I varje klassrum finns ett porträtt av likabehandlingsteamet, för att eleverna ska veta vilka som ingår i teamet. Vid varje terminstart är även teamet ute och presenterar sig i respektive klass och håller i en likabehandlingspresentation för klasserna. Vi ser det som ett förebyggande arbete, genom att medvetande göra eleverna kring vilka konsekvenser mobbning och utsatthet kan ge. Vi brukar också sträva efter att likabehandlingsteamet deltar på föräldramöten för att introducera teamet och dess arbete. Klasskartläggningar Likabehandlingsteamet kan vid behov utföra klasskartläggningar. En klasskartläggning görs oftast när det finns behov av att kartlägga trivseln i en specifik klass. Vi har även börjat utföra klasskartläggningar i år 4, i mitten av höstterminen. Anledningen till det är för att stämma av hur övergången mellan år 3 och år 4 har upplevts och lyssna in hur de trivs på mellanstadiet osv. En kartläggning går till på så sätt att teamet går in och gör enskilda intervjuer med varje elev i klassen. Under intervjun ställs frågor utifrån trivsel och kamratrelationer. Eleven får på så sätt möjlighet att uttrycka hur hon/han mår i klassen och ha synpunkter på vad som kan göras bättre. Resultatet sammanställs och analyseras av likabehandlingsteamet, som därefter gör en bedömning kring vilka insatser som blir aktuella för klassen. Det kan vara både på enskild - och gruppnivå. Det sammanställda resultatet redovisas generellt och anonymt för elever, föräldrar och klasslärare, samt vilka eventuella insatser som kommer att göras. I samband med klasskartläggningarna skickas brev hem till föräldrarna, både inför och vid återkoppling. Trivsel och trygghetsenkät Varje år genomförs en Trivsel och trygghetsenkät på Bregårdsskolan. Genom denna enkät får vi en bild av hur elever upplever trivsel och trygghet på skolan. Enkäten ger oss också möjlighet att kartlägga områden där det löper större risk för elever att bli utsatta. På så sätt kan vi avvärja risken för utsatthet i de områdena. Tack vare enkäterna ser vi tydliga utvecklingsområden gällande trivsel och trygghet och kan på så sätt arbeta med dem. Likabehandlingsdag Varje termin anordnar likabehandlingsteamet tillsammans med pedagogerna en likabehandlingsdag, där personal och elever fördjupar sig i värdegrunds - och likabehandlingsarbetet. Det görs genom aktiviteter som samarbetsövningar, diskussion utifrån filmvisning, som kan handla om mobbing och utsatthet, skapande som att måla, skriva, teckna saker som är förknippat med värdegrund osv.
Ett bra bemötande gentemot elever På Bregårdsskolan ser vi bra bemötande som en förutsättning för verksamheten. Ett bra och konsekvent bemötande skapar trygghet för eleverna. Arbetet med att skapa goda relationer till elever och föräldrar sker därför kontinuerligt. Vi lyssnar in på ett respektfullt sätt och försöker lyssna in alla parter. Vi tänker på att uppmärksamma enskilda elever på ett positivt sätt och ge dem perioder med en egen stund. Vi har under APT-tillfällen diskuterat vårt egna förhållningssätt, dvs hur vi bemöter våra elever, vilken ton vi använder när vi pratar till eleverna och vad vi använder för kroppspråk. Kompetensutveckling Under 2013 har vi i personalen haft tillfällen till intern kompetensutveckling, genom att dela med oss av kunskap till varandra vid bland annat arbetsplatstillfällen och terminuppstart. Skolans kurator har hållit i föredrag om förhållningssätt, dvs vårt bemötande gentemot elever, hur påverkar vårt egna förhållningssätt eleverna och dynamiken i elevgruppen. Kuratorn har även lyft skolverkets upplysningar kring vad forskning säger om elevperspektivet i skolan. SET-gruppen har ansvarat för värderingsövningar, som personal har fått prova på och som senare kan genomföras tillsammans med elever. Delaktighet och inflytande På Bregårdsskolan strävar vi efter att ta tillvara på elevernas idéer, önskemål, åsikter, intressen och kunna vara flexibla efter det. I skolan har vi därför flera olika råd som t.ex. klassråd, elevråd, matråd, biblioteksråd och hemsideråd. Dessa råd är till för att eleverna ska vara delaktiga och känna att de har ett inflytande i vad som rör skolan. I en årskurs har de även valt att ha ett fotbollsråd, där det diskuteras överenskommelser och händelser kring skolans fotbollsplan. Eleverna har fått vara delaktiga när det gäller att utforma vilka trivsel - och ordningsregler som ska gälla i skolan. Varje vecka har eleverna något som kallas för elevens val, där de inför varje termin får välja mellan några alternativ av aktiviteter som de vill delta i. På idrotten får eleverna vid några tillfällen vara med och föreslå delar av undervisningen. Det sker samtal med enskilda elever angående klassrumssituationer, där det diskuteras saker som kan förbättras och på vilket sätt. När vi gör elevintervjuer i samband med klasskartläggningar, lyssnar vi av om eleven har några synpunkter på vad som kan förbättras i skolan. Vid temaarbeten tar vi reda på hur eleverna vill lära sig och vad de vill fördjupa sig i, samt hur de vill nå målen. Vi turas om med hustomtar som får ta hand om aktivitetsboden, som vi kallar för playhouse, ute på skolgården. Några klasser arbetar med att elever får skriva synpunkter i sin logg och motivera sig. Omsorg om närmiljön På Bregårdsskolan vill vi öka medvetenheten hos eleverna kring skötsel av skolan. Vi pratar med barnen om omsorg om vår närmiljö. I skolans ordningsregler nämns det bland annat om att vi tar oss av skorna innan vi går in för att hålla en ren miljö inomhus. Vi komposterar mat på vår skola, i matsal som i klassrum och alla utrymmen. Vi håller rent efter oss och vid eventuell nedsmutsning så städar man undan efter sig.
Resultat Trygghet och trivsel I kvalitetsredovisningen 2011 var ett viktigt mål för oss att öka trivselns och tryggheten på Bregårdsskolan. Vi ser en ökning med 2 % från ht 2012 till ht 2013, gällande elevers trivsel och trygghet i skolan. Utvärdering av likabehandlingsteamet. Likabehandlingsteamet gjorde en egen utvärdering av läsåret 2012-13 och kom fram till att ett utökat likabehandlingsteam har upplevts positivt både av teamet självt och av övrig personal och elever. Det har visat på fler fördelar med ett utökat team, ex blir det inte ett ensamarbetare. Bra med fler personer som samarbetar. Snabbare kartläggningar och återkopplingar. Bra med fler personer i ett kränkningsärende, då det kan vara väldigt tidskrävande för de inblandade. Tiden för mötena (två timmar) har dock inte alltid räckt till. Teamet är nöjda med det dokumentationsmaterial som används vid utredningar, det har varit lättillgängligt och tydligt. Vi har insett vikten av att hinna reflektera tillsammans kring ärenden och bolla om vi gör rätt. Positivt att pedagogerna tar över uppföljningarna, vilket gör att teamet kan rikta sig effektivt mot nästa ärende. Positivt att teamet tar samtalen med eleverna och inte lärarna, för att eleverna ska förstå allvaret i det. Nöjda med arbetet med klasskartläggningar som gjorts under läsåret. Det har bland annat visat sig vara effektivt att fördela elevgruppen på teamet under intervjutillfällena. Positivt med powerpoint-presentation för elever och föräldrar. Vi ser en förbättring på att ge återkopplingar till arbetslag och se över vad vi har gjort, arbetslagsuppföljningar. Större kunskap om likabehandlingsteamet. I en egen utformad utvärderingsenkät till elever ser vi positiva resultat gällande kunskapen om skolans likabehandlingsteam. I utvärderingen uttrycker personal att elever visar en större kunskap om likabehandlingsteamet och vilka som ingår, detta genom att det finns bilder upptryckta på teamet i varje klassrum. En sammanställning av Trivsel och trygghetsenkäten. Enligt Karlskogas kommungemensamma sammanställning så ligger trivseln och tryggheten högt på Bregårdsskolan i jämförelse med föregående år. Tryggheten har ökat men det är också fler som är oroliga. Eleverna har ett ökat förtroende för arbetet mot kränkande behandling. Färre elever uppger att de har utsatts för kränkande behandling av andra elever. Sammanställningen visar att det är en oförändrad andel elever som har kränkt andra. Det är fler elever som berättar för vuxna om de blivit utsatta. Färre elever blir kallade till samtal om de kränkt andra elever. Färre elever uppger att de har blivit utsatta för kränkande behandling av vuxna. Fler elever berättar för vuxna om de blivit utsatta. Eleverna har i högre utsträckning förtroende för en eller flera vuxna på skolan. De elever som har förtroende för vuxna har förtroende för fler. Färre elever har skolkat. Fler elever trivs i skolans lokaler. Utvärdering av målen i likabehandlingsplanen 2012-13 Resultatet nedan grundar sig på våra egna trygghet - och trivselenkäter på skolan samt klasskartläggningar som är gjorda under året.
Ett av målen var att öka synligheten och närvaron av rastvärdar för att eleverna ska känna sig trygga och för att minska risken att någon elev blir utsatt. Resultatet visar att majoriteten känner sig trygga på skolan. Ett annat mål var att öka tryggheten i omklädningsrummen. Under året genomfördes en trivselenkät vid två olika tillfällen, en på hösten och en på våren. Enkäten besvarades av år 5 och år 6. Enkäten visade att många elever kände sig trygga i omklädningsrummet, det var bra att det fanns många duschar, det finns tillräckligt med krokar och utrymme i omklädningsrummen. Det framkom även i enkäten att det var hög ljudvolym, att några elever använder sina mobiltelefoner, att några elever låser dörrarna till omklädningsrummen samt att det förekommer ovårdat språk. Det tredje målet i likabehandlingsplanen var att öka elevernas delaktighet i utformandet av en trivsam studiemiljö/gemensamma trivselregler. Resultatet visar att det de flesta eleverna känner sig delaktiga och att lärarna lyssnar på deras åsikter. Det finns ett antal elever som inte upplever full delaktighet i skolan, främst när det gäller inflytande i skolarbetet. Vi har vid starten av läsåret 2013/2014 diskuterat ordningsregler tillsammans i arbetslagen samt tillsammans med eleverna för att öka förståelsen och delaktigheten. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med elevinflytande även kommande läsår. Delaktighet och inflytande Efter ett antal flyttar genom de senaste två åren håller nu Bregårdsskolans elever och personal på att stabilisera sig i de nyupprustade lokalerna på skolan. Vi ser ett mer samlat mellanstadium och kan lägga större fokus på det viktigaste våra elever. Personal på Bregårdsskolan beskriver att klassråden är ett bra tillfälle för eleverna att uttrycka sina åsikter kring t.ex. matsalen, idrotten eller klassrummet. Eleverna lyfter sina synpunkter på ett bra sätt och håller kritiken på en bra nivå. Eleverna lyfter saken och inte personen. De visar sig engagerade och kommer med förslag som fritt kan diskuteras och formas tillsammans. Vi har haft elever som vid några tillfällen fått prova på att planera och genomföra en lektion, vilket har setts som en positiv utmaning. I år 5 finns ett fotbollsråd, där det diskuteras saker som rör själva fotbollsaktiviteten och fotbollsplanen ute på skolgården. På idrotten kan vi se en stor vilja hos eleverna att vara delaktiga. Det ser vi bland annat i sammanhang där eleverna får vara med och påverka eller utforma innehållet av en idrottslektion. Möjligheten till att vara med och utforma en lektion på idrotten ges flera gånger per termin. Omsorg om närmiljön Vi ser att eleverna har tagit stort ansvar över att hålla rent och snyggt i lokalerna trots att skolan stått mitt i flytt och ombyggnationer. Eleverna har visat ett stort intresse och ansvar när det kommer till att värna om det lilla vi har. Personal låter eleverna vara med och tömma kompost, torka av bord etc, vilket visar på en ökad medvetenhet hos eleverna kring omsorgen av närmiljön. Resultatöversikt Trivsel och trygghetsenkäten ht-2013 för Bregårdsskolan visar bland annat följande resultat:
Jag trivs på min skola. - 97 % av eleverna trivs mycket bra/ganska bra. - 3 % (4 elever) av eleverna säger att det stämmer ganska dåligt/stämmer inte alls. Det finns oftast vuxna ute på skolgården och i korridoren. - 88 % av eleverna upplever att det finns vuxna ute skolgården/korridoren. - 12 % av eleverna upplever att det stämmer ganska dåligt/stämmer inte alls. De vuxna på skolan arbetar på ett bra sätt för att förhindra att någon blir illa behandlad. 96 % av eleverna upplever att vuxna på skolan arbetar på ett bra sätt för att förhindra att någon blir illa behandlad. 4 % av eleverna upplever att det stämmer ganska dåligt/stämmer inte alls. Jag känner mig trygg i skolan 92 % upplever att det stämmer helt och hållet/ ganska bra 8 % upplever att det stämmer ganska dåligt/stämmer inte alls Var har du blivit illa behandlad utanför skoltid? 10 % anger på nätet. 10 % anger via sms. 29 % anger på skolgården. 24 % anger när jag går till och från skolan. Brukarundersökningen från ht 2012 för Bregårdsskolan visar bland annat följande resultat gällande Trygghet och delaktighet och inflytande: Jag känner mig trygg i skolan. 90 % anser att det stämmer helt och hållet/ stämmer ganska bra. 10 % anser att det stämmer ganska dåligt/inte alls Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 86 % anser att det stämmer ganska bra/ stämmer helt och hållet.
14 % anser att det stämmer ganska dåligt/inte alls Hur nöjd är du med hur de vuxna brukar vara mot eleverna. 85% är nöjda/mycket nöjda 15% är nöjda till viss del/inte alls Statistik på kränkningsärenden 2012-13 Ht 2012 började vi använda oss av kommunens digitala kränkningsverktyg. Vi har fram till 1/12-2013 haft 24 kränkningsanmälningar. Här nedan redovisas statistik utifrån de frågor som ställs vid en anmälan. Inomhus/utomhus? Lika många kränkningar har inträffat utomhus som inomhus. Vuxen på plats? Vuxen fanns på plats i 11 av 24 händelser och vid 5 händelser är det osäkert om vuxen fanns på plats. När hände det? De flesta kränkningar, 13 st har skett under rast, 5 st under lektion och 5 st vid annat tillfälle, 1 st vid transport till annan skola och 4 st till och från skolan. Vilken typ av kränkning? 14 st kränkningar var fysiska, 15 st verbala, 2 st psykosociala och 1 st text eller bildburet. Flickor och pojkar 17 st anmälningar finns där killar är utsatta och 7 st där tjejer är utsatta. Vilken årskurs? Av statistiken framgår att flest kränkningsanmälningar har skett i åk 4 samt att minst antal skett i år 6. Analys och bedömning Trivsel och trygghet, Delaktighet och inflytande, omsorg om närmiljön Den kommungemensamma trivsel och trygghetsenkäten visar positiva resultatet gällande elevernas trivsel och trygghet på Bregårdsskolan. Vi bedömer att de högra siffrorna kan dels bero en den utveckling som har gjorts kring rastvärdar, vi har ett utökat likabehandlingsteam,, samt ett tvålärar-system i varje klass, vilket öppnar upp för möjligheter att arbeta med mindre grupperingar i klassen. Eleverna upplever sig på sätt mer sedda, lyssnade på och får mer tid till egen stund med läraren. Vi upplever att vårt arbete med delaktighet bidrar till en ökad trivsel för eleverna i skolan. Vi upplever att eleverna trivs i lokalerna trots att många av
eleverna har varit med om flytt av lokal. Vi ser en mer stabil skolvardag hos eleverna nu när vi är samlade i våra rätta lokaler, vilket bidrar till en större möjlighet till att möta upp elevernas åsikter kring den inre och yttre miljön samt lärande. Ett av målen 2011 var att utöka likabehandlingsteamet, vilket har gjorts med tre nya teammedlemmar, Det visar på goda resultat då både elever och pedagoger upplever snabba åtgärder och återkopplingar. Teamet känner av ett gott samarbete, då man kan vara fler i ett ärende och inte arbeta ensam. Förhoppningen var ju också att det förebyggande arbetet skulle öka. Det upplever vi inte riktigt att teamet har hunnit med. På grund av flyttarna så har många möten kring lokalflytt tagit fokus. Den tid som har funnits har teamet lagt på kränkningsärenden. Vi ser det som negativ konsekvens för det förebyggande arbetet. Det har blivit mer att åtgärda än att främja och förebygga. Teamet har dock under året haft en del främjande och förebyggande arbeten som t.ex. att prata med eleverna om värdegrund, eller att ha likabehandlingsdagen, klasskartläggningar i år 4. Det finns dock alltid en önskan att hinna med mer. Det har fungerat bra att hålla mötestillfällena en gång i månaden och tydliga dagordningar har upprättats inför mötena. Vi upplever dock att det finns ett behov av att teamet träffas oftare än en gång i månaden, då vi har svårigheter att hinna med alla punkter på dagordningen. Vi har dessutom ett likabehandlingsteam som arbetar i två enheter, Rävsåsen och Bregårdsskolan, vilket ökar svårigheten att få till mötestider där alla kan delta. Vi bedömer att två timmar en gång per månad är för lite för att planera främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Teamet behöver dels se över mötesstrukturen och prioriteringarna, samt att få mer mötestid. Vi har sett att vår interna kompetensutveckling har varit givande, där vi har kunnat utbyta kunskap med varandra och ser positivt med fortsatt intern kompetensutveckling. För att följa med i samhällsutvecklingen så ser vi att behovet av extern kompetensutveckling kring sociala medier på nätet är stort. Det saknas intern kompetens inom området. I nuläget bedömer vi att vi har relativt låga siffror på Bregårdsskolan, 10 %, gällande utsatthet via nätet, trots det så ser vi att det bra att jobba förebyggande. I trivsel och trygghetsenkäten, i kartläggningar och i samtal med elever så framkommer det att korridoren är en plats där det sker en del negativa händelser, eleverna påvisar även att de önskar en mer vuxennärvaro i korridorerna. En av orsakerna till brist på vuxennärvaro i korridorer kan vara att lärare blir kvar i klassrummet med en elev som behöver följas upp eller önskar samtala med läraren. Detta behöver vi fokusera på under kommande läsår och vi har det som ett prioriterat likabehandlingsmål. Vi märker positiva resultat av att ha ett synligt likabehandlingsteam. Eleverna vet vilka som ingår i teamet och det har gjort att teamet har upplevt att elever har tagit direktkontakt med någon i teamet och inte alltid via en lärare. En viktig aspekt för likabehandlingsteamet är att vara tydlig kring vilken roll man har i kontakten med elever och föräldrar, då teamet sitter på dubbla roller, som exempelvis pedagog och medlem i likabehandlingsteamet. Det vi upplever positivt är att många av teammedlemmarna träffar eleverna i undervisningssammanhang och på så sätt får ett naturligt band med dem. Analys - utvärdering av målen i likabehandlingsplanen 2012-13 Vi har en stor skolgård vilket gör att det ibland kan upplevas svårt att vara synlig som rastvärd för alla. Vi lyfter detta återkommande på möten och är noga med att använda rastvärdsvästar för att göra oss synliga. Idrottsläraren har tillsammans med eleverna utformat nya trivselregler för omklädningsrummet för att få eleverna mer delaktiga och känna ansvar för det som sker i
omklädningsrummen. I dessa trivselregler så står det bland annat att mobiltelefonerna lämnas kvar i idrottshallen eller i klassrummet. På slutet av vårterminen framkom det i muntliga utvärderingar att ljudnivån hade sänkts i omklädningsrummen och att dörrarna är öppna. Vi kommer fortsätta att arbeta med att eleverna ska känna sig trygga i omklädningsrummen. Starka sidor På Bregårdsskolan finns det trygga och engagerade pedagoger. Vi har ett starkt och drivet likabehandlingsteam som är ute och gör sig synliga för eleverna. Vår personal tar tag i konflikter och reder ut tillsammans med eleverna. Utvecklingsområden Vi behöver fortsätta utveckla det förebyggande arbetet med trivsel och trygghet. Vi ser att det behöver finnas en ökad kontinuitet i värdegrundsarbetet, samt att fortsätta förankra värdegrunden i elevernas skolvardag. Det behöver finnas en ökad vuxennärvaro i korridoren vid lektionsbyte, raster och hemgång mm. Ett annat utvecklingsområde är våra dokumentationsrutiner vid likabehandlingsinsatser, uppföljningar, återkopplingar och utvärderingar. Vi ser ett behov av extern kompetensutveckling gällande sociala medier. Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Mål för läsår 2013-14 Utveckla det förebyggande arbetet med trivsel och trygghet. Öka vuxennärvaro i korridoren. Utveckla likabehandlingsteamets dokumentationsrutiner. För att utveckla det förebyggande arbetet med trivsel och trygghet, kommer skolan att behöva avsätta mer tid för att planera och tydliggöra det förebyggande arbetet. Det kommer exempelvis ske genom arbetslagsträffar tillsammans med likabehandlingsteamet. Likabehandlingsteamet kommer att behöva lägga mer fokus på förebyggande arbete. Skolan kommer att diskutera på vilket sätt fler vuxna kan finnas tillgängliga i korridorerna vid lektionsbyte, raster och hemgång. Likabehandlingsteamet kommer att se över sina dokumentationsrutiner och uteveckla teamets nuvarande arbetsgång. Utvärderingsmetod Skolan kommer att utvärdera målen både skriftligt och muntligt vid vårterminens slut.
Framtiden och verksamhetsutveckling En trygg och trivsam skola, där elever upplever sig delaktiga i skolvardagen och månar om sin närmiljö. Kompetensutveckling Extern kompetensutveckling gällande sociala medier. Fortsatt intern fortbildning.